Gång- och cykelbroar över spåren vid Malmö C SLUTMÖTE 2016.12.07
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 3 Sida 4-5 Sida 5 Sida 8-25 Sida 26-29 Sida 48-51 Sida 52 Sida 53 INTRODUKTION ÖVERGRIPANDE PLAN VISION FÖR TINGSRÄTTSBRON / GÅNGBRO VERSION 1 GÅNGBRO VERSION 2 UPPSALABRON / CYKEL- OCH GÅNGBRO VERSION 1 TEKNISK BESKRIVNING PRISUPPSKATTNING 2
INTRODUKTION Jämfört med andra huvudstäder i Skandinavien har Malmö Stad det senaste årtiondet varit föremål för några av de mest utmanande krav för urban utveckling och transformation. Den industriella staden är under avveckling, samtidigt som befolkningstillväxten accelererar. Denna typ av förhållanden kräver radikala strategier för den framtida urbana strukturen i Malmö. Under dessa antaganden står Malmö Stad nu inför en utvidgning av den centrala stadskärnan som i omfång motsvarar Malmös Medeltidsby. Den nya stadsdelen Södra Nyhamn nordost om Centralstationen blir Malmös nästa utvecklingsprojekt. Projektet kommer att ge staden 6000 nya bostäder och 13000 jobb samt tillhandahålla staden en kulturhistoriskt nära relation till Öresund. Med detta återtas Malmös kustnära mark och vattnet införlivas som stadens naturliga interface. För att säkerställa en konceptuell urban kontinuitet i den framtida staden är det nödvändigt att kontinuerligt etablera nya förbindelser inom infrastrukturen. I synnerhet kommer kommunikationen för fotgängare och cyklister prioriteras högt framåt då det förväntas att de kommer utgöra 60% av kommunikationen mellan de två stadsdelarna. Här utgör de befintliga järnvägsspåren öster om Malmö centralstation en stor utmaning när det gäller att tillhandahålla goda och lättillgängliga förbindelser mellan de två städerna. Detta uppdrag är utformat för att illustrera hur man för fotgängare och cyklister, på lämpligt sätt, kan ansluta Malmö C med den framtida stadsdelen Södra Nyhamn. 3
ÖVERGRIPANDE PLAN Med utgångspunkt i Malmös befintliga stadsstruktur, är ambitionen att expandera staden i norr och ta staden tillbaka till vattnet. Det är dock en ständig utmaning att skapa ett socialt sammanhang och urban kontinuitet i en stad som under de kommande årtiondena skall förhålla sig till det föränderliga ekonomiska och politiska landskapet. Trafikplanering kan främja tillgänglighet samt ökad rörlighet och blir därmed grunden för investeringar och möjligheten för realiseringar av kommande byggnation. Således är nya kommunikationer och infrastruktur väsentliga att fastställa innan kommande byggnation. Denna typ av utveckling innebär viktiga offentliga investeringar inför den fysiska stadsstrukturen. I gengäld blir det möjligt att möta de utmaningar Malmö står inför när det gäller befolkningstillväxt samt behovet av ekonomisk tillväxt. 4
Perspektiv från Centralbron längs vallarna i öst. 5
Bebyggelse i Malmö C samt strukturplan Södra Nyhamnen. 6
VISION De två nya broarna har som avsikt att förmedla en social kontakt samt en upplevelsemässigt rik förbindelse mellan den historiska Medeltidsbyn och Södra Nyhamn, över Malmös historiska vallar och industrialiseringens järnvägsspår. Genom att fysiskt färdas över broarna blir användaren medveten om Malmös ursprung och fortsatta utveckling. Perspektiv från Frihamnsviadukten över järnvägsspåren i väst. 7
TINGSRÄTTSBRON Gångbron är utformad för att främja ett nytt och mer direkt samband mellan Malmös historiska tyngdpunkt och den framtida stadsdelen Södra Nyhamn. 8
Perspektiv från Centralplan och den regionala busshållplats i nordost. 9
NYA FÖRBINDELSER OCH DESTINATIONER Rättning Bron är belägen längs den norrgående axeln från Centralbron till Navigationsgatan. Bron upptar den lilla förskjutningen mellan de två gatorna som går i öst till väst och är ovanifrån formad som en båge. Detta ger fotgängare en lätt och enkel transport från brofästet mot Centralbron till torget framför tingsrätten. 10
Perspektiv från Centralplan. 11
Gångbro Version 1 / Gångbron ansluter den regionala busshållplatsen söder om Centralstationen och det planerade torget vid tingsrättsbyggnaden 12
Gångbro Version 1 13
LANDSKAP & ÖPPNA PLATSER Södra Sidan Detta brofäste landar i ett komplext trafiksammanhang. Här är målet att väva samman den befintliga miljön och att förtydliga flödena av fotgängare, cyklister och regionbussar. Golvet läggs med natur- eller betongsten och ett antal strödda träd möblerar platsen tillsammans med en lång soffa i söderläge där man kan bestämma träff eller bara njuta av solen. Norra Sidan Här landar bron på ett utbyggt bjälklag ovan citytunneln. Här finns inga förutsättningar för vegetation vid själva brofästet. Markbeläggningen skulle här kunna vara en platsgjuten betong som kan fånga skalan och karaktären hos det intilliggande p-huset. Den lilla platsbildningen mot Carlsgatan kan med fördel ges en utformning där både karaktären hos den bevarade byggnaden och tingrättens nya arkitektur speglas i skala och materialval på platsen. Träd och annan grönska blir viktiga element för denna Landskap / Gångbro Version 1 14
Perspektiv från det framtida Tingsrättstorget mot syd och det centrale Malmö. 15
TINGSRÄTTSBRON SLUSSPLAN/NYHAMNEN CYKELGARAGE TERMINAL FÖR REGIONBUSS Planritning av brofästet vid Centralbron / Gångbro Version 1 16
P-HUS Planritning äver ankomstplats till domstolsbyggnaden / Gångbro Version 1 17
MOT SÖDRA NYHAMNEN TÅG MOT CENTRALSTATIONEN CENTRALBRON MOT PROSTGATAN Cirkulation och trafiklösningar vid Centralstationen / Gångbro Version 1 18
MOT SÖDRA NYHAMNEN P TÅG P PLATTFORM REGIONAL BUSSTATION CENTRALBRON P PROMENADSTRÅK LÄNGS VATTNET Vesäntliga punkter för transit vid Centralstationen / Gångbro Version 1 19
MOT GAMLA STADEN TÅG MOT CENTRALSTATIONEN ÖRESUNDSTÅG MOT PROMENADSTRÅK LÄNGS PLINT SERVICE OCH BRANDVÄG MOT CARLSGATAN Cirkulation och trafiklösningar vid Tingsrättstorget / Gångbro Version 1 20
TÅG PLATTFORM SERVICE OCH BRANDVÄG ÖRESUNDSTÅG UNDERJORDISK CYKELPARKERING P P MOT PROMENADSTRÅK LÄNGS PLINT INDGÅNG TILL DOMSTOLSVERKET TORG SERVICE OCH BRANDVÄG Vesäntliga punkter för transit vid Tingsrättstorget / Gångbro Version 1 21
Tingsrättsbron / Gångbro Version 1 / Längd sektion. 22
VÄGSSPÅR TUNNEL TORG CARLSGATAN Tingsrättsbron / Gångbro Version 1 / Längd sektion. 23
BYGGNADSELEMENT & MATERIAL Överbyggnaden kontrueras i stålsektioner som prefabriceras i valsat stål. Sektionerna monteras efterföljande separat på platsen. Brostödet gjuts på plats i betong. Broräcket konstrueras i såtlprofiler. Ledstänger utförs i trä med integrerad LED-belysning. 24
Gångbro / Tvärsektion / Skala 1:50 Gångbro med skärmtak / Tvärsektion / Skala 1:50 25
GÅNGBRO / VERSION 2 Rättning Utformningen av bron tillgodoser möjligheten för en mer direkt länk för fotgängare, både mellan centralstationens perronger och centralbrons brofäste i syd och den öppna platsen för den kommande domstolsbyggnaden i norr. Med denna utformning av gångbron är det således möjligt att ansluta huvudbron med trappor och hissar till plattformarna. Denna konstruktion kan från början integreras i projektet som en enhetlig design lösning. Alternativt kan dem etableras vid en senare tidpunkt om de visar sig vara lämpliga. 26
Gångbro Version 2 / Gångbron ger möjlighet för direkt anslutning till tågperrongerna, illustartionen är inte överstämmande med utkastet för planritning. 27
Gångbro Version 2 / Gångbron ger möjlighet för direkt anslutning till tågperrongerna. 28
Gångbro Version 2 29
UPPSALABRON Cykel- och gångbron har som ändamål att förbinda Drottningtorget och Uppsalakajen över de historiska vallarna och järnvägsspåren till Carlsgatan och den norrgående huvudgatan den nya stadsdelen Södra Nyhamn. Landskap / Cykel- och gångbro Version 1 30
Perspektiv från Uppsalakajen mot nordost. 31
NYA FÖRBINDELSER OCH DESTINATIONER Rättning Bron är belägen längs den norrgående axeln från Norregatan till den framtida norrgående huvudgatan i Nyhamnen. Brons tillkörsramp utformas som en landskaplig S-kurva, som ger fotgängare och cyklister en ny visuell upplevelse av staden och de historiska vallarna. I en horisontell linje förbinder bron de två sidorna av kanalrummet och lyfter sig sedan vertikalt till en höjd som gör det möjligt att passera spåren. På norra och södra sidan om järsnvägsspåren finns det möjlighet att placera hiss och trappor i anslutning till bron för att uppnå en högre grad av tillgänglighet. 32
Tingsrättsbron / Cykel- och gångbro Version 1 ansluter Uppsalakajen till Bangårdsterrassen samt Norregatan i det framtida Södra Nyhamn. 33
Perspektiv Tingsrättsbron / Cykel- och gångbro Version 1 ansluter Uppsalakajen till Bangårdsterrassen samt Norregatan i det framtida Södra Nyhamn. 34
Cykel- och gångbro Version 1 35
LANDSKAP & ÖPPNA PLATSER Södra Sidan För att göra det möjligt att trafiksäkert kunna korsa Norra Vallgatan krävs en säker överfart med ljusreglering. På Drottningtorgetsidan föreslås att hela ytan mellan fasaderna höjs upp och utformas som en gångfartsområde med cykelstråk som kopplar hela vägen fram till Paulibron och vidare till Kungsgatan. Idag finns exempel på en delsträcka av Norregatan där cykeln prioriterats. För utformningen på och kring Drottningtorget är det denna historiska plats materialpalett som bör gälla, dvs smågatsten, hällar och kantstenar i granit. Det är också viktigt att få till en säker cykelväg längs med Norra Vallgatans norra sida. Norra Sidan När gång- och cykelbron landar på Nyhamnssidan dyker den ner i en spiral som skärs ut ur Bangårdsterrassen. Ett inre atrium skapas i spiralen mitt - ett rum som ges en egen karaktär som ett frodigt parkrum, kanske med en lekmiljö med järnvägsinspiration. Terrasseringar följer spiralens nivåer och markbeläggningen på Carlsgatans nivå är unik för platsen, liksom möbleringen. På de stödmurar som krävs, framför allt i spiralens bakre kant mot Bangårdsterrassen, för klätterväxter klättra för att maxa grönskan i det mittre rummet. Landskap / Cykel- och gångbro Version 1 36
Perspektiv från anslutning vid Carlsgatan i Södra Nyhamn. 37
LJUSREGLERAD ÖVERFART NORRA VALLGATAN KUNGSGATAN GÅNGFARTS- OMRÅDE Planritning över ankomstplats till Uppsalakajen / Cykel- och gångbro / Version 1 38
BANGÅRDSTERRASSEN Planritning över ankomstplats till Carlsgatan / Cykel- och gångbro / Version 1 39
MOT SÖDRA NYHAMNEN PROMENADSTRÅK LÄNGS KANALEN TÅG NKR MOT DROTTNINGTORGET Cirkulation och trafiklösningar med anslutning till Carlsgatan / Cykel- och gångbro Version 1 40
PROMENADSTRÅK LÄNGS KANALEN TÅG REKREATIV FICKA MOT VATTNET Vesäntliga punkter för transit med anslutning till Carlsgatan / Cykel- och gångbro Version 1 41
MOT DROTTNINGTORGET PROMENADSTRÅK LÄNGS PLINT CARLSGATAN MOT NYHAMNEN Cirkulation vid anslutning till Carlsgatan / Cykel- och gångbro Version 1 42
PROMENADSTRÅK LÄNGS PLINT PARKERING I ANSLUTNING TILL PLINTEN P ELEVATOR REKREATIVT OMRÅDE CARLSGATAN Vesäntliga punkter för transit med anslutning till Carlsgatan / Cykel- och gångbro Version 1 43
TORG NORRA VALLGATAN KANAL LANDNINGSOMRÅDE Tingsrättsbron / Gångbro Version 1 / Längd sektion 44
TÅGSPÅR PLINT LANDNING I NORR CARLSGATAN Tingsrättsbron / Gångbro Version 1 / Längd sektion 45
BYGGNADSELEMENT & MATERIAL Överbyggnaden kontrueras i stålsektioner som prefabriceras i valsat stål. Sektionerna monteras efterföljande separat på platsen. Brostödet gjuts på plats i betong. Broräcket konstrueras i såtlprofiler. Ledstänger utförs i trä med integrerad LED-belysning. 46
Brostödet i förbindelse med vattnet Brostödet i förbindelse med järnvägsspåren Cykel- och gångbro / Version 1 47
CYKEL- OCH GÅNGBRO / VERSION 2 Rättning Utformningen av bron tillgodoser möjligheten för en mer direkt länk för fotgängare, både mellan centralstationens perronger och centralbrons brofäste i syd och den öppna platsen för den kommande domstolsbyggnaden i norr. Med denna utformning av gångbron är det således möjligt att ansluta huvudbron med trappor och hissar till plattformarna. Denna konstruktion kan från början integreras i projektet som en enhetlig design lösning. Alternativt kan dem etableras vid en senare tidpunkt om de visar sig vara lämpliga. 48
Cykel- och gångbro Version 2 49
Cykel- och gångbro Version 2 50
Cykel- och gångbro Version 2 51
TEKNISK BESKRIVNING Konstruktion Överbyggnaden utförs som en mycket slank stållåda med lika tvärnsnitt utmed hela brons längd samt utförs kontinuerligt mellan ändstöden där trapporna börjar. Brostöden utförs traditionellt med betongplatta på mark med bropelare av betong. Mellan bropelare och överbyggnad förses bron med lager. Trappor platsbyggs i betong och grundläggs med bottenplatta på mark. Hisstorn utförs som ett stålfackverk med fasad av glas. Byggnadsprocess Under broarbetet kommer tågtrafiken kontinuerligt passera det nya broläget. Det kommer krävas tågavstängningar då brostöden förutsätts platsbyggas nära spåren. Brons överbyggnad prefabriceras och levereras till arbetsplatsen, monteras med hjälpa av kranar och lyfts på plats i delar, sammanbyggs i slutligt läge under tågfritt spår. Trappor och hisstorn kan senare färdigställas. 52
PRISUPPSKATTNING Prisuppskattning Uppskattad byggkostnad till ca 20,2 miljoner som inkluderar: Brostöd inkl schakt, överbyggnad, trappor, hissar inkl hisstorn med glasad fasad, broräcke samt skydd för kontaktledning, beläggning, lansering/lyft av bron, etablering samt projektering av bro. Kalkylen exkluderar: Malmö stads kostnader,trafikverkets kostnader för ex avstängningar, BEST arbete med mera, Övrigt markarbete och ombyggnader som påverkas av broarbetet. 53
Gång- och cykelbroar över spåren vid Malmö C