Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

Transkript

1 Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Allmän Anatomi II Huvudets anatomi Anatomi Optiker Huvud-komp 07.doc

2 HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium. Syftet är att du med hjälp av detta kompendium, en lärobok samt ett kranium skall få en grundläggande kunskap om huvudets osteologi, leder, muskler och kärl. För att kontrollera att du täckt in alla erforderliga strukturer finns en checklista över de strukturer du skall känna till efter genomgånget parti. Siffran inom parentes efter varje fråga hänvisar till ett facit som du finner längst bak i kompendiet. Litteraturlista Albiin N m fl.: Halsens och huvudets deskriptiva och topografiska anatomi Studentlitteratur, Lund Tortora, G J & Derrickson, B: Principles of Anatomy and Physiology. 11th ed. John Wiley & Sons, Inc., Kraniet Skallens ben är uppbygda av 3 lager, lamina externa, diploe och lamina interna. Tjockleken varierar från 2-7 mm beroende på diploes tjocklek. Diploe är skallens motsvarighet till spongiöst ben och innehåller bl.a. tunnväggiga vener utan klaffar, vilket är en förklaring till att en del tumörers metastaser ofta lokaliseras till skallbenet. Skallen kan indelas i neurokraniet och viscerokraniet. 1. Vilka ben hör till neurokraniet och vilka hör till viscerokraniet? 2. Vilka av dessa ben är opariga? Ur utvecklingshistorisk synpunkt kan ytterligare ett ben räknas till skallen, vilket? Kontrollera att du på figur 1-5 samt på kraniet kan peka ut de olika benen och veta vilka som gränsar mot vilka. Vidare finns det i mellanörat 3 par hörselben. 3. Vad heter de? Neurokraniets övre del formar hjärnskålhålans tak, calvaria. Hjärnskålhålans botten kan indelas i 3 etager. 4. Vad heter dessa? 5. Vilka ben utgörs respektive etage huvudsakligen av? Tänk efter vilka hjärndelar som vilat mot de olika etagen. 2

3 Figur : Skallen sedd framifrån Figur 2: Skallen sedd från höger sida Figur 3: Mediansnitt genom skallen 3

4 Figur 4: Skallen sedd underifrån Figur 5: Hjärnskålhålans botten 4

5 Figur 6: Suturer Figur 7: Fontaneller Benen i neurokraniet är förbundna med varandra genom s.k. sömmar eller suturer. De 3 viktigaste finns markerade på Figur 6 och är (1) sutura coronalis, (2) sutura sagittalis och (3) sutura lambdoidea. När benen anläggs har dessa fogar inte utvecklats till fullo, utan mellan benplattorna finns springor utfyllda av bindväv samt vid hörnen även större öppningar som tillsluts med bindväv. Dessa öppningar i kraniet kallas fontaneller, och tillslutes vanligtvis under de första barnaåren. 6. Vad heter och ungefär när tillslutes de två viktigaste fontanellerna som är markerade på Figur 7? Mellan vilka ben finns de? Inom antropologi och röntgen används suturernas skärningspunkter som definierbara punkter på kraniet. På Figur 6 finns de 2 viktigaste markerade: (1) bregma och (2) lambda. 5

6 De enskilda skallbenen Neurokraniet Os occipitale Nackbenet bildar den större delen av bakre hjärnskålsgruppen och består av en basal och en lateral del samt av squama (squama=fjäll) occipitalis, vilket är den största delen. Squama occipitalis är delen bakom foramen magnum som är den öppning i skallbasen i vilken medulla oblongatas nedersta del är belägen. Genom den laterala delen löper en kanal för den XII:e hjärnnerven, canalis hypoglossus. Identifiera denna! Squama occipitalis har på insidan fåror för 3 stora venösa bildningar. 7. Vad heter dessa? Os parietale Detta ben bildar en stor del av hjärnskålhålans tak. Även i detta ben finns reliefer för en stor venös bildning. 8. Vilken? Os frontale Inom pannbenet finns en bihåla. 9. Vad heter den? Mellan de bägge orbitorna finns ett mellanrum för ett annat ben. 10. Vad heter detta? 6

7 Os sphenoidale Detta ben består av fyra delar. Från den centrala delen utgår 3 par vingar. Lateralt en stor och en liten, ala major och ala minor (Figur 8). Ala minor är belägen superiort (Figur 8). Inom den centrala delen finns en bihåla. 11. Vad heter denna? Vidare finns här ett utrymme för hypofysen. 12. Vad heter detta utrymme, samt hela den omgivande bildningen? Studera den anatomiska närheten mellan hypofysgropen och bihålan. En av hjärnans stora artärer kommer fram i skallbasen vid hypofysgropen. 13. Vilket är kärlet och vad heter fåran där kärlet går? I ala majors basala del finns 3 viktiga hål på var sida (Figur 8). Längst anteriort och om man betraktar ala major bakifrån syns en kort kanal. 14. Vad heter denna? Något posteriort och lateralt om detta finns ett ovalt hål. 15. Vad heter detta? Ytterligare posteriort-lateralt finns ett hål. 16. Vad heter det? Betrakta de två sista hålen både från ovan- och undersidan. Ala minor genomsätts dessutom av ett viktigt hål genom vilket den II:a hjärnnerven går (Figur 8). 17. Vad heter detta? Om man tittar bakifrån och framifrån ser man att ala major och minor skiljs av en öppning (Figur 8). 18. Vad heter denna? 7

8 Figur 8: Os sphenoidale sett uppifrån Os ethmoidale Silbenet består av 4 delar och kan liknas vid en balansvåg (Figur 9), där en del utgör mittstång, en del toppen på denna och två delar var sin vågskål. En av delarna, lamina cribrosa, genomsläpper små fina nerver. 19. Vad heter dessa? Vågskålarna innehåller ett flertal små rum. 20. Vad bildar dessa? Två näsmusslor bildas av os ethmoidale. 21. Vilka? Figur 9: Os ethmoidale sett bakifrån 8

9 Os temporale Os temporale har en fjälldel, pars squamosa, en trumdel, pars tympanica, och en klippdel, pars petrosa. Inom pars tympanica finns den yttre hörselgången och dess öppning. 22. Vad heter dessa? Pars petrosa (petrus = klippa) kan liknas vid en tresidig pyramid med spetsen, apex, mot os sphenoidale och basen lateralt. Vid apex finns en ojämn öppning i skallbasen. 23. Vad heter denna? I pars petrosa finns två större benkanaler, en för n. facialis och en för a. carotis interna. Facialis-kanalen börjar vid porus acusticus internus och mynnar i foramen stylomastoideum på den undre ytan. Carotiskanalen startar på den undre ytan och går ut ur pars petrosa vid den främre ytan av spetsen. Identifiera dessa kanaler på temporalbensmodell och kranier. Studera kanalernas relation till cavum tympani. Från den laterala sidan kan man bl.a. se de med pilar markerade strukturerna (Figur 10). 24. Namnge dessa och identifiera dem på era kranier. På den undre ytan ses foramen jugulare och foramen stylomastoideum. 25. Vilka strukturer mynnar där? Vidare kan man från undersidan (på ett riktigt kranium) se tuba auditiva som förbinder mellanörat med pharynx. Denna förlöper i pyramiden med riktning mot apex. Mynningen ses någon mm post-med. om foramen spinosum. Figur 10: Höger os temporale sett från sidan 9

10 Viscerokraniet Maxilla Detta ben består av en central del, corpus maxillae, varifrån fyra utskott utgår: processus frontalis mot os frontale, processus zygomaticus mot okbågen, processus alveolaris med sina alveoli dentales för överkäkens tänder, och processus palatinus. 26. Hur många alveoli dentales har maxilla hos en vuxen? I ögonhålans golv finns en öppning och kanal som mynnar på den främre ytan. 27. Vad heter kanalen och öppningen? Om man tar bort väggen på den främre ytan blottar man ett hålrum. 28. Vilket? Mandibula Benet består av två delar, corpus mandibulae och ramus mandibulae. Dessa är vinklade ( grader) och vinkeln kallas angulus mandibulae. 29. Ange de namn som hör till pilarna (Figur 11). Figur 11: Mandibula 10

11 Os lacrimale Os palatinum Detta ben kan liknas vid bokstaven L, där den lodräta stapeln kallas lamina perpendicularis och den vågräta stapeln lamina horizontalis. Os hyoideum Detta ben ledar ej mot något annat ben utan är upphängt av muskler. Os zygomaticum Os zygomaticum är ett fyrkantigt ben som bildar okbågen Os nasale Vomer Detta ben kallas också plogbenet och utgör del i nässkiljeväggen. Concha nasalis inf. Är till skillnad från concha nasalis sup. och med. ett eget ben. 11

12 Orbitan Ögonhålan kan betraktas som en fyrsidig pyramid med basen anteriort och spetsen posteriort. De ben och detaljer som du skall kunna finns angivna vid Figur Markera de korrekta strukturerna på bilden. Palpera på dig själv ögonhålsöppningen, aditus orbitae, och identifiera de ingående benen. Figur 12: Höger orbita sedd framifrån Os frontale Ala major ossis sphenoidalis Ala minor ossis sphenoidalis (Os palatinum) Os ethmoidale Os lacrimale Os nasale Maxilla Os zygomaticum Canalis opticus Fissura orbitalis sup. + inf. Sulcus + canalis + foramen infraorbitalis Foramen supraorbitale Foramen infraorbitale 12

13 Cavum nasi Cavum nasis begränsningar är följande Tak Golv Med. vägg Lat. Vägg Os nasale Os frontale Os ethmoidale Os sphenoidale Maxilla Os palatinum Os ethmoidale Vomer Maxilla Os ethmoidale (concha nasalis sup. + media) Concha nasalis inf. Os palatinum Ange i figuren de markerade strukturerna (Figur 13 & 14) Markera även: Sinus frontalis + sphenoidalis Apertura sinus sphenoidalis 13

14 Figur 13: Näshålans mediala vägg Figur 14: Näshålans laterala vägg 14

15 Huvudets muskulatur 1. Mimisk muskulatur Muskel Funktion M. epicranius med galea aponeurotica Rynkar huden i pannan samt på hjässan. Höjer ögonbrynen. M. orbicularis oris Kniper ihop. Putar. M. orbicularis oculi: Blinkning. Kniper ihop. M. buccinator Stadgar kinden. Hindrar maten att samlas lateralt i munnen. Dessa utgör de viktigaste i en större grupp av mimisk muskulatur. N. facialis (n. VII) innerverar samtliga dessa mimiska muskler. De har stor psykosocial betydelse vid sidan av sin rent fysiologiska funktion. 2. Tuggmuskulatur Muskel Funktion M. masseter Höjer underkäken. M. temporalis Höjer och retraherar underkäken. M. pterygoideus lateralis Dubbelsidig kontraktion: Protrusion av underkäken. Enkelsidig kontraktion: Underkäken förs åt motsatta sidan. M. pterygoideus medialis Höjer underkäken. Samtliga innerveras av n. trigeminus (n. V.3, n.mandibularis). De supra- och infrahyoidala musklerna fungerar som underkäkssänkare. 3. Visceral muskulatur Tungmuskulatur Tungans yttre muskler (ex. m. genioglossus, m. styloglossus, m. hyoglossus) Tungans inre muskler Innerveras av n. hypoglossus (n. XII). Svalgmuskulatur Konstriktor-muskler Svalghöjande muskler Innerveras av plexus pharyngeus (grenar från n. IX, n. X och sympaticus). 15

16 Huvudets kärl 1. Artärer Huvudet (förutom hjärnan) försörjs väsentligen av a. carotis externas grenverk. Största grenarna är a. facialis, a. maxillaris och a. temporalis superficialis. Ett undantag är a. ophtalmica med grenverk. Artären avgår som första gren från a. carotis interna, efter det att denna passerat canalis caroticus. 2. Vener Inom huvudet finns rikligt med förbindelser mellan extra- och intrakraniella vener. Då venerna är klafflösa har detta stor klinisk betydelse. Intrakraniella vener Sinus durae matris får blod från vv. cerebri vv. cerebelli vv. diploicae (vener mellan lamina externa och interna av skallbenet), vv. emissarie (vener som utgör direkt förbindelse mellan kalottens extra- och intrakraniella vener). Extrakraniella vener Inom ansiktsregionen finns det flera förbindelser mellan extra- och intrakraniella vener, vilket givit upphov till begreppet ansiktets farliga triangel (egentligen en rektangel), omfattande näsa och överläpp. Huvudets lymfatiska organ Hit räknas den lymfatiska svalgringen, den s k Waldeyers ring. Till denna hör tonsilla palatina, tonsilla lingualis och tonsilla pharyngea. Bilden på sid 71 i Albiin et al. visar de lymfkörtelstationer som tar emot lymfa från huvudets olika regioner. Kännedom om dessa och deras dränageområden är av stor betydelse, framför allt vid undersökningar av spridningsvägar för cancer och infektioner inom denna region. 16

17 Checklista Os occipitale Os parietale foramen magnum foramen jugulare sulcus sinus sagittalis superioris sulcus sinus transversi sulcus sinus sigmoidei canalis hypoglossi sulcus sinus sagittalis superioris Os frontale Squama frontalis processus zygomaticus sulcus sinus sagittalis superioris sinus frontalis Pars orbitalis Pars nasalis Os sphenoidale Corpus ossis sphenoidalis sinus sphenoidalis apertura sinus sphenoidalis sella turcica fossa hypophyseos sulcus caroticus Ala major foramen rotundum foramen ovale foramen spinosum foramen lacerum Ala minor fissura orbitalis superior canalis opticus Processus pterygoideus 17

18 Os ethmoidale Lamina cribrosa Labyrinthus ethmoidalis cellulae ethmoidales concha nasalis superior concha nasalis media Os temporale Pars squamosa processus zygomaticus Pars petrosa processus mastoideus cellulae mastoideae sulcus sinus sigmoidei apex canalis caroticus foramen jugulare porus acusticus internus meatus acusticus internus processus styloideus foramen stylomastoideum Pars tympanica meatus acusticus externus Maxilla Corpus maxillae canalis infraorbitalis foramen infraorbitale sinus maxillaris Processus frontalis Processus zygomaticus Processus alveolaris alveoli dentales Processus palatinus 18

19 Os palatinum Os zygomaticum Os nasale Os lacrimale Concha nasalis inferior Vomer Mandibula Corpus mandibulae foramen mentale alveoli dentales Ramus mandibulae angulus mandibulae caput mandibulae foramen mandibulare canalis mandibulae Os hyoideum 19

20 Övrigt Skallens benlager: diploe, lamina externa, lamina interna Mellanörats ben: malleus, incus, stapes Basis cranii interna fossa cranii ant., media et post. Suturae coronalis, sagittalis, lambdoidea fonticulus anterior et posterior Fissura orbitalis inferior Choanae Septum nasi Meatus nasi sup., media, inf. Canalis nasolacrimalis Mimisk muskulatur: m. epicranius, buccinator, orbicularis oris et oculi Tuggmusskulatur: m. maseter, temporalis, pterygoideus lat. et med. A. carotis externa: a. facialis, maxillaris, temporalis superficialis Vv diploicae, emissarie 20

21 Facit 1. Neurokraniet: os occipitale, os sphenoidale, os ethmoidale, os frontale, ossa temporalia, ossa parietalia Visceralkraniet: maxilla, os palatinum, os zygmaticum, os nasale, os lacrimale, concha nasalis inferior, vomer 2. Os hyoideum 3. Malleus, incus, stapes 4. Fossa cranii anterior, media et posterior 5. Fossa cranii anterior; os sphenoidale, os frontale, os ethmoidale " " media; os temporale, os sphenoidale " " posterior; os occipitale, os temporale 6. 1) Fonticulus anterior mellan os frontale och os parietale 2 år 2) Fonticulus posterior mellan os occipitale och os parietale 2 månader 7. Sulcus sinus sagittalis superior; sulcus sinus transversus; sulcus sinus sigmoideus 8. Sulcus sinus sagittalis superior 9. Sinus frontalis 10. Os ethmoidale 11. Sinus sphenoidalis 12. Sella turcica 13. A. carotis interna - sulcus caroticus 14. Foramen rotundum 15. "- ovale 16. "- spinosum 17. Canalis opticus 18. Fissura orbitalis superior 19. Nn. olfactorii 20. Sinus ethmoidalis 21. Concha nasalis superior et media 22. Porus et meatus acusticus externa 23. Foramen lacerum 24. Proc. zygomaticus, porus acusticus externa, processus styloideus, processus mastoideus 25. Vena jugularis interna, n. IX, X och XI; n. VII Canalis et foramen infraorbitale 28. Sinus maxillaris 29. Foramen mandibulare, caput mandibulae, ramus mandibularis, angulus mandibulae, corpus mandibulae, foramen mentale 30. Os frontale, os sphenoidale, canalis opticus, foramen supraorbitale, os ethmoidale, os nasale, os lacrimale, maxilla, foramen infraorbitalis, sulcus infraorbitalis, os zygomaticum, fissura orbitalis superior et inferior 21