ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83)
ARBETSMARKNADEN Är en av faktormarknaderna (arbete, kapital och naturresurser) Arbetstagarna bjuder ut sina tjänster mot kapital och företagen efterfrågar dem genom att erbjuda kapital Känestecknas av organsationer som förhandlar med varandra. Är utsatt för politiska ingrepp Analyseras även som tidigare utbud/efterfrågan fast här är relationen omsvängdà företagen efterfrågar och hushållen bjuder ut I nationalekonmiska modeller är alternativkostnad till arbete nästan alltid fritid för arbetstagaren
UTBUD AV ARBETSKRAFT Bestäms av t.ex. löneläge, kultur, religion, skattesystemet och barnomsorg De som bjuder ut sin arbetskraft, är i arbetskraften Hur en arbetstagare bjuder ut arbete beror på hur han/hon prioriterar fritid kontra arbeteà de flesta anser dock att de inte har så bra lön att de kan dra ner på arbetet för fritid Marginalnyttan av högre inkomster är ofta högre än den marginalkostnad som mindre fritid medför
EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT Arbetsgivarna behöver anställa folk för att kunna producera sin varor Styrs av det totala efterfrågetrycket i ekonomin, hur produktionstekniken ser ut och lönekostnaderna för att anställa personal jämfört med kostnaden för att köpa maskiner (relativpriset mellan arbete-kapital) Konkurrens- företaget skall anställa så att marginalprodukten är lika med lönen. Är pristagare I denna sitution och lönen arbetstagarna får är marknadslönen
ARBETSKRAFT UTBUD Då lönerna på arbetsmarknaden stiger sker två motsatta effekter i utbudet på arbetskraft: Substitutionseffekten: mer jobb vid högre lön, vilket betyder att man väljer bort fritid mot mer arbeteà arbetskraften ökat Inkomsteffekten: mindre arbete vid högre lön, arbetet byts ut mot fritid (har råd att prioritera fritid)à arbetskraften minskar EFTERFRÅGAN Påverkas av efterfrågan i hela eknomin (ingen efterfrågan på produkterà företaget kan inte anställa arbetskraft) Produktionstekniken samt realtivpriset (arbet/kapital) Jämnviktspris: där utbud och efterfrågan möts Marknad med konkurrensà skillnaden på löner beror på slutprodukten som företaget producerar(marginalprodukt) Fackföreningar försvårar ibland den fria prisbildningen på arbetsmarknaden
ARBETSMARKANDEN Lön Arbetsmarknaden Lön Löner och marginalprodukt Utbud p1 p1 Marknadslön Efterfrågan Värdet av marginalprodukten k1 Antal sysselsatta k1 Antal sysselsatta
ARBETSLÖSHET Orsakerna till arbetslöshet delas in i tre huvudgrupper: 1. För höga löner - Lönestelheten, lönerna är trögrörliga - Frivillig arbetslöhet 2. För låg efterfrågan (Keynianska synen) - Keynes lösning: expansiv finanspolitik 3. Matchningsproblem på marknaden - flaskhalsar, snedvridningar och trögheter
FÖR HÖGA LÖNER PÅ ARBETSMARKNADEN p2 p1 Lön Klassisk arbetslöshet Utbudsöverskott = arbetslöshet Utbud Efterfrågan Klassisk arbetslöshet: för hög lönenivåà företaget vill inte anställa så många som är villiga att arbeta Enligt klassisk teori är botemedlet att arbetslösheten automatiskt pressar ner lönerna till jämvikt Svårt i praktiken k Antal sysselsatta
ARBETSLÖSHET Information Geografisk rörlighet Arbetsmarknads -politik Bekämpa arbetslösheten? Rörliga lönerà relativa löner Vilken typ av arbetslöshet? Arbetsöshet defintition: mellanskillnaden mellan antalet personer som för tillfället är i arbetskraften och de som är sysselsatta Kostnader: lägre BNP, offentliga utgifter stiger (arbetslöshetsstöd osv.), försämrad hälsa samt spänningar och hårdare socialt klimat Hysteresis-effekt Friktionsarbetslöshet: uppstår då en person är emellan två jobb. Svårt för arbetstagare och-givare att hitta varandraà inte en farlig arbetslöshet Skatt- skattekil Utbilda rätt typ av arbetskraft Strukturarbetslöshet: den lediga arbetskraften har fel egenskaper till de jobb som finns. Uppstår ofta när utvecklingen går framåt och huvudbranscherna i ett land ändrarà papper àità?
TAR MASKINERNA JOBBEN IFRÅN OSS? KAN ARBETSLÖSHETEN LÖSAS GENOM ATT DELA PÅ JOBBEN?