Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem"

Transkript

1 Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Huvudets anatomi Peter Århem

2 HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium. Syftet är att du med hjälp av detta kompendium, en lärobok samt ett kranium skall få en grundläggande kunskap om huvudets osteologi, leder, muskler och kärl. För att kontrollera att du täckt in alla erforderliga strukturer finns en checklista över de strukturer du skall känna till efter genomgånget parti. Frågorna har ett facit som du finner längst bak i kompendiet. Kraniet Skallen kan indelas i neurokraniet och viscerokraniet. 1. Vilka ben hör till neurokraniet och vilka hör till viscerokraniet? 2. Vilka av dessa ben är opariga? Markera på Figur 1-4 de olika benen. Peka också ut dem på kraniet. Vidare finns det i mellanörat 3 par hörselben. 3. Vad heter de? Neurokraniets övre del formar hjärnskålhålans tak. Hjärnskålhålans botten kan indelas i 3 etager. 4. Vad heter dessa? 5. Vilka ben utgörs respektive etage huvudsakligen av? Tänk efter vilka hjärndelar som vilat mot de olika etagen. Benen i neurokraniet är förbundna med varandra genom s.k. sömmar eller suturer. De tre viktigaste är sutura coronalis, sutura sagittalis och sutura lambdoidea. Markera dem på Figur 5. När benen anläggs har dessa fogar inte utvecklats till fullo, utan mellan benplattorna finns springor utfyllda av bindväv samt vid hörnen även större öppningar som tillsluts med bindväv. Dessa öppningar i kraniet kallas fontaneller, och tillslutes vanligtvis under de första barnaåren. Markera dem på Figur 6. 2

3 Figur 1: Skallen sedd framifrån Figur 2: Skallen sedd från sidan 3 Peter Århem

4 Figur 3: Skallen sedd underifrån Figur 4: Hjärnskålhålans botten Peter Århem 4

5 Figur 5: Suturer Os occipitale Figur 6: Fontaneller Neurokraniet Nackbenet bildar den större delen av bakre hjärnskålsgropen. Centralt finner vi foramen magnum som är den öppning i skallbasen i vilken medulla oblongatas nedersta del är belägen. Genom den laterala delen löper en kanal för den tolfte hjärnnerven, canalis hypoglossus. Identifiera denna! 5

6 Os occipitalis har på insidan fåror för tre stora venösa bildningar. 6. Vad heter dessa? Os parietale Detta ben bildar en stor del av hjärnskålhålans tak. Även i detta ben finns reliefer för en stor venös bildning. 7. Vilken? Os frontale Inom pannbenet finns en bihåla. 8. Vad heter den? Mellan de bägge orbitorna finns ett mellanrum för ett annat ben. 9. Vad heter detta? Os sphenoidale Detta ben består av fyra delar. Från den centrala delen utgår tre par vingar. Två av dem syns på Figur 7, ala major och ala minor. Den tredje syns på Figur 8, processus pterygoideus. Markera dessa på figurerna. Inom den centrala delen finns en bihåla. 10. Vad heter denna? Vidare finns här ett utrymme för hypofysen. 11. Vad heter detta utrymme, samt hela den omgivande bildningen? Studera den anatomiska närheten mellan hypofysgropen och bihålan. I ala majors basala del finns tre viktiga hål på var sida (Figur 7). Längst anteriort och om man betraktar ala major bakifrån syns en kort kanal. 12. Vad heter denna? Något posteriort och lateralt om detta finns ett ovalt hål. 13. Vad heter detta? Betrakta detta hål både från ovan- och undersidan. Ala minor genomsätts dessutom av ett viktigt hål genom vilket den andra hjärnnerven går (Figur 7). 14. Vad heter detta? Om man tittar bakifrån och framifrån ser man att ala major och minor skiljs av en öppning (se Figur 8). 15. Vad heter denna? 6

7 Benämn de markerade benstrukturena och öppningarna i Figur 7 och Figur 8. Figur 7: Skallbasen med os sphenoidale sett uppifrån Figur 8: Os sphenoidale sett framifrån Peter Århem 7

8 Os ethmoidale Silbenet bildar en stor del av näshålans väggar och ligger inklämd mellan de två ögonhålorna och finns markerad i Figur10. Den översta delen, lamina cribrosa, har gett namn åt hela benet och omfattar en mängd hål som släpper igenom små fina nerver. 16. Vad heter dessa? Os ethmoidales sidodelar innehåller ett flertal små rum. 17. Vad bildar dessa? Två näsmusslor bildas av os ethmoidale. 18. Vilka? Benämn de markerade strukturerna (håligheter till vänster, ben och delar av ben till höger) i Figur 10. Figur 10: Frontalsnitt av orbita och cavitas nasi. Peter Århem 8

9 Os temporale Os temporale innehåller mellanörat och innerörat. 19. Vad heter den yttre hörselgången? Klippbenet, pars petrosa (petrus = klippa), är en del av temporalbenet och kan liknas vid en tresidig pyramid med spetsen, apex, mot os sphenoidale och basen lateralt. I pars petrosa finns två större benkanaler, en för n. facialis och en för a. carotis interna. Facialis-kanalen börjar vid öppningen av meatus acusticus internus och mynnar i foramen stylomastoideum på den undre ytan. Carotiskanalen startar på den undre ytan och går ut ur pars petrosa vid den främre ytan av spetsen. Identifiera dessa kanaler på temporalbensmodell och kranier. Studera kanalernas relation till cavum tympani. I Figur 11 syns os temporale från den laterala sidan. 20. Namnge de markerade strukturena och identifiera dem på era kranier. I Figur 12 ses skallbasen uppifrån. Foramen jugulare är markerad. 21. Vilka strukturer mynnar där? 9

10 Figur 11: Kranium med os temporale Figur 12. Skallbasen med os temporale sedd uppifrån Peter Århem 10

11 Maxilla Detta ben består av en central del, varifrån fyra utskott utgår: processus frontalis mot os frontale, processus zygomaticus mot okbågen, processus alveolaris med sina alveoli dentales för överkäkens tänder, och processus palatinus. 22. Hur många alveoli dentales har maxilla hos en vuxen? Om man tar bort väggen på den främre ytan av maxilla blottar man ett hålrum. 23. Vilket? Mandibula Benet består av två delar, corpus mandibulae och ramus mandibulae. Dessa är vinklade ( grader) och vinkeln kallas angulus mandibulae. Benämn de markerade strukturerna i Figur 13. Figur 13: Mandibula Os lacrimale Detta ben finns i orbitan och avbildas i Figur

12 Os palatinum Detta ben kan liknas vid bokstaven L och utgör bakre delan av hårda gommen. Markera hårda gommens ben i Figur 14. Figur 14: Hårda gommen sedd underifrån Os hyoideum Detta ben ledar inte mot något annat ben utan är upphängt i muskler. Os zygomaticum Os zygomaticum är ett fyrkantigt ben som bildar okbågen Os nasale Detta ben finns avbildat på Figur 15. Vomer Detta ben kallas också plogbenet och utgör del i nässkiljeväggen. Finns markerad i Figur 10. Concha nasalis inf. Detta ben är till skillnad från concha nasalis sup. och med. ett eget ben. Finns avbildat i Figur

13 Orbitan Ögonhålan, orbita, kan betraktas som en fyrsidig pyramid med basen anteriort och spetsen posteriort. Orbitan omfattar följande åtta ben: Os frontale, Os sphenoidale Os ethmoidale Os lacrimale Os nasale Maxilla Os zygomaticum Markera benen på Figur 15. Markera även canalis opticus och fissura orbitalis sup. Palpera på dig själv ögonhålsöppningen, och identifiera de ingående benen. Figur 15: Höger orbita sedd framifrån Peter Århem 13

14 Cavum nasi Cavum nasis begränsningar är följande: Tak Os nasale Os frontale Os ethmoidale Os sphenoidale Golv Maxilla Os palatinum Med. vägg Os ethmoidale Vomer Lat. vägg Maxilla Os ethmoidale (concha nasalis sup. + media) Concha nasalis inf. Os palatinum Ange i Figur 16 och 17 de markerade strukturerna. 14

15 Figur 16: Näshålans mediala vägg Figur 17: Näshålans laterala vägg Peter Århem 15

16 Mimisk muskulatur Huvudets muskulatur Mimisk muskulatur kallas grupp muskler i ansiktet som reglerar mimiken. Till skillnad från de flesta andra viljemässigt stytrda muskler fäster de inte på ben utan i bindväv i huden. De har stor psyko-social betydelse. Samtliga innerveras av N. facialis (N. VII), Nedan nämns de viktigaste och deras funktion. Muskel M. epicranius med galea aponeurotica Funktion Rynkar huden i pannan samt på hjässan. Höjer ögonbrynen. M. orbicularis oris Kniper ihop. Putar. M. orbicularis oculi Blinkning. Kniper ihop. M. buccinator Stadgar kinden. Hindrar maten att samlas lateralt i munnen. Ange i Figur 18 de markerade musklerna. Figur 18: Mimisk muskulatur 16

17 Tuggmuskulatur Peter Århem Tuggmuskler är en grupp muskler viktiga för tuggfunktionen. Samtliga innerveras av N. trigeminus (n.mandibularis). Andra muskler inblandade i tuggandet är de supra- och infrahyoidala musklerna, som fungerar som underkäkssänkare. Nedan nämns de viktigaste tuggmusklerna och deras funktion. Muskel Funktion M. masseter Höjer underkäken. M. temporalis Höjer och retraherar underkäken. M. pterygoideus lat. Dubbelsidig kontraktion: Protrusion av underkäken. Enkelsidig kontraktion: Underkäken förs åt motsatta sidan. M. pterygoideus med. Höjer underkäken. Ange i Figur 19 och 20 de markerade musklerna Visceral muskulatur Tungmuskulatur Svalgmuskulatur Tungans yttre muskler Tungans inre muskler Konstriktormuskler Svalghöjande muskler 17

18 Figur 19. Tuggmuskler Figur 20. Tuggmuskler på höger sida av huvudet. Mandibula nedflyttad och vänstra halvan borttagen. Peter Århem 18

19 Artärer Huvudets kärl Huvudet försörjs intra- och extrakraniellt med arteriellt blod av a carotis interna och externa och av a. vertebralis. Extrakraniellt försörjs huvudet väsentligen av a. carotis externas grenverk. Största grenarna är a. facialis, a. maxillaris och a. temporalis superficialis.. Ett undantag från regeln att huvudet försörjs extrakraniellt av a. carotis externas grenverk är a. ophtalmica, som avgår som första gren från a. carotis interna, efter det att denna passerat canalis caroticus. Ange i Figur 21 de markerade artärerna Figur 21: Huvudets artärer Peter Århem 19

20 Vener Huvudets extrakraniella venösa avflöde sker via v. jugularis interna och v. jugularis externa. Ansiktet dräneras genom v. facialis och v. retromandibularis, som i sin tur dräneras av v. jugularis interna. Andra extrakraniella vener är v. occipitalis och v. temporalis supeerficialis. Huvudets intrakraniella venösa system speglar inte det arteriella som i andra delar av kroppen. I stället dräneras blodet via ett kanal- och bassängsystem mellan durans två blad, sinus durae matris. Dessa kanaler ger avtryck på skallen insida (se Figur 2). Sinus durae matris får blod från vv. cerebri, vv. diploicae (vener mellan lamina externa och interna av skallbenet) och vv. emissarie (vener som utgör direkt förbindelse mellan kalottens extra- och intrakraniella vener) och tömmer sig i vena jugularis interna i foramen jugularis via sinus sigmoideum. I huvudet finns rikligt med förbindelser mellan extra- och intrakraniella vener. Då venerna är klafflösa har detta stor klinisk betydelse. Inom ansiktsregionen har dessa förbindelser givit upphov till begreppet ansiktets farliga triangel (egentligen en rektangel), omfattande näsa och överläpp. Ange i Figur 22 de markerade venerna Figur 21: Huvudets vener 20

21 Peter Århem Kranialnerver Kranialnerverna är de 12 par nerver som utgår från storhjärnan (telencephalon och diencephalon) och hjärnstammen (mesencephalon, pons och medulla oblongata). De omfattar i olika kombinationer sensoriska och motoriska fibrer. De motoriska tillhör antingen de somatomotoriska eller det autonoma nervsystemet. Nedan anges vilka hål i skallbasen och vilka ben som kranialnerverna passerar. Vidare anges om nerverna innehåller sensoriska (S), somatomotoriska (M) eller autonoma (A) fibrer. Nerv Öppningar(ben) Funktion I N. olfactorius Lamina cribrosa (os ethmoidale) S II N. opticus Canalis opticus (os sphenoidale) S III N. oculomotorius Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) M + A IV N. trochlearis Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) M V N. trigeminus V:1 N. ophtalmicus Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) S V:2 N. maxillaris Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) S V:3 N. mandibularis Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) S + M VI N. abducens Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) M VII N. facialis Meatus acusticus int. (os temporale) M + S + A VIII N. vestibulecochlearis Meatus acusticus int. (os temporale) S IX N. glossopharyngeus Foramen jugulare (os temporale/occipital) M + S + A X N. vagus Foramen jugulare (os temporale/occipital) M + S + A XI N. accessories Foramen jugulare (os temporale/occipital) M XII N. hypoglossus Canalis hypoglossi (os occipital) M 24. Nämn fyra rent motoriska och tre rent sensoriska kranialnerver. Huvudets lymfatiska organ Hit räknas den lymfatiska svalgringen, den s k Waldeyers ring. Till denna hör tonsilla palatina, tonsilla lingualis och tonsilla pharyngea. Dessa lymfkörtelstationer som tar emot lymfa från huvudets olika regioner. Kännedom om dessa och deras dränageområden är av stor betydelse, framför allt vid undersökningar av spridningsvägar för cancer och infektioner inom denna region. 21

22 Checklista Ben Neurokraniet Sutura coronalis, sagittalis et lambdoidea Fonticulus anterior et posterior Os occipitale Foramen magnum Foramen jugulare Sulcus sinus sigmoidei Canalis hypoglossi Os parietale Os frontale Sinus frontalis Os sphenoidale Sinus sphenoidalis Sella turcica Ala major et minor Processus pterygoideus Foramen rotundum Foramen ovale Fissura orbitalis superior Canalis opticus Os ethmoidale Lamina cribrosa Sinus ethmoidalis Concha nasalis sup. et med. Os temporale Pars petrosa Meatus acusticus int. et ext. Canalis caroticus Foramen jugulare Processus styloideus Visceralkraniet Maxilla Sinus maxillaris Alveoli dentales 22

23 Os palatinum Os zygomaticum Os nasale Os lacrimale Concha nasalis inf. Vomer Mandibula Corpus mandibulae Ramus mandibulae Alveoli dentales Foramen mandibulae Os hyoideum Öronhålan Malleus Incus Stapes Näshålan Choanae Septum nasi Meatus nasi sup., media. et inf. Canalis nasolacrimalis Muskulatur, mimisk M. epicranius M. buccinator M. orbicularis oris et oculi Muskulatur, tugg- M. masseter M. temporalis M. pterygoideus lat. et med. Kärl, artärer A. carotis externa: A. facialis A. maxillaris A. temporalis superficialis 23

24 A. occipitalis A. carotis interna Kärl, vener V. jugularis interna V. jugularis externa V. facialis V. retromandibularis Vv emissarie Vv. diploicae Kärl, sinus durae matris Sinus sigmoideus Sinus sagittalis sup. 24

25 Facit 1. Neurokraniet: os occipitale, os sphenoidale, os ethmoidale, os frontale, os temporale, os parietale Visceralkraniet: mandibula, maxilla, os palatinum, os zygmaticum, os nasale, os lacrimale, concha nasalis inferior, vomer 2. Opariga är os frontale, os os occipital, os sphenoidale, os ethmoidale, mandibula, vomer, os hyoideum. 3. Malleus, incus, stapes 4. Fossa cranii anterior, media et posterior 5. Fossa cranii anterior; os sphenoidale, os frontale, os ethmoidale " " media; os temporale, os sphenoidale " " posterior; os occipitale, os temporale 6. Sulcus sinus sagittalis superior; sulcus sinus transversus; sulcus sinus sigmoideus 7. Sulcus sinus sagittalis superior 8. Sinus frontalis 9. Os ethmoidale 10. Sinus sphenoidalis 11. Sella turcica 12. Foramen rotundum 13. Foramen ovale 14. Canalis opticus 15. Fissura orbitalis superior 16. Nn. olfactorii 17. Sinus ethmoidalis 18. Concha nasalis superior et media 19. Meatus acusticus externus 20. Proc. zygomaticus, meatus acusticus externa, processus styloideus, processus mastoideus 21. Vena jugularis interna, n. IX, X och XI; n. VII Sinus maxillaris 24. Motoriska: n. trochlearis, n. abducens, n. accessorius, n. hypoglossus. Sensoriska: n. olfactorius, n. opticus, n. vestibulocochlearis. 25

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Allmän Anatomi II Huvudets anatomi Anatomi Optiker Huvud-komp 07.doc 2015-09-18 HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium.

Läs mer

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Leder En led är en plats där två eller flera skelettdelar möts Rörligheten i lederna varierar mycket beroende på ledtypen De klassificeras utifrån

Läs mer

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas

Läs mer

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in 1. Os occipitale - nackbenet Foramen (hål) magnum, stora nackhålet eller stora håligheten, den hålighet

Läs mer

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna Öron Näsa Hals Anatomiamanuenserna 1 Översikt övre luftvägar Cavum nasi Tuba auditiva Cavum oris Pallatum durum Pallatum molle Uvula Lingua Epiglottis Os hyoideum Trakea Esofagus 2 Munhålestatus 12 11

Läs mer

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade. KRANIALNERVER Människan har 12 par s.k. kranialnerver/cranial nerves (KN/CN) eller hjärnnerver. Egentligen är inte I och II nerver, utan förlängningar av hjärnan, men de räknas som KN ändå. De tar emot

Läs mer

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva.

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva. Ange och beskriv innervationen av slemhinna och gingiva i munhålan (rita gärna en enkel skiss). Ange också var man kan lägga ledningsanestesi för att slå ut så stora områden som möjligt. I svaret skall

Läs mer

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta

Läs mer

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade. KRANIALNERVER Människan har 12 par s.k. kranialnerver/cranial nerves (KN/CN) eller hjärnnerver. Egentligen är inte I och II nerver, utan förlängningar av hjärnan, men de räknas som KN ändå. De emot signaler

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium)

cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium) cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium) Modeller: Kraniet, huvudets ben. Skyddar bl.a. stora delar av CNS. - Sagittalsnitt gạlea aponeurọtica - Kranium Syns på sagittalsnittet. Bokst. a på

Läs mer

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet Nikolaos Christidis Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet Den del av muskeln som sitter på den rörliga kroppsdelen För tuggmuskler: Mandibeln Hållningsmuskler

Läs mer

Anatomi. Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi. Tändernas anatomi. Anders J Carleson Med Dr.

Anatomi. Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi. Tändernas anatomi. Anders J Carleson Med Dr. Anatomi Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi Tändernas anatomi Anatomi Kroppens inre anatomi Anatomi -skelettet Kroppens yttre anatomi baksida Huvudet och ansiktet Ansiktets muskler Anatomi

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 Hals/Huvud (20p) 1. För att lättare kunna orientera sig på halsen brukar man dela in den i mer välavgränsade områden. Vilka anatomiska strukturer

Läs mer

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC1403 Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 116 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av

Läs mer

Anatomisk strukturlista

Anatomisk strukturlista Anatomisk strukturlista Caput et Collum Författare: Jesper Högberg Angelin Redaktör: Gustaf Drevin Förord Vad roligt att du hittat våra strukturlistor som är utformade efter anatomikursen DFM3. De är framtagna

Läs mer

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

DFM3 Moment 1 - Sammanfattning

DFM3 Moment 1 - Sammanfattning DFM3 Moment 1 - Sammanfattning I den här sammanfattningen har jag utgått från kursens föreläsningar, kurslitteratur samt anatomistrukturlistan där i stort sett alla termerna nämns eller åtminstone finns

Läs mer

Fri kunskap, i sann socialistisk anda

Fri kunskap, i sann socialistisk anda Fri kunskap, i sann socialistisk anda Tentor inkluderade i denna sammanfattning: 081106 ordinarie (endast huvud-hals-avsnittet) 090330 ordinarie 090825 rest 091105 ordinarie 091130 rest 100212 ordinarie

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. a) Hur förväntar du dig att tungan ser ut hos en patient som sedan en längre tid har en skadad n. hypoglossus dexter,

Läs mer

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI 1. Inom anatomin använder man olika riktningstermer. Angiv och förklara nedan var de olika orden betyder: a. Dexter = Höger b. Sinister =

Läs mer

Halsens Topografi KARL

Halsens Topografi KARL Halsens Topografi KARL Loger Fyra longitudinella loger 1. Viscerala logen 2. Två vaskulära loger 1. Vertebrala logen Fascior Ytligt: Subcutis (eng. fascia superficialis; fett, platysma Djupt: (eng. fascia

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Dissektionshandledning. Termin 3

Dissektionshandledning. Termin 3 Dissektionshandledning NYA LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET Termin 3 Tommie Olofsson Anca Dragomir Mats Hjortberg Gustav Linder Reviderad HT 2008 1 Innehåll NEUROKRANIET, ORBITAN, ANSIKTET OCH PAROTISREGIONEN...

Läs mer

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Examinator: Ulrika Fernberg/Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-22), Eva Funk (23) Datum: 131005, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt):

Läs mer

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II 2012-02-29. Cirkulation. aorta

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II 2012-02-29. Cirkulation. aorta Cirkulation aorta Stora kroppspulsådern. Kroppens största artär. Utgår ifrån hjärtats vänstra kammare. Bokst. i på thorax. arcus aọrtae Aortabågen. Aortas bakåtgående krök ner mot buken. Nr. 7 på hjärtat.

Läs mer

T2-ANATOMI: CNS II VERSION 2015-09-15

T2-ANATOMI: CNS II VERSION 2015-09-15 Cirkulation aorta Bokst. i på thorax. Stora kroppspulsådern. Kroppens största artär. Utgår ifrån hjärtats vänstra kammare. arcus aọrtae Nr. 7 på hjärtat. Aortabågen. Aortas bakåtgående krök ner mot buken.

Läs mer

viscerocrạnium Del av kraniet som underbygger ansiktet samt näs- och munhålan. Ej i kontakt med hjärnan. maxịlla

viscerocrạnium Del av kraniet som underbygger ansiktet samt näs- och munhålan. Ej i kontakt med hjärnan. maxịlla CRANIUM (utgörs av neurokranium och viscerokranium) Kraniet, huvudets ben. Skyddar bl.a. stora delar av CNS. gạlea aponeurọtica Skalpen. Platt huvliknande senskida för flera av huvudets muskler. Fast förbunden

Läs mer

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) NERVSYSTEMET2 RSJD11 Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) Hjärnans och ryggmärgens hinnor Dura mater, hårda hjärnhinnan Stabiliserar, stöder hjärnan och ryggmärgen Falx cerebri Löper mellan storhjärnans

Läs mer

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Örebro universitet IHM/Röntgenssk/BMA-Fys Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Examinator: Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26) Datum: 140926, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt): 151 Godkänt:

Läs mer

Minnesregler för anatomiskt lärande

Minnesregler för anatomiskt lärande Minnesregler för anatomiskt lärande Sammanställd av David Holmberg i samarbete med: Calle Ebbesson Elina Einarsson Hannes Laaksonen INLEDNING Vad man än säger så är ramsor och andra minnesregler ruggigt

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-10-05 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken, Skrivsalen Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng).

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG. RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-08-25 1 Hals/Huvud (20p) 1. Redogör för den arteriella blodförsörjningen till glandula thyroidea. (3p) Glandula thyroidea har en mycket god arteriell

Läs mer

DT & neuropediatrik 2014-10-14

DT & neuropediatrik 2014-10-14 2014-10-14 Strålningsdos en individ utsätts för vid 2-3 DT-undersökningar är inom gränsen för vad som är en signifikant ökad cancerrisk. Kan komma att orsaka 1,5-2% av alla fall av cancer. Särskilt när

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-10-07 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Prov i BASVETENSKAP (exempel) Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa

Läs mer

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-01-10 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60%

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4

Läs mer

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer Denna förteckning kompletterar de mål som anges i kursplanen för DFM3 och är ett försök identifiera det vi tycker är särskilt viktigt att kunna och

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-11-12 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

Praktisk anatomi DFM3-1

Praktisk anatomi DFM3-1 Praktisk anatomi DFM3-1 Av Maja Deckner och Anna Josephson 2004 (modifierad av Jonas Broman 2008) Introduktion Varför? Ni måste försöka tänka er alla de anatomiska strukturerna inuti människan, inte bara

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 27 mars 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs

Läs mer

Anatomi (Medicin B) (Röntgenssk-BMA Fys) Poängfördelning: Godfried Roomans (fråga 1-19; 110 poäng), Eva Funk (fråga 20; 10 poäng)

Anatomi (Medicin B) (Röntgenssk-BMA Fys) Poängfördelning: Godfried Roomans (fråga 1-19; 110 poäng), Eva Funk (fråga 20; 10 poäng) Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) (Röntgenssk-BMA Fys) Kurskod: MC1403-70570H12 Kursansvarig: Godfried Roomans Totalpoäng: 120 Poängfördelning: Godfried Roomans (fråga 1-19; 110 poäng), Eva Funk

Läs mer

Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion.

Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion. KÄKFRAKTURER BEHANDLINGSMÅL Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion. Epidemiologi Frekvens Maxilla - Mandibel 1: Könsfördelning, män 77% - kvinnor 23%. Ungefärlig

Läs mer

Respiration Larynx 1

Respiration Larynx 1 Respiration Larynx 1 Funktioner Luften värms och filtreras Respirationsprocessen Lukt Fonation (tal) Respirationsprocessen Ventilationen (inspiration + exspiration) Gasutbyte mellan alveoler och blodet

Läs mer

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11 Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 141 Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:

Läs mer

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-11-05 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-11-05 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-11-05 1 Hals/Huvud (20p) 1. Vad heter de yttre ögonmusklerna? Vilken nerv innerverar respektive muskel och vad har de olika musklerna för huvudsaklig funktion?

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-08-22 kl. 09.00-14.00. Skrivsal BMC B:10 Skrivningen omfattar 36 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng). Eftersom

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-02-24 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 34 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng.

Läs mer

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer Denna förteckning kompletterar de mål som anges i kursplanen för DFM3 och är ett försök identifiera det vi tycker är särskilt viktigt att kunna och

Läs mer

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) Omtentamen NRSP T1 vt12 (62,5p) 1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) 2. Beskriv synapsfunktionen genom frisättningen av ACh (acetylcholin)

Läs mer

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227)

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227) KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI (Marieb: s. 218-227) RYGGRADEN Ryggraden utgörs av 26 kotor, sammanbundna på ett sådant sätt att man får en flexibel kurvad struktur. Den fungerar som det longitudinala

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Följande teoretiska grundkunskaper i anatomi och rörelselära läser studenten in själv, innan den första grundkursen i Manuell Muskeltestning på Fysiopraktor Akademin

Läs mer

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-08-24; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-08-24; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-08-24; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Beskriv käkleden. För full poäng skall man redogöra för ledens uppbyggnad, rörelser och de viktigaste musklerna

Läs mer

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Examinator: Ulrika Fernberg/Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26, 108 poäng), Eva Funk (27, 12 poäng) Datum: 131123, skrivtid 4 timmar

Läs mer

Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi. Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer

Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi. Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer Svar: Överhuden, Läderhuden, Underhuden. Hudens yttersta lager kallas överhuden (epidermis) och är

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2014-11-08 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2 Skrivningen omfattar 33 frågor. Totalt ger skrivningen 91 poäng. Godkändgränsen är 60%

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 1

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 1 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2015-11-07 kl. 09.00-14.00. Bergsbrunnagatan 15 sal 1 Skrivningen omfattar 36 frågor. Totalt ger skrivningen 104 poäng. Godkändgränsen är 60% (62 poäng).

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

DC/TMD: Klinisk undersökning

DC/TMD: Klinisk undersökning Avdelningen för Version: 2014-11-04 Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders DC/TMD: Klinisk undersökning Specialistversion INTERNATIONAL RDC- TMD CONSORTIUM A Designated Network of the International

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-10-04 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken Skrivningen omfattar 36 frågor. Totalt ger skrivningen 102 poäng. Godkändgränsen är 60% (61 poäng). Eftersom olika

Läs mer

Deskriptiv anatomi handledning

Deskriptiv anatomi handledning Deskriptiv anatomi handledning LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET Termin 3-4 Godfried M. Roomans Anca Dragomir Harriet Nilsson Mats Hjortberg 1 Reviderad VT 2009 INNEHÅLL 1. HUVUD... 3 SKELETTET... 3

Läs mer

Omtentamen VT 14 RC T1 final

Omtentamen VT 14 RC T1 final Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,

Läs mer

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan

Läs mer

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2008 TENTAMEN Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på

Läs mer

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

RYGGENS TOPOGRAFI. Ryggradens byggnad Ryggmärgshinnor Perifera nerver o segment Kärlförsörjning Diskbråck Lumbalpunktion Muskulatur (topografi)

RYGGENS TOPOGRAFI. Ryggradens byggnad Ryggmärgshinnor Perifera nerver o segment Kärlförsörjning Diskbråck Lumbalpunktion Muskulatur (topografi) RYGGENS TOPOGRAFI Ryggradens byggnad Ryggmärgshinnor Perifera nerver o segment Kärlförsörjning Diskbråck Lumbalpunktion Muskulatur (topografi) Lumbalkota Bakre columna med arcus o ligg. flava, interspinosus

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-01-12 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng.

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Instuderingsuppgifter rörelselära

Instuderingsuppgifter rörelselära Sara Bohman, Mats Hjortberg, Joakim Wiljelöf 2014 Instuderingsuppgifter rörelselära Klinisk Anatomi & rörelselära 8hp Neurobiologi, Homeostas & interaktion (huvudets osteologi) läkarprogrammet - termin

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken Namn:... Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2010-10-08 kl 14.00 19.00 Polacksbacken Skrivningen omfattar 32 frågor (KARL). Totalt ger skrivningen 80 poäng. Du som omtenterar NURR exkl. Huvud

Läs mer

Anatomi Ögon. Yao Xiao HT- 14

Anatomi Ögon. Yao Xiao HT- 14 140902 Anatomi Ögon Embryologi Ytektoderm och neuroektoderm möts i ögat på ett speciellt sätt. Neuroektodermet bildar näthinnan (del av hjärnan) medan ytektodermet invagineras och bildar linsen och hornhinnan.

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 20 februari 2009 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10 Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2012-03-31 kl 09.00 14.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 86 poäng. Godkändgränsen är 60 % (51 poäng).

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 2 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-11-09 kl. 09.00-14.00. Bergsbrunnagatan 15 sal 2 Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 102 poäng. Godkändgränsen är 60% (61 poäng).

Läs mer

Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet

Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Mediansnitt höger hemisfär Corpus callosum Tallkottkörteln, corpus pineale, epifysen hypofysen pons RAS * Thalamus ** Hypothalsamus III 3:e ventrikeln

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

5. UTREDNING 5.1 DC/TMD Kranialnervstatus V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen... 4

5. UTREDNING 5.1 DC/TMD Kranialnervstatus V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen... 4 1 5. UTREDNING INNEHÅLL 5.1 DC/TMD... 2 5.2 Kranialnervstatus... 2 V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen.... 4 Motorisk undersökning... 4 5.3 Somatosensorisk undersökning...

Läs mer

Kapitel 10 Ansiktet. Åke Reimer

Kapitel 10 Ansiktet. Åke Reimer Kapitel 0 Ansiktet Maria Nilner Arne Orrling Anita Groth Åke Reimer Lena Folkestad I detta kapitel berörs främst de vanligaste orsakerna till ansiktssmärtor, nämligen muskulära spänningstillstånd vilka

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti Omtentamen NURR 23/8-07 sid 1(17) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna

Läs mer

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk

Läs mer