Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna"

Transkript

1 Öron Näsa Hals Anatomiamanuenserna 1

2 Översikt övre luftvägar Cavum nasi Tuba auditiva Cavum oris Pallatum durum Pallatum molle Uvula Lingua Epiglottis Os hyoideum Trakea Esofagus 2

3 Munhålestatus Pallatum molle Främre gombågen Uvula Tonsilla palatina Lingua 3

4 Spottkörtlar Gl. parotis Gl. submandibularis Gl. sublingualis 4

5 Cavum nasi LK LK Locus kiesselbachi Concha inferior Concha media Concha superior Septum nasi 5

6 Näsmusslorna Sinus frontalis Ductus nasolacrimalis Cellulae ethmoidales anteriores Sinus maxillaris Cellulae ethmoidales posteriores Sinus spenoidalis 6

7 Bihålorna Orbita Sinus maxillaris Sinus ethmoidale Sinus frontalis Sinus sphenoidalis Concha inferior Concha media Concha superior 7

8 Översikt öra Auricula/pinna Meatus acusticus externus Membrana tympanica Vestibulum Cochlea Tuba auditiva 8

9 Ytteröra - auricula Helix Antihelix Lobulus auriculae Tragus Antitragus 9

10 Mellan- och inneröra Membrana tympanica Malleus Incus Stapes Ovala fönstret Runda fönstret Tuba auditiva Vestibulum Utriculus Sacculus vestibularis Canalis semicircularis anterior Canalis semicircularis posterior Canalis semicircularis lateralis Cochlea 10

11 Trumhinnestatus Umbo Processus brevis Anulus fibrosus Incus-stapediusleden 11

12 Larynx Tungbasen Vallecula Epiglottis Cartilago arytenoidea Plica aryepiglottica Sinus piriformis Plica vestibularis Sinus morgagni Plica vocalis Trakea Esofagus Os hyoideum 12

13 Larynxbrosk Os hyoideum Epiglottis Cartilago thyroidea Cartilago cricoidea Cartilagines tracheales Ligg. anularia Membrana thyrohyoidea Membrana cricothyroidea Cartilago arytenoidea Cartilago corniculata Cartilago cuneiforme 13

14 Intern muskulatur M. cricothyroideus M. cricoarytenoideus lateralis M. arytenoideus transversus M. arytenoideus obliquus M. thyroarytenoideus M. cricoarytenoideus posterior 14

15 Intern muskulaturs funktion M. cricothyroideus M. cricoarytenoideus posterior M. cricoarytenoideus lateralis M. arytenoideus transversus M. thyroarytenoideus 15

16 Extern muskulatur Suprahyoidal muskulatur M. mylohyoideus M. stylohyoideus M. digastricus M. geniohyoideus Infrahyoidal muskulatur M. sternohyoideus M. omohyoideus M. thyrohyoideus M. sternothyroideus 16

17 Käkled och tuggmuskulatur Art. temporomandibularis Caput mandibulae M. masseter M. temporalis M. pterygoideus medialis M. pterygoideus lateralis M. digastricus M. geniohyoideus M. mylohyoideus 17

18 Tyroidea Lobus dexter/sinister Isthmus Lobus pyramidalis A. thyroidea superior A. thyroidea inferior V. thyroidea superior V. thyroidea media V. thyroidea inferior 18

19 Artärer A. carotis communis A. carotis interna A. carotis externa A. thyroidea superior A. laryngea superior A. lingualis A. facialis A. occipitalis A. temporalis superficialis A. maxillaris 19

20 N. Trigeminus (CN V) N. trigeminus (V) N. opthalmicus (V1 ) N. maxillaris (V2 ) N. mandibularis (V3 ) 20

21 N. facialis (CN VII) N. petrosus major N. stapedius N. chorda tympani N. auricularis posterior R. temporalis Rr. zygomatici Rr. buccales R. marginalis mandibulares Rr. colli/rr. cervicales 21

22 N. vestibulocochlearis (CN VIII) N. vestibulocochlearis N. vestibularis N. cochlearis 22

23 N. Vagus (CN X) Ramus pharyngeus N. laryngeus superior N. laryngeus recurrens 23

24 Fler kranialnerver i ÖNH-området N. Glossopharyngeus (IX) Funktion: o Motoriskt: Innerverar parotiskörteln och bidrar till sväljning (höjer larynx och dilaterar farynx så mat kan passera ned till esofagus). o Sensorik: smak bakre 1/3 av tungan, står för den afferenta delen av sväljnings-/kräkreflexen o Parasympaticus: Carotidkropparna, kemoreceptorer à autonom kontroll av hjärta och blodkärl Skador på n. Glossopharyngeus uppträder ALDRIG isolerat utan alltid i kombination med skador på n. Vagus (X). Detta på grund av att nerverna har en intim anatomisk relation både centralt och perifert. N. Accessorius (XI) Kan komprimeras vid t. ex vid expansivitet (skallbastumör, meningiom, schwannom etc). Ger upphov till Vernet s syndrom som ger dysfoni, utebliven, svalgreflex, dysfagi och muskelsvaghet i m. trapezius. N. Hypoglossus (XII) Innerverar tungans extrinsic (tungans rörelser) och intrinsic (tungans form) muskulatur, samt m. thyrohyoideus. Vid perifera skador på hypoglossus ses halvsidig tungpares och i förlängningen atrofi. 24

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade. KRANIALNERVER Människan har 12 par s.k. kranialnerver/cranial nerves (KN/CN) eller hjärnnerver. Egentligen är inte I och II nerver, utan förlängningar av hjärnan, men de räknas som KN ändå. De tar emot

Läs mer

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade. KRANIALNERVER Människan har 12 par s.k. kranialnerver/cranial nerves (KN/CN) eller hjärnnerver. Egentligen är inte I och II nerver, utan förlängningar av hjärnan, men de räknas som KN ändå. De emot signaler

Läs mer

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Huvudets anatomi 2018-10-01 Peter Århem HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium. Syftet är att du med hjälp av detta kompendium, en

Läs mer

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Allmän Anatomi II Huvudets anatomi Anatomi Optiker Huvud-komp 07.doc 2015-09-18 HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium.

Läs mer

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet Nikolaos Christidis Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet Den del av muskeln som sitter på den rörliga kroppsdelen För tuggmuskler: Mandibeln Hållningsmuskler

Läs mer

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas

Läs mer

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva.

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva. Ange och beskriv innervationen av slemhinna och gingiva i munhålan (rita gärna en enkel skiss). Ange också var man kan lägga ledningsanestesi för att slå ut så stora områden som möjligt. I svaret skall

Läs mer

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta

Läs mer

Halsens Topografi KARL

Halsens Topografi KARL Halsens Topografi KARL Loger Fyra longitudinella loger 1. Viscerala logen 2. Två vaskulära loger 1. Vertebrala logen Fascior Ytligt: Subcutis (eng. fascia superficialis; fett, platysma Djupt: (eng. fascia

Läs mer

DFM3 Moment 1 - Sammanfattning

DFM3 Moment 1 - Sammanfattning DFM3 Moment 1 - Sammanfattning I den här sammanfattningen har jag utgått från kursens föreläsningar, kurslitteratur samt anatomistrukturlistan där i stort sett alla termerna nämns eller åtminstone finns

Läs mer

Anatomisk strukturlista

Anatomisk strukturlista Anatomisk strukturlista Caput et Collum Författare: Jesper Högberg Angelin Redaktör: Gustaf Drevin Förord Vad roligt att du hittat våra strukturlistor som är utformade efter anatomikursen DFM3. De är framtagna

Läs mer

Fri kunskap, i sann socialistisk anda

Fri kunskap, i sann socialistisk anda Fri kunskap, i sann socialistisk anda Tentor inkluderade i denna sammanfattning: 081106 ordinarie (endast huvud-hals-avsnittet) 090330 ordinarie 090825 rest 091105 ordinarie 091130 rest 100212 ordinarie

Läs mer

Respiration Larynx 1

Respiration Larynx 1 Respiration Larynx 1 Funktioner Luften värms och filtreras Respirationsprocessen Lukt Fonation (tal) Respirationsprocessen Ventilationen (inspiration + exspiration) Gasutbyte mellan alveoler och blodet

Läs mer

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Leder En led är en plats där två eller flera skelettdelar möts Rörligheten i lederna varierar mycket beroende på ledtypen De klassificeras utifrån

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 Hals/Huvud (20p) 1. För att lättare kunna orientera sig på halsen brukar man dela in den i mer välavgränsade områden. Vilka anatomiska strukturer

Läs mer

Praktisk anatomi DFM3-1

Praktisk anatomi DFM3-1 Praktisk anatomi DFM3-1 Av Maja Deckner och Anna Josephson 2004 (modifierad av Jonas Broman 2008) Introduktion Varför? Ni måste försöka tänka er alla de anatomiska strukturerna inuti människan, inte bara

Läs mer

Dissektionshandledning. Termin 3

Dissektionshandledning. Termin 3 Dissektionshandledning NYA LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET Termin 3 Tommie Olofsson Anca Dragomir Mats Hjortberg Gustav Linder Reviderad HT 2008 1 Innehåll NEUROKRANIET, ORBITAN, ANSIKTET OCH PAROTISREGIONEN...

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. a) Hur förväntar du dig att tungan ser ut hos en patient som sedan en längre tid har en skadad n. hypoglossus dexter,

Läs mer

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer Denna förteckning kompletterar de mål som anges i kursplanen för DFM3 och är ett försök identifiera det vi tycker är särskilt viktigt att kunna och

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium)

cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium) cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium) Modeller: Kraniet, huvudets ben. Skyddar bl.a. stora delar av CNS. - Sagittalsnitt gạlea aponeurọtica - Kranium Syns på sagittalsnittet. Bokst. a på

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-11-05 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-11-05 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-11-05 1 Hals/Huvud (20p) 1. Vad heter de yttre ögonmusklerna? Vilken nerv innerverar respektive muskel och vad har de olika musklerna för huvudsaklig funktion?

Läs mer

Dissektionshandledning KARL. Termin 3

Dissektionshandledning KARL. Termin 3 Dissektionshandledning KARL LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET Termin 3 Tommie Olofsson Anca Dragomir Mats Hjortberg Gustav Linder Pontus Lundberg Gustav Stålhammar Reviderad VT 2015 1 Innehåll HALS 2-

Läs mer

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer Denna förteckning kompletterar de mål som anges i kursplanen för DFM3 och är ett försök identifiera det vi tycker är särskilt viktigt att kunna och

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

Minnesregler för anatomiskt lärande

Minnesregler för anatomiskt lärande Minnesregler för anatomiskt lärande Sammanställd av David Holmberg i samarbete med: Calle Ebbesson Elina Einarsson Hannes Laaksonen INLEDNING Vad man än säger så är ramsor och andra minnesregler ruggigt

Läs mer

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in 1. Os occipitale - nackbenet Foramen (hål) magnum, stora nackhålet eller stora håligheten, den hålighet

Läs mer

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II 2012-02-29. Cirkulation. aorta

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II 2012-02-29. Cirkulation. aorta Cirkulation aorta Stora kroppspulsådern. Kroppens största artär. Utgår ifrån hjärtats vänstra kammare. Bokst. i på thorax. arcus aọrtae Aortabågen. Aortas bakåtgående krök ner mot buken. Nr. 7 på hjärtat.

Läs mer

Undersökningstekniker Öron, Näsa, Hals

Undersökningstekniker Öron, Näsa, Hals Undersökningstekniker Öron, Näsa, Hals Stefan Engquist Georgios Papatziamos 1 2 Av Stefan Engquist har, i samarbete med Draco/Tika Läkemedel AB, tidigare utgivits ÖNH Praktika. Undersökningsteknik ÖNH,

Läs mer

T2-ANATOMI: CNS II VERSION 2015-09-15

T2-ANATOMI: CNS II VERSION 2015-09-15 Cirkulation aorta Bokst. i på thorax. Stora kroppspulsådern. Kroppens största artär. Utgår ifrån hjärtats vänstra kammare. arcus aọrtae Nr. 7 på hjärtat. Aortabågen. Aortas bakåtgående krök ner mot buken.

Läs mer

DT & neuropediatrik 2014-10-14

DT & neuropediatrik 2014-10-14 2014-10-14 Strålningsdos en individ utsätts för vid 2-3 DT-undersökningar är inom gränsen för vad som är en signifikant ökad cancerrisk. Kan komma att orsaka 1,5-2% av alla fall av cancer. Särskilt när

Läs mer

Anatomi. Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi. Tändernas anatomi. Anders J Carleson Med Dr.

Anatomi. Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi. Tändernas anatomi. Anders J Carleson Med Dr. Anatomi Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi Tändernas anatomi Anatomi Kroppens inre anatomi Anatomi -skelettet Kroppens yttre anatomi baksida Huvudet och ansiktet Ansiktets muskler Anatomi

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00

OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 1 Syn Ögat registrerar elektromagnetisk strålning som bryts av hornhinna och lins och som projice- ras på näthinnan (retina) längst bak i ögat. Cellerna där är specialiserade fotoreceptorer och brukar

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;

Läs mer

Hälsouniversitetet Linköping Avd för Oto-Rhino-Laryngologi ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7. Typfall 1

Hälsouniversitetet Linköping Avd för Oto-Rhino-Laryngologi ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7. Typfall 1 SEMINARIUM 1 HESHET Typfall 1 35-årig kvinna, icke rökare. Förskolelärare, tre egna barn. Arbetar heltid. Inhalationssteriod behandlad astma sedan några år, i övrigt frisk. Söker på vårdcentralen p.g.a.

Läs mer

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-08-24; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-08-24; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-08-24; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Beskriv käkleden. För full poäng skall man redogöra för ledens uppbyggnad, rörelser och de viktigaste musklerna

Läs mer

Information - Integrerad sluttentamen Björn Meister (kursansvarig)

Information - Integrerad sluttentamen Björn Meister (kursansvarig) Information - Integrerad sluttentamen 2017 Björn Meister (kursansvarig) Organsystemens Organisation och Funktion Spärrtentamen Sluttentamen i Organsystemens struktur och funktion är spärrtentamen enligt

Läs mer

Kapitel 10 Ansiktet. Åke Reimer

Kapitel 10 Ansiktet. Åke Reimer Kapitel 0 Ansiktet Maria Nilner Arne Orrling Anita Groth Åke Reimer Lena Folkestad I detta kapitel berörs främst de vanligaste orsakerna till ansiktssmärtor, nämligen muskulära spänningstillstånd vilka

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-10-07 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN

FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN FUNKTIONELL ANATOMI BÅLEN RYGGENS MUSKULATUR m. trapezius Ursprung: os occipitale, lig. nuchae, nedre processus spinosi cervicales + processus thoracales Fäste: laterala clavicula, acromion, spina scapulae

Läs mer

5. UTREDNING 5.1 DC/TMD Kranialnervstatus V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen... 4

5. UTREDNING 5.1 DC/TMD Kranialnervstatus V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen... 4 1 5. UTREDNING INNEHÅLL 5.1 DC/TMD... 2 5.2 Kranialnervstatus... 2 V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen.... 4 Motorisk undersökning... 4 5.3 Somatosensorisk undersökning...

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)

Läs mer

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG. RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-08-25 1 Hals/Huvud (20p) 1. Redogör för den arteriella blodförsörjningen till glandula thyroidea. (3p) Glandula thyroidea har en mycket god arteriell

Läs mer

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER STRUKTURLISTOR FÖR SJÄLVSTUDIER Strukturlistorna förtydligar målbeskrivningen när det gäller detaljerad deskriptiv anatomi genom att definiera de anatomiska strukturer som ska

Läs mer

Välkommen till Odontologisk Profylaktik 2 - klinik termin 1

Välkommen till Odontologisk Profylaktik 2 - klinik termin 1 Välkommen till Odontologisk Profylaktik 2 - klinik termin 1 Höstterminen 2014 Kursansvariga Sebastian Malmqvist Årsansvarig Lena Karlsson Vilka är vi? Studierektor Universitetsadjunkt Nadja Bjurshammar

Läs mer

Främre fåra mellan hjärtats kammare. Här löper a. och v. interventricularis anterior. sulcus interventricularis posterior

Främre fåra mellan hjärtats kammare. Här löper a. och v. interventricularis anterior. sulcus interventricularis posterior cor YA Nr. 57 på torsomodell Hjärtat. Beläget i mediastinum. apex cordis YA Bokst. A på hjärtmodell Hjärtspetsen. Pekar normalt snett nedåt vänster. Kan ibland kännas i interkostalrum 5, strax medialt

Läs mer

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-01-10 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60%

Läs mer

Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion.

Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion. KÄKFRAKTURER BEHANDLINGSMÅL Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion. Epidemiologi Frekvens Maxilla - Mandibel 1: Könsfördelning, män 77% - kvinnor 23%. Ungefärlig

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 1

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 1 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2015-08-14 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 1 Skrivningen omfattar 41 frågor. Totalt ger skrivningen 103 poäng. Godkändgränsen är 60%

Läs mer

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI 1. Inom anatomin använder man olika riktningstermer. Angiv och förklara nedan var de olika orden betyder: a. Dexter = Höger b. Sinister =

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Gimogatan sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Gimogatan sal 2 Namn:... Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2009-11-13 kl 8.00 14.00 Gimogatan sal 2 Skrivningen omfattar 39 frågor (KARL). Totalt ger skrivningen 90 poäng. Du som omtenterar AoF ska svara

Läs mer

DYSFAGI. Neurologiska orsaker. Neurologiska orsaker till dysfagi är vanliga men ofta missade

DYSFAGI. Neurologiska orsaker. Neurologiska orsaker till dysfagi är vanliga men ofta missade DYSFAGI Neurologiska orsaker Neurologiska orsaker till dysfagi är vanliga men ofta missade 1. CNS-sjukdom 2. Kranialnervskada 3. Neuromuskulär sjukdom (myastenia gravis) 4. Muskelsjukdom Vaskulära sjukdomar

Läs mer

viscerocrạnium Del av kraniet som underbygger ansiktet samt näs- och munhålan. Ej i kontakt med hjärnan. maxịlla

viscerocrạnium Del av kraniet som underbygger ansiktet samt näs- och munhålan. Ej i kontakt med hjärnan. maxịlla CRANIUM (utgörs av neurokranium och viscerokranium) Kraniet, huvudets ben. Skyddar bl.a. stora delar av CNS. gạlea aponeurọtica Skalpen. Platt huvliknande senskida för flera av huvudets muskler. Fast förbunden

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 25/2 2012 Totalpoäng: 93,5. Skrivtid: 5 timmar Poängfördelning: Christina Karlsson, fråga 1-6, 17p. Sara,

Läs mer

Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett Dysfagi och munhälsa 2018 05 17 Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett Dysfagi (av grekiska dys- som uttrycker nedsatt funktion eller störning och fagein som betyder äta.) Äter inte, undviker viss

Läs mer

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Följande teoretiska grundkunskaper i anatomi och rörelselära läser studenten in själv, innan den första grundkursen i Manuell Muskeltestning på Fysiopraktor Akademin

Läs mer

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck 2013 Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat - uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer

Läs mer

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p) Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad

Läs mer

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Prov i BASVETENSKAP (exempel) Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 20 februari 2009 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer uppbyggnad

Läs mer

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) Omtentamen NRSP T1 vt12 (62,5p) 1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) 2. Beskriv synapsfunktionen genom frisättningen av ACh (acetylcholin)

Läs mer

Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi. Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer

Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi. Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer Svar: Överhuden, Läderhuden, Underhuden. Hudens yttersta lager kallas överhuden (epidermis) och är

Läs mer

Aspirationsstatistik och Manual för radiologer

Aspirationsstatistik och Manual för radiologer 1 Sväljningsröntgen Aspirationsstatistik och Manual för radiologer Innehåller det som en radiolog bör kunna utföra vid en dysfagiutredning och vad beställaren bör kunna kräva av röntgenundersökningen.

Läs mer

Läkarprogrammet Den Friska Människan 3 (16,5hp)

Läkarprogrammet Den Friska Människan 3 (16,5hp) (16,5hp) vt 2014 En sammanfattning av Innehåll Moment 1:... 2 Lista över anatomiska strukturer... 3 Moment 2:... 22 Nervsystemets struktur och utveckling... 23 Cellulär neurobiologi... 26 Sensoriska funktioner...

Läs mer

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan

Läs mer

OMTENTAMEN Morfologi

OMTENTAMEN Morfologi Tentamen Morfologi vt 2010 ID nr: OMTENTAMEN Morfologi Tandläkarprogrammet VT 2010 TID: Lördag den 28/8 2010 kl. 09.00-13.00 PLATS: Sal 4, Östra Paviljongen Namn: Person nr: Leg: JA NEJ INNAN DU BÖRJAR

Läs mer

Neurobiologi 2 RO3 VESTIBULOOKULÄRREFLEXEN (VOR)

Neurobiologi 2 RO3 VESTIBULOOKULÄRREFLEXEN (VOR) RO3 VESTIBULOOKULÄRREFLEXEN (VOR) 1 FÖRBEREDANDE UPPGIFTER HEMMA INNAN INTRO-UNDERVISNIGEN UPPGIFT 1: Som en bilaga till detta kompendium finns en mall av mänskans högra och vänstra benbåggång. Du kan

Läs mer

DC/TMD: Klinisk undersökning

DC/TMD: Klinisk undersökning Avdelningen för Version: 2014-11-04 Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders DC/TMD: Klinisk undersökning Specialistversion INTERNATIONAL RDC- TMD CONSORTIUM A Designated Network of the International

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken Namn:... Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2010-10-08 kl 14.00 19.00 Polacksbacken Skrivningen omfattar 32 frågor (KARL). Totalt ger skrivningen 80 poäng. Du som omtenterar NURR exkl. Huvud

Läs mer

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227)

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227) KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI (Marieb: s. 218-227) RYGGRADEN Ryggraden utgörs av 26 kotor, sammanbundna på ett sådant sätt att man får en flexibel kurvad struktur. Den fungerar som det longitudinala

Läs mer

Fall A Olof, 14 år, får en hård tackling mot höger underben (21 p)

Fall A Olof, 14 år, får en hård tackling mot höger underben (21 p) Aid nr..1(25) Fall A Olof, 14 år, får en hård tackling mot höger underben (21 p) Olof, 14 år, är entusiastisk fotbollsspelare i Sturefors pojklag. I en av vårens bortamatcher mot Slaka råkar han ut för

Läs mer

Fonetik I. Talets anatomi

Fonetik I. Talets anatomi Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-10-04 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken Skrivningen omfattar 36 frågor. Totalt ger skrivningen 102 poäng. Godkändgränsen är 60% (61 poäng). Eftersom olika

Läs mer

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER MANUAL FÖR GRUPPUNDERVISNING Strukturlistorna anvisar vad som bör ingå vid lab-tillfällena. De är något mindre omfattande än strukturlistorna för självstudier beroende på att

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-08-22 kl. 09.00-14.00. Skrivsal BMC B:10 Skrivningen omfattar 36 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng). Eftersom

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi Johan Adler läkare Öron-, näs-, hals- och cochleakliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge johan.adler@onhlakare.se Introduktion Kunskapsmål

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

EXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik

EXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik EXAMENSARBETE Digital och traditionell skulptering i produktion Digital ecorche Joaquin Karlsén Gutierrez Teknologie kandidatexamen Datorgrafik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-02-24 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 34 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng.

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december Omtentamen NURR 8/12-07 sid 1(16) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna

Läs mer

THORAX- DEMONSTRATION Termin 3 läkarprogrammet, Linköping

THORAX- DEMONSTRATION Termin 3 läkarprogrammet, Linköping THORAX- DEMONSTRATION Termin 3 läkarprogrammet, Linköping Reviderat av: Daniel Björk, Björn Carlsvärd och Johan Wänström 2007-04-19 THORAXDEMONSTRATION termin 3 I det kliniska arbetet möter läkaren ofta

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2015-02-27 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 46 frågor. Totalt ger skrivningen 103 poäng. Godkändgränsen är 60 % (61 poäng).

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4

Läs mer

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Palpation av käkleder och muskler. Underkäkens rörelseomfång och rörelsemönster

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Palpation av käkleder och muskler. Underkäkens rörelseomfång och rörelsemönster Nikolaos Christidis Palpation av käkleder och muskler Underkäkens rörelseomfång och rörelsemönster Ocklusion och artikulation Palpation av käkleden en sida i taget Lateralt 0,5 kg tryck Karolinska Institutet

Läs mer

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Neuroanatomi. Tobias Karlsson Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-10-05 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken, Skrivsalen Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng).

Läs mer

Anatomisk strukturlista

Anatomisk strukturlista Anatomisk strukturlista Thorax Författare: Jesper Högberg Angelin Redaktör: Gustav Drevin Förord Vad roligt att du hittat våra strukturlistor som är utformade efter anatomikursen DFM3. De är framtagna

Läs mer

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC1403 Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 116 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av

Läs mer