Anatomisk strukturlista

Transkript

1 Anatomisk strukturlista Thorax Författare: Jesper Högberg Angelin Redaktör: Gustav Drevin

2 Förord Vad roligt att du hittat våra strukturlistor som är utformade efter anatomikursen DFM3. De är framtagna för att uppfylla följande syften: 1. Göra anatomin mer överskådlig för att du lättare ska kunna plugga till DFM3-tentan 2. Underlätta för studenter på alla terminer när det gäller att snabbt och effektivt repetera eller finna information om en struktur 3. Främja anatomisk inlärning för studenter som är intresserade av kirurgi och anestesi Versioner från tillhör de första upplagorna. Dessa har ännu ej blivit granskade av Institutionen för neurovetenskap som ansvarar för anatomisk underviskning vid Karolinska institutet. Således kan institutionen ej hållas ansvarig för eventuella errata. KirA är en fristående studentorganisation och materialet är framtaget med största omsorg av studenter för studenter. Tips: För att hitta en struktur av intresse, tryck på fliken redigera > sök och skriv sedan in hela eller en del av namnet på latin. Vänligen skicka eventuella errata till eller så vi kan göra strukturlistorna ännu bättre i nästa version! Källor som använts vid sammanställande av information: Michael Schuenke et al, Atlas of Anatomy, Thieme 2012 Ulf Dahlström et al, Med Dissektionskompendier tillhörande kursen DFM3 Tentor som examinerat kursen DFM3 Alla föreläsningar tillhörande kursen DFM3

3 Förklaringar Fet stil Alla strukturer skrivna i fet stil är också skrivna på latin. Hierarki i vänstra marginalen Om en struktur är indragen till höger innebär det att den är en del av eller hör ihop med strukturen ovan. Plural vs. singular Vissa strukturer är beskrivna i singular (lat.) trots att det ibland förekommer två eller flera i kroppen. Detta är för enkelhetens skull. Målen för kursen kräver ej att studenten skall kunna beskriva alla strukturer i både singular och plural. Några av strukturerna är dock värda att memorera i båda formerna som till exempel nervus intercostalis vs. nervi intercostales.

4 Papilla mammaria Bröstvårtspapillen. Lokaliserad centralt i areola mammaria. Ofrivillig sekretion från bröstvårtan är ett viktigt observandum gällande bröstcancer. Areola mammaria Vårtgård på mamma. Mb. Paget vilken är en bröstcancersjukdom kan orsaka såriga exem i vårtgården. Glandula mammaria Bröstkörtelvävnaden i mamma. Producerar bröstmjölk vid prolaktinstimulering. Lobuli glandulae mammaria Bröstkörtelvävnaden är anordnad i olika lober. Varje lob står i anslutning till flera ductus lactiferi som sedan bildar en enskild sinus lactiferi. Producerar bröstmjölk vid prolaktinstimulering. Ductus lactiferi Bröstkörtelgångar. Leder bröstmjölk från lobuli glandulae mammaria till sinus lactiferi. Ligg. suspensoria mammaria Ligament som fäster superiort i mamma och som har som funktion att hålla vävnaden på plats. En del av det naturliga åldrandet innebär att ligament förlorar elasticitet och enlongeras vilket bidrar till att bröstvävnaden generellt flyttar inferiort med åldern.! 4 av! 40

5 Clavicula Nyckelben. Ledar mot acromion på scapula och manubirum sterni. Bildar lederna Art. acromioclavicularis och Art. sternoclavicularis. Artros kan uppstå i AC-led: ACledsartros. Scapula Skulderblad. Ledar mot humerus och clavicula. Bildar lederna Art. humeri och Art. acromioclavicularis. Vertebra Ryggkota. Processus spinosus Smalt, platt och långt benutskott som skjuter ut från dorsalsidan av vertebra. Lig. supraspinale löper och fäster dorsalt på alla processus spinosus. Lig. interspinalis löper mellan två processus spinosus. Ett landmärke för att numrera kotor är processus spinosus på C7 som lätt kan palperas. Processus transversus Smalt och platt benutskott som skjuter ut från lateralsidan av vertebra. Lig. intertransversaria löper mellan två processus transversus. Ledar mot costae. Discus intervertebralis Disk beståendes av en mjuk inre kärna nucleus pulposus och en yttre fibrös del anulus fibrosus. Disken är belägen mellan verterba. Vid ett diskbråck har anulus fibrosus försvagats av exempelvis ålder eller trauma vilket leder till att nucleus pulposus vävnad buktar posteriort in mot spinalnerver och medulla spinalis. Detta orsakar en komprimering vilken leder till smärta och funktionsbortfall associerad till påverkad nerv. Cavum thoracis Utrymmet som bröstkorgen omsluter.! 5 av! 40

6 Aperatura thoracis superior Ovala superiora öppningen i cavum thoracis. Arcus costalis Bågen som bildas av det mest inferiora costa spuriae. Inferior leverkant ligger superioposteriort om arcus costalis på höger sida. Vid leverpalpation palperar och perkuterar man området längs arcus costalis på höger sida. Leverkanten skall normalt ligga superiort om arcus costalis och således vara svårpalperad. Spatium intercostale Utrymmet mellan revbenen. Costa verae De äkta revbenen Nr. I-VII. Ledar direkt mot sternum via cartilago costalis. Costa supriae De falska revbenen Nr. VII-X. Ledar ej direkt mot sternum utan är sammanlänkade med cartilago costalis på os costa VII. Costa fluctantes De fria revbenen Nr. XI och XII. Ledar ej mot sternum. Saknar brosk med anterior infästning. Revbensfrakutrer är vanliga hos äldre, pat. med osteoporos och i samband med trauma. Revbensfrakutrer är vanliga hos äldre, pat. med osteoporos och i samband med trauma. Revbensfrakutrer är vanliga hos äldre, pat. med osteoporos och i samband med trauma. Os costale/costa Caput costae Revben Huvudet på os costa som vilar mot vertebrae. Starten på revbenet Efterföljs av collum costae. Del av Art. capitis costae. Collum costae Halsen på os costa. Efterföljs av angulus costae/corpus costae.! 6 av! 40

7 Corpus costae Kroppen av os costa. Efterföljs av cartilago costalis. Tuberculum costae Knöl i slutet av collum costae med anslutning till processus transversus på vertebrae. Del av Art. costotransversaria. Sulcus costae Inferior skåra längs med os costa. I skåran löper V.A.N. intercostalis i samma ordningsföljd superiort till inferiort. Dorsalt om strukturerna ligger M. intercostalis intimus och ventralt ligger M. intercostalis externus/os costa. I och med att VAN är belägna inferiort om costae, anpassas kirurgiska ingrepp genom bröstkorgen därefter för att förhindra skada. Angulus costae Cartilago costalis Sternum Den posteriora bågformen/ böjningen av os costa. Revbensbrosket som utgör en del av Art. sternocostalis. Bröstbenet, består av tre delar: manubrium, corpus sterni och processus xiphoideus. Manubrium sterni Superiora bendelen av sternum. Thymus är belägen dorsalt om manubrium. Incisura jugularis Corpus sterni Processus xiphoideus Hack superiomedialt beläget på manubrium. Mellersta bendelen av sternum. Inferiora bendelen av sternum.! 7 av! 40

8 Angulus sterni Vinkeln mellan manubrium sterni och corpus sterni som ledar mot varandra. Lateralt om vinkeln fäster os costa II. Vinkeln palperas med enhelhet vilket snabbt gör att man kan lokalisera det andra intercostalrummet för att askultera hjärtat. Synchondroses sternales Synkondrosleder mellan os costa I och manubrium. Ej äkta led då den saknar ledhåla. Artt. costovertebrales Leder mellan os costa och vertebra. Består av två delar: Art. capitis costae Art. costotransversaria Art. capitis costae Led mellan caput costae och corpus verterbrae. Del av Art. costovertebralis. Art. costotransversaria Led mellan tuberculum costae och processus transversus. Del av Art. costovertebralis. Artt. sternocostales Leder mellan os costa och sternum. Diaphragma Andningsmuskel belägen inferiort i thorax. Har tre öppningar: Foramen venae cavae för Vena cava Hiatus oesophageus för oesophagus Hiatus aorticus för aorta Avplanad diaphragma ses på lungröntgen vid kronisk obstruktiv lungsjukdom.! 8 av! 40

9 Crus dextrum/sinistrum Högra och vänstra benet av diaphragma beståendes av senor som fäster på lumbalkotor. Hiatus aorticus Öppning i diaphragma för aorta descendens. Öppningen är belägen posteriort om vena cava och oesophageus. Hiatus oesphageus Öppning i diaphragma för oesphagus. Öppningen är belägen anteriort om aorta och lateralt sinister om vena cava. Hiatusbråck vilket innebär att en del av ventriculus buktar upp i hiatus oesophageus är en av flera patologiska orsaker till gastroesophageala refluxer. Foramen venae cavae Öppning i diaphragma för vena cava inferior. Öppningen är belägen anteriort om aorta och lateralt dexter om oesphageus. Centrum tendineum Senstrukturen i centrum av diaphragma som utgör muskelfibrernas fästpunkt.! 9 av! 40

10 Mediastinum Område i thorax som begränsas av aperatura throracis superior superiort, diaphragma inferiort, sternum ventralt, columna vertebralis dorsalt och pulmones lateralt dexter/sinister. Delas in i: Mediastinum superius Mediastinum inferius! 10 av! 40

11 Mediastinum superius Superiora delen av mediastinum. Organ i denna region: Thymus Trachea Oesophagus Artärer i denna region: Arcus aortae Truncus brachiocephalicus A. carotis communis sinistra A. subclavia sinistra Vener och lymfkärl i denna region: V. cava superior Vv. brachiocephalicae Ductus thoracicus Nerver i denna region: N. vagus N. laryngeus recurrens N. phrenicus Mediastinum inferius Inferiora delen av mediastinum. Delas in i tre delar: Mediastinum anterius Mediastinum superius Mediastinum medium! 11 av! 40

12 Mediastinum medium Mitten av mediastinum. Organ i denna region: Cor Pericardium Artärer i denna region: Aorta ascendens Truncus pulmonalis Aa. pulmonales Aa. pericardiacophrenicae Vener och lymfkärl i denna region: V. cava superior V. azygos Vv. pulmonales Vv. pericardiacophrenicae Nerver i denna region: N. phrenicus! 12 av! 40

13 Mediastinum anterius Anteriora delen av mediastinum. Organ i denna region: Thymus Artärer i denna region: A. thoracica interna Vener och lymfkärl i denna region: Mindre kärlgrenar Nerver i denna region: Inga Mediastinum posterius Posteriora delen av mediastinum. Organ i denna region: Oesophagus Artärer i denna region: Aorta thoracica Vener och lymfkärl i denna region: Ductus thoracicus V. azygos V. hemiazygos Nerver i denna region: N. vagus Oesophageus Matstrupe! 13 av! 40

14 Cor Hjärta. Apex cordis Basis cordis Sulcus coronarius Sulcus interventricularis anterior Sulcus interventricularis posterior Hjärtspetsen belägen inferiort och lateralt åt sinister i thorax. Delen av cor som vilar mot mediastinum posterius. Skåra som startar vid vena cava inferior och löper längs basis cordis inferiort om atrium sinistrum mot ventalsidan av cor. Skåra som startar vid auricula sinistra och löper på ventralsidan av cor mellan ventriculus dexter och ventriculus sinister ner mot apex cordis. Skåra som startar vid vena cava inferior och löper på dorsalsidan av cor mellan ventriculus dexter och ventriculus sinister ner mot apex cordis. I denna skåra löper R. interventricularis anterior. Atrium dextrum Höger förmak. Vena cava superior tömmer sig i superior öppning i atrum dextrum. Vena cava inferior tömmer sig i inferior öppning i atrum dextrum.! 14 av! 40

15 Auricula dextra Fossa ovalis Septum interatriale Höger hjärtöra som står i förbindelse med och är anteriort beläget om atrium dextrum. Ökar fyllnadsvolymen i atrium dextrum. Liten grop i septum interatriale som är en rest av foramen ovale. Skiljeväggen mellan atrium sinistrum och atrium dextrum. Foramen ovale är en viktig del i den prenatala cirkulationen men som måste slutas för att postnatal cirkulation ska fungera. ASD (atrial septal defect) är den vanligaste kongenitala hjärtdefekten och innebär att foramen ovale ej sluts och blir till fossa ovalis. Atrium sinistrum Vänster förmak. De fyra venae pulmonales tömmer sig i atrum sinistrum. Uppkomsten av förmaksflimmer kan ibland bero på att man får så kallade re-entryfenomen runt hjärtväggsöppningarna i atrium sinistrum där lungvenerna träder in i. Auricula sinistra Vänster hjärtöra som står i förbindelse med och är anteriort beläget om atrium sinistrum. Ökar fyllnadsvolymen i atrium sinistrum.! 15 av! 40

16 Ventriculus dexter Höger kammare. Pumpar ut blodet i truncus pulmonalis. Högrsidig hjärtsvikt ses ofta hos pat. med ökad resistans i lungartärer vilket förekommer vid kroniska lungsjukdomar och lungembolier. Ökat motstånd i lungkretsloppet gör att ventriculus dexter tvingas arbeta hårdare för perfusion. Valva tricuspidalis Segelklaff mellan atrium dexter och ventriculus dexter. Askultationspunkt: I4 sn. Insufficens och stenos drabbar sällan denna klaff. Valva trunci pulmonalis Semilunarklaff mellan ventriculus dexter och truncus pulmonalis. Askultationspunkt: I2 sn. Insufficens och stenos drabbar sällan denna klaff. Ventriculus sinister Vänster kammare. Pumpar ut blodet i aorta. Vänstersidig hjärtmuskelhypertrofi ses ofta hos pat. med ökad total perifer resistens i resistanskärlen vilket kan orsakas av exempelvis njursvikt eller atheroskleros. Valva mitralis Segelklaff mellan atrium sinistrum och ventriculus sinister. Askultationspunkt: I5 sn. och mot apex. Mitralisinsufficiens (MI), det näst vanligaste klaffelet efter aortastenos. Mitralisstenos (MS) orsakas vanligen av reumatisk feber företrädelsevis i låg och medelinkomstländer.! 16 av! 40

17 Valva aortae Septum interventriculare Cuspides Cordae tendinae Trabeculae carneae Valvulae semilunares Semilunarklaff mellan ventriculus sinister och aorta. Skiljeväggen mellan ventriculus sinister och ventriculus dexter. Segelspetsar som är delar av segelklaffarna. Valva atrioventricularis har tre stycken, anterior, septalis och posterior. Valva mitralis har två stycken, anterior och posterior. Smala senor som förankrar cuspides i M. papillaris. Irreguljära muskelstråk belägna om vardera sida av septum interventrculare. Semilunarvalv, valva trunci pulmonalis och valva aortae har båda tre stycken. Askultationspunkt: I2. dx Aortastenos (AS) är det vanligaste klaffelet i västvärlden. Orsakas av atherosklerotiska klaffpålagringar. Aortainsufficens (AI) orsakas vanligen av infektiös eller annan destruktion. Ventrikelseptumdefekt (VSD) utgör en tredjedel av alla medfödda hjärtfel. Åtgärdas med operation i tidigt skede. Det är vid dessa infektiösa agens kan fästa vid exempelvis en infektiös endokardit. Cordae tendinae-rupturer ger mitralisinsufficiens.! 17 av! 40

18 Myocardium Endokardium Nodus sinuatrialis Nodus atrioventricularis Fasciculus atrioventricularis Crus sinistrum Crus dextrum Hjärtats vägglager bestående av muskulatur. Hjärtats inre vägglager som står i kontakt med blodet. SA-noden som initierar elektrisk impuls. Belägen superiort om atrium dextrum. AV-noden som fördröjer den elektriska impulsen. Belägen medialt om atrium dextrum. His bunt som fortleder elektrisk impuls från AV-knuta till myocardium via septum interatriale. Delar upp sig i crus sinistrum och crus dextrum. Den vänstra förgreningen av fasciculus atrioventricularis som fortleder elektrisk impuls längs med hjärtats myocardium på vänster sida. Den högra förgreningen av fasciculus atrioventricularis som fortleder elektrisk impuls längs med hjärtats myocardium på höger sida. SA = sinuatriala AV = atrioventrikulära Ett brott på denna förgrening kallas för vänstergrenblock (LBBB) På EKG ser man då M-formade komplex i V6 och V-formade komplex i V1. Ett brott på denna förgrening kallas för högergrenblock (RBBB) På EKG ser man då M-formade komplex i bröstavledningarna V1-2 och V- formade komplex i V5-6.! 18 av! 40

19 Pericardium Hjärtsäck som består av ett yttre lager pericardium fibrosum och ett inre lager pericardium serosum. Infektion kan drabba hjärtsäcken (perikardit). Pericaridum fibrosum Det yttre lagret av hjärtsäcken som angränsar till pleura parietalis. Pericardium serosum Det inre lagret av hjärtsäcken. Består av ett yttre lager lamina parietalis som utåt angränsar mot pericardium fibrosum och ett inre lager lamina visceralis som inåt angränsar mot myocardium. Mellan lamina parietalis och lamina visceralis finns hålrummet cavitas pericaridiaca. Lamina parietalis Lamina visceralis Epicardium Yttre lager av pericardium serosum. Angränsar till pericardium fibrosum. Inre lager av pericardium serosum. Även kallat epicaridum. Angränsar till myocardium. Hjärtats yttre vägglager som står i kontakt med cavitas pericardiaca. Annat namn för pericardium serosum, lamina visceralis.! 19 av! 40

20 Cavitas pericaridiaca Sinus transversus pericardii Sinus obliquus pericardii Lig. pericardiacophrenica Lig. arteriosum Trachea Bifurcatio tracheae Spalt/hålrum mellan perikardiets lamina parietalis och lamina visceralis. Litet hålrum dorsalt om aorta och truncus pulmonalis i basis cordis. Ej del av cavitas pericaridaca. Litet hålrum mellan Vv. pulmonales i basis cordis. Precis som sinus transversus pericardii, ej en del av cavitas pericaridaca. Ligament som förankrar centrum tendineum på diaphragma med den posteiora delen av pericardium fibrosum. Ligament mellan aorta och truncus pulmonalis som är en obliturerad ductus arteriosus från den prenatala cirkulationen. Luftstrupe. Bifurikationen där trachea delas upp i två bronchus principalis. Vid en transmural hjärtinfarkt kan blod läcka ut i cavitas pericardiaca vilket orsakar en hjärttamponad som är ett livshotande tillstånd.! 20 av! 40

21 Carina tracheae Cartilago trachealis Paries membranaceus Ligg. anularia Liten ås som löper i anterioposterior riktning och utgör golvet i bifurcatio tracheae (intratrachealt). Hästskoformat brosk som omsluter och ger struktur åt trachea med öppningen på hästskon placerad åt dorsalsidan. Membran som löper mellan ändarna på ett cartilago trachealis och superioinferiort längs med cartilagines tracheales. Ligament som löper mellan cartilagines tracheales. Dock ej posteriort där paries membranaceus löper. Mellan de två broskändarna på hästskon löper membranet paries membranaceus och M. trachealis. Bronchi principales Bronchi lobares Principiella bronker. Första förgreningen från trachea, två styck. Lobära bronker. Andra förgreningen från trachea, tre på höger sida och två på vänster sida. Bronchus principalis dexter löper i en skarpare vinkel nedåt jämfört med bronchus principalis sinister, vilket gör att föremål som felaktigt svalts ned i trachea oftast hamnar i just bronchus principalis dexter.! 21 av! 40

22 Bronchi segmentales Pulmones Segementbronker. Tredje förgreningen från trachea, flera bilateralt. Lungor. Apex pulmonis Apikala lungspetsen. Pancoast-tumörer uppkommer framförallt i pulmonära apex och presenterar sig genom ett klassiskt Horners syndrom. Basis pulmonis Hilum pulmonis Radix pulmonis Segmenta bronchopulmonalia Pulmo dexter Lungbasen som vilar mot diaphragma. Del av radix pulmonis där bronchus lobaris, Aa. pulmonales och Vv. pulmonales träder in i lungan. Lungroten som vilar mot mediastinum. Segment av lungan som försörjs av en bronchus segmentalis. Höger lunga. Hos KOL-patienter är diafragma och basis pulmonis avplanade på lungrtg. Svullna lymfkörtlar i detta område kan vara en konsekvens av exempelvis lungcancer eller sarkoidos. Vid dissektion av rökare och storstadsbor ser man ofta svarta lymfkörtlar med kolinlagringar. Segment används för att exempelvis beskriva lokalisationen av en tumör.! 22 av! 40

23 Fissura horizontalis Lobus superior Lobus medius Lobus inferior Pulmo sinister Fissura obliqua Lobus superior Lobus inferior Pleura Den horisontella fissuren som avskiljer lobus medius från lobus superior. Superiort belägen om fissura obliqua. Den övre lungloben. Den mellersta lungloben. Saknas på vänster sida. Den undre lungloben. Vänster lunga. Den sneda fissuren som avskiljer lobus superior från lobus inferior. Den övre lungloben. Den undre lungloben. Lungsäcken som omsluter pulmo. Består av två blad pleura visceralis (närmst lungan) och pleura parietalis som gränsar utåt mot mediastinum. Dessa blad åtskiljs av en vätskefyllt utrymme/spalt cavitas pleuralis.! 23 av! 40

24 Pleura visceralis Pleura parietalis Pars costalis Pars diaphragmatica Pars mediastinalis Cupula pleurae Blad av pleura som ligger dikt an pulmo. Blad av pleura som ligger dikt an fascia endothoracica. Delas anatomiskt in i fyra delar. Delen av pleura parietalis som breder ut sig längs med revbenen. Delen av pleura parietalis som breder ut sig längs diaphragma. Delen av pleura parietalis som breder ut sig längs mediastinum. Delen av pleura parietalis som breder ut sig apikalt. Ibland kan en ventilpneumothorax uppstå där skadan på ett blad fungerar som en ventil vilket gör att luft strömmar in men ej kan ta sig ut från cavitas pleuralis. Därmed skapas ett ökande övertryck vid varje andetag som komprimerar mediastinum. Livshotande tillstånd som åtgärdas med insättande av thoraxdrän.! 24 av! 40

25 Cavitas pleuralis Recessus costodiaphragmaticus Liten vätskefylld spalt mellan pleura visceralis och pleura parietalis. Utrymme i cavitas pleuralis beläget inferiort om lungbasen mellan revbenen och diaphragma som varierar i storlek beroende på inspiration och expiration. Vid en pneumothorax läcker det in luft i den vätskefyllda spalten vilket gör att ytspänningen mellan bladen minskar. Detta resulterar i att lungan förlorar kontakt med thoraxväggen och inte längre kan expandera normalt. Vid KOL, pneumoni eller annan lungpatologi kan man vid en lungröntgen ofta se patologisk pleuravätska i recessus costodiaphragmaticus. Fascia endothoracica Fascia som klär insidan av thorax. Ligger ventralt om pleura parietalis. Thymus Brässen, belägen retrosternalt. Vid den autoimmuna sjukdomen myastenia gravis är det vanligt med co-existerande thymom, gör således CT thorax för att utesluta den senare vid myastenia gravis.! 25 av! 40

26 Muskel Ursprung Fäste Innervation Funktion Klinik M. intercostalis externus Os costa Os costa i oblique riktning sluttandes mot ventralsida (ytterficka). Nn. intercostales I-XI Elevatio av os costa vilket leder till elevatio av hela thorax. (Inspiration) Bröstkorgens rörelser kan liknas vid ett gammalt vattenpumpshandtags rörelse vilken ökar eller minskar det anterioposteriora avståndet samt ett hinkhandtags rörelse vilken ökar eller minskar det transversella avståndet. M. intercostalis internus Os costa Os costa i oblique riktning sluttandes mot dorsalsida (innerficka). Nn. intercostales I-XI Depressio av os costa vilket leder till depressio av hela thorax. (Expiration) Bröstkorgens rörelser kan liknas vid ett gammalt vattenpumpshandtags rörelse vilken ökar eller minskar det anterioposteriora avståndet samt ett hinkhandtags rörelse vilken ökar eller minskar det transversella avståndet. M. intercostalis intimus Os costa Os costa i oblique riktning sluttandes mot dorsalsida (innerficka). Nn. intercostales I-XI Support för spatium intercostale.! 26 av! 40

27 Muskel Ursprung Fäste Innervation Funktion Klinik M. subcostalis Dorsalsida av os costa XI Dorsalsida av os costa X-V, VII Nn. intercostales Depressio av os costa. (Expiration) M. transversus thoracis Dorsalsida av sternum Dorsalsida av costa II-VI Nn. intercostales II-VII Svag depressio av os costa. (Expiration) Diaphragma Pars costalis: Costae VII-XII Pars lumbalis: Corbus vertebrae LI-LIII Pars sternalis: Processus xiphoideus Centrum tendineum N. phrenicus Vid kontraktion rör muskeln sig inferiort vilket skapar ett throakalt undertryck som leder till ett inspiratoriskt luftflöde. Samtidigt ökar det abdominella trycket. När man räknar andningsfrekvens är det fördelaktigt att placera handen över epigastiret eftersom man där lättare kan känna diaphragmarörelser. M. pectoralis major Clavicula, sternum och rectusskidan Humerus Nn. pectorales C5-T1 Adductio, flexio och rotatio interna av humerus. M. pectoralis minor Costa III-V Processus coracoideus scapulae M. serratus anterior Costa I-IX Scapula, margo medialis N. pectoralis medialis C8, T1 N. thoracicus longus C5-C7 Depressio av scapula. Accesorisk andningsmuskel. Rotatio av scapula lateralt. Elevatio av revben med fixerad axel. Extensio av humerus i flekterat läge.! 27 av! 40

28 Muskel Ursprung Fäste Innervation Funktion Klinik Mm. papillares Myocardium Cuspides Hjärtats retledningssystem. Förhindrar att segleklaffarna börjar bukta upp i förmaket vilket gör att de håller tätt under systole. M. trachealis Posteriomedialt mellan ändarna på cartilagines tracheales. Posteriomedialt mellan ändarna på cartilagines tracheales. N. vagus Thorakala spinalnerver Minskar tvärsnittsarean av trachea vilket ökar luftflödet som i sin tur gör det lättare att hosta upp dampartiklar etc.! 28 av! 40

29 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Test och klinik Nn. intercostales Radix anterior Radix posterior Löper i och längs med sulcus costae. Motorisk och sensorisk funktion av thorakala muskler och organ. N. subcostalis N. spinalis T XII Löper inferiort längs med os costa XII och ventralt om M. quadratus lumborum. N. phrenicus C III-C IV Löper tillsammans med A.V. pericardiacophrenica mellan pericardia fibrosum och pleura parietalis. Motorisk innervation i delar av abdominal muskulatur och sensorisk innervation i ventrolaterala delar av bukväggen. Mororisk innervation av diaphragma. N. vagus 1. Nucl. ambiguus 2. Nucl. dorsalis nervi vagi 3. Nucl. tractus solitarii Löper ventralt om truncus brachiocephalicus efter utträde ur vagina carotica. Visceralefferent: Thoraxviscera och abdominisviscera. N. laryngeus recurrens N. vagus N. laryngeus recurrens dx. svänger runt om A. subclavia dx. och löper sedan intill lateralsidan av trachea till larynx. N. laryngeus recurrens sn. svänger runt om truncus brachiocephalicus och löper sedan intill lateralsidan av trachea till larynx. Motorisk innervation av all larynxmuskulatur utom M. cricothyroideus. Var uppmärksam på röstvariationer ffa. heshet. eller dyspné vid misstanke om nervskada.! 29 av! 40

30 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Test och klinik Truncus sympaticus Nn. spinales Sympatiska gränssträngen som sammanflätar flera ganglion. Löper dorsalt om fascia endothoracica bilateralt på båda sidor om columna vertebralis. N. splanchnicus minor Truncus sympaticus Löper lateralt om N. splanchnicus major. N. splanchnicus major Truncus sympaticus Löper genom diaphragma ner i abdomen medialt om N. splanchnicus minor. Sympatisk innervering av organ. Sympatisk innervering av ffa. tarmar i abdomen. Sympatisk innervering av ffa. tarmar i abdomen.! 30 av! 40

31 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i thorax Försörjer/ dränerar Klinik Truncus pulmonalis Lungvenernas gemensamma stam. Transporterar deoxygenerat blod till lungorna för oxygenering. Ventriculus dexter A. pulmonalis dx. A. pulmonalis sn. Löper lateralt till vänster om aorta ascendens. A. pulmonalis dextra Truncus pulmonalis Lobära och segmentella förgreningar i pulmo dexter. Träder in i pulmo dexter genom hilum pulmonis. A. pulmonalis sinistra Truncus pulmonalis Lobära och segmentella förgreningar i pulmo sinister. Träder in i pulmo sinister genom hilum pulmonis. Venae pulmonales Finns 4 stycken. Lobära och segmentella förgreningar pulmones. Atrium sinistrum Två vener från pulmo dexter träder in i högra lateralsidan av atrium sinister. Två vener från pulmo sinister träder in i vänstra lateralsidan av atrium sinister. Pulmones! 31 av! 40

32 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i thorax Försörjer/ dränerar Klinik Aorta Stora kroppspulsådern. Ventriculus sn. Truncus brachiocephalicus A. carotis communis sinistra A. subclavia sinistra Aa. intercostales posteriores R. bronchialis R. oesophagealis Aorta descendens löper på vänster sida om columna vertebralis i thorax. Thorax Aortaaneurysm Aorta ascendens Del av aorta proximalt belägen om arcus aortae. Bulbus aortae Arcus aortae Sinus aortae Tre små hål superiort belägna om valva aortae. Det posteriora hålet ger ej upphov till ett kranskärl. Aorta ascendens A. coronaria dextra A. coronaria sinistra Hjärtmuskelväggen.! 32 av! 40

33 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i thorax Försörjer/ dränerar Klinik A. coronaria dextra Kranskärl. Sinus aortae R. marginalis dexter R. interventricularis posterior Löper från aorta ascendens i sulcus coronarius inferiolateralt på höger sida och fortsätter sedan posteriort längs med den posterionferiora delen av atrium dextrum. Huvudsakligen ventriculus dexter. Ramus marginalis dexter Ramus interventricularis posterior Kranskärl. A. coronaria dextra Mindre förgreningar. Löper längs med hjärtats högra lateralsida. Kranskärl. A. coronaria dextra Mindre förgreningar. Löper längs hjärtats posteriora sida i sulcus interventricularis. Huvudsakligen ventriculus dexter. Huvudsakligen ventriculus dexter. A. coronaria sinistra Kranskärl. Aorta ascendens R. circumflexus R. interventricularis anterior Löper anteriolateralt innan den förgrenar sig. Huvudsakligen ventriculus sinister.! 33 av! 40

34 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i thorax Försörjer/ dränerar Klinik Ramus interventricularis anterior Kranskärl. A. coronaria sinistra Mindre förgreningar. Löper i sulcus interventricularis anterior mellan de båda kamrarna på hjärtats anteriora sida. Huvudsakligen ventriculus sinister. Ramus circumflexus Kranskärl. A. coronaria sinistra R. marginalis sinister M.fl. Löper anteriolateralt och sedan posterioinferiort. Huvudsakligen ventriculus sinister från baksidan. Ramus marginalis sinister Kranskärl. R. circumflexus Mindre förgreningar. Löper längs med hjärtats vänstra lateralsida. Huvudsakligen ventriculus sinister. Arcus aortae Aortabågen. Aorta ascendens Aorta descendens Arcus aortae ligger i höjd med och posteriort om manubrium. Truncus brachiocephalicus Höger sida av arcus aortae. A. carotis communis dextra A. subclavia dextra Löper i en riktning mot clavicula dexter dorsalt om V. bracheocephalica. Höger arm/axel Collum Caput! 34 av! 40

35 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i thorax Försörjer/ dränerar Klinik A. carotis communis dextra Truncus brachiocephalicus Bifurcatio carotidis A. carotis interna dx. A. carotis externa dx. Caput Collum A. subclavia dextra Truncus brachiocephalicus A. vertebralis A. thoracica interna Truncus thyrocervicalis M.fl Löper superiort om apperatura thoracis superior. A. carotis communis sinistra Gemensam halsartär på vänster sida, utgår direkt från arcus aortae, utan en gemensam armhuvud-artär som på höger sida. Arcus aortae Bifurcatio carotidis A. carotis interna sn. A. carotis externa sn. Löper genom apperatura thoracis superior mot caput. A. subclavia sinistra Gemensam halsartär på vänster sida, utgår direkt från arcus aortae, utan en gemensam armhuvud-artär som på höger sida. Arcus aortae A. vertebralis A. thoracica interna Truncus thyrocervicalis M.fl Löper superiort om apperatura thoracis superior.! 35 av! 40

36 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i thorax Försörjer/ dränerar Klinik A. vertebralis A. subclavia Flera mindre förgreningar. Löper superiort om apperatura thoracis superior. Bakre delen av encephalon. A. thoracica interna A. subclavia A. epigastrica superior Löper superioinferiort och dorsalt om revbenen. Anteriora throax Mammae Rr. intercostales anteriores A. thoracica interna Anastomos med Aa. intercostales posteriores. Löper i sulcus costae. A. epigastrica superior A. thoracica interna Anastomos med A. epigastrica inferior. Löper i superioinferior riktning längs med anteriora bukväggen. Aorta thoracicae Den del av aorta ascendens som löper i thorax. Arcus aortae Aorta abdominalis Löper på vänster sida om columna vertebralis i thorax. Aa. intercostales posteriores Aorta thoracicae Anastomos med Rr. intercostales anteriores. Löper i sulcus costae.! 36 av! 40

37 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i thorax Försörjer/ dränerar Klinik Rami bronchiales Aorta descendens Mindre förgreningar. Löper längs med huvudbronkerna. Pulmones Rami oesophageales Aorta descendens Mindre förgreningar. Löper längs med oesophageus. Oesophageus Sinus coronarius Hålutrymme som samlar venöst blod från kranskärl och återför det till atrium dx. Vena cava inferior Vena cardiaca magna Vena cardiaca media Vena cardiaca parva Löper längs med hjärtats dorsala sida mellan förmaket och kamrarna. Dränerar hela hjärtat. Vena cardiaca magna Vena cardiaca media Kranskärl Sinus coronarius Mindre förgreningar. Löper mediolateralt åt vänster på hjärtats dorsalsida och sedan superioinferiort på hjärtats ventralsida. Kranskärl Sinus coronarius Mindre förgreningar. Löper medialt på hjärtats dorsalsida.! 37 av! 40

38 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i thorax Försörjer/ dränerar Klinik Vena cardiaca parva Ostium sinus coronarii Kranskärl Sinus coronarius Mindre förgreningar. Löper mediolateralt åt höger på hjärtats dorsalsida och sedan längs med högra marginalen av hjärtat. Öppningen i atrium dextrum i vilken sinus coronarius tömmer sig. Vena cava superior Övre hålvenen. Vena brachiocephalica V. azygos Atrium dextrum Arm och huvud. Vena brachiocephalica V. jugularis interna V. jugularis externa V. subclavia V. thoracica interna V. thyroidea inferior (endast vänster sida) M.fl. V. cava superior Löper ventralt om Truncus brachiocephalicus A. carotis communis sinistra A. subclavia sinistra. Arm och huvud.! 38 av! 40

39 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i thorax Försörjer/ dränerar Klinik Vena jugularis interna Se huvudets vener. V. brachiocephalica Löper parallellt och lateralt om A. carotis communis. Huvud. Vena subclavia Se armens vener. V. brachiocephalica Löper parallellt och ventralt om A. subclavia. Arm. Vena azygos V. hemiazygos V. hemiazygos accessoria V. iliaca communis V. cava superior Löper på höger sida om columna vertebralis dorsalt om fascia endothoracica. Throaxväggen. Vena hemiazygos Vv. intercostales V. azygos Löper på vänster sida om columna vertebralis dorsalt om fascia endothoracica. Throaxväggen. Vena hemiazygos accessoria Vv. intercostales V. azygos Löper på vänster sida om columna vertebralis dorsalt om fascia endothoracica. Throaxväggen. Vena cava inferior Nedre hålvenen. V. iliaca communis M.fl. Atrium dextrum Överkroppens venösa system.! 39 av! 40

40 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i thorax Försörjer/ dränerar Klinik Angulus venosus Vinkeln som uppstår mellan V. jugularis interna och V. subclavia. Här flödar lymfa från det lymfatiska systemet det venösa systemet. Här tömmer sig Ductus thoracicus (vänster venvinkel) Ductus lymfaticus dexter (höger venvinkel). Fast punkt. Ductus thoracicus Kroppens största lymfatiska kärl. Cisterna chyli Truncus bronchomediastinalis sn. Truncus subclavius sn. Truncus jugularis sn. Angulus venosus sn. Löper på höger sida om columna vertebralis fram till i höjd med arcus aortae där kärlet löper över till vänstra sidan för att sedan tömma sig i angulus venosus på vänster sida. Hela kroppens lymfatiska system utom den övre högra kvadranten. Ductus lymfaticus dexter Stort lymfatiskt kärl. Truncus bronchomediastinalis dx. Truncus subclavius dx. Truncus jugularis dx. Angulus venosus dx. Löper dorsalt om V. brachiocephalica dx. Övre högra kvadranten av kroppens lymfatiska system.! 40 av! 40