Aspirationsstatistik och Manual för radiologer
|
|
- Leif Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Sväljningsröntgen Aspirationsstatistik och Manual för radiologer Innehåller det som en radiolog bör kunna utföra vid en dysfagiutredning och vad beställaren bör kunna kräva av röntgenundersökningen. Av Olle Kjellin radiolog, talfysiolog, mm. (OBS! Ett föreläsningskompendium som detta är färskvara! Notera "bäst-före-datum" nere till höger!)
2 Dödsfallsstatistik för aspirationspneumoni 2004 (enl. SoS):
3 Dödsfallsstatistik för aspirationspneumoni (enl. SoS):
4 Slutenvårdsstatistik aspirationspneumoni
5 Slutenvårdsstatistik aspirationspneumoni 2005 personer >60 år ca 5000 dagar!
6 Slutenvårdsstatistik aspirationspneumoni , alla åldrar: Notera att den redovisade statistiken endast gäller de fall av pneumoni som verkligen kodats som aspirationspneumonit (J69 i ICD-10), vilket ju antagligen är ovanligt... De flesta sådana pneumoniter kodas nog som pneumoni UNS. Kanske t.o.m. betraktas som infektioner och behandlas med antibiotika.
7 7 Sväljningsröntgen Bakgrund Metod Bedömning Slutsats, utlåtande
8 8 Sväljningsröntgen: Bakgrund Vanliga sökorsaker Syfte med röntgen Undersökningens mål Viktigast att titta på
9 Sväljningsröntgen: Bakgrund Vanliga sökorsaker Vid lätt/måttlig dysfagi: Mat "fastnar i halsen", eller orsakar hosta, eller... Patienten har - eller har ej födoproblem: - måste finfördela maten noga? - äter sakta? - smärta? - annat? 9 Vid svår dysfagi: Svåra födoproblem: Vanligen känd diagnos, t.ex. CVL, CP, MS, ALS m.fl. Ingen patient är "för sjuk" för att undersökas! Tvärtom: Ju sjukare patient, desto lättare att se patologin. Gott råd till radiologen: Ta upp en egen anamnes!
10 Sväljningsröntgen: Bakgrund Syfte med röntgen Vid lätt/måttlig dysfagi: Ställa diagnos! - Blir ofta en neurologisk diagnos Förklara patientens symptom! 10 Vid svår dysfagi: Kartlägga typen och graden av sväljningsstörning. Bestämma vilken terapi som passar för effektiv och säker sväljning! - T.ex. anpassa födokonsistens, huvudposition, logopedhjälp, etc. Undersökningen utförs i regel tillsammans med ansvarig logoped
11 Sväljningsröntgen: Bakgrund Undersökningens mål Vid lätt/måttlig dysfagi: Hitta den sämsta sväljningen! Om möjligt dekompensera en till synes "normal" sväljning.! 11 Vid svår dysfagi: Hitta den bästa orofaryngeala sväljningen som kan uppnås genom någon kompensation av störningen. (Esofagusfunktionen betraktas härvid som "normal" ifall några av sväljningarna utlöser normal bolustransport.)
12 Sväljningsröntgen: Bakgrund Viktigast att titta på Vid lätt/måttlig dysfagi: Väggstrukturer! - Deras rörlighet - Deras koordination 12 Vid svår dysfagi: Bolustransporten! - Kan patienten svälja själv? - Kan patienten svälja riskfritt?
13 13 Sväljningsröntgen Bakgrund Metod Bedömning Slutsats, utlåtande
14 Sväljningsröntgen: Metod Kontrast Vid lätt/måttlig dysfagi: 14 Vid svår dysfagi: HD Barium 240 % w/v 1. Vatten. Tunn kolonkontrast. 2. Barium i puré- eller krämform Ev. andra konsistenser v.b. och i mån av tillgång vid standard-us.
15 Sväljningsröntgen: Metod Position Vid lätt/måttlig dysfagi: Upprätt position 15 Vid svår dysfagi: Den position som är möjlig Helst samma position som vid födointag eller matning
16 Sväljningsröntgen: Metod Projektion Vid lätt/måttlig dysfagi: 16 Vid svår dysfagi: Först lateral Den projektion som är möjlig Sedan frontal (PA) Lateral och frontal om möjligt Vridningar vid behov Uppföljande undersökningar helst i samma position och projektion och av samma radiolog.
17 Sväljningsröntgen: Metod Bildfält 17 Alltid: Fr.o.m. läpparna t.o.m. hypofarynx och cervikala esofagus Maska av luft om möjligt
18 Sväljningsröntgen: Metod Procedur 18 Videofilma genomlysningen. Om möjligt med mikrofon och tidsmarkör. Se filmen framlänges och baklänges i slow-motion upprepade gånger. Det finns ingen chans att se sväljningens alla snabba skeenden tillräckligt bra på stillbilder! Snabbtitta på tal och andning: se på stämband och velofarynx. Filma även hela inmundigandet av kontrasten, oavsett mugg, sugrör, sked, etc. Instruera patienten: - "Ta en lagom stor klunk eller lite större än vanligt!" - "Håll kvar klunken i munnen!" Kontrollera att patienten kan hålla klunken stilla i sekunder.
19 Sväljningsröntgen: Metod Procedur 19 Skrik "SVÄLJ!!" = stressa patienten för att dekompensera en ev. kompenserad patologisk sväljning. Den första sväljningen är viktigast att studera! (Sidoproj.!) + Den är oftast den sämsta + Ingen skymmande kontrast kvar från tidigare sväljningar = Ger störst chans att se när och hur en ev. felsväljning sker. I regel 3 bolusintag per konsistens.
20 Sväljningsröntgen: Metod Procedur 20 Vid svår dysfagi: Samma grundprinciper som vid lätt eller måttlig dysfagi. Men börja vid behov med vatten. Studera mugg- och bolushantering i genomlysning. Sedan barium med den säkraste konsistensen enl. tidigare kunskap. Sedan successivt tjockare och tunnare. Teamarbete med logoped!
21 Sväljningsröntgen: Metod Procedur 21 Vid svår dysfagi (forts): Vattenlöslig kontrast Gastrografin är kontraindicerad vid felsväljning. - Risk för lungödem! (Påstås det i alla fall...) Men barium hostas i regel upp på några dagar. Barium är inert och ev. kvarliggande barium i lungorna har inte visats orsaka några besvär för patienten. Inte ens i stora mängder. "Bariofobi": Onödigt avbryta i förtid bara pga att patienten råkade svälja fel! --- För då är det snarare särskilt viktigt att få en korrekt diagnos!!! Omnipaque ger inte så bra beslag men får duga ibland.
22 Sväljningsröntgen: Metod Esofagus 22 Alltid: Cervikala esofagus ska inkluderas i undersökningen. För thorakala esofagus, följ separata anvisningar. Studera dock alltid hela den primära kontraktionsvågen i liggande med sänkt huvudända. (Eliminera tyngdlagshjälpen.) Nya dysfagipatienter ska genomgå fullständig esofagus-us!
23 23 Sväljningsröntgen Bakgrund Metod Bedömning Nyckelfrågor: Retention? Dissociation? Penetration? Slutsats, utlåtande
24 Sväljningsröntgen: Bedömning Allmänt Normal sväljning: Studera noga läpparna, tungan, gomseglet och tungbenet. Tungbenets rörelser "triangel": Framåtrörelsen radiologisk startsignal! Samtidigt... - stängs velofarynx och larynx - hämmas kräkreflexen - öppnas UES/PES och LES - inträder apné - igångsätts kontraktionsvåg med början i epifarynx 24 Patologisk sväljning: Feltyperna är nivåberoende: I munhålan och farynx är dysfunktion vanligast. I PES ses ofta kombinationer av dysfunktion och strukturella avvikelser. I esofagus dominerar strukturella avvikelser. Patienter med neurologiska sjd har vanligen mera oral än faryngeal dysfunktion.
25 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Orala fasen 25 Normal sväljning: Bolusintaget och bolushanteringen i munhålan är bolusspecifik: Flytande bolus placeras direkt i en "skål" på tungan. Fast bolus bearbetas först innan det läggs upp på tungryggen. Notera klunkstorleken.
26 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Orala fasen 26 Patologisk sväljning: Kontrastläckage ut genom munnen Svårt hålla kontrasten på tungan Kontrast rinner ner i laterala recesserna Onormalt stor eller liten klunk Orala avvikelser, t.ex. störd tungmotorik eller mjukdelsdefekter, leder oftast till försenad oral transit, försämrad bolustömning och kontrastretention. Prematurt kontrastflöde till farynx kan beledsagas av utebliven initiering av sväljningen och/eller aspiration före sväljning.
27 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Orofaryngeala övergången 27 Normal sväljning: Den faryngeala kontraktionsvågen (inte "reflexen") kräver input från både cortex cerebri och hjärnstammen. Och munhålan! Initieras volontärt genom att bolus förs bakåt av en vågliknande rörelse i tungryggen. Den orala fasen är viljestyrd. Därvid ska farynxvågen normalt utlösas inom ½ sekund efter att klunkspetsen passerat främre gombågarna. Kan ta längre tid hos åldringar. Vad är "normalt"? Väl utlöst är den faryngeala sväljningssekvensen automatisk och kan inte hejdas.
28 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Orofaryngeala övergången 28 Patologisk sväljning: Hos en del patienter är initieringen av den faryngeala kontraktionsvågen försenad, men när den väl är utlöst är den faryngeala fasen normal. = Orofaryngeal dissociation: Barium ner i farynx före larynxhöjning eller konstriktoraktivitet. Se på tungbensrörelsen! Vid uttalad dissociation, ange gärna antal sekunder. Det finns en stark korrelation mellan avvikande framåtrörelse av tungbenet och allmänt onormal oral och faryngeal funktion såväl som bristande öppning av PES. Sväljningsvågen kan i "reserv" utlösas från valleculae eller bakre svalgväggen (i st. f. främre gombågarna) Olle Kjellin, okt 2007
29 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Orofaryngeala övergången 29 Patologisk sväljning (forts): Viss dissociation kan vara en normalvariant, om ingen kontrastpenetration sker till larynx. Men även minsta lilla barium i vestibulum anses tyda på dysfunktion.
30 Sväljningsröntgen: Att bedöma: 30 Faryngeala fasen a) nasofarynx Normal sväljning: När sväljningen initieras dras velum bakåt och lite uppåt och ska sluta helt tätt mot svalgväggen. Patologisk sväljning: Defekt velofarynxslutning ger kontrastregurgitation till epifarynx - Veluminsufficiens eller pares i övre konstriktorn. Ev. kompensation ses som Passavants vulst, en lokalt ökad kontraktion i konstriktormuskulaturen med peristaltikliknande rörelse nedåt. P.G. Passavant ( ), tysk läkare
31 Sväljningsröntgen: Att bedöma: 31 Faryngeala fasen b) konstriktorerna Normal sväljning: Kontraktionsvågen rask och jämn utan avbrott fr.o.m. epifarynx ner genom PES och esofagus t.o.m. kardia. - Farynxhålan ska helt utplånas i både lateral och frontal proj. - Samtidigt ska larynx höjas och kraftigt närma sig tungbenet. - Kontraktionsvågen ska helt tömma ("mjölka") farynx på kontrast förutom väggbeslaget. Faryngeala fasen högst ½ sekund. Patologisk sväljning: "Konstriktorpares"? - Snarare dyskoordination! "Konstriktorpares" anges vara vanligast i medius: - Kontrastretention i valleculae. - Kan leda till aspiration efter sväljning. Nedre konstriktorn sällan isolerat "paretisk"; övriga kan vara det isolerat eller i olika kombinationer.
32 Sväljningsröntgen: Att bedöma: 32 Faryngeala fasen c) epiglottis/larynx Normal sväljning: Larynx dras upp tätt intill tungbenet => epiglottis horisontalställs. Samtidigt börjar en peristaltikliknande kontraktionsvåg i fyra steg nerifrån och upp: 1. Stämbanden 2. Falska stämbanden 3. Subepiglottiska rummet 4. Epiglottis fälls ner i PES Snedställt epiglottis som enda fynd är ej (säkert) patologiskt. Patologisk sväljning: Kontrollera avståndet mellan hyoid och thyroid: - Bristande larynxhöjning leder till bristande larynxslutning med risk för felsväljning till luftvägarna! - Bristande larynxhöjning leder även till bristande PES-öppning, också det med risk för felsväljning till luftvägarna!
33 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Felsväljning Normal sväljning: Felsväljning sker aldrig normalt. 33 Patologisk sväljning: Felsväljning ("penetration") till subepiglottiska rummet eller vestibulum. Allvarligast om kontrasten/födan når till stämbanden => "aspiration" till trakea och lungorna. Notera om patienten hostar eller ej! - Ej hosta = allvarligare tillstånd! - Skall kommenteras i utlåtandet. - Notera också var och efter hur lång tid hostreflexen utlöses.
34 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Felsväljning 34 Patologisk sväljning (forts): Vid felsväljning, ange hur långt ner kontrasten når och framför allt när i förhållande till den faryngeala kontraktionsvågen. Före, under eller efter den faryngeala kontraktionsvågen? => Olika behandling!
35 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Felsväljning 35 Patologisk sväljning (forts): Felsväljning före den faryngeala kontraktionsvågen vanligast. - Kan bero på nedsatt tungkontroll (kranialnerv CN 12 Hypoglossus) eller försenad sväljningsutlösning (CN 9 Glossopharyngeus + CN 5 Trigeminus). - => Pt bör undvika tunnflytande föda! - => Logopedhjälp!
36 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Felsväljning 36 Patologisk sväljning (forts): Felsväljning under den faryngeala kontraktionsvågen beror på utebliven eller defekt larynxslutning (CN 10 Vagus) - Ses vid hjärnstams-cvl - Sällan som isolerat fynd. - => Logopedhjälp och/eller tefloninjektion OBS även hindrad larynxhöjning (och därmed även slutning) vid trakeostomi eller status post strålbehandling mot halsregionen!
37 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Felsväljning 37 Patologisk sväljning (forts): Felsväljning efter den faryngeala kontraktionsvågen kan antingen bero på "svalgpares"/dyskoordination - bot saknas, men => logoped kan lära ut kompensationsknep...eller på cricopharyngeusspasm - => myotomi? - => Botox?
38 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Cricopharyngeus Normal sväljning: Ska öppna sig samtidigt som tungbenet rör sig framåt och den faryngeala sväljningsfasen utlöses. 38 Patologisk sväljning: Dyskoordination kan vara transient eller konstant. Tre grader av lumenförträngning: - Grad 1 (<25 %) - Grad 2 (25-50 %) - Grad 3 (>50 %) Eller är det regionen ovanom och nedom som är vidgad? Förstadium till divertikel? Då blir det nog värre av myotomi...
39 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Divertikel Normal sväljning: En utbuktning ovanför en orelaxerad cricopharyngeus är inte någon divertikel. - Men kan kanske bli? 39 Patologisk sväljning: Zenkerdivertikel - syns ovan och bakom cricopharyngeus, - kontrastretention efter boluspassagen - utgår från medellinjen Killian-Jamieson-divertikel - utgår från lateralväggen Friedrich A. Zenker ( ) tysk patolog Gustav Killian ( ) tysk laryngolog??g.g. Jamieson australiensk kirurg?
40 Sväljningsröntgen: Zenkerdivertikel 40
41 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Membran Normal sväljning: Litet ventralt venplexus är inte membran! Normalt! 41 Patologisk sväljning: Plummer-Vinsonveck - ventralt - semicirkulärt - cirkulärt Tre grader av lumenförträngning enl. ovan. Henry S. Plummer ( ), amerikansk läkare Porter P. Vinson (1890-?), amerikansk kirurg
42 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Esofageala fasen Normal sväljning: Den primära kontraktionsvågen ska löpa i jämn takt från PES till kardia på ca 10 sekunder. - Måste studeras i liggande med sänkt huvudände. - Instruera pat att bara utföra en sväljningsmanöver per gång. (Nästa sväljning inhiberar närmast föregående primärvåg!) 42 Patologisk sväljning: Susp. striktur? - En tabl Novalucol sväljes hel med utspädd kontrast i upprätt position - Be pat meddela när hon svalt den. - Titta efter om den fastnat. - Notera om pat känner eller inte känner att eller var den fastnat. - "Stämmer med symptomen?" - Tabletten är 14 mm =>Strikturens lumendiameter kan beräknas exakt på millimetern!
43 Sväljningsröntgen: Att bedöma: Esofageala fasen 43 Patologisk sväljning (forts): Tumör får inte missas! Hiatushernia kan ge dysfagi, dels genom bristande PES-öppning p.g.a. uteblivet "motdrag" nerifrån, dels via GERD (gastroesofageal reflux disease) Esofageala motilitetsstörningar kan också ge dysfagi, t.ex. akalasi, DES (diffus esofageal spasm), NEMD (nonspecific esophageal motility disorder), nutcracker esophagus, etc. Även sekundärt till annat, t.ex. diabetes, infektion, kollagensjd, etc. - David J. Ott: Esophageal Motility Disorders. Seminars in Roentgenology, 1994:29(4);
44 44 Sväljningsröntgen Bakgrund Metod Bedömning Slutsats, utlåtande
45 Penetration? Retention? Dissociation? Tumor? Striktur? Membran? Divertiklar? GERD? Dysfunktion?
46 Retention och felsväljning till trakea
47 Dissociation kontrast har hunnit ner till valleculae och sinus piriformes utan att farynxvågen har utlösts.
48 Zenker-divertikel
49 Tumor
50 Striktur Notera urspaningen av Novalucoltabletten alldeles ovan strikturen! (Pilen)
51 Morfologi Funktion
52 Kontrastretention i hypofarynx. Har runnit ner i trakea.
53 Skivepitelcancer (pilen)
54
55 Margareta Bülow och Olle Ekberg på MAS två av Sveriges internationellt mest kända förgrundsfigurer inom sväljningsradiologin
56 Sväljningsröntgen: Slutsats: Utlåtande Diagnostisk rtg: 56 Terapeutisk rtg: 1. Beskriv undersökningsmetoden och fynden. 1. Beskriv undersökningsmetoden och fynden. 2. Förklarar fynden patientens symptom? 2. Terapeutisk sväljning: Hur bör patienten äta eller matas? 3. Krävs ytterligare undersökning? Neurolog, ÖNH, Förslag till annan lämplig terapi? Omhändertagande i team: Logoped, dietist, arbetsterapeut, sjukgymnast, tandläkare/tandhygienist, rehabsköterska, etc. etc.
57 Sväljningsröntgen: Slut 57 Frågor?
58 Sväljningsröntgen: Index Översikt Bakgrund Sökorsaker Syfte Mål Viktigast Metod Kontrast Position Projektion Bildfält Procedur Esofagus Bedömn, allmänt 58 Orala fasen Orofaryng övergången Nasofarynx Konstriktorerna Epiglottis, larynx Felsväljning, allmänt Felsväljning före Felsväljning under Felsväljning efter Cricopharyngeus Membran Divertiklar Esofageala fasen Slutsats, utlåtande
Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merRöntgen esofagus. Akalasi och andra motorikstörningar. Regiondag 091021 Mats Andersson Radiol avd SU/Sahlgrenska
Röntgen esofagus Akalasi och andra motorikstörningar Regiondag 091021 Mats Andersson Radiol avd SU/Sahlgrenska Esofageal dysfagi Sensorisk innervation Vagala afferenter till nucleus solitarius Afferenter
Läs merKOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER
KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och
Läs merDysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett
Dysfagi och munhälsa 2018 05 17 Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett Dysfagi (av grekiska dys- som uttrycker nedsatt funktion eller störning och fagein som betyder äta.) Äter inte, undviker viss
Läs merSväljningsbedömning Kalmar
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Läs merAspirationspneumoni. Spårvägshallarna 2012-01-12 Böl Richard Dwyer Infektionsenheten Södersjukhuset
Spårvägshallarna 2012-01-12 Böl Richard Dwyer Infektionsenheten Södersjukhuset Historik Beskrivet första gången 1893 Mendelsons syndrom 1946 pneumoni p g a aspirerat maginnehåll dyspné, cyanos, takykardi,
Läs merDYSFAGI. Neurologiska orsaker. Neurologiska orsaker till dysfagi är vanliga men ofta missade
DYSFAGI Neurologiska orsaker Neurologiska orsaker till dysfagi är vanliga men ofta missade 1. CNS-sjukdom 2. Kranialnervskada 3. Neuromuskulär sjukdom (myastenia gravis) 4. Muskelsjukdom Vaskulära sjukdomar
Läs merSusanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar
Läs merSituationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands
Läs merKOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merHead & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015
2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;
Läs merTungt att andas Vad kan det vara om det inte är astma?? Eleftherios Ntouniadakis ST-läkare ÖNH Logopedi och Foniatri
Tungt att andas Vad kan det vara om det inte är astma?? Eleftherios Ntouniadakis ST-läkare ÖNH Logopedi och Foniatri Fall 1 Ung tjej-98, kommer med sin mamma Frisk, inga mediciner/allergier Mittfältare
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merRÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf
RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merVårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.
1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt
Läs merMarie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur
Läs merDel 6_9 sidor_13 poäng
En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merMotion 1977178:1079. av Margareta Andren och tredje ''ice talmannen Karl Erik Eriksson om ökad informatin om afasi
16 Motion 1977178:1079 av Margareta Andren och tredje ''ice talmannen Karl Erik Eriksson om ökad informatin om afasi Afasi betyder språkförlust och innebär att en oförmåga eller nedsatt förmåga uppstått,
Läs merPå toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merPatienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård
Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merVårdprogram - dysfagi
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (8) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merRYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR
Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt
Läs merSvårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge
Svårläkta sår Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge Hur tänkte vi? Kunde vi gjort annorlunda? Hur förebygger vi trycksår hos äldre? Patienten i det aktuella fallet är 83 år och har
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merLivskvalitet vid dysfagi påverkas livskvaliteten vid dysfagi av kostanpassning?
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Livskvalitet vid dysfagi påverkas livskvaliteten vid dysfagi av kostanpassning? Sandra Karlsson Vetenskapligt
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merÖgonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION
Ögonlaboration 1(1) Uppsala Universitet Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi VT 08 GS, LJ För Neural reglering och rörelse ÖGONLABORATION Avsikten med laborationen är att illustrera teoretisk bakgrund
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merÄtsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015
Ätsvårigheter Ätovilja hos barn Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Matvägran Ätproblem Ätsvårigheter Dysfagi Ätstörning Ätaversion Ätovilja Selektivt ätande Termer & begrepp Vi använder gärna Ätsvårigheter
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merUpprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merFinlands Röda Kors första hjälpen- och hälsovårdskommitté:
Finlands Röda Kors första hjälpen- och hälsovårdskommitté: Simo Siitonen Henri Backman Maaret Castrén Olli Haikala Helena Kärnä Teuvo Määttä Lasse Putko Tom Silfvast Harri Vertio medicinalbrigadgeneral,
Läs merHur kommer man igång?
Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer
Läs merRAPPORT: ATT UPPLEVA EN UTSTÄLLNING HELT I LJUD. FÖR UTSTÄLLNINGEN VÄRDEFULLT. BAKGRUND..s 2 METOD...s 2 RESULTAT...s 3 9 ANALYS AV WORKSHOP...
RAPPORT: ATT UPPLEVA EN UTSTÄLLNING HELT I LJUD. FÖR UTSTÄLLNINGEN VÄRDEFULLT BAKGRUND..s 2 METOD...s 2 RESULTAT.....s 3 9 ANALYS AV WORKSHOP...s 10 1 BAKGRUND Vi vill ta reda på hur en upplever en utställning
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merKommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014
Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet
Läs merEsofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29
Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker
Läs merFlexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen?
Flexjobb - Lösningen på den tysta jobbkrisen? En mörk framtid? I slutet av april 2012 fanns 73 000 öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Mer än en fördubbling jämfört med mitten
Läs merStörningar i matsmältningssystemet såsom gastroesofageal reflux eller förstoppning kommer att påverka aptit och intresset för mat.
SYFTE Syftet med EDACS klassifikationssystem för ät- och drickförmåga är att klassificera hur individer med cerebral pares äter och dricker i sitt dagliga liv. EDACS ger ett systematiskt sätt att beskriva
Läs merInstruktioner för dig som ska söka till Mattekollo 2016
Instruktioner för dig som ska söka till Mattekollo 2016 Matematik är KUL men Mattekollo 2016 har tyvärr ett begränsat antal platser, nämligen 40 stycken. Det blir även ett roligare kollo om de som kommer
Läs merSteg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Läs merAtt mäta för att veta. Senior alert
Att mäta för att veta Senior alert Kvalitetsregistrens syfte systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (Patientdatalagen) Syftet med mätningarna i Senior alert Förbättring Forskning
Läs merRätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!
HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG! Hallsberg 2009-04-29 Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! 1 Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill eller inte AINA, 8 ÅR
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs meratt vara förälder och ryggmärgsskadad FÖRLOSSNING
att vara förälder och ryggmärgsskadad FÖRLOSSNING Denna folder ges ut av projektet Mamma Pappa Lam att vara förälder och ryggmärgsskadad. Det är ett projekt som drivs av Stiftelsen Spinalis med mål att
Läs merGäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP
1/4 är ett ventilationssystem som ger patienten ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln, med möjlighet att variera trycket mellan in- och utandning. Genom att hålla ett högre tryck på
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merGynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department
GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud
Läs merThyroideasjukdomar - diagnostik och behandling
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tyroidea Giltig fr.o.m: 2012-09-24 Faktaägare: Maria Thunander, Överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén
Läs merMotion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården
MOTIONSSVAR Dnr 15/4289 15/4297 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Marie Källman Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården Beslut Styrelsen
Läs merPRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Diabact UBT 50 mg tabletter.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Diabact UBT 50 mg tabletter. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller 13 C-urea 50 mg, anrikad stabil isotop. För fullständig förteckning över
Läs merMånadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL
1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Sept-okt 2012 Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,
Läs merOsteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT
Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merBasal spirometri och fallbeskrivningar
Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merSkallskador inom fotbollen.
Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merProblemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.
Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring. Tugg- och sväljsvårigheter Åtgärdsförslag Kontakt med
Läs merSkriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15V-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs merMultisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov
Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition
Läs merProgrammering av Thangram portregister System XIP (VA/08)
Programmering av Thangram portregister System XIP (VA/08) Håll in PROG-knappen i centralen under 3 sekunder. Den gula lampan tänds. Ute på portregistret/porttelefonen fås en indikation att systemet är
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merAtt leva med hjärtsvikt
Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro
Läs merNedre urinvägssymptom vid MS
Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.
Läs merSKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL
SKOLIOS Puckel eller krokig rygg SKOLIOS FUNKTIONELL benlängdsskillnad smärta hållningsbetingad STRUKTURELL kongenital idiopatisk neuromuskulär syndrom kotskada diastematomyeli- tethered cord SKOLIOS IDIOPATISK
Läs merTrött på att jobba? REDOVISAR 2000:10
REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor
Läs merProblem i navelregionen hos växande grisar
Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merFöreläsning 2 Mer om skyddsjord.
Föreläsning 2 Mer om skyddsjord. Tänk dig en tvättmaskin som står på gummifötter. Ytterhöljet är en typisk utsatt del. Om fasen pga ett isolationfel kommer i beröring med ytterhöljet får hela tvättmaskinen
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merVideoradiografisk undersökning av svalgfunktion under tal och sväljning
T EMA: BILDEDANNENDE TEKNIKKER Nor Tannlegeforen Tid 2009; 119: 38 47 Eva Levring Jäghagen Videoradiografisk undersökning av svalgfunktion under tal och sväljning Att ha ett svårförståeligt tal är ett
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merClarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0
Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående
Läs merAlla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.
Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merRiktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad
Riktlinjer nov 2006 Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare Magnus Simonsson CSK Kristianstad Gäller personer under 35 år Över 35 år oftast kranskärlssjukdom Kända kongenitala hjärtfel skall skötas av barnkardiolog/kardiolog
Läs merTyp 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?
Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går
Läs merInstitutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08
1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala
Läs merHandbok för provledare
Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före
Läs merMindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet
Socialstyrelsens slutsatser Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet Läkemedelshantering läggs i
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merVår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.
Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=
Läs mer