Arbetsmarknad i recessionens tecken

Transkript

1

2 2 (33) Arbetsmarknad i recessionens tecken 120 Sysselsatta bosatta i regionen * faktisk utveckling prognos - Skåne 115 Index AR M almö AR Helsingborg AR Kristianstad Utfall Prognos *) inkl arbetspendlare till Sjælland

3 3 (33) Innehåll SAMMANFATTNING... 4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING Den globala recessionen slår hårt mot Sverige... 5 Trender på den skånska arbetsmarknaden... 6 Arbetskraftsundersökningen pekar på en tydlig försvagning...6 Hög varselnivå...6 Arbetsförmedlingens statistik pekar på en tydlig försämring...7 Sysselsättningen faller kraftigt...8 Positiva tecken i mörkret...9 Efterfrågan i olika branscher...9 Minskningen störst i nordöstra Skåne...16 Allt lättare att rekrytera...17 UTBUDET AV ARBETSKRAFT Befolkningstillväxten fortsätter...18 Minskat arbetskraftsutbud i år...18 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER Arbetsmarknaden försvagas...21 Konsekvenser på arbetsmarknaden...21 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT YRKESFÖRDELAD Konkurrensen om de lediga jobben ökar kraftigt Utvecklingen för olika yrken Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Kärnfrågorna är sysselsättningsutvecklingen och rekryteringsbehovet på ett respektive två års sikt. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. I länet intervjuades cirka arbetsställen inom privat näringsliv och offentlig sektor under april och maj i år. De kontaktade arbetsställena representerar samtliga branscher och svarar för 31 procent av antalet sysselsatta i länet. Därav har 254 arbetsställen eller 14 procent mindre än fem anställda. Prognosens beräkningar grunder sig på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom uppgifterna i RAMS är från november 2007 måste den aktuella sysselsättningen skattas, vilket sker med hjälp av arbetsgivarnas bedömningar som redovisas i prognosmaterialet. I ett andra steg framräknas utvecklingstrenden med hjälp av prognosmaterialet och de skattade sysselsättningsuppgifterna.

4 4 (33) Sammanfattning Arbetsmarknad i recessionens tecken! Efterfrågan och sysselsättningen i Skåne 2009 och 2010 påverkas av lågkonjunkturen kombinerad med finanskrisen. Fjärde kvartalet 2008 hade drygt personer sin arbetsplats i Skåne och beräknas vid samma tid år 2009 vara nästan färre. Detta motsvarar en minskning på 2,3 procent. Minskningen fortsätter under 2010 med ytterligare färre arbetstillfällen eller 1,0 procent. Sysselsättningsnedgången blir bred och omfattar samtliga sektorer även den offentliga sektorn. Nedgången blir djupast i år, men nästa år bedöms den negativa trenden bromsas upp. Industrin och byggsektorn drabbas värst. Skåne är ett av de få län som klarar sig relativt lindrigt när det gäller antalet jobb som försvinner. Det är framför allt handeln och besöksnäringen som håller emot. Handeln uppvisar inte samma tillbakagång som i övriga Sverige, bland annat beroende på danskar som pendlar över sundet för att utnyttja den svaga svenska kronan. Under prognosperioden förutses en mer dämpad befolkningstillväxt. Däremot bedöms arbetskraftsutbudet minska 2009 och vara nästan oförändrat Under en lågkonjunktur är det vanligt att fler väljer att studera och att äldre personer pensionerar sig tidigare. Under prognosperioden minskar sysselsättningen mer än arbetskraftsutbudet, vilket medför att arbetslösheten ökar. Fjärde kvartalet 2008 var i genomsnitt personer arbetslösa. Motsvarande kvartal 2009 väntas drygt fler personer vara arbetslösa. Fram till fjärde kvartalet 2010 väntas antalet arbetslösa öka med ytterligare personer. Samtidigt mer än fördubblas antalet deltagare i program. Arbetslösheten som andel av befolkningen i åldrarna år förväntas då uppgå till 5,0 procent och medräknat arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgår andelen till 8,0 procent. För kommentarer kring prognosen; kontakta arbetsförmedlingschef Pia Gustavsson, Malmö, För ytterligare information, kontakta utredare Thomas Behrens, thomas.behrens@arbetsformedlingen.se. Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden i Skåne, i andra län och i riket finns på under Nyheter/fakta, under rubriken Rapporter, prognoser och publikationer.

5 5 (33) Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättning Den globala recessionen slår hårt mot Sverige Den globala ekonomin befinner sig i en mycket stark konjunkturnedgång som har blivit betydligt djupare än förväntat. Samtliga globala prognoser räknar nu med en krympande världsekonomi under 2009 och en svag återhämtning uppåt under Enbart ekonomierna i Indien och Kina fortsätter att växa, dock med en klart dämpad tillväxttakt. Finanskrisen och den abrupta inbromsningen av världsekonomin slår hårt mot den svenska ekonomin, eftersom näringslivet är mycket exportberoende. Utvecklingen i slutet av 2008 har blivit betydligt sämre än vad alla nationella prognoser under hösten och vintern hade räknat med. Även för de kommande kvartalen spår samtliga prognoser en fortsatt dyster utveckling. Men det finns vissa små ljusglimtar på konjunkturhimlen. Den extremt expansiva finans- och konjunkturpolitiken runtom i världen har lett till att nedgångstakten i konjunkturen har bromsat in och en liknande utveckling kan noteras för den svenska ekonomin. Även de senaste konjunkturindikatorerna ger en något mindre dyster bild. Visserligen är hushållen fortfarande mycket pessimistiskt inställda enligt Konjunkturinstitutets (KI) senaste konjunkturbarometer från april Indikatorerna pekar också på ett försämrat läge inom byggsektorn. Konfidensindikatorerna för tillverkningsindustrin och detaljhandeln har dock stigit med ett par enheter vardera och bidrar därmed positivt till barometerindikatorn. Det bör påpekas att läget fortfarande är mycket svagare än normalt inom bägge sektorerna. Enligt sin aktuella prognos räknar KI 1 med att den kraftiga konjunkturnedgången fortsätter. Mycket talar för att den nuvarande lågkonjunkturen kommer att bli lika djup som lågkonjunkturen under krisåren i början av 1990-talet. Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) kommer att falla kraftigt i år (-3,9 procent). Detta är det svagaste året sedan 1940 när det gäller BNP-tillväxten. Under 2010 vänder trenden och då stärks tillväxten något (0,9 procent). Tillväxten är dock för svag för att hejda sysselsättningsnedgången. Sysselsättningen i riket som helhet förutses sjunka med -3,8 procent i år och -2,8 procent nästa år, vilket motsvarar en minskning med ca personer Regeringen förutser enligt den aktuella vårpropositionen 2 att den svenska ekonomin mätt i BNP krymper markant i år och att det i stort sett blir nolltillväxt nästa år trots den expansiva finans- och penningpolitiken som regeringen respektive Riksbanken håller fast vid. BNP bedöms minska med 4,2 procent under 2009 och växer marginellt med 0,2 procent Sysselsättningen bedöms minska -2,8 procent i år och -3,3 procent nästa år, eller sammantaget med personer Regeringen är således mer negativ i sin konjunkturbedömning än KI. I motsats till regeringens vårproposition kalkylerar KI att den kraftiga konjunkturnedgången kommer att tvinga fram ytterligare finanspolitiska krafttag i syfte att upprätthålla den offentliga konsumtionen. 1 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget Mars 2009, 2 Regeringens proposition 2008/09:100, 2009 års ekonomiska vårproposition, april 2009

6 6 (33) Den skånska arbetsmarknaden påverkas i mycket hög grad av den ekonomiska utvecklingen i Danmark. Liksom Sverige berörs även den danska ekonomin av den globala konjunkturnedgången, men den negativa trenden blev synlig redan i början av Då var det framför allt inhemska faktorer som i en slags ekonomisk rekyl på den tidigare överhettningen ledde till en markant krympning av BNP. Samtliga ekonomiska indikatorer tyder på att den danska ekonomin nu befinner sig i en utpräglad recessionsfas. Danmarks BNP bedöms 3 falla med -3,3 procent i år och tillväxten väntas bli fortsatt svag under 2010 (0,3 procent). Under samma period minskar sysselsättning 4 med 1,3 procent i år och 2,6 procent nästa år. Trender på den skånska arbetsmarknaden Arbetskraftsundersökningen pekar på en tydlig försvagning Den officiella arbetsmarknadsstatistiken Statistiska Centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning AKU redovisar fram till fjärde kvartalet 2008 en fortsatt ökad efterfrågan på arbetskraft jämfört med året innan. Även mellan fjärde kvartalet 2007 och 2008 ökade sysselsättningen för åldergruppen år med personer eller 1,2 procent. Först efter årsskiftet 2008/2009 minskar sysselsättningen i förhållande till året innan. Under första kvartalet i år noteras enlig AKU sysselsatta, vilket är personer (-1,2 procent) färre än under samma kvartal året innan. I motsats till den officiella arbetsmarknadsstatistiken noterar SCB:s aktuella, kortperiodiska sysselsättningsstatistik sedan tredje kvartalet i fjor en tydlig sysselsättningsnedgång och reagerar därmed snabbare på konjunkturförändringen 5. Hög varselnivå Hittills i år 6 har personer varslats om uppsägning, i månadsgenomsnitt. Under april uppgick antalet nyregistrerade varselberörda till personer. Därmed har varslen sjunkit något jämfört med de mycket höga nivåerna under de senaste månaderna. Jämfört med året innan innebär utvecklingen en dramatisk uppgång av varselantalet. Då noterade Arbetsförmedlingen för samma period cirka varslade eller 360 per månad. Registreringar av varsel motsvarar samma höga inflöden som noterades av Arbetsförmedlingen under krisåren 1992/93. Även Danmark drabbas av en varselvåg. Enligt uppgifter från Beskæftigelsesregion Hovedstaden & Sjælland varslades anställda i Östdanmark (dvs. Själland och Bornholm) hittills i år, att jämföra med året innan. Sett i förhållande till antalet sysselsatta är varselsituationen på den danska sidan av Öresund fortfarande klart lindrigare än på 3 Economic Forecast, Spring 2009, European Commission, DG for Economic and Financial Affairs. Siffrorna motsvarar de alternativberäkningar som har publicerats i det danska finansministeriets senaste ekonomiska bedömning ( alternativt realistisk forløb ). 4 Finansministeriet, Økonomisk Redegørelse, Maj 2009, 5 Skillnaden kan förklaras med att den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken enbart redovisar antalet anställda med arbetsplats i länet, medan AKU omfattar samtliga sysselsatta som är bosatta i länet, inklusive Öresundspendlarna, egna företagare och medhjälpande familjemedlemmar. 6 T.o.m. april 2009

7 7 (33) den svenska sidan. 4,8 promille av de sysselsatta i åldrarna år varslades i Östdanmark mot 11,0 promille i Skåne. Hur många personer som varslats blir uppsagda och arbetslösa? Arbetsförmedlingen har analyserat risken att faktiskt bli uppsagd bland personer som varslats om uppsägning. Därtill har man analyserat hur många av dessa som anmälde sig hos Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Mellan september och oktober varslades cirka personer i Skåne. Efter ett halvår var personer eller 50 procent av de varslade uppsagda, enbart 780 (eller 55 procent) av de uppsagda registrerades som arbetslösa. Uppsägningsrisken och inskrivningsfrekvensen var något högre i Riket som helhet. Analysresultatet tyder på att många av varslen i den kraftiga varselvågen i höstas kan betraktas som beredskapsvarsel, i avvaktan på en svårförutsägbar utveckling av det ekonomiska läget. Detta kan vara en av förklaringarna till att antalet varsel vänt nedåt något i vår, när konjunkturläget blivit lättare att överblicka. Fortsätter efterfrågan på arbetskraft att minska med samma hastighet som under årets första kvartal, blir dock risken överhängande att uppsägnings- och inskrivningsfrekvensen stiger kraftigt under de närmaste kvartalen. Fortfarande är det tillverkningssektorn som redovisar det högsta antalet varsel. Hittills i år noterade länets industriföretag ca varslade om uppsägning. Detta är 46 procent av det totala antalet varslade personer. Utanför industrin är det branschgruppen finansiell verksamhet, fastighets- och företagstjänster samt byggsektorn som varslar i större omfattning med 900 respektive 750 varselberörda. Antal apr-04 aug-04 dec-04 Arbetsförmedlingens statistik pekar på en tydlig försämring Arbetsförmedlingens platsstatistik pekar på en successiv men tydlig försämring. Vanligtvis ökar efterfrågan på arbetskraft under våren men i år har denna säsongsvariation uteblivit och platsinflödet har mer eller mindre legat stilla under de senaste tre månaderna. Jämfört med året innan är nedgången desto tydligare. Antalet lediga platser som anmäldes till länets arbetsförmedlingar var hittills i år, vilket är (eller 35 procent) färre än för ett år sedan. Fördelat efter näringsgren var minskningen särskilt stor inom verkstadsindustrin och den övriga tillverkningssektorn, men även transportsektorn samt branschgruppen finansiell verksamhet, fastighets- och företagstjänster noterar Trend Skåne betydande minskningar. Nya platser - Skåne apr-05 aug-05 dec-05 apr-06 Original Skåne aug-06 dec-06 apr-07 aug-07 dec-07 apr-08 aug-08 dec-08 apr Nyanmälda varsel - Skåne Jämfört med året innan ökar inflödet i arbetslöshet i snabb takt. Hittills i år uppgick antalet nyinskrivna arbetslösa till personer, vilket är en ökning med personer (eller 60 procent) jämfört med samma period året innan. Antal apr-04 aug-04 dec-04 apr-05 aug-05 dec-05 apr-06 aug-06 dec-06 apr-07 aug-07 dec-07 apr-08 aug-08 dec-08 apr-09 I slutet av april noterades knappt kvarstående arbetslösa vid länets arbetsförmedlingar. Visserligen har antalet registrerade arbetslösa varit oförändrat under de senaste tre månaderna, men på ett år har antalet ökat med 63 procent eller cirka personer. Den i normalfallet positiva säsongseffekten har således uteblivit. I förhållande till befolkningen i åldrarna år uppgick arbetslösheten till 3,8 procent.

8 8 (33) Antal apr-04 aug-04 dec-04 Arbetslösa - Skåne apr-05 aug-05 dec-05 apr-06 Original Skåne aug-06 dec-06 apr-07 aug-07 dec-07 apr-08 aug-08 dec-08 apr-09 Arbetslösheten bland män fortsätter att vara markant högre än bland kvinnor och skillnaden ökar mellan könen. I slutet av april var män (4,5 procent) och kvinnor (3,0 procent) registrerade som arbetslösa. Fortfarande är den vikande efterfrågan störst inom yrkesområden där männen dominerar dvs. yrkesområdena med anknytning till industri och teknik. En allt större del av de uppsagda skrivs in på Arbetsförmedlingen, eftersom möjligheterna att byta jobb nu är mycket begränsade. Detta bekräftas av SCB:s arbetskraftsundersökningar som för hela landet 7 visar att en växande del av de nyinskrivna arbetslösa är personer som fått lämna en fast anställning. Eftersom det normalt sett dröjer några månader tills ett varsel resulterar i Trend Skåne uppsägning och arbetslöshet, bör effekterna av höstens varselvåg bli synliga framöver i arbetslöshetsstatistiken. Vidare beror de stigande arbetslöshetstalen på den minskade benägenheten hos framför allt de offentliga arbetsgivarna att förlänga tidsbegränsade anställningar. Detta drabbar framför allt personer med lös eller obefintlig anknytning på arbetsmarknaden, exempelvis många ungdomar och utrikesfödda. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik pekar på en klart högre andel arbetslösa bland ungdomar och födda utanför Sverige: o Antalet arbetslösa ungdomar uppgick till personer eller 4,1 procent av befolkningen (18-24 år). Detta är något lägre jämfört med föregående månad, men på ett år ökade antalet med 73 procent. o Antalet utrikes födda uppgick till personer eller 6,8 procent av befolkningen. På ett år ökade antalet med ca 54 procent. Sysselsättningen faller kraftigt Varselvågen under de senaste månaderna i kombination med ett kraftigt minskat antal nyanmälda platser signalerar en klart negativ sysselsättningstrend för länet. Arbetsförmedlingens prognos som bygger på en enkätundersökning (se också faktaruta om prognosen) och SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS, bekräftar de negativa tecknen med råge. Arbetsförmedlingen skattar, på grundval av enkätundersökningen, att drygt personer hade sin arbetsplats i Skåne 8 under fjärde kvartalet Enligt enkätresultatet förväntas antalet arbetstillfällen i Skåne minska med: personer fram till fjärde kvartalet i år, vilket motsvarar en minskning på 2,3 procent personer mellan fjärde kvartalet i år och nästa år, vilket motsvarar en minskning på 1,0 procent Drygt sysselsatta hade sin bostadsort i länet 9 inräknat arbetspendlare, och då framför allt gränspendlare. Enligt prognosen förutses en sysselsättningsnedgång med personer fram till fjärde kvartalet i år, vilket motsvarar en minskning med 2,2 procent 7 Uppgifterna redovisas inte länsfördelat. 8 Sysselsatta med arbetsplats i regionen = dagbefolkning = arbetstillfällen 9 Sysselsatta med bostadsort i regionen = nattbefolkning

9 9 (33) en sysselsättningsnedgång med knappt personer mellan fjärde kvartalet i år och nästa år, vilket motsvarar en minskning med 0,9 procent Arbetsförmedlingens höstprognos 2008 förutsåg en förhållandevis lindrig sysselsättningsminskning för Visserligen ingick i höstprognosen även ett alternativt krisscenario enligt detta beräknades en mycket kraftigare sysselsättningsminskning (6 900 färre sysselsatta) men den markanta försämringen som kommer fram i den aktuella prognosen ställer även krisscenariots antagande i skuggan. Prognosresultatet återspeglar den ekonomiska chocken som har drabbat den exportberoende svenska ekonomin och därmed också näringslivet i Skåne. Den förväntade utvecklingen vad gäller förvärvsarbetande som bor i länet dvs. nattbefolkningen ser fortfarande något bättre ut än utvecklingen vad gäller antalet arbetstillfällen i länet dvs. dagbefolkningen, men likväl pekar trenden kraftigt nedåt. Positiva tecken i mörkret Öresundsregionens positiva effekter Skåne är ett av de få län som klarar sig relativt lindrigt när det gäller antalet jobb som försvinner. Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har under en längre tid skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Detta mildrar nu krisens verkningar i regionen. Även gränspendlingen över Öresund kommer att beröras av den fallande efterfrågan, eftersom den danska efterfrågan på arbetskraft mattas av, dock i något mindre takt än i Sverige. Avmattningen inträffar i en situation då den danska arbetskraftsreserven håller på att ta slut. Lågkonjunkturen innebär att antalet bosatta i Skåne som får nytt jobb i Danmark minskar. Däremot bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningssituationen för de skåningar som redan är anställda inte kommer att drabbas av lågkonjunkturen mer än det danska samhället som helhet. Forskningslaboratorier till Lund Två mycket stora laboratorieanläggningar planeras byggas i Lund MAX IV (som är ett svenskt nationellt laboratorium för kärnfysik, acceleratorfysik) och ESS (European Spallation Source är en sameuropeisk forskningsanläggning inom neutronfysiken). Byggstart för MAX-laboratoriet är nästa år. Byggandet av de båda anläggningarna kommer att bli större än både Öresundsbron och Citytunneln i Malmö. MAX och ESS innebär många arbetstillfällen inom byggbranschen, men också inom näringslivet i stort. Efterfrågan i olika branscher Sysselsättningsnedgång inom samtliga sektorer Jämfört med Arbetsförmedlingens höstprognos har arbetsställenas bedömningar över lag blivit rejält pessimistiska. Sammantaget förutser prognosen att sysselsättningsnedgången blir bred och omfattar samtliga sektorer även den offentliga sektorn. Nedgången blir djupast i år och industrin samt byggsektorn drabbas värst. Nästa år bedöms den negativa trenden bromsas upp.

10 10 (33) Jordbruk, skogsbruk, fiske Enligt arbetsförmedlingens skattningar jobbade personer inom jord- och skogbruket i slutet av 2008, vilket var 1,7 procent av länets samtliga arbetstillfällen. Jordbrukssektorn är den näringslivssektor som är minst konjunkturkänslig. Sysselsättningen har trendmässigt stagnerat under flera år som en följd av omstruktureringsprocessen, där småskaliga brukningsenheter köps upp och ingår i allt större brukningsenheter. Även jordbrukspolitiken påverkar utvecklingen som ger miljö- och landskapsvård en allt viktigare roll på bekostnad av den traditionella djur- och spannmålsodlingen. Prognosunderlaget tyder på att den stagnerande trenden fortsätter. Industri I slutet av 2008 jobbade personer inom industrin, motsvarande 15,1 procent av länets samtliga arbetstillfällen. Sysselsättningen inom tillverkningssektorn har trendmässigt minskat under flera decennier. Prognosundersökningen pekar på att trenden vänder mot ett kraftig sysselsättningsras. Branschföretagen inom tillverkningssektorn (inklusive utvinningen) räknar nu med en djup sysselsättningsnedgång i år med ca (eller -6,3 procent). I minskningen ingår ca personer som varslades om uppsägning. Företagen tror att fallet bromsas upp nästa år och läget stabiliseras, vilket resulterar i en något mindre allvarlig sysselsättningsminskning med ca sysselsatta (eller -1,7 procent). Det kan dock inte uteslutas att fallet fortsätter med oförminskad styrka även nästa år och då blir utvecklingen värre än i början av 1990-talet. Industriföretagen märker av ett gigantiskt efterfrågebortfall i omvärlden och den internationella efterfrågan på investeringsvaror har nästan stannat upp. Svensk export innehåller ett relativt stort inslag av investeringsvaror, vilka dessutom påverkas sist när konjunkturen vänder upp. Samtidigt drabbas industrin av ett stort efterfrågebortfall från hemmamarknaden. Industrin och i synnerhet verkstadsindustrin stod även för en betydande del av det totala antalet varslade personer, vilket bekräftar den allvarliga situationen länets industri befinner sig i. En viss ljuspunkt är att konfidensindikatorerna för tillverkningsindustrin har stigit med ett par enheter i KI:s senaste barometerundersökning. Läget är dock fortfarande mycket svagare än normalt. Bilden inom industrisektorn är splittrad och inte enbart negativ. Prognosundersökningen visar att det fortfarande finns företag 64 av undersökningens 317 industriföretag som förutser en sysselsättningsökning. De flesta arbetsställena aviserar däremot kraftiga personalnedskärningar. Nedgången är mest påtaglig inom transportmedelsindustrin (som är underleverantörer till fordonsindustrin), även om några enstaka prognosföretag räknar med en stigande orderingång och därmed ett ökat personalbehov. Ytterligare delbranscher som har företag med rekryteringsbehov är exempelvis trävaruindustrin samt tele- och elektronikindustrin. Men sammantaget utgör de positiva inslagen enbart några enstaka ljusglimtar i branschens annars mycket dystra framtidsbild. Byggsektor Branschens utveckling styrs i hög grad av den regionala efterfrågan på fastigheter och infrastruktur. Skånes goda ekonomiska tillväxt och stora nettoflyttning har inneburit att byggsektorn har upplevt flera expansiva år, framför allt i västra Skåne. Den aktuella finanskrisen har dock medfört ett kraftigt fall i byggandet av småhus och lägenhe-

11 11 (33) ter, medan en fortsatt stabil efterfrågan kan skönjas för företag verksamma inom anläggningsmarknaden. Den splittrade bilden kommer tydligt fram när det gäller företagens framtidsbedömningar. Företag verksamma mot bland annat byggande av småhus och lägenheter räknar med att försämringen fortsätter och de förutser också omfattande personalnedskärningar. Osäkerheten kring framtida projekt är extremt stor. Arbetsförmedlingen registrerar dessutom ett ökande antal varsel om uppsägningar. För att öka efterfrågan inom byggsektorn och underlätta för bostadsbyggande, har regeringen fattat beslut om att införa kreditgarantier för lån under byggtiden. Åtgärden ska säkerställa att pågående projekt kan färdigställas och nya igångsättas. Förordningen om statliga kreditgarantier under byggtiden träder i kraft den 1 juli I samband med publiceringen av beslutet togs första spadtaget till Point Hyllie, ett stort bostadsprojekt i södra delen av Malmö, som innehåller 300 till 400 lägenheter. Vidare har regeringen förändrat reglerna för skatteavdraget för hushållsarbete. Reglerna omfattar nu även reparationer, om- och tillbyggnader i hemmet. Därmed införs ett husavdrag som inkluderar både ROT-tjänster och de nuvarande hushållsnära tjänsterna. Framför allt är det hantverksföretag inom byggsektorn som räknar med en förbättrad efterfrågan och ser fortfarande något mer positivt på framtiden. Byggvolymen är fortfarande hög vad gäller kommersiella byggprojekt som kontorsfastigheter samt bygginvesteringar inom handeln och industrin, men kommer att minska under prognosperioden. Investeringar inom anläggningsmarknaden berörs däremot inte av konjunkturutvecklingen. Infrastrukturprojekt fortsätter med bl.a. Citytunneln i Malmö och järnvägstunneln genom Hallandsåsen, ombyggnaden av stationerna i Malmö och Lund samt en ny station vid Citytunneln. Dessutom planeras två jättestora laboratorieanläggningar i Lund MAX IV och ESS. Byggstart för MAXlaboratoriet är nästa år. Byggandet av de båda anläggningarna kommer att bli större än både Öresundsbron och Citytunneln i Malmö. Enligt prognosens skattningar sysselsatte byggbranschen cirka personer i slutet av 2008, motsvarande 6,7 procent av samtliga arbetstillfällen i Skåne. Arbetsförmedlingen noterade cirka 750 personer som varslats om uppsägning hittills i år. På grundval av branschföretagens bedömningar beräknas sysselsättningen inom hela byggsektorn minska med förvärvsarbetande mellan fjärde kvartalet 2008 och 2009, vilket motsvarar en minskning på -6,0 procent. För 2010 förutser branschens prognosföretag en ytterligare sysselsättningsminskning med 600 sysselsatta (-2,7 procent). Handel I slutet av 2008 sysselsatte handeln uppskattningsvis personer, motsvarande 14,4 procent av länets förvärvsarbetande dagbefolkning. Branschen har haft en stark utveckling i hela länet till följd av en växande befolkning. Utvecklingen gynnades dessutom av gränshandeln över Öresund. Framför allt har de tättbefolkade regionerna i västra Skåne utvecklat en tydlig handelsprofil. Handeln med motorfordon och partihandeln noterar en vikande efterfrågan. Däremot är läget bättre för detaljhandeln. För närvarande gynnas livsmedelshandeln och även sällanköpsvaruhandeln i västra Skåne framför alt i Malmö och Helsingborg av den fallande kronkursen. Antalet danska konsumenter har ökat sedan hösten i fjor och de lokala branschföretagen registrerar ett fortsatt växande omsättningsplus. Trots att

12 12 (33) hushållen har blivit mycket pessimistiska enligt de danska och svenska barometerundersökningarna ligger försäljningsvolymen på en fortsatt hög nivå. Även utbyggnaden av försäljningslokaler fortsätter under prognosperioden. Detaljhandeln tror på en viss positiv sysselsättningsutveckling under prognosperioden. Partihandeln berörs av konjunkturnedgången inom industrin och personalbehovet anpassas successivt. Bilhandeln har en klart pessimistisk syn på den framtida utvecklingen. Sammantaget räknar prognosföretagen med en klart fallande sysselsättning i år och fortsatt stagnation nästa år. Till detta kan läggas att mellan januari och april 2009 varslade handeln nästan 700 personer om uppsägning. De intervjuade arbetsställena räknar med färre sysselsatta (-2,1 procent) mellan fjärde kvartalet 2008 och 2009 och ytterligare med 200 färre sysselsatta (-0,3 procent) mellan 2009 och Transport och kommunikation Skåne är en transitregion och en stor del av Sveriges godsmängder tar sin väg genom Skåne. Regionen har även en omfattande partihandel som skapar sysselsättning inom transportnäringen. Därtill kommer en betydande mängd persontransporter inte minst färjetrafiken över Öresund. Arbetstillfällena är koncentrerade till länets västra del. I slutet av 2008 jobbade uppskattningsvis cirka personer inom länets transportnäring, vilket är 6,1 procent av länets samtliga sysselsatta. Godstransporterna har drabbats hårt av den ekonomiska försvagningen. Sedan höstmånaderna i fjor har efterfrågan på transportvolymen sjunkit kraftigt som följd av nedgången av varuexporten, minskad aktivitet inom byggsektorn och vikande privat konsumtion. Nedgången berör samtliga segment inom godstransporterna såsom sjöfarts-, luftfarts-, väg- och järnvägstransporterna. Det kan inte uteslutas att en varaktig nedgång i godstransporterna kan medföra en snabb strukturomvandling de närmaste åren. Sammanslagningar och nedläggningar av företag kan väntas öka om inte utvecklingen vänder uppåt igen. De flesta prognosföretag inom godstransporterna är åkerierna. Deras konjunkturbild har mörknat markant och anställningsbehovet bedöms vara mycket dämpat under prognosperioden. Även järnvägstransporterna signalerar en tydlig försiktighet vad gäller anställningsbehovet. Det bör påpekas att paket- och budföretag fortfarande noterar ett behov av nyanställningar. Satsningar på kollektivtrafiken påverkas inte av konjunkturförsvagningen, tvärtom fortsätter Skånes trafikinfrastruktur och därmed kollektivtrafiken att byggas ut. Detta i sin tur medför en ökad efterfrågan på arbetskraft, såsom busschaufförer och tågpersonal. Sett över hela branschen räknar företagen med nästan 600 färre sysselsatta i år (-1,8 procent). Arbetsförmedlingen har hittills i år registrerat nästan 600 varslade om uppsägning, vilka nästan uteslutande jobbar inom godstransporterna. Nästa år räknar prognosföretagen med att sysselsättningsbehovet kommer att stabiliseras. Sysselsättningen får då ett litet plus med 0,2 procent eller 100 fler sysselsatta (vilket dock är inom osäkerhetsintervallen).

13 13 (33) Bransch/näring Sysselsättningsutveckling för Skåne 2009 och 2010 Sysselsatta **) 2008 kv 4 Förändring **) 2008 kv kv 4 Förändring i % Förändring **) 2009 kv kv 4 Förändring i % Jordbruk, skogsbruk och fiske , ,5 Utvinning och tillverkning , ,7 Byggnadsverksamhet , ,6 Handel , ,2 Transport och kommunikation ,8 0,2 Finansiell verksamhet, företagstjänster mm , ,0 Utbildning , ,0 Vård och omsorg , ,5 Hotell- och restaurang, personliga tjänster mm , ,9 Offentlig förvaltning mm ,4 0,3 Övrig verksamhet *) , ,7 Totalt , ,0 *) bl.a. energi, avfall mm, **) siffrorna är avrundade till närmsta hundratal Finansiell verksamhet, företagstjänster mm I slutet av 2008 sysselsatte branschgruppen finansiell verksamhet, företagstjänster m.m förvärvsarbetande eller 15,6 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen inom länet och är därmed den största branschgruppen inom den privata sektorn. Branschgruppen omfattar en mängd olika typer av verksamheter som stöttar det övriga näringslivet på olika sätt. Området kan generellt sett delas upp i fem olika delar: finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet och stödtjänster till dessa fastighets- och uthyrningsverksamhet forskning och utveckling företagstjänster (såsom annonsförmedling, personalförmedling och uthyrning, lokalvård, kontorsservice mm, dvs. tjänster som präglas av förhållandevis låga kompetenskrav) konsultverksamhet (kvalificerade företagstjänster såsom IT-tjänster, ekonomisk och juridisk rådgivning, teknisk provning och analys, arkitekt- och ingenjörsverksamhet mm) Branschgruppen har varit länets sysselsättningslokomotiv under senare år. Detta gäller framför allt för områdena forskning och utveckling samt konsultverksamhet, och även en helt ny bransch har uppstått datorspelbranschen. IT-branschen (datakonsultföretag) och den privata forskningen som har överlappande verksamhetsområden har kunnat korsbefrukta varandra i sina utvecklingsframgångar. Företagstjänster såsom personalförmedling och -uthyrning har också bidragit till branschgruppens enastående tillväxt. Än så länge har industrin drabbats hårdast av konjunkturnedgången men den privata tjänstesektorn hakar på alltmer. Delar av denna branschgrupp är direkt beroende av industrin medan andra delar är starkt kopplade till den offentliga tjänstesektorn. Akti-

14 14 (33) vitetsnivån mattas av och antalet personer varslade om uppsägning har ökat markant. Mellan januari och april 2009 varslade företagen inom branschgruppen nästan 900 personer om uppsägning. Liksom inom industrisektorn är bilden inom branschgruppen finansiell verksamhet, företagstjänster m.m. splittrad och det finns många positiva inslag. Prognosundersökningen visar att en relativt stor andel av företagen en tredjedel av undersökningens 297 företag inom denna branschgrupp förutser en sysselsättningsökning. Framför allt kunskapsintensiva tjänster (forskning och utveckling) och i synnerhet informations- och kommunikationstekniksektorn (bl.a. datorspel) räknar med en positiv marknadsutveckling. Även de flesta företag inom området personalförmedling och uthyrning är positiva och tror på ett klart växande anställningsbehov. Däremot märker tekniska konsulter av en klar ordernedgång och tidsmässiga förskjutningar av projekt sker. Endast ersättningsrekryteringar av spetskompetenser kombinerat med erfarenhet efterfrågas. Den fortsatt minskande aktiviteten inom industrin och de alltmer ansträngda offentliga budgetarna talar dock för en fortsatt avmattning. Mellan fjärde kvartalet 2008 och 2009 väntas branschens sysselsättning minska med 800 personer (-1,0 procent). Nedgången fortsätter under 2010 med samma takt (-800 personer eller -1,0 procent). Jämfört med industri- och byggsektorn är nedgången betydligt mildare. Hotell- och restaurang, personliga och kulturella tjänster Branschen består av helt olika verksamheter. Besöksnäringen dvs. hotell- och restaurangverksamhet är branschens volymmässigt mest betydelsefulla näringsgren. Ytterligare verksamheter är rekreations-, kultur- och sportverksamhet samt personliga tjänster som omfattar främst tvätteritjänster, hår-, hud- och kroppsvård samt begravningsverksamhet. Framför allt besöksnäringen har upplevt en mycket expansiv utveckling under de senaste 10 åren och bidragit till Skånes toppnotering vad gäller sysselsättningstillväxten. I slutet av 2008 sysselsatte branschen uppskattningsvis förvärvsarbetande i länet, vilket motsvarar 6,7 procent av länets förvärvsarbetande dagbefolkning. Mitt under konjunkturnedgången blomstrar besöksnäringen. Under det första kvartalet i år låg antalet gästnätter (hotell, vandrarhem och stugbyar) tydligt över fjorårets nivå. Hotellnäringen i Malmö-Lund regionen samt i Helsingborg har byggt ut övernattningskapaciteten och har ökat antalet hotellgästnätter. Skåne som helhet har ökat sin attraktivitet och det är framför allt danska och även brittiska turister som står för en stor del av tillväxten. Inom branschen konkurrerar Skåne med Danmark om yrkeskompetent arbetskraft. Det gäller särskilt västra Skåne och oberoende av konjunkturläget. Även besöksnäringen i Köpenhamn räknar med en klar ökning av hotellgästnätter i samband med att den danska huvudstaden blir värd för ett växande antal konferenser och liknande evenemang. Bristen på branschkompetent personal är besvärande för branschen, vilket innebär fortsatt goda förutsättningar att få arbete för arbetssökande med motsvarande utbildning. Ytterligare arbetstillfällen skapas inom hemservicebranschen (hushållstjänster) som har kommit igång men än så länge i blygsam omfattning. Däremot kommer negativa signaler från verksamheter som helt eller delvis finansieras via offentliga medel

15 15 (33) (verksamheter inom rekreations-, kultur- och sportområdet). De intervjuade företagen förutser en stagnerande sysselsättning i år. Även under 2010 fortsätter stagnationen. Till detta ska läggas att hotell- och restaurangnäringen har varslat 140 personer om uppsägning hittills i år. Offentliga tjänster I slutet av 2008 sysselsatte de offentliga tjänsterna förvärvsarbetande i Skåne, vilket motsvarar 22,3 procent av regionens förvärvsarbetande dagbefolkning. Prognosmaterialet pekar på en klart negativ sysselsättningsutveckling inom de offentliga tjänsterna som helhet väntas sysselsättningen sjunka med cirka personer (-1,5 procent). Nedgången fortsätter något försvagat under 2010 med färre sysselsatta (-1,1 procent). Den exceptionellt svaga konjunkturen och minskande sysselsättning medför kraftigt dämpad utveckling av kommunsektorns inkomster i år och nästa år. Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) senaste ekonomirapport 11 har den ekonomiska situationen för kommuner och landsting blivit allt mer prekär. Kommuner och landsting har att välja mellan effektiviseringar, neddragningar eller skattehöjningar. Samtidigt ökar Skånes befolkning under de kommande åren. Den sammanlagda befolkningsökningen innebär en viss verksamhetsökning men betyder huvudsakligen relativt stora förskjutningar mellan olika verksamheter. Så ökar behovet av förskoleverksamhet och äldreomsorgen. Däremot minskar behovet inom grundskolan och gymnasieskolan. Statsbidraget till kommun och landsting höjs åren vilket kan reducera planerade nedskärningar i verksamheten. Fördelat efter de olika verksamhetssektorerna minskar sysselsättningen mest inom vård- och omsorgssektorn. Region Skåne beräknar att det minskade skatteunderlaget medför att Regionens skatteintäkter blir 635 miljoner kronor lägre än vad som budgeterats för året. Det förväntade budgetunderskottet som ligger på samma nivå, föranledde ledningen att flagga för kraftiga sparåtgärder. Man hoppas att kunna lösa övertaligheten via naturliga avgångar men risken för uppsägningar är påtaglig. Flera verksamheter har infört övertids- och vikariestopp. Region Skåne satsar på att införa vårdvalet inom primärvården (Hälsoval Skåne), vilket innebär att en vårdtagare har tillgång till primärvården i hela regionen. Även andra delar av sjukvården omstruktureras. Bl.a. har en enhetlig närsjukhusmodell tagits fram och en profilering och samordning av universitetssjukvården ( Proluma ) i Lund och Malmö har inletts. Därtill kommer att tjänsteutbudet i växande utsträckning upphandlas av privata entreprenörer, vilket innebär att den framtida utvecklingen inom vård- och omsorgssektorn blir allt mer svårbedömd. Inte enbart offentliga utan även privata vårdgivare inom vården och omsorgen aviserar nu personalminskningar. Bemanningen minskas successivt när vikariat eller korttidsanställningar går ut. Det kan inte uteslutas att även fast anställda kommer att varslas om uppsägning. 10 Sammanslagning av verksamhetssektorer Vård och Omsorg, Utbildning samt Offentlig förvaltning mm. Här ingår även privata företag som finansieras via offentliga medel (t.ex. privata vårdhem) i branschgrupperingarna. 11 Sveriges Kommuner och Landsting: Ekonomirapporten om kommuners och landstings ekonomi: maj 2009

16 16 (33) I slutet av 2008 jobbade personer inom denna sektor, vilket var 16,7 procent av regionens samtliga arbetstillfällen. De intervjuade arbetsställena räknar med färre sysselsatta (-1,6 procent) mellan fjärde kvartalet 2008 och 2009 och ytterligare med färre sysselsatta (-1,3 procent) mellan 2009 och I slutet av 2008 sysselsatte utbildningssektorn förvärvsarbetande, vilket motsvarar 11 procent av länets förvärvsarbetande dagbefolkning. De flesta arbetsställena fortsätter att anpassa personalstyrkan till den demografiska utvecklingen, dvs. fler elever i förskolan och färre i grundskolan (inriktning mot senare år) och gymnasieskolan. Vuxenutbildningen utökas med yrkesinriktade utbildningar. Även volymen på arbetsmarknadsutbildning och kvalificerad yrkesutbildning planeras enligt regeringens vårproposition att utökas. Antalet förstahandssökande till universitet och högskolor ökar avsevärt på grund av en svag arbetsmarknad. Ett antal doktorander/forskare anställs på länets universitet. Det har blivit mycket osäkrare att skatta personalbehovet inom den kommunala skolverksamheten. Ersättningssystemet har förändrats (t.ex. införande av skolpeng) och personalplaneringen inom den kommunala skolverksamheten blir svårare när antalet friskolor ökar. Utöver detta påverkas personalbehovet av en allt stramare ekonomisk situation. Sysselsättningen inom hela utbildningssektorn förutses därför att minska med 900 personer (-1,6 procent) i år och med 600 personer (-1,0 procent) nästa år. Minskningen störst i nordöstra Skåne Länet kan delas in i tre arbetsmarknadsregioner Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Indelningen i arbetsmarknadsregioner bygger i stort på SCB:s indelning i lokala arbetsmarknader 12. Regionernas branschprofil Arbetsmarknadsregion Malmö har över arbetstillfällen, det vill säga mer än dubbelt så många som nordvästra Skåne som är den näst största arbetsmarknaden ( arbetstillfällen). Regionen noterar den högsta andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn med knappt 45,4 procent (mot 42,7 procent i länet) och är länets ekonomiska motor med en stark tjänstesektor med högutbildad arbetskraft. Området är specialiserat mot forskning och utveckling, högre utbildning, partihandel samt kvalificerade företagstjänster. Arbetsmarknadsregion Helsingborg kännetecknas däremot av en bred mix av branscher, framför allt är näringslivet specialiserat mot handel. Området har även en stark roll som logistikcentrum och har många tillverkningsindustrier. 12 Arbetsmarknadsregion Malmö: Burlöv, Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad Arbetsmarknadsregion Helsingborg: Bjuv, Båstad, Höganäs, Helsingborg, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga Arbetsmarknadsregion Kristianstad: Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby och Östra Göinge

17 17 (33) Tillverkningssektorn präglas generellt av arbetsintensiva verksamheter som är starkt utsatta för konkurrens från låglöneländer. Även jordbruk och trädgårdsnäringen spelar en förhållandevis viktig roll sett ur ett Skåneperspektiv. Arbetsmarknadsregion Kristianstad har en inriktning mot jord- och skogsbruk samt tillverkningsindustrin. 19,6 procent av regionens arbetstillfällen finns inom industrin, mot enbart 15,1 procent i länet och knappt 12,3 procent i arbetsmarknadsregion Malmö. Tillverkningssektorn präglas generellt av arbetsintensiva verksamheter som dessutom är starkt utsatta för konkurrens från låglöneländer. Även de offentliga tjänsterna (utbildning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning) har en större sysselsättningsandel i arbetsmarknadsregion Kristianstad än i länet som helhet, och sysselsätter drygt 35,5 procent av regionens förvärvsarbetande (32,3 procent i länet). Generellt kan konstateras att regioner som har en högre andel av industrisysselsatta är sårbara framför all i början av en konjunkturnedgång. Eftersom den aktuella konjunkturnedgången framför allt drabbar tillverkningsindustrin, bygg- och transportsektorn samt de företagsinriktade tjänsterna som är kopplade till dessa sektorer (t.ex. personalförmedling och -uthyrning), är arbetsmarknadsutsikterna klart mörkare i regionerna med en stor industriell bas. Detta är en förklaring till att sysselsättningen i år förutses minska mycket drastiskt inom arbetsmarknadsregionerna Helsingborg och Kristianstad jämfört med arbetsmarknadsregion Malmö. Under 2010 bedöms sysselsättningsutvecklingen bli något stabilare. Den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft är huvudsakligen koncentrerad till arbetsmarknadsregion Malmö. Även i perioder av en konjunkturnedgång är och förblir denna region länets ekonomiska motor, vilket förklarar att regionens prognosföretag har en förhållandevis mindre negativ syn på utvecklingen under prognosperioden åtminstone under dess första del. Nedgången som började inom industrin, sprider sig dock till allt fler näringsgrenar inom det privata näringslivet och prognosföretagen återspeglar denna spridningseffekt i sina sysselsättningsförväntningar. Både lågkonjunkturen och den väntade stabiliseringen 2010 märks senare i Malmöregionen. Sysselsatta med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) Antalet sysselsatta 4 kvartalet - förändringen av antalet sysselsatta under loppet av året Länet AMR Helsingborg AMR Kristianstad AMR Malmö Förändring Förändring Förändring Förändring Period Antal Antal i procent Antal Antal i procent Antal Antal i procent Antal Antal i procent ,7% ,5% ,9% ,1% ,3% ,3% ,1% ,7% ,0% ,6% ,0% ,2% Allt lättare att rekrytera Andelen arbetsställen som uppgett att de har rekryteringsproblem har minskat klart sedan hösten Enbart 15 procent anger att de upplevt arbetskraftsbrist vid rekrytering det senaste halvåret, jämfört med 27 procent hösten Inom byggbranschen anger 15 procent av arbetsställena arbetskraftsbrist, vilket är en minskning med 15 procentenheter jämfört med höstprognosen Andra branschområden där rekryteringssituationen markant har förändrats är Tillverkning (13 procent mot 17 procent i höstas). I offentlig sektor kvarstår bristen på framför allt specialister inom hälso- och sjukvårdsområdet.

18 18 (33) Utbudet av arbetskraft Befolkningstillväxten fortsätter Förra året ökade befolkningen i Skåne med nästan personer och uppgick till cirka 1,21 miljoner invånare vid årsskiftet 2008/2009. Därmed har befolkningsökningen legat på en mycket hög nivå de senaste tre åren. Framför allt är det invandringen som bidrar till tillväxten. Jämfört med tidigare år träder dock ett nytt mönster fram. Det är inte längre några få länder som dominerar invandringen såsom Danmark och Irak utan ökningen är fördelad på många länder. Danskarnas intresse att flytta till Skåne har minskat i takt med att bostadspriserna i Köpenhamnsregionen fallit och situationen på arbetsmarknaden har blivit allt mer osäker. Nettoinflyttningen (inflyttade utflyttade) till Skåne väntas försvagas under de närmaste åren. Arbetsförmedlingen utgår från följande antaganden: Inflyttningen från Danmark fortsätter att minska. Ett ökat bostadsbyggande samt fortsatt sjunkande bostadspriser förbättrar tillgången på lediga bostäder i Köpenhamnsregionen. Den kraftiga nedgången i bostadsbyggandet har en dämpande effekt på inflyttningen till länet Flyttning på grund av arbetsmarknadsskäl minskar i takt med att konjunkturen försämras Vid årsskiftet 2008/2009 var personer, d.v.s. knappt två tredjedelar av befolkningen, i arbetsför ålder år. Detta är en ökning med personer jämfört med året innan. Under prognosperioden förutses en mer dämpad befolkningstillväxt. Befolkningen i åldrarna år väntas öka med personer i år och med personer nästa år. Fortfarande är det de yngre åldersgrupperna som ökar mest. De stora barnkullarna från mitten av 1980-talet och början av 1990-talet kommer in i årsintervallet. Vidare ger inflyttningen av framför allt åringar som läser vid länets högskolor (bl.a. Lunds Universitet och Malmö Högskola) ett markant befolkningstillskott. Befolkningstillväxten är störst i de tättbefolkade områdena runt Öresundskusten. Kommuner i sydvästra Skåne har en yngre befolkning, vilket innebär att dessa har fler födda än avlidna. Nästan samtliga kommuner hade ett positivt flyttnetto under 2008, men kommunerna i sydvästra Skåne toppar utvecklingen. Minskat arbetskraftsutbud i år Arbetskraftsutbudet är den del av den arbetsföra befolkningen som kan och vill arbeta. Det kan delas upp i ett sysselsatt och ett outnyttjat utbud. Det outnyttjade utbudet består av personer som är arbetslösa, undersysselsatta och de som vill arbeta men som inte aktivt söker arbete Se också Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2009:1,

19 19 (33) I prognosen skattas länets arbetskraftsutbud (eller arbetskraft) dels med hjälp av egna framskrivningar som baseras på Tillväxtverkets och SCB:s regionala analys- och prognossystem (raps) samt på Arbetsförmedlingens sökandestatistik, dels med hjälp av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Dessutom räknas arbetspendlingen över Öresund in i framskrivningen. Enligt denna beräkningsmetod är länets arbetskraftsutbud klart lägre än det arbetskraftsutbud som redovisas i SCB:s arbetskraftsundersökningar, eftersom Arbetsförmedlingens sökandestatistik enbart bokför de arbetssökande som är utan arbete och aktivt söker arbete som arbetslösa. De arbetssökande som är utan arbete och inte aktivt söker efter arbete betraktas som övriga sökande (bl.a. som arbetssökande med förhinder) och ingår därmed inte i arbetskraftsutbudet. Arbetssökande som deltar i program med aktivitetsstöd räknas inte in i arbetskraftsutbudet heller. Enligt Arbetsförmedlingens beräkningar befann sig personer i arbetskraften under fjärde kvartalet Fjorårets sysselsättningsminskning påverkade även arbetskraften, vilket resulterade i att tillväxten gick över till en stagnation under andra halvåret i fjor. Under 2009 och 2010 förväntas följande faktorer påverka utvecklingen av arbetskraftsutbudet: Skånes befolkning i arbetsför ålder växer, även om tillväxttakten minskar under prognosperioden. Detta bidrar till att arbetskraftsutbudet ökar. Även de stora barnkullarna från perioden mellan mitten av 1980-talet och början av 1990-talet har kommit in i yrkesaktiv ålder, vilket ger ett kontinuerligt tillskott till arbetskraftsutbudet. Till skillnad mot övriga Sverige kommer fler in på Skånes arbetsmarknad än som lämnar den, trots fyrtiotalisternas pensionsavgångar. Arbetsmarknaden brukar reagera snabbt på konjunkturella förändringar. När utsikterna att få jobb är små är det vanligt att studenter inte har lika bråttom ut på arbetsmarknaden, att äldre personer pensionerar sig tidigare och att även jobböppningar för de marginaliserade grupperna minskar. Den fallande arbetskraftsefterfrågan dämpar således arbetskraftsutbudet och effekten är större än vad som har framkommit i tidigare prognoser. Ohälsotalet 14 i Skåne och i riket som helhet fortsätter att sjunka. Under april i år noterades i genomsnitt 33,9 ersättningsdagar i länet, att jämföra med 36,7 för ett år sedan. Antalet ersättningsdagar i hela landet var 34,8 under april. Även antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid har minskat med personer jämfört med året innan och uppgick till personer under maj i år. En viktig roll tillkommer den s.k. rehabiliteringskedjan som infördes i fjor. Förändringarna i sjukförsäkringen syftar till att förkorta sjuktiderna och öka möjligheterna för sjuka att återgå i arbete. Från och med årsskiftet 2008/2009 får även personer som har beviljats en icke tidsbegränsad sjukersättning före juli 2008 arbeta eller studera utan att rätten till sjukersättning omprövas. 14 Ohälsotalet är ett mått på antalet utbetalda dagar med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) per person mellan 16 och 64 år. Ohälsotalet innehåller INTE dagar med sjuklön från arbetsgivare.

20 20 (33) Utvecklingen innebär att fler personer i arbetsför ålder befinner sig ute på arbetsmarknaden och trenden bedöms fortsätta under prognosperioden. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd räknas inte in i arbetskraften. Sett över hela prognosperioden förutses programvolymen nästan fördubblas. Framför allt ökar inflödet till Ungdomsgarantin samt Jobb- och Utvecklingsgarantin. Utflödet till olika arbeten med eller utan stöd minskar däremot kraftigt i takt med att efterfrågan på arbetskraft försvagas. Volymerna av kompletterande utbildningar såsom den kommunala vuxenutbildningen (Komvux), yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 15 (Yrkesvux) och den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) bedöms öka successivt. För samtliga arbetsmarknadspolitiska program och vuxenutbildningar gäller att regeringen snabbt kan anpassa omfånget och inriktningen om det uppstår nya behov på arbetsmarknaden i lågkonjunkturens spår. På kort sikt resulterar volymökningar av de kompletterande utbildningssatsningarna och programmen med aktivitetsstöd i ett minskat arbetskraftsutbud. Arbetsmarknadsutveckling Förändring i antal personer Befolkning Arbetskraft Sysselsättning Den fallande sysselsättningen i kombination med de snabbt växande volymerna inom Arbetsförmedlingens programutbud samt den reguljära vuxenutbildningen innebär att arbetskraftsutbudet kommer att försvagas ytterligare under prognosperioden åtminstone under dess första del. Utbudet väntas minska med personer i år (-0,2 procent). Nästa år förutses effekterna av befolkningsökningen få ett större genomslag på arbetsmarknaden än sysselsättningsnedgången, vilket leder till en svag ökning av arbetskraftsutbudet med personer (eller 0,2 procent) om inte utbildnings- och programvolymerna ökar kraftigare än vad som antas i prognosen. Arbetskraften i arbetsmarknadsregionerna Helsingborg och Kristianstad kommer att sjunka under hela prognosperioden som en följd av sysselsättningsnedgången. Däremot leder den fortsatt kraftiga befolkningsökningen i arbetsmarknadsregion Malmö till ett successivt ökande arbetskraftsutbud även om tillväxten är relativt svag under prognosperioden. 15 Syftet med satsningen är att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras.