Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Relevanta dokument
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 4. Sammanfattning av föreläsning 3 Rotort Mer specifikationer Nollställen (om vi hinner)

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Nyquistkriteriet, kretsformning

A

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Laplacetransform, poler och nollställen

Övning 3. Introduktion. Repetition

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Övningar i Reglerteknik

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteknik AK Tentamen

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TSRT19 Reglerteknik: Välkomna!

TSIU61: Reglerteknik. Reglerproblemet. Innehåll föreläsning 12: 1. Reglerproblemet: Ex design av farthållare. Sammanfattning av kursen

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK, FRT010

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

Reglerteknik AK, FRTF05

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

Kort introduktion till Reglerteknik I

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Reglerteknik AK, FRTF05

Överföringsfunktion 21

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Kretsformning och känslighet

REGLERTEKNIK Laboration 5

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

EL1010 Reglerteknik AK

Transkript:

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6 Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Sammanfattning av förra föreläsningen 2 G(s) Sinus in (i stabilt system) ger sinus ut (asymptotiskt)

Sammanfattning av förra föreläsningen 3

Lite mer om Bodediagram 4 G(0) kallas statisk förstärkning. Frekvensen där förstärkningen faller under bandbredd (motsvarar förlust av 3dB) kallas 3dB

Lite mer om Bodediagram 5 Notera kopplingarna Statisk förstärkning är den förstärkning som fås för en oändligt långsam sinussignal, men även den förstärkning som får för ett steg. Bandbredden kan ofta approximeras med hjälp av den dominerande polen.

6 En stor del av den första halvan av kursen handlar om att förstå kopplingarna mellan olika sätt att beskriva och räkna med linjära dynamiska system (fysiska systemet, differentialekvationer, transformer och frekvensbeskrivning)

7 Begrepp som hittas i flera representationer Snabbhet, dominerande poler, statisk förstärkning, överslängar, oscillationer, underslängar, initialrespons

8 Snabbhet bestäms av poler närmast origo (dominerande poler beskriver det mesta av dynamiken)

9 kan även ses i Bodediagrammet via bandbredden

10 Statisk förstärkning G(0) ses enkelt i stegsvar och Bodediagram

11 Oscillationers frekvens kan avläsas approximativt i både stegsvar och Bodediagram

12 samt via avstånd till origo för det dominerande komplexa polparet

13 Låg relativ dämpning ses i stor översläng i stegsvar och stor vinkel mellan reella axeln och dominerande pol

14 samt genom resonanstoppens höjd i Bodediagrammet

15 Undersläng ses i stegsvar samt i instabila nollställen

16 Initial derivata vid stegsvar kan även ses i Bodediagram Detta värde är finit och nollskilt om vi för höga frekvenser (stort s) har Fasen för detta uttryck är -90º om K är positivt och 90º om K är negativt 20dB 1 dekad

17 Det återkopplade systemet W(s) R(s) E(s) F(s) U(s) G(s) Y(s) -1 N(s) Målet i reglerteknik är att designa regulatorn F(s) så att modellfel i G(s), externa störningar W(s) och mätfel N(s) påverkar det önskade slutna systemet från referenssignal R(s) till utsignal Y(s) så lite som möjligt (Detta är vad resten av kursen handlar om)

18 Tills nu har vi bara använt oss av PID-regulatorer Allting blir enklare i Laplaceform

19 Analys av öppna systemet, slutna systemet, regulator, känslighetsfunktionen etc Notera att alla de begrepp vi definierat och repeterat i dag kan användas på alla typer av system och delsystem Dvs, vi kan analysera poler på det ursprungliga öppna systemet, på det slutna systemet där vi designar en regulator för att placera polerna, eller varför inte på själva regulatorn På samma sätt kan vi rita Bodediagram över öppna systemet, endast regulator, eller slutna systemet osv

20 Bodediagram av PID-regulatorer D-delen förstärker brus med höga frekvenser för mycket, så vi bryter ner amplitudförstärkningen genom att lägga på en pol på D-delen Effekten syns tydligt i Bodediagrammet

21 Strukturerad reglerdesign har vi fortfarande inte Än så länge använder vi oss av tumregler för P-, I- och D-delens inverkan, samt försöker placera polerna så att önskad respons uppnås, enligt vår kunskap om polers inverkan och koppling till stegsvar Rotort kan nästan ses som en strukturerad metod, men i slutändan handlar det ändå om att ta fram regulatorparametrar så att lämpliga poler erhålls

22 Svävande kulan hade följande slutna system Från rotorten kunde vi dra slutsatsen att med K I =2 och K D =4 så verkar det finnas ett K P som faktiskt placerar polerna inuti den önskade konen Rotorten hjälper oss dock inte att faktiskt plocka fram lämpliga värden

Sammanfattning 23 Sammanfattning av dagens föreläsning Första halvan av kursen handlar till stor del om att förstå samband mellan stegsvar, poler och Bodediagram Vi har föreslagit en generell struktur för att reglera system (återkoppling) samt en någorlunda flexibel regulatorstruktur (PID) Vi har fortfarande inte riktigt ett strukturerat angreppssätt för att designa regulatorer baserat på specifikationer (nu sitter vi mest och provar olika förstärkningar tills det verkar fungera)