HJÄRTATS OCH MEDIASTINUMS RADIOLOGI INNEHÅLL Hjärtats och mediastinums kliniska anatomi och fysiologi med tanke på Olika diagnostiska metoders tillförlitlighet, felkällor och kostnader L3k-L4k L4k 2013-2014 2014 Hur kommer man från iakttagelser till diagnos Ger färdigheter till styrd bildtolkning i gruppundervisningen 1 2 INLÄRNINGSMÅL Känna igen på thorax bild 1) hur hjärtats delar och strukturerna i mediastinum projicieras 2) expansioner i mediastinum Kunna bedöma på en thorax bild 3) förändringar i lungormas blodfyllnad 4) graden av hjärtsvikt Hjärtats och mediastinums radiologiska bilddiagnostiska metoder Nativthorax bild (hjärtlungröntgen) UL CT, PET CT MR Angiografi 3 4 Priser för hjärtats radiologiska bilddiagnostikmeetoder Thorax bild 35 UL ~ 100 CT ~ 200 MR ~ 500 Hjärta Stora blodkärl Perifer blodfyllnad Mediastinum Hilus Nativ thorax bild PET CT ~ 1600 HUS Kuvantaminen 2012 5 6
Nativ thorax thorax bild Hjärtats storlek Hjärtats storlek och form Centrala och perifera kärl Förändringar g i lungor g och interstitiet av förändrad hjärtfunktion Pleuravätska Expansioner i mediastinum och hilus 7 På upprätt bild är hjärtats längd högst hälften av thorax inre bredd På liggande bild är koefficienten ~ 0,6 8 upprätt bild vs liggande bild Lungornas blodfyllnad Upprätt/liggande bild Inandningsfas På liggande bild projicieras hjärtat större och kärlteckningen accentueras 9 10 inandingsfas I hjärtdiafragmavinkeln finns mediastinalt fett. På expiriumbild trycks kärlen ihop vilket accebtuerar lungteckningen. 11 Obesitet höjer på diafragmat, diafragmat försvårar rtg strålarnas rtg strålarnas penetration och försämrar bildens kontrast. 12
Lungornas blodfyllnad Normalt är överlobernas kärl smalare än underlobernas kärl på upprätt bild Vid hjärtsvikt ökar trycket i lilla kretsloppet Kärlstammarna blir bredare 13 Tecken på belastning av lilla kretsloppet 1. blodfyllnaden accentueras centralt = stora kärlstammar blir bredare 2. blodfyllnaden utjämnas = perifera kärl blir bredare, också i överloberna 3. omvänd blodfyllnad = kärlen blir breda i överloberba, smala i underloberna 4. interstitiellt ödem = extravasation av vätska från kärlen till lungornas interstitiumi i kärlstammarna oskarpa, interlobulära septa förtjockade 5. alveolärt lä ödem = vätska går i alveolerna l 6. pleuravätska ödemvätska resorberas från alveolerna till pleurarummet 14 Perifera blodkärl ochextravasation Tryckförändringar i lungvenerna Normalt CVP 0 10 mmhg Venteckningen utjämnas 10 15 15 mmhg Omvänd venteckning 15 20 mmhg Interstitieltt ödem 20 25 mmhg Alveolärt ödem > 25 mmhg 15 16 A Hjärt svikt kl 2 Perifera lungkärlens bredd och avgränsning motomgivningen omgivningen (skärpan) varierar med deras blodfyllnadsgrad 17 kl 14 Blod fyllnaden i lungorna ökar, vätska har gått till 18 pleurarummet
B A. 60 årig man, hjärtinfarkt Hjärtsvikten har korrigerats 19 B. Två dagar senare Interstitiellt ökad teckning ödem. Avkomstbild: oskarpa hilus och allmänt accentuerad blodfyllnad. Nästa dag minskar blodfyllnaden. Stort hjärta och ökad bl df ll d fläckig blodfyllnad, fl k alveolär l l förtätning blandad med luftbronkogram luftbronkogram. Lungödem. Ytterligare nedsatt lufthalt i lungorna när mera vätska k kommit k ut i alveolerna. Apex och laterala sinus oblitererade av pleuravätska. pleuravätska Ödemet förvärras. 22 20 Tre dagar senare Tät mattglasartat ökad teckning som blandas bl d med d luftbronkogram l fb k alveolärt ödem. 21 Förstorat hjärta, hjärta ökad blodfyllnad mest i överloberna, överloberna interstitiellt ökad teckning som tecken på extravasation. Vätskan går från interstitium längs lymdkärlen till pleurarummet och lobgränserna. Hjärtinsufficiens. 23 Accentuerad blodfyllnad. Lungormas allmänna lufthalt nedsatt, lungorna suddiga (interstitiet fuktigt) och luftbronkogram som tecken på 24 alveolärt ödem.
Förstorat hjärta Diffust förstorat hjärta eller bara något rum förstorat? Möjlig orsak? Metoder för fortsatta undersökningar 25 Hjärta förstorat över kamrarna, normal blodfyllnad. 26 Lindrigt accentuerad, s.k. utjämnad blodfyllnad i venerna. Märkbart förstorat hjärta över alla rum och accentuerad central men normal perifer blodfyllnad. Ödem i lobgränserna. Kronisk hjärtsvikt. 27 28 ULav hjärtat Hjärtrummens storlek Hjärtmuskelns tjocklek och kontraktilitet Klaffarna Perikardievätska Klaffinsufficienser, stenoser och shuntar Diastolisk funktion + Förmånlig bedside undersökning Beroende av utföraren 29 30
MR Dyr, tillgången begränsad Icke joniserande strålning Doppler UL: blodflödet och klaffarnas funktion Strukturstörningar Muskelfunktion (kontraktilitet) och blodcirkulation (ischemi) Hjärtrum och klaffar, ejektionsfraktion Muskelmassa: tjocklek, fokala förändringar 31 32 MR: hjärtrummen, klaffinsufficiens, shuntar (atrial septumdefekt) diastole systole MR: vänstra kammarensrörelserörelse och väggtjocklek 33 34 Angiografi, CT angiografi LCX LAD Invasiva undersökningar med strålning Aorta och kranskärlen förträngningar i kranskärlen 35 36
37 Aneurysm i vänstra kammaren; koronalrekonstruktion med nativthoraxbild och datortomografi 38 MEDIASTINUM Mössöä! Hjärta Stora kärlen Oesophagus Trachea Huvudbronkerna Ductus thoracicus Thymus Nerver (bl.a. phrenicus, vagus) Lymfknutor Projektion av strukturerna 1 = v. cava sup. 2 = hö förmak 3 = v. cava inf. 4 = aortabågen 5 = lungartärstammen 6 = vä lungartär 7 = vä aurikel 8 = vä kammare 9 = vä hjärt diafragmavinkel i 39 40 1. FRÄMRE MEDIASTINUM hjärta och perikardiet aorta ascendens lungartärerna thymus (thyreoidea) förkalkning av perikardiesäcken 41 42
vätska i perikardiet förstorar hjärtskuggan CT: perikardievätska 43 44 Expansion i främremediastinummediastinum Thymus i fä främre mediastinum stor hos barn, minskar med åldern CT och MR 45 46 CT Thymus ca Aorta Nativ thorax bild UL CT MR Angiografi g 47 48
MR Aaorta ascendens avsevärt dilaterad Elongerad aorta, inget aneurysm 49 50 CT Aortadissekation F = false lumen T = true lumen 51 CT Lymfom och förstprade lymfknutor i främre mediastinum 52 Thyreiodea Struma kan förtränga trachea avsevärt och växer ibland retrosternalt. UL CT 53 Thyreiodea Thx: normal sköldkörtel syns inte, en förstorad gör mediastinum bredare, kan komprimera och dislokera trachea UL: viktigaste sköldkörtelundersöknignen, lätt att kombinera med finnålsprov CT: sköldkörteln syns väl med kontrast 54
2. MELLERSTA MEDIASTINUM trachea oesophagus aortabågen lungartärerna hilus 81 årig man Stort aneurysm i aortabågen 55 56 53 årig kvinna. Metastas i hilus 72 årig man. Expansion i hö hilus? 57 58 72 årig man CT: hl hilustumörer kan vara faska 3. BAKRE MEDIASTINUM ryggraden nervrötterna aorta descendens 1, 2, 3: lymfknutor, pleura och mediastinalt fett 59 60
Aneurysm i aorta descendens lateralbild! 61 CT pga misstanke på lungemboli. Ingenemboliutandissekerande emboli aortaaneurysm. 62 Bentumör i revben, kondrosarkom SLUT 63 64