NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

Transkript

1 NERVSYSTEMET2 RSJD11 Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

2 Hjärnans och ryggmärgens hinnor Dura mater, hårda hjärnhinnan Stabiliserar, stöder hjärnan och ryggmärgen Falx cerebri Löper mellan storhjärnans hemisfärer Tentorium cerebelli Arachnoidea (mater), spindelvävshinnan Pia mater, mjuka hjärnhinnan klär hjärnan o ryggmärgen

3 Hjärnans och ryggmärgens hinnor (2) Subarachnoidalrummet mellan pia mater och arachnoidea är fyllt med likvor och bindvävstrådar Subduralrummet mellan dura mater och arachnoidea innehåller vener

4 Falx cerebri Stramt veck från dura mater i den längsgående sprickan mellan hemisfärerna, mellanvägg mellan de två hemisfärerna Stabiliserar hjärnan Figur 6.14 Snitt genom kraniet, hjärnhinnorna och vensinus (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)

5 Hjärnans och ryggmärgens hinnor (3) Pia mater slutar vid kota L1/L2 Arachnoidea S2/S3 Subarachnoidalrummet mellan pian och arachnoidea fylld med likvor, bindvävstrådar Ex: Lumbalpunktion (LP) provtagning av cerebrospinalvätska förekomst av blod, immunceller, bakterier Dura mater tvåbladig säck runt ryggmärgen Inre blad och yttre blad Epiduralrummet mellan durabladen i kotkanlen innehåller fett och vennät

6 Exempel: Epiduralbedövning mellan yttre och inre durabladen bedövar spinalnerverna till nedre delen av bålen och extremiteterna bedövar sensoriska nerver först dåligt myeliniserade motoriska nerver senare kräver högre dos myeliniserade nerver

7 Ventrikelsystemet anatomisk översikt Hjärnans vätskefyllda hålrum, ventriklarna, Cerebrospinalvätska, likvor 30 ml i ventriklarna, 100 ml i subaraknoidalrummet Vänster sidoventrikel 3:e ventrikel Akvedukten 4:e ventrikel Centralkanal Figur 6.15 Hjärnventriklarna (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)

8 Hjärnans ventrikelsystem Främre horn Vänster sidoventrikel Bakre horn Höger och vänster sidoventrikel 3:e ventrikeln Aqueductus cerebri 4:e ventrikeln Ryggmärgens centralkanal

9

10

11 Likvorcirkulationen Bild 4.13 Cerebrospinalvätskans cirkulation (Människokroppen, Sand 2006) Likvor, cerebrospinalvätska bildas i plexus choroideus, specialiserat epitel resorberas genom araknoidalvilli, töms i vensinus har till uppgift att skydda hjärnan stötdämpande samt skapa en stabil kemisk miljö näringsutbyte

12 Exempel: hydrocefalus, vattenskalle Orsakas av hinder i likvorcirkulationen: hinder i förbindelserna mellan ventriklarna eller hinder i avflödet till vensinus Följden blir att det intrakraniella trycket (ICP) ökar huvudvärk, illamående, kräkningar, synpåverkan, nedsatta mentala funktioner, personlighetsförändring, gångsvårigheter, urininkontinens förstoring av skallen (endast hos små barn) Åtgärd 1: Behandla primär orsak cysta eller tumör, akveduktförträngning, utflödeshinder från 4:e ventrikeln, resorptionshinder i araknoidala villi, störd likvorcirkulation eller -resorption efter subaraknoidalblödning Åtgärd 2: Behandla symptomet shunt som leder vätskan till blodbanan

13 Hjärnans blodcirkulation Arteria carotis interna sin/dx når hjärnan via två hål i skallbenets undersida avger a. cerebri media och anterior sin/dx A. vertebralis sin/dx går i cervikalkotornas sidoutskott, passerar Atlaskotan (C1) och går ihop till a basilaris avger de båda a. cerebri posterior sin/dx (Budowick)

14 a. basilaris a.. vertebralis sin/dx

15 Circulus arteriosus cerebri (Willisi) Synnervskorsningen Chiasma opticum Circulus arteriousus 4 Hypofysen Lillhjärnan cerebellum, 3 Luktnerven 2 Synnerven Bild 4.29 Hjärnans artärer. Hjärnan sedd underifrån. A cerebri medias bana djupt inne i tinningloben inritat på ena sidan (Människokroppen, Sand 2006) 8 5 Circulus arteriosus cerebri kärlringen på hjärnans undersida 1. a. carotis interna 2. a. cerebri anterior 3. Främre kommunikanten (Ramus communicans anterior) 4. A cerebri media 5. A vertebralis sin 6. A basilaris 7. A cerebri posterior 8. Bakre kommunikanten (Ramus communicans posterior)

16

17

18 Hjärnans blodcirkulation Artärerna som försörjer hjärnans hemisfärer och deras utbredningsområden 1. a. cerebri anterior 2. a. cerebri media 3. a. cerebri posterior a. cerebri media + anterior grenar av a. carotis interna a. cerebri posterior gren av a basilaris, som kommer från a vertebralis sin+dx 4. Hjärnbalken, corpus callosum (förbindelsen mellan hemisfärerna)

19 Exempel: Hjärnblödning Epiduralblödning, epiduralhematom Mellan duran och skallbenet Snabbt expanderande blödning vid trauma mot tinningen Subduralblödning Mellan duran och araknoidea Symptom uppkommer efter flera veckor Ofta god prognos Subaraknoidalblödning Mellan araknoidea och pia mater Intracerebralblödning

20 Hjärnans venösa avflöde (1) Sinus sagittalis superior, ven i falx cerebri, sinus sagittalis superior Tar emot venöst blod från hjärnan och hjärnhinnorna Venblodet från hjärnan förs bort via sinus sagitalis superior, genom vena jugularis interna, inre halsvenen (och så småningom via v cava superior tillbaka till hjärtat) V. jugularis Interna

21

22 Hjärnans venösa avflöde (2) Falx cerebri Stramt veck i dura mater i den längsgående sprickan mellan hemisfärerna Stabiliserar hjärnan Sinus sagittalis superior Den stora, längsgående venen Samlar venöst blod från hjärnans ytliga vener Leder bort likvor från subaraknoidalrummet via araknoidalvilli/ -knottrorna Figur 6.14 Snitt genom kraniet, hjärnhinnorna och vensinus (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)

23 Repetetion: Blodhjärnbarriären (Ganong) Endotel med tight junctions Gliaceller bildar mekanisk barriär Selektiv transport med transportörer t ex glukos Funktion hindra att hjärnan exponeras för toxiska substanser Hålla en stabil kemisk miljö: K +, H +, Na + Konsekvens: svårt att föra in läkemedel