PROGNOS ARBETSMARKNAD SKÅNE 2009 2010: ARBETSMARKNAD I RECESSIONENS TECKEN MARKANT BAKSLAG I EKONOMIN Svenskt näringsliv är mycket exportberoende. Därför slår finanskrisen och den abrupta inbromsningen av världsekonomin mot den svenska ekonomin. Utvecklingen i slutet av 2008 blev betydligt sämre än vad alla nationella prognoser under hösten och vintern räknade med. Även för de kommande kvartalen pekar samtliga prognoser en fortsatt dyster utveckling. Den skånska arbetsmarknaden påverkas i mycket hög en grad av den ekonomiska utvecklingen i Danmark. Den danska konjunkturnedgången märktes redan i början av 2008 och det var framför allt inhemska faktorer som i en slags ekonomisk rekyl på den tidigare överhettningen ledde till en markant krympning av BNP. Samtliga ekonomiska indikatorer tyder på att den danska ekonomin nu befinner sig i en utpräglad recessionsfas. Men det finns vissa små ljusglimtar på konjunkturhimlen. Den extremt expansiva finans- och konjunkturpolitiken runtom i världen har inneburit att nedgångstakten i konjunkturen har bromsat in. En liknande utveckling kan noteras för den svenska ekonomin. KRAFTIG SYSSELSÄTTNINGSMINSKNING Efterfrågan och sysselsättning i Skåne 2009 och 2010 påverkas av lågkonjunkturen kombinerad med finanskrisen. Sedan hösten 2008 har det varit många varsel om uppsägning och färre nya jobb har anmälts. Denna försvagade efterfrågan väntas fortsätta och bidra till en negativ utveckling av sysselsättningen framöver. Fjärde kvartalet 2008 hade drygt 531 800 personer sin arbetsplats i Skåne och beräknas vid samma tid år 2009 vara nästan 12 100 färre. Detta motsvarar en minskning på 2,3 procent. Minskningen fortsätter under 2010 med ytterligare 5 300 färre arbetstillfällen eller -1,0 procent. Den förväntade utvecklingen vad gäller förvärvsarbetande som bor i länet (nattbefolkning) ser fortfarande något bättre ut än utvecklingen vad gäller antalet arbetstillfällen i länet (dagbefolkningen). Trenden pekar dock kraftigt nedåt. Även gränspendlingen över Öresund kommer att beröras av den minskade efterfrågan. Detta beror på att efterfrågan på arbetskraft i Danmark mattas av, dock i något lägre takt än i Sverige. FÄRRE JOBB INOM FRÄMST INDUSTRI OCH BYGGSEKTOR Sysselsättningsnedgången blir bred och omfattar samtliga sektorer även den offentliga sektorn. Nedgången blir djupast i år, men nästa år bedöms den negativa trenden bromsas upp. Industrin och byggsektorn drabbas värst. ÖRESUNDSREGIONENS POSITIVA EFFEKTER Skåne är ett av de få län som klarar sig relativt lindrigt när det gäller antalet jobb som försvinner. Det är framför allt handeln och besöksnäringen som håller emot. Handeln uppvisar inte samma tillbakagång som i övriga Sverige. Detta beror bland annat på danskar som pendlar över sundet för att utnyttja den svaga svenska kronan. Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har under en längre tid skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Detta mildrar nu krisens verkningar i regionen. FORSKNINGSLABORATORIER TILL LUND Två mycket stora laboratorieanläggningar planeras att byggas i Lund MAX IV (ett svenskt nationellt laboratorium för kärnfysik, acceleratorfysik) och ESS (European Spallation Source är en sameuropeisk forskningsanläggning inom neutronfysiken). Byggstart för MAXlaboratoriet är beräknat till 2010. Byggandet av de båda anläggningarna kommer att bli större än både Öresundsbron och Citytunneln i Malmö. MAX och ESS innebär många arbetstillfällen inom byggbranschen, men också inom näringslivet i stort. BEFOLKNINGSÖKNING MEN FÄRRE I ARBETSKRAFTEN Vid årsskiftet 2008/2009 hade Skåne cirka 1,21 miljoner invånare, varav 780 300 personer, (knappt två tredjedelar av befolkningen), var i arbetsför ålder 16-64 år. Under prognosperioden förutses en mer dämpad befolkningstillväxt. Befolkningen i åldrarna 16-64 år väntas öka med 8 100 personer i år och med 7 700 personer nästa 1 (5)
2010. Fortfarande är det de yngre åldersgrupperna som ökar mest. Däremot bedöms arbetskraftsutbudet minska 2009 och vara nästan oförändrat 2010. Under en lågkonjunktur är det vanligt att fler väljer att studera och att äldre personer pensionerar sig tidigare. FLER ARBETSLÖSA OCH I PROGRAM Under prognosperioden minskar sysselsättningen mer än arbetskraftsutbudet, vilket medför att arbetslösheten ökar. I slutet av 2008 var i genomsnitt 23 200 personer arbetslösa och i slutet av 2009 väntas drygt 10 700 fler personer vara arbetslösa. Fram till fjärde kvartalet 2010 väntas antalet arbetslösa öka med ytterligare 6 200 personer. Samtidigt mer än fördubblas antalet deltagare i program. Arbetslösheten som andel av befolkningen i åldrarna 16-64 år förväntas då uppgå till 5 procent och medräknat arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgår andelen till 8 procent. ALLT LÄTTARE ATT REKRYTERA Andelen arbetsställen som uppgett att de har rekryteringsproblem har minskat markant sedan hösten 2008. Enbart 15 procent anger att de upplevt arbetskraftsbrist vid rekrytering det senaste halvåret. Inom byggbranschen anger 15 procent av arbetsställena arbetskraftsbrist. Andra branschområden där rekryteringssituationen markant har förändrats är tillverkning (13%). I offentlig sektor kvarstår bristen på framförallt specialister inom hälso- och sjukvårdsområdet. BRANSCHER Jordbruk, skogsbruk, fiske Jordbruket är den minst konjunkturkänsliga näringslivssektorn. Sysselsättningen har trendmässigt stagnerat under flera år som en följd av omstruktureringen, där småskaliga brukningsenheter köps upp och ingår i allt större brukningsenheter. Trenden fortsätter under de kommande åren. Industri Många industriföretag känner av rejält minskad efterfrågan. Industrin och i synnerhet verkstadsindustrin stod även för en betydande del av det totala antalet varslade personer. Nedgången är mest påtaglig inom transportmedelsindustrin, även om enstaka prognosföretag räknar med en stigande orderingång och därmed ett ökat personalbehov. Ytterligare delbranscher med företag som har rekryteringsbehov är exempelvis trävaruindustrin samt tele- och elektronikindustrin. Sammantaget är branschens framtidsbild mycket dyster och de positiva inslagen är undantag. Antalet sysselsatta inom branschen förutses minska med 5 100 personer 2009 (-6,3 %) och med 1 300 personer (-1,7%) 2010. Byggsektor Företag verksamma inom bland annat byggande av småhus och lägenheter räknar med en klart försvagad efterfrågan och förutser omfattande personalnedskärningar. Osäkerheten kring framtida projekt är extremt stor. Arbetsförmedlingen registrerar dessutom ett ökande antal varsel om uppsägningar. Regeringen har fattat beslut om att införa kreditgarantier för lån under byggtiden. I samband med detta tillkännagavs igångsättandet av ett stort bostadsprojekt. Införandet av rot-avdrag gynnar främst små bygghantverksföretag. Investeringar inom anläggningsmarknaden berörs däremot inte av konjunkturutvecklingen. Infrastrukturprojekt fortsätter med bl.a. Citytunneln i Malmö, järnvägstunneln genom Hallandsåsen, ombyggnaden av stationerna i Malmö och Lund samt en ny station vid Citytunneln. Dessutom byggs två jättestora laboratorieanläggningar i Lund MAX IV och ESS. Byggstart för MAX-laboratoriet är nästa år. Antalet sysselsatta har minskat avsevärt senaste året. Nedgången fortsätter i år, men en viss sysselsättningsuppgång kan komma redan i slutet av 2010. Antalet sysselsatta inom branschen förutses minska med 2 100 personer 2009 (-6,0%) och med 600 personer (-1,6%) 2010. Handel Branschen har haft en stark utveckling i hela länet till följd av en växande befolkning. För närvarande gynnas livsmedelshandeln och även sällanköpsvaruhandeln av den fallande kronkursen. Antalet danska konsumenter har ökat sedan hösten i fjol och de lokala branschföretagen registrerar fortsatt en ökande omsättning. Detaljhandeln tror på en viss positiv sysselsättningsutveckling under prognosperioden. Partihandeln berörs av konjunkturnedgången inom industrin och personalbehovet anpassas successivt. Handeln med motorfordon och drivmedel hyser en klart pessimistisk syn på den framtida utvecklingen. Antalet sysselsatta inom branschen förutses minska med 500 personer 2009 (-0,6%), en nästan oförändrad situation förutses för 2010. Transport och kommunikation Godstransporterna har drabbats hårt av den försvagade ekonomin. Sedan hösten 2008 har efterfrågan på transportvolymen sjunkit kraftigt som följd av nedgången av varuexporten, minskad aktivitet inom byggsektorn och vikande privat konsumtion. De flesta prognosföretag inom godstransporterna är åkerier. Deras konjunkturbild har mörknat markant och anställningsbehovet bedöms vara mycket dämpat under prognosperioden. Även järnvägstransporterna signalerar en tydlig 2 (5)
försiktighet vad gäller anställningsbehovet. Det bör påpekas att paket- och budföretag fortfarande noterar ett behov av nyanställningar. Satsningar på kollektivtrafiken påverkas inte av konjunkturförsvagningen. Tvärtom förutses en fortsatt expansion. Detta medför i sin tur en ökad efterfrågan på arbetskraft, såsom busschaufförer och tågpersonal. Sett över hela branschen bedöms antalet sysselsatta bli 600 färre (-1,8%) 2009, en nästan oförändrad situation förutses för 2010. Hotell- och restaurang, personliga och kulturella tjänster Mitt under konjunkturnedgången blomstrar besöksnäringen. Under det första kvartalet i år låg antalet gästnätter (hotell, vandrarhem och stugbyar) tydligt över fjolårets nivå. Hotellnäringen i Malmö-Lund regionen samt i Helsingborg har byggt ut övernattningskapaciteten och har ökat antalet hotellgästnätter. Skåne som helhet har ökat sin attraktivitet. Det är framför allt danska och även brittiska turister som står för en stor del av tillväxten. Däremot kommer negativa signaler från verksamheter som helt eller delvis finansieras via offentliga medel. Sektorn hushållstjänster är i gång men än så länge i blygsam omfattning. Sett över hela branschen bedöms antalet sysselsatta stagnera fram till utgången av 2010. Finansiell verksamhet, företagstjänster mm Branschgruppen har varit länets sysselsättningslokomotiv under senare år. Nu kan klar avmattning i efterfrågan på tjänster noteras. Delar av denna branschgrupp är direkt beroende av industrin medan andra delar är starkt kopplade till den offentliga tjänstesektorn. Tekniska konsulter märker av en klar ordernedgång och tidsmässiga förskjutningar av projekt sker. Endast ersättningsrekryteringar av spetskompetenser kombinerat med erfarenhet efterfrågas. Antalet sysselsatta inom branschen förutses minska med vardera 800 personer (-1%) under 2009 och 2010. Offentliga tjänster Den exceptionellt svaga konjunkturen och minskande sysselsättning medför kraftigt dämpad utveckling av kommunsektorns inkomster i år och nästa år. Kommuner och landsting har att välja mellan effektiviseringar, neddragningar och skattehöjningar. Samtidigt ökar Skånes befolkning under de kommande åren. Den sammanlagda befolkningsökningen innebär en viss verksamhetsökning men betyder huvudsakligen relativt stora förskjutningar mellan olika verksamheter. Det innebär att behovet av förskoleverksamhet och äldreomsorgen ökar. Däremot minskar behovet inom grundskolan och gymnasieskolan. Fördelat efter de olika verksamhetssektorerna minskar sysselsättningen mest inom vård- och omsorgssektorn. Region Skåne visar underskott i verksamheten och flaggar för besparningsåtgärder. Man hoppas kunna lösa övertaligheten via naturliga avgångar men risken för uppsägningar är påtaglig. Flera verksamheter har infört övertids- och vikariestopp. Delar av sjukvården omstruktureras. Därtill kommer att tjänsteutbudet i växande utsträckning upphandlas av privata entreprenörer. Antalet sysselsatta inom vårdoch omsorgssektorn förutses minska med 1 400 personer 2009 (-1,6%) och med 1 300 personer (-1,5%) 2010. De flesta arbetsställena inom utbildningssektorn fortsätter att anpassa personalstyrkan till den demografiska utvecklingen, dvs. fler elever i förskolan och färre i grundskolan (inriktning mot senare år) och gymnasieskolan. Det finns signaler från flera kommuner att den kommunala vuxenutbildningen sakta kommer att utvidgas. Även volymen på arbetsmarknadsutbildning och kvalificerad yrkesutbildning planeras enligt regeringens vårproposition att utökas. Antalet förstahandssökande till universitet och högskolor ökar avsevärt på grund av en svag arbetsmarknad. Ett antal doktorander/forskare anställs på länets universitet. Personalbehovet överskuggas dock av en allt stramare ekonomisk situation. Personalplaneringen inom den kommunala skolverksamheten blir svårare när antalet friskolor ökar. Antalet sysselsatta inom utbildningssektorn förutses minska med 900 personer 2009 (-1,6%) och med 600 personer (-1%) 2010. OLIKHETER I LÄNET Arbetsmarknadsutsikterna är klart mörkare i regionerna med en stor industriell bas. Detta är en förklaring till att sysselsättningen i år förutses minska kraftigt i Skånes norra och östra delar (Helsingborg och Kristianstad). Under 2010 bedöms sysselsättningsutvecklingen bli något stabilare. Den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft är huvudsakligen koncentrerad till Skåne sydvästra del. Även i perioder av en konjunkturnedgång är och förblir denna region länets ekonomiska motor. Detta förklarar att regionens prognosföretag har en förhållandevis mindre negativ syn på utvecklingen under prognosperioden åtminstone under dess första del. Nedgången som började inom industrin, sprider sig dock till allt fler näringsgrenar inom det privata näringslivet. Både lågkonjunkturen och den väntade stabiliseringen 2010 märks senare i Malmöregionen. 3 (5)
Yrkesbarometer för Skåne Brist ett urval yrkeskategorier med brist på arbetskraft Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Civilingenjörer, maskin VVS-ingenjör Lantmätare Läkare Tandläkare Veterinär Barnmorskor Sjuksköterskor (grundutbildade) Skötare och vårdare Gymnasielärare i yrkesämnen Specialpedagoger Slöjdlärare grundskola Svenska2/sfi-lärare Förskollärare Revisorer Redovisningsekonomer Företagssäljare Telefonförsäljare Kockar Fotvårdsspecialister Djuruppfödare/djurskötare Förare av skogsmaskiner Maskinförare, lantbruk Byggnadsplåtslagare Takmontörer Smeder Lastbilsmekaniker Driftmaskinister Flygledare Bussförare Bagare Konditorer Överskott ett urval yrkeskategorier med överskott på arbetskraft Systemerare/programmerare IT-strateg, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekniker) Servicetekniker, IT Arkitekter Civilingenjörer, kemi Laboratorieingenjörer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele Kemiingenjörer och kemitekniker Biomedicinska analytiker Undersköterskor Personliga assistenter Vårdbiträden Miljö- och hälsoskyddsinspektör Barnskötare Gymnasielärare i historia, samhällskunskap Gymnasielärare i språk Grundskollärare Fritidsledare Personaltjänstemän Marknadsanalytiker mm Organisationsutvecklare Jurister Bibliotekarier Samhälls- och språkvetare Journalister Informatörer Systemerare Utredare i offentlig förvaltning Socialsekreterare Biståndsbedömare Administratör/sekreterare Ekonomiassistenter/ löneassistenter Receptionister Värdepappersmäklare Försäkringstjänstemän Fastighetsmäklare Inköpare Banktjänstemän Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Bilförsäljare Flygvärdinnor Köks- och restaurangbiträden Frisörer Hudterapeuter Massörer Städare/lokalvårdare Trädgårdsarbetare Murare Träarbetare Installationselektriker Fastighetsskötare Målare Grovarbetare inom bygg och anläggning Svetsare Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare Grovplåtslagare Lackerare Maskinreparatörer Elmontörer Styr- och reglertekniker Processoperatörer CNC-operatörer Verkstadsmekaniker Maskinoperatörer Fordonsmontörer Montörer, metall, gummi och plast Piloter Lagerarbetare Logistiker Transportledare/-planerare Lastbilsförare Truckförare Fotografer Slaktare Styckare Tidningsdistributörer Vaktmästare Renhållnings- och återvinningsarbetare Godshanterare, expressbud För information om utvecklingen inom olika yrken använd YRKESKOMPASSEN http://arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen 4 (5)
Bransch/näring Sysselsättningsutveckling för Skåne 2009 och 2010 Sysselsatta 2008 kv 4 2008 kv4 2009 kv 4 i % 2009 kv4 2010 kv 4 i % Jordbruk, skogsbruk och fiske 9 100-0,1-100 -1,5 Utvinning och tillverkning 80 600-5 100-6,3-1 300-1,7 Byggnadsverksamhet 35 700-2 100-6,0-600 -1,6 Handel 76 300-500 -0,6-200 -0,2 Transport och kommunikation 32 400-600 -1,8 0,2 Finansiell verksamhet, företagstjänster mm 83 000-800 -1,0-800 -1,0 Utbildning 58 700-900 -1,6-600 -1,0 Vård och omsorg 88 900-1 400-1,6-1 300-1,5 Hotell- och restaurang, personliga tjänster mm 35 400-0,3-300 -0,9 Offentlig förvaltning mm 23 500-300 -1,4 0,3 Övrig verksamhet *) 8 200-300 -3,5-300 -3,7 Totalt **) 531 800-12 100-2,3-5 300-1,0 *) bl.a. energi, avfall mm, **) siffror avrundat till närmaste hundratal Prognoserna för olika regioner i landet finns på arbetsformedlingen.se/nyheter och fakta Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Juni 2009 Analys: Thomas Behrens Layout: Lena Lithner Soutkari Ansvarig utgivare: Clas Olsson Arbetsförmedlingen i Skåne län Eftertryck tillåten med angivande av källa 5 (5)