Cirkulation. Hjärtat Artärer, vener, kapillärer Lymfsystemet. Varför har vi hjärt-kärlsystem?

Transkript

1 Cirkulation Hjärtat Artärer, vener, kapillärer Lymfsystemet Varför har vi hjärt-kärlsystem?

2 Cirkulationens uppgifter Transportera näringsämnen Transportera bort avfallsprodukter O 2 från lungorna till vävnaderna CO 2 från vävnaderna till lungorna Transportera hormoner Transportera värme till kroppsytan Skydda mot infektion; cirkulera immunsystem Bidrar till homeostas; ph, joner, vätskemängd, osmolaritet

3 Lungkretsloppet (lilla) och systemkretsloppet (stora)

4 Dessutom.det lymfatiska systemet!

5 Hjärtat (Cor) slag/min x 75ml= ca 5 l/min (motsvarande blodvolymen) Storlek av en knuten näve 2/3 på vänster sida Ligger i mediastinum: mellan sternum och columna vertebralis, vilar på diafragma, mellan lungorna Två pumpar åtskiljda av en kraftig vägg två kretslopp

6

7

8 Parallellkopplingen gör att blodet kan fördelas efter behov hos de olika organen genom att variera diametern hos de minsta artärerna (arteriolerna)

9

10 Cor Pericardium (hjärtsäck) Epicardium Myocardium Endocardium Hjärtsäcken ger minimal friktion för hjärtmuskeln och förhindrar översträckning vid fyllning

11 Hjärtats hålrum Vena cava superior (övre hålvenen) Atrium dextrum. (hö förmak) Aorta (stora kroppspulsådern) Arteria pulmonalis (lungartär) Truncus pulmonalis Atrium sinistrum (vä förmak) Ventriculus sinister (vä kammare) Ventriculus dexter (hö kammare)

12 Blodets väg genom hjärtat

13 Hjärtats klaffar Fungerar som ventiler ; säkerställer flöde i rätt riktning (enkelriktad svängdörr) Tryckstyrda Atrioventrikulärvalv Valva Mitralis / Bicuspidalis (sin) Valva Tricuspidalis (dx) har Papillarmuskler Semilunarvalv Valva Aortae Valva Pulmonalis

14 Hjärtklaffar

15 Retledningssytemet SA-knutan inleder impuls, atrium kontr. SA-Knutan AV-Knutan Ventriculus sin AV-knutan fortleder Sprids via två skänklar Vidare via muskelcellerna Skänklar Ventriklar kontraherar SA - sino-atrial (sinus) AV - atrio-ventrikulär Atrium dx Ventriculus dx His bunt

16 Hjärtkontraktionen Simultant på höger och vänster sida Lika stora volymer Högre tryck på ena sidan Kontraktion = systole Avslappning = diastole

17 Tryck och volymförändringar under hjärtcykeln

18 Förändringar vid fysisk aktivitet Vila 72 slag/min 70 ml/slag 72 x 70 =5050 ml/min Löpning, 400 m Kräver l/min 5-6 ggr ökning av minutvolymen!! Öka frekvensen max ca 200 Ca 3 ggr Öka slagvolymen påverka fyllnad/tömning (muskelpump, nervsystem) Förkortad diastole

19 Hur ser det ut under systole?

20 Blodkärl Artärer Blod från hjärtat Kraftiga än vener Elastiska och/eller muskulösa Syresatt blod i alla fall utom a. pulmonalis Arterioler Reglerande (lumen ca 0.1 mm) Reglerar fördelning av blod och blodtryck Kapillärer Tillåter utväxling av näringsämnen och avfall Förbinder arterioler och venoler med varandra 5% av blodet, 600 m 2 Venoler Bildas av flera kapillärer Vener Tunnare vägg än artärer Klafförsedda (valvulae venosae) Blod till hjärtat Reservoar för blod Syrefattigt utom i lungvenerna

21 Tryck i olika typer av blodkärl

22 Blodkärl; forts. Venoler ø m. Är den minsta venstrukturen. Har hög permeabilitet, vilket innebär stora ämnen kan alltså passera in och ut. I dessa kärl är trycket lågt så att lymfocyter tar sig ut. Vid skada frisätter t.ex. mastceller histamin som vidgar venoler. Lymfocyter kan lättare ta sig ut. Vener Efter delen med hög permeabilitet blir venerna större och tar blodet till hjärtat. Där trycket är lågt finns venklaffar. Dessa gör att blodet bara kan gå i en riktning dvs. till hjärtat. Klaffar förekommer framförallt i extremiteterna. Venerna tar hjälp av omkringliggande skelettmuskulatur för att transportera fram blod. Muskel-venpumpen.

23 Blodtransport i vener: 1. Muskel-venpumpen 2. Komitantvener, parade vener tätt intill artärer i extremiteterna pulsationerna i artären hjälper återflödet i venerna

24 Aorta - Aorta ascendens - Arcus aortae - Aorta descendens

25 Avgår från Aorta ascendens: Hjärtats kärl (kranskärl) A. coronaria sinistra A. coronaria dextra A. circumflexa A. interventricularis ant. A. marginalis A. interventricularis post.

26 Avgår från Aorta ascendens: Hjärtats kärl (kranskärl) A. coronaria dx. V. cava superior Aorta Vv. pulmonalis A. coronaria sin. A. circumflexa Sinus coronarius (stora hjärtvenen) A. marginalis A. pulmonalis LAD = left anterior descendens: ramus interventricularis anterior arteriae coronariae sinistrae A. coronaria dx. ramus interventricularis posterior arterieae coronariae dextrae

27 Aortaklaffen

28 Hjärtmuskulaturens blodförsörjning 0,4% av kroppsvikten men 4% av hjärtminutvolymen går genom koronarartärerna (kranskärlen)! Pressas samman under systole, ssk i vänster kammare. Flödet är mao störst under diastoles första del, när hjärtat börjar fyllas att tänka på vid fysisk aktivitet när diastole förkortas. Hjärtmuskulaturen dålig på anaerob förbränning, förbrukar istället mkt syre vid förbränning av en rad olika näringsämnen, glukos, laktat, fettsyror o ketoner. Faran vid minskat flöde i kranskärlen är alltså syrebrist snarare än näringsbrist.

29 Hjärtkärlssjukdom By-pass operation Ballongdilatation

30 Från arcus aortae: A. subclavia dextra A. carotis communis dx. A. carotis communis sin. A. subclavia sinistra Truncus brachiocephalicus - Aorta ascendens - Arcus aortae - Aorta descendens

31 Vener bredvid arcus aortae Thorax kärl V. jugularis interna A. subclavia A. carotis communis V. subclavia Truncus brachiocephalicus V. cava sup. Arcus aorta Truncus pulmonalis

32 Armens kärl (dexter) A. axillaris A. brachialis A. ulnaris A. radialis V. cephalica V. basilica

33 Cirkulation av Torax och Arm -Schematisk flöde av artärer Arcus aorta Truncus brachiocephalicus A. carotis communis sin A. subclavia sin A. subclavia dx A. carotis communis dx A. axillaris dx Som höger A. brachialis dx Till huvudet A. radialis dx A. ulnaris dx Artärbågar i handen

34 Från arcus descendens: - Aorta ascendens - Arcus aortae - Aorta descendens

35 Abdomens kärl

36 Aorta Benens kärl A. iliaca externa dx A. femoralis A. iliaca communis dx V. iliaca communis dx V. femoralis dx A. poplitea V. saphena parva V. saphena magna A. tibialis ant. A. tibialis post. A. fibularis

37 Cirkulation av Benet -Schematisk flöde av artärer Aorta abdominalis A. Iliaca communis dx A. iliaca communis sin A. iliaca externa dx A. iliaca interna dx A. femoralis dx Till bäckenet A. poplitea dx A. tibialis anterior A. tibialis posterior A. fibularis Försörjer underben och foten

38

39

40 Mätning av hjärtpuls

41 Mätning av blodtryck 120/80

42 Lungkretsloppet (mer i avsnitt Respiration) Växla koldioxid mot syre Trycket i lungartären är lågt, ca 25/10 mm Hg. Höger kammare har tunnare vägg Liten risk för att vätska ska samlas (lungödem), diffusionsvägen hålls kort. Hela hjärtminutvolymen går alltid genom lungorna vilket avspeglar kroppens behov av gasutbyte. Lungvävnadens eget behov av näringsämnen och syre försörjs av en liten artär som avgår från aorta. Vad händer om vänster kammare sviktar?

43 Portakretslopp (mer i avsnitt Digestion) System av vener som leder blodet via ett nytt organ innan det når hjärtat. (Två seriekopplade kapillärnät) Levern. Blod från mag/tarmpaketet går via levern för omhändertagande av vissa ämnen. Hypofysen. Tillåter hypothalamushormon att agera direkt på adenohypofysen innan de späds ut i blodet.

44 Systema lymphatica: funktioner Dränerar överskottsvätska från interstitialrummet = lymfdränage, ca 4 liter/dygn som trycks ut i vävnader men ej återförs via venöst flöde Transporterar bort lipider och fettlösliga vitaminer från tarmar Ingår i immunförsvaret Transporterar lymfocyter, makrofager och antikroppar

45 Lymfatiska kärl I De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. Lymfkapillärer en aning vidare än blodkapillärer, ej jämntjocka, större porer. De börjar mellan cellerna utan att ha kontakt med något annat kärl. De små lymfkärlen går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl, vasa lymphatica. Som vener men tunnare väggar och fler klaffar. Ytliga och djupa. Vasa lymphatica går i riktning mot bröstkorgen och passerar på sin väg genom flera lymfknutor där lymfocyter och plasmaceller tillförs lymfan, samtidigt som bakterier och andra skadliga partiklar oskadliggörs. Mynnar i ductus lymfaticus dx och ductus thoracicus

46 Lymfatiska kärl II Det mycket lilla utrymmet som finns mellan kroppens celler är fylld med vävnadsvätska som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer. Det mesta av vätskan sugs sedan upp i slutet av kapillärerna. Överskottsvätskan, som blir kvar sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan. Lymfan innehåller även gott om proteiner som sugits upp från vävnadsvätskan och vita blodkroppar. Precis som vener har de större lymfkärlen klaffar för att lymfan bara ska kunna transporteras i en riktning. Muskelsammandragningar i armarna och benen pumpar lymfan framåt.

47 Lymfatiska kärl

48 Tömning av lymfan Ductus lymfaticus dx Ductus thoracicus V. Jugularis sin V. Subclavia sin Thymus

49 Den lymfatiska cirkulationen Ductus lymphaticus dx Ductus thoracicus

50 Lymfatiska organ Primära Medulla ossium rubra (röd benmärg) i ben Stamceller lymfocyter mm. Thymus Sekundära Utmognad av T-lymfocyter Lien (mjälte) Nodi lympatici (lymfknutor) Lymfatiska noduli (ex. tonsiller)

51 Primära Lymfatiska organ Medulla ossium rubra (röd benmärg) i platta ben och rörbenens epifyser, här utmognar B-celler Thymus är stor hos barn. Atrofierar under uppväxten. Endast lite kvar hos vuxna, här utmognar T-celler Utmognaden är oberoende av vilka antigen vi utsätts för

52 Sekundära Lymfatiska organ De sekundära organen filtrerar lymfan och gör så att främmande ämnen som virus presenteras för vita blodkroppar Lien (mjälten) har även andra uppgifter som att bryta ned trasiga röda blodkroppar st lymfknutor mm stora. Ligger i grupper runt kroppen. Koncentration nära bröstkörtlarna, axiller, hilus, buk, bäcken och ljumskar. Ytliga och djupa. Tonsiller är ex. på lymfatiska noduli Här fortsätter lymfocyterna att dela sig, vilka som delar sig beror på vilka antigen vi utsätts för.

53 Vi rekapitulerar flöde, tryck och motstånd Flöde den vätskevolym som transporteras genom ett rör per tidsenhet Flöde=Tryckskillnad/motstånd, jämför I=U/R (ström=spänning/resistens) längd Motstånd mot flöde i ett rör bestäms av; diameter viskositeten hos vätskan Hjärtminutvolym=blodtryck/totalt perifert motstånd Eller Blodtryck=minutvolym*totalt perifert motstånd

54 Frågor?