Fall A Olof, 14 år, får en hård tackling mot höger underben (21 p)

Transkript

1 Aid nr..1(25) Fall A Olof, 14 år, får en hård tackling mot höger underben (21 p) Olof, 14 år, är entusiastisk fotbollsspelare i Sturefors pojklag. I en av vårens bortamatcher mot Slaka råkar han ut för en hård tackling mot yttersidan av höger underben. Han får omedelbart mycket ont och tillskyndande tränare noterar svullnad i fotleden. Vid ankomst till US akutmottagning en timma senare är Olof hjälpligt smärtlindrad efter upprepade doser morfin. Ortopedjouren finner vid undersökning tydliga tecken till en fibulafraktur. För att förvissa sig om att det inte föreligger skada på nerver eller blodkärl till foten gör ortopeden s.k. distalstatus, vilket innebär test av sensorik (smärta/beröring), motorik och blodcirkulation distalt om skadan. För att testa smärta sticker ortopeden med en vass nål, medan han använder en mjuk bomullskompress för att testa sensoriken. Fråga A1 (5p) Förklara varför man testar känsligheten för både smärta och beröring! Förklara vidare hur de afferenta signalerna för beröring respektive smärta färdas hela vägen från periferin till cortex! Ange målområden i cortex och berätta vad du vet om funktionen och organisation hos de olika målområdena! Man testar dessa två modaliteter eftersom den afferenta signalvägen skiljer sig på flera viktiga punkter. För beröringskänsel skall anges korrekt beskrivning mekanoreceptorer perifer nerv/dorsalrotsganglion- dorsala kolumnen (ipsilateralt) / mediala lemnisksystemet- thalamus primärt somatosensoriskt cortex. Enkel beskrivning av somatosensoriska cortex somatotopiska organisation. Kontrastera mot smärta, där segmentell överskorsning sker redan på ryggmärgsnivå och signalerna ascenderar via tractus spinothalamicus till thalamus. Vidare projektioner till primärt somatosensoriskt cortex, insula, gyrus cinguli m.m. Mål: C 1, 5, 6 1

2 Aid nr..2(25) Olof, 14 år, är entusiastisk fotbollsspelare i Sturefors pojklag. I en av vårens bortamatcher mot Slaka råkar han ut för en hård tackling mot yttersidan av höger underben. Han får omedelbart mycket ont och tillskyndande tränare noterar svullnad i fotleden. Vid ankomst till US akutmottagning en timma senare är Olof hjälpligt smärtlindrad efter upprepade doser morfin. Ortopedjouren finner vid undersökning tydliga tecken till en fibulafraktur. För att förvissa sig om att det inte föreligger skada på nerver eller blodkärl till foten gör ortopeden s.k. distalstatus, vilket innebär test av sensorik (smärta/beröring), motorik och blodcirkulation distalt om skadan. För att testa smärta sticker ortopeden med en vass nål, medan han använder en mjuk bomullskompress för att testa sensoriken. Förklara varför man testar känsligheten för både smärta och beröring! Förklara vidare hur de afferenta signalerna för beröring respektive smärta färdas hela vägen från periferin till cortex! Ange målområden i cortex och berätta vad du vet om funktionen och organisation hos de olika målområdena! Man testar dessa två modaliteter eftersom den afferenta signalvägen skiljer sig på flera viktiga punkter. För beröringskänsel skall anges korrekt beskrivning mekanoreceptorer perifer nerv/dorsalrotsganglion- dorsala kolumnen (ipsilateralt) / mediala lemnisksystemet- thalamus primärt somatosensoriskt cortex. Enkel beskrivning av somatosensoriska cortex somatotopiska organisation. Kontrastera mot smärta, där segmentell överskorsning sker redan på ryggmärgsnivå och signalerna ascenderar via tractus spinothalamicus till thalamus. Vidare projektioner till primärt somatosensoriskt cortex, insula, gyrus cinguli m.m. Mål: C 1, 5, 6 Fortsättning av fallet: Då man, som Olof, skadar sig under en viktig fotbollsmatch händer det ofta att man initialt inte känner så mycket smärta utan att denna först blir riktigt stark då man slutat spela och lugnat ned sig. Fråga A2 (2p) Vad är den neurobiologiska orsaken till detta? Svaret bör innehålla relevant neuroanatomi och neurokemi. Detta beror på aktivering av kroppsegna smärthämmande system (se bilder). MÅL: C6 2

3 Aid nr..3(25) Olof, 14 år, är entusiastisk fotbollsspelare i Sturefors pojklag. I en av vårens bortamatcher mot Slaka råkar han ut för en hård tackling mot yttersidan av höger underben. Han får omedelbart mycket ont och tillskyndande tränare noterar svullnad i fotleden. Vid ankomst till US akutmottagning en timma senare är Olof hjälpligt smärtlindrad efter upprepade doser morfin. Ortopedjouren finner vid undersökning tydliga tecken till en fibulafraktur. För att förvissa sig om att det inte föreligger skada på nerver eller blodkärl till foten gör ortopeden s.k. distalstatus, vilket innebär test av sensorik (smärta/beröring), motorik och blodcirkulation distalt om skadan. För att testa smärta sticker ortopeden med en vass nål, medan han använder en mjuk bomullskompress för att testa sensoriken. Förklara varför man testar känsligheten för både smärta och beröring! Förklara vidare hur de afferenta signalerna för beröring respektive smärta färdas hela vägen från periferin till cortex! Ange målområden i cortex och berätta vad du vet om funktionen och organisation hos de olika målområdena! Man testar dessa två modaliteter eftersom den afferenta signalvägen skiljer sig på flera viktiga punkter. För beröringskänsel skall anges korrekt beskrivning mekanoreceptorer perifer nerv/dorsalrotsganglion- dorsala kolumnen (ipsilateralt) / mediala lemnisksystemet- thalamus primärt somatosensoriskt cortex. Enkel beskrivning av somatosensoriska cortex somatotopiska organisation. Kontrastera mot smärta, där segmentell överskorsning sker redan på ryggmärgsnivå och signalerna ascenderar via tractus spinothalamicus till thalamus. Vidare projektioner till primärt somatosensoriskt cortex, insula, gyrus cinguli m.m. Då man, som Olof, skadar sig under en viktig fotbollsmatch händer det ofta att man initialt inte känner så mycket smärta utan att denna först blir riktigt stark då man slutat spela och lugnat ned sig. Vad är den neurobiologiska orsaken till detta? Svaret bör innehålla relevant neuroanatomi och neurokemi. Detta beror på aktivering av kroppsegna smärthämmande system (se bilder). MÅL: C6 Fortsättning av fallet: Blodcirkulation och känsel i foten är utan anmärkning. Vid röntgen ser man mycket riktigt en fibulafraktur med samtidig syndesmosskada, som man opererar akut med inre fixation. Efter operation anlägger man ett cirkulärt underbensgips. Kontrollröntgen efter sex veckor visar läkning i god progress och avgipsning genomförs i samband med återbesök på ortopedmottagningen. Olof kan gradvis träna mer och mer under sommaren, men på sjukgymnastens inrådan avstår han att spela tävlingsmatcher. I juli fyller han 15 och skaffar sig förarintyg för EU-moped. För sina besparingar införskaffar han ett habilt åkdon, som trots den lagstiftade gränsen på 45 km/h nästan gör det dubbla. En dag i augusti är det återigen dags för bortamatch med fotbollslaget och Olof bestämmer sig för att följa med till Skeda Udde som åskådare. Vid Kolbyttemon kör han i hög fart av vägen och faller av mopeden. Huvudets högra sida landar mot en sten och får ta emot en hård smäll. Han svimmar av en kort stund, men återfår sedan medvetandet. En förbipasserande larmar ambulans och Olof förs i ilfart till akuten på US, där han tas emot av traumateamet. Efter att ha avlägsnat hjälmen, som är kraftigt intryckt över tinningen på höger sida, konstaterar undersökande läkare att det finns tecken till skallfrakturer i området. Det rinner även blod från höger hörselgång. På datortomografi ser man en longitudinell fraktur genom tinningbenet och flera frakturer i ansiktsskelettet. Vid den neurologiska undersökningen noterar man även att Olofs högra ansiktshalva är slapp och att han inte kan rynka pannan, sluta ögat eller le på denna sida. Fråga A3) (1p) Vilken nerv är skadad? Vad kallas det tillstånd där en skada på denna nerv ger upphov till oförmåga att kontrollera ansiktsmuskulaturen? Den skadade nerven är N. facialis (kranialnerv VII). Tillståndet kallas facialispares. MÅL: C3, 8 3

4 Aid nr..4(25) Olof, 14 år, är entusiastisk fotbollsspelare i Sturefors pojklag. I en av vårens bortamatcher mot Slaka råkar han ut för en hård tackling mot yttersidan av höger underben. Han får omedelbart mycket ont och tillskyndande tränare noterar svullnad i fotleden. Vid ankomst till US akutmottagning en timma senare är Olof hjälpligt smärtlindrad efter upprepade doser morfin. Ortopedjouren finner vid undersökning tydliga tecken till en fibulafraktur. För att förvissa sig om att det inte föreligger skada på nerver eller blodkärl till foten gör ortopeden s.k. distalstatus, vilket innebär test av sensorik (smärta/beröring), motorik och blodcirkulation distalt om skadan. För att testa smärta sticker ortopeden med en vass nål, medan han använder en mjuk bomullskompress för att testa sensoriken. Förklara varför man testar känsligheten för både smärta och beröring! Förklara vidare hur de afferenta signalerna för beröring respektive smärta färdas hela vägen från periferin till cortex! Ange målområden i cortex och berätta vad du vet om funktionen och organisation hos de olika målområdena! Blodcirkulation och känsel i foten är utan anmärkning. Vid röntgen ser man mycket riktigt en fibulafraktur med samtidig syndesmosskada, som man opererar akut med inre fixation. Efter operation anlägger man ett cirkulärt underbensgips. Kontrollröntgen efter sex veckor visar läkning i god progress och avgipsning genomförs i samband med återbesök på ortopedmottagningen. Olof kan gradvis träna mer och mer under sommaren, men på sjukgymnastens inrådan avstår han att spela tävlingsmatcher. I juli fyller han 15 och skaffar sig förarintyg för EU-moped. För sina besparingar införskaffar han ett habilt åkdon, som trots den lagstiftade gränsen på 45 km/h nästan gör det dubbla. En dag i augusti är det återigen dags för bortamatch med fotbollslaget och Olof bestämmer sig för att följa med till Skeda Udde som åskådare. Vid Kolbyttemon kör han i hög fart av vägen och faller av mopeden. Huvudets högra sida landar mot en sten och får ta emot en hård smäll. Han svimmar av en kort stund, men återfår sedan medvetandet. En förbipasserande larmar ambulans och Olof förs i ilfart till akuten på US, där han tas emot av traumateamet. Efter att ha avlägsnat hjälmen, som är kraftigt intryckt över tinningen på höger sida, konstaterar undersökande läkare att det finns tecken till skallfrakturer i området. Det rinner även blod från höger hörselgång. På datortomografi ser man en longitudinell fraktur genom tinningbenet och flera frakturer i ansiktsskelettet. Vid den neurologiska undersökningen noterar man även att Olofs högra ansiktshalva är slapp och att han inte kan rynka pannan, sluta ögat eller le på denna sida. Vilken nerv är skadad? Vad kallas det tillstånd där en skada på denna nerv ger upphov till oförmåga att kontrollera ansiktsmuskulaturen? Den skadade nerven är N. facialis (kranialnerv VII). Tillståndet kallas facialispares. MÅL: C3, 8 Fråga A4 a) (4p) Beskriv det anatomiska förloppet för denna nerv. Beskrivningen skall innefatta hela förloppet från dess ursprung till de huvudsakliga terminala motoriska grenarna. Ge exempel på minst tre muskler som innerveras av de terminala grenarna och precisera funktionen för dessa! Fråga A4 b) (1p) Finns det några speciella punkter där nerven är extra känslig för skada? Fråga A4 c) (1p) Nämn två funktioner hos N. facialis som ej är motoriska! 4

5 Aid nr..5(25) Nucleus nervi facialis är belägen i pons ventrolateralt om abducenskärnan. Facialistrådarna passerar i en slinga omkring abducenskärnan och bildar dorsalt om denna en skarp krök, genu nervi facialis. Nerven lämnar hjärnstammen vid pons undre rand och läper därefter tillsammans med CN. VIII in i meatus acusticus internus. Fram till denna punkt saknar N. facialis epineurium, vilket gör den mycket känslig för kompression och andra skador. I botten av meatus acusticus internus tränger n. facilis in i canalis facialis, som är belägen i tinningbenets klippdel. Genom canalis facialis löper nerven längs en komplex bana där den slutligen böjer av medialt om trumhålan i en spetsvinklig krök som kallas det yttre facialisknäet, geniculum nervi facialis (här ligger även ganglion geniculi, som ger upphov till smaktrådarna via n. intermedius). Nerven förlöper därefter horisontellt bakåt i trumhålans mediala vägg och passerar under den laterala båggången. Mot slutet av sin bana genom canalis facialis avger n. facialis en motorisk gren, n. stapedius, samt chorda tympani (chorda tympani innehåller smaktrådarna från n. intermedius, vilka står för smaken på tungans främre 2/3). Slutligen emanerar n. facialis genom foramen stylomastoideum. Under sitt extrakraniella förlopp avger n. facialis först en mindre gren till bland annat öronmusslans mindre muskler, medan huvuddelen av nerven fortsätter framåt mot parotiskörteln, där nerven delar upp sig i flera grenar: Rami temporales- till delar av m. occipitofrontalis, muskler kring ögat och framför öronmusslan; Rami zygomatici- till mm. Zygomatici och m. orbicularis oculi; Rami buccales- ytligt om m. masseter vidare framåt till m. buccinator samt överläppens och näsans muskler; Ramus marginalis mandibulae- underläppens och hakans muskler; Ramus colli- platysma. N. facialis beskriver en lång och vindlande bana från hjärnstammen, via tinningbenet och ut över ansiktets lateralsida. Längs vägen föreligger flera känsliga passager, bland annat passagen genom tinningbenet. Denna passage är trång och utfylls till närmare 80% av nerven. En annan viktig punkt där nerven lätt kan ta skada är vid passagen av parotiskörteln, där nerven ligger ytligt och är mottaglig för såväl trubbigt våld som skär- och stickskador. Exv. Parasympatisk innervation av spottkörtlar och smak på anteriora 2/3 av tungan. MÅL: C3, 5, 8 5

6 Aid nr..6(25) Olof, 14 år, är entusiastisk fotbollsspelare i Sturefors pojklag. I en av vårens bortamatcher mot Slaka råkar han ut för en hård tackling mot yttersidan av höger underben. Han får omedelbart mycket ont och tillskyndande tränare noterar svullnad i fotleden. Vid ankomst till US akutmottagning en timma senare är Olof hjälpligt smärtlindrad efter upprepade doser morfin. Ortopedjouren finner vid undersökning tydliga tecken till en fibulafraktur. För att förvissa sig om att det inte föreligger skada på nerver eller blodkärl till foten gör ortopeden s.k. distalstatus, vilket innebär test av sensorik (smärta/beröring), motorik och blodcirkulation distalt om skadan. För att testa smärta sticker ortopeden med en vass nål, medan han använder en mjuk bomullskompress för att testa sensoriken. Förklara varför man testar känsligheten för både smärta och beröring! Förklara vidare hur de afferenta signalerna för beröring respektive smärta färdas hela vägen från periferin till cortex! Ange målområden i cortex och berätta vad du vet om funktionen och organisation hos de olika målområdena! I juli fyller han 15 och skaffar sig förarintyg för EU-moped. För sina besparingar införskaffar han ett habilt åkdon, som trots den lagstiftade gränsen på 45 km/h nästan gör det dubbla. En dag i augusti är det återigen dags för bortamatch med fotbollslaget och Olof bestämmer sig för att följa med till Skeda Udde som åskådare. Vid Kolbyttemon kör han i hög fart av vägen och faller av mopeden. Huvudets högra sida landar mot en sten och får ta emot en hård smäll. Han svimmar av en kort stund, men återfår sedan medvetandet. En förbipasserande larmar ambulans och Olof förs i ilfart till akuten på US, där han tas emot av traumateamet. Efter att ha avlägsnat hjälmen, som är kraftigt intryckt över tinningen på höger sida, konstaterar undersökande läkare att det finns tecken till skallfrakturer i området. Det rinner även blod från höger hörselgång. På datortomografi ser man en longitudinell fraktur genom tinningbenet och flera frakturer i ansiktsskelettet. Vid den neurologiska undersökningen noterar man även att Olofs högra ansiktshalva är slapp och att han inte kan rynka pannan, sluta ögat eller le på denna sida. Vilken nerv är skadad? Vad kallas det tillstånd där en skada på denna nerv ger upphov till oförmåga att kontrollera ansiktsmuskulaturen? Den skadade nerven är N. facialis (kranialnerv VII). Tillståndet kallas facialispares. Beskriv det anatomiska förloppet för denna nerv. Beskrivningen skall innefatta hela förloppet från dess ursprung till de huvudsakliga terminala motoriska grenarna. Ge exempel på minst tre muskler som innerveras av de terminala grenarna och precisera funktionen för dessa! Finns det några speciella punkter där nerven är extra känslig för skada? Nämn två funktioner hos N. facialis som ej är motoriska! Nucleus nervi facialis är belägen i pons ventrolateralt om abducenskärnan. Facialistrådarna passerar i en slinga omkring abducenskärnan och bildar dorsalt om denna en skarp krök, genu nervi facialis. Nerven lämnar hjärnstammen vid pons undre rand och läper därefter tillsammans med CN. VIII in i meatus acusticus internus. Fram till denna punkt saknar N. facialis epineurium, vilket gör den mycket känslig för kompression och andra skador. I botten av meatus acusticus internus tränger n. facilis in i canalis facialis, som är belägen i tinningbenets klippdel. Genom canalis facialis löper nerven längs en komplex bana där den slutligen böjer av medialt om trumhålan i en spetsvinklig krök som kallas det yttre facialisknäet, geniculum nervi facialis (här ligger även ganglion geniculi, som ger upphov till smaktrådarna via n. intermedius). Nerven förlöper därefter horisontellt bakåt i trumhålans mediala vägg och passerar under den laterala båggången. Mot slutet av sin bana genom canalis facialis avger n. facialis en motorisk gren, n. stapedius, samt chorda tympani (chorda tympani innehåller smaktrådarna från n. intermedius, vilka står för smaken på tungans främre 2/3). Slutligen emanerar n. facialis genom foramen stylomastoideum. Under sitt extrakraniella förlopp avger n. facialis först en mindre gren till bland annat öronmusslans mindre muskler, medan huvuddelen av nerven fortsätter framåt mot parotiskörteln, där nerven delar upp sig i flera grenar: Rami temporales- till delar av m. occipitofrontalis, muskler kring ögat och framför öronmusslan; Rami zygomatici- till mm. Zygomatici och m. orbicularis oculi; Rami buccales- ytligt om m. masseter vidare framåt till m. buccinator samt överläppens och näsans muskler; Ramus marginalis mandibulae- underläppens och hakans muskler; Ramus colli- platysma. N. facialis beskriver en lång och vindlande bana från hjärnstammen, via tinningbenet och ut över ansiktets lateralsida. Längs vägen föreligger flera känsliga passager, bland annat passagen genom tinningbenet. Denna passage är trång och utfylls till närmare 80% av nerven. En annan viktig punkt där nerven lätt kan ta skada är vid passagen av parotiskörteln, där nerven ligger ytligt och är mottaglig för såväl trubbigt våld som skär- och stickskador. Exv. Parasympatisk innervation av spottkörtlar och smak på anteriora 2/3 av tungan. MÅL: C3, 5, 8 Fråga A5 (1p) Trots slappheten i höger sida av ansiktet kan Olof bita ihop och tugga utan problem. Hur kommer sig detta? Förklara utifrån dina kunskaper om neuroanatomi! Tuggmuskulaturen innerveras av N. trigeminus (CN.V). 6

7 Aid nr..7(25) Olof, 14 år, är entusiastisk fotbollsspelare i Sturefors pojklag. I en av vårens bortamatcher mot Slaka råkar han ut för en hård tackling mot yttersidan av höger underben. Han får omedelbart mycket ont och tillskyndande tränare noterar svullnad i fotleden. Vid ankomst till US akutmottagning en timma senare är Olof hjälpligt smärtlindrad efter upprepade doser morfin. Ortopedjouren finner vid undersökning tydliga tecken till en fibulafraktur. För att förvissa sig om att det inte föreligger skada på nerver eller blodkärl till foten gör ortopeden s.k. distalstatus, vilket innebär test av sensorik (smärta/beröring), motorik och blodcirkulation distalt om skadan. För att testa smärta sticker ortopeden med en vass nål, medan han använder en mjuk bomullskompress för att testa sensoriken. Förklara varför man testar känsligheten för både smärta och beröring! Förklara vidare hur de afferenta signalerna för beröring respektive smärta färdas hela vägen från periferin till cortex! Ange målområden i cortex och berätta vad du vet om funktionen och organisation hos de olika målområdena! I juli fyller han 15 och skaffar sig förarintyg för EU-moped. För sina besparingar införskaffar han ett habilt åkdon, som trots den lagstiftade gränsen på 45 km/h nästan gör det dubbla. En dag i augusti är det återigen dags för bortamatch med fotbollslaget och Olof bestämmer sig för att följa med till Skeda Udde som åskådare. Vid Kolbyttemon kör han i hög fart av vägen och faller av mopeden. Huvudets högra sida landar mot en sten och får ta emot en hård smäll. Han svimmar av en kort stund, men återfår sedan medvetandet. En förbipasserande larmar ambulans och Olof förs i ilfart till akuten på US, där han tas emot av traumateamet. Efter att ha avlägsnat hjälmen, som är kraftigt intryckt över tinningen på höger sida, konstaterar undersökande läkare att det finns tecken till skallfrakturer i området. Det rinner även blod från höger hörselgång. På datortomografi ser man en longitudinell fraktur genom tinningbenet och flera frakturer i ansiktsskelettet. Vid den neurologiska undersökningen noterar man även att Olofs högra ansiktshalva är slapp och att han inte kan rynka pannan, sluta ögat eller le på denna sida. Trots slappheten i höger sida av ansiktet kan Olof bita ihop och tugga utan problem. Hur kommer sig detta? Förklara utifrån dina kunskaper om neuroanatomi! Tuggmuskulaturen innerveras av N. trigeminus (CN.V). MÅL:C1 Fortsättning av fallet: Vi återvänder nu till Olof. Det visar sig att han bortsett från skadan i tinningbenet och den resulterande facialisparesen förefaller ha klarat sig utan allvarligare skador. Eftersom det är viktigt att reparera nervskadan så snart som möjligt, börjar man planera för akut operation. Eftersom detta involverar både öron-näsa-hals-läkare, neurokirurg och plastikkirurg dröjer det ett antal timmar innan man kan komma igång. Under väntetiden sjunker Olof plötsligt i medvetande och man beställer på inrådan av neurokirurgen en ny datortomografiundersökning av skallen. Denna visar, utöver den tidigare noterade tinningbensfrakturen, en nytillkommen, stor blödning i tinningregionen. Det snabba förloppet tyder närmast på att det rör sig om ett s.k. epiduralhematom, en blödning i de artärer som löper kring den hårda hjärnhinnan. Olof tas nu till operation för akut utrymning av hematomet. Fråga A6 (1p) Med tanke på skadans lokalisation, vilket blodkärl är det sannolikt som blöder? Meningea media. Mål: C1, 3 7

8 Aid nr..8(25) Olof, 14 år, är entusiastisk fotbollsspelare i Sturefors pojklag. I en av vårens bortamatcher mot Slaka råkar han ut för en hård tackling mot yttersidan av höger underben. Han får omedelbart mycket ont och tillskyndande tränare noterar svullnad i fotleden. Vid ankomst till US akutmottagning en timma senare är Olof hjälpligt smärtlindrad efter upprepade doser morfin. Ortopedjouren finner vid undersökning tydliga tecken till en fibulafraktur. För att förvissa sig om att det inte föreligger skada på nerver eller blodkärl till foten gör ortopeden s.k. distalstatus, vilket innebär test av sensorik (smärta/beröring), motorik och blodcirkulation distalt om skadan. För att testa smärta sticker ortopeden med en vass nål, medan han använder en mjuk bomullskompress för att testa sensoriken. Förklara varför man testar känsligheten för både smärta och beröring! Förklara vidare hur de afferenta signalerna för beröring respektive smärta färdas hela vägen från periferin till cortex! Ange målområden i cortex och berätta vad du vet om funktionen och organisation hos de olika målområdena! I juli fyller han 15 och skaffar sig förarintyg för EU-moped. För sina besparingar införskaffar han ett habilt åkdon, som trots den lagstiftade gränsen på 45 km/h nästan gör det dubbla. En dag i augusti är det återigen dags för bortamatch med fotbollslaget och Olof bestämmer sig för att följa med till Skeda Udde som åskådare. Vid Kolbyttemon kör han i hög fart av vägen och faller av mopeden. Huvudets högra sida landar mot en sten och får ta emot en hård smäll. Han svimmar av en kort stund, men återfår sedan medvetandet. En förbipasserande larmar ambulans och Olof förs i ilfart till akuten på US, där han tas emot av traumateamet. Efter att ha avlägsnat hjälmen, som är kraftigt intryckt över tinningen på höger sida, konstaterar undersökande läkare att det finns tecken till skallfrakturer i området. Det rinner även blod från höger hörselgång. På datortomografi ser man en longitudinell fraktur genom tinningbenet och flera frakturer i ansiktsskelettet. Vid den neurologiska undersökningen noterar man även att Olofs högra ansiktshalva är slapp och att han inte kan rynka pannan, sluta ögat eller le på denna sida. Vi återvänder nu till Olof. Det visar sig att han bortsett från skadan i tinningbenet och den resulterande facialisparesen förefaller ha klarat sig utan allvarligare skador. Eftersom det är viktigt att reparera nervskadan så snart som möjligt, börjar man planera för akut operation. Eftersom detta involverar både öron-näsa-hals-läkare, neurokirurg och plastikkirurg dröjer det ett antal timmar innan man kan komma igång. Under väntetiden sjunker Olof plötsligt i medvetande och man beställer på inrådan av neurokirurgen en ny datortomografiundersökning av skallen. Denna visar, utöver den tidigare noterade tinningbensfrakturen, en nytillkommen, stor blödning i tinningregionen. Det snabba förloppet tyder närmast på att det rör sig om ett s.k. epiduralhematom, en blödning i de artärer som löper kring den hårda hjärnhinnan. Olof tas nu till operation för akut utrymning av hematomet. Med tanke på skadans lokalisation, vilket blodkärl är det sannolikt som blöder? Meningea media., Mål: C1, 3 Fortsättning av fallet: Hjärnans överlevnad är helt beroende av god blodcirkulationen utan längre uppehåll. Fråga A7 (5p) Hur ser den arteriella blodförsörjningen till hjärnans parenkym ut? Beskriv kärlanatomin och de huvudsakliga försörjningsområdena för respektive kärl! Svaret ska innehålla en korrekt beskrivning av vertebrobasilariscirkulationen samt circulus vilisii med huvudsakliga grenar och försörjningsområden. För detaljer, se anatomibok. Mål: C15 8

9 Aid nr..9(25) Fall B: Basgruppsmiddag med utsökt mat (25p) Efter en intressant men lång och arbetsam termin går en av basgrupperna på T5 ut för att fira terminsslutet med en god middag på en av Linköpings bästa restauranger. Flera olika rätter beställs och då dessa serveras sprids ljuvliga dofter. De olika maträtterna har dock sin specifika doft och alla basgruppsdeltagarna kan känna denna specifika skillnad. Doften av te x vitlöksmarinerad potatis känner alla igen. Fråga B1 (2p) Robert som är förkyld och rysligt täppt i näsan känner ingen skillnad på de olika dofterna. Redogör histologiskt för vilka celler och strukturer som finns här (i näsan) och ange hur var och en av dessa bidrar till att vi kan registrera olika luktstimuli. Doftmolekylerna når olfaktorieepitelet i näsans slemhinna som bl a består av receptorceller vars axoner skickas till CNS. Här finns också stödjeceller och basalceller som bildar ett pseudostratifierat luftvägsepitel med cilier. Det finns en rad olika receptorceller som svarar på olika dofter. Seromukösa körtlar hjälper till att skölja rent mellan de olika doftstimuleringarna så att vi är redo för nya doftmolekyler. Mål: C5 9

10 Aid nr..10(25) Efter en intressant men lång och arbetsam termin går en av basgrupperna på T5 ut för att fira terminsslutet med en god middag på en av Linköpings bästa restauranger. Flera olika rätter beställs och då dessa serveras sprids ljuvliga dofter. De olika maträtterna har dock sin specifika doft och alla basgruppsdeltagarna kan känna denna specifika skillnad. Doften av te x vitlöksmarinerad potatis känner alla igen. Fortsättning av fallet: Doftmolekylerna når olfaktorieepitelets i näsans slemhinna som bl a består av receptorceller vars axoner skickas till CNS. Här finns också stödjeceller och basalceller som bildar ett pseudostratifierat luftvägsepitel med cilier. Det finns en rad olika receptorceller som svarar på olika dofter. Roberts tillfälligt förlorade förmåga att känna dofter börjar diskuteras. I detta fall är basgruppen på det klara över att nästäppan har gjort sitt. Anna berättar då att hon vid ett tillfälle undersökts av en neurolog som lät henne göra luktprov. De doftande ämnen som användes i testet var av icke "irriterande" karaktär, t ex kaffe och choklad. Dels så undersöktes vilka koncentrationer som behövdes av ett ämne för att hon skulle känna doften av det, och dels fick hon göra ett test där hennes förmåga att känna igen olika dofter undersöktes. Denna undersökning gjordes efter att hon ramlat av cykeln och slagit i huvudet rejält. Fråga B2 (6p) Hur kan vi känna och uppfatta ett luktstimulus efter att det har nått en receptorcell i olfaktorieepitelet? Redogör funktionellt neuroanatomiskt för detta förlopp, från det att impulsen startar i en receptorcell till dess att den når cerebrala cortex. Vad kan man få fram av ett lukttest som beskrivs ovan? Receptorceller i olfaktorieepitelet aktiveras, ju högre koncentration av ämnet ju fler receptorer aktiveras. Receptorcellernas axoner (Nn olfactorii (kranialnerv I)) konvergerar på mitralceller i bulbus olfactorius. Processandet av luktimpulserna i bulbus olfactorius är mycket komplext och liknar det i retina med lateral inhibering. Bulbus olfactorius har betydelse både för detektionströskeln av en doft såväl som förmågan att skilja på lukter. Mitralcellerna skickar axoner via tractus olfactorius till primära olfaktorie kortex men också area 28, 2. Amygdala. I luktkortex medvetandegör man dofterna och här skapas kontakter med bl a orbitofrontala loberna som står i kontakt med områden involverade i minne och associationer. Viktigt för att känna igen dofter. Testet kan användas för att lokalisera en skada i Os ethmoidale och Lamina cribrosa där olfaktorienerven går. Mål: C1, C5 10

11 Aid nr..11(25) Efter en intressant men lång och arbetsam termin går en av basgrupperna på T5 ut för att fira terminsslutet med en god middag på en av Linköpings bästa restauranger. Flera olika rätter beställs och då dessa serveras sprids ljuvliga dofter. De olika maträtterna har dock sin specifika doft och alla basgruppsdeltagarna kan känna denna specifika skillnad. Doften av te x vitlöksmarinerad potatis känner alla igen. Doftmolekylerna når olfaktorieepitelets i näsans slemhinna som bl a består av receptorceller vars axoner skickas till CNS. Här finns också stödjeceller och basalceller som bildar ett pseudostratifierat luftvägsepitel med cilier. Det finns en rad olika receptorceller som svarar på olika dofter. Roberts tillfälligt förlorade förmåga att känna dofter börjar diskuteras. I detta fall är basgruppen på det klara över att nästäppan har gjort sitt. Anna berättar då att hon vid ett tillfälle undersökts av en neurolog som lät henne göra luktprov. De doftande ämnen som användes i testet var av icke "irriterande" karaktär, t ex kaffe och choklad. Dels så undersöktes vilka koncentrationer som behövdes av ett ämne för att hon skulle känna doften av det, och dels fick hon göra ett test där hennes förmåga att känna igen olika dofter undersöktes. Denna undersökning gjordes efter att hon ramlat av cykeln och slagit i huvudet rejält. Fortsättning av fallet Receptorceller i olfaktorieepitelet aktiveras och deras axoner (Nn olfactorii (kranialnerv I)) konvergerar på mitralceller i bulbus olfactorius som har betydelse både för detektionströskeln av en doft såväl som förmågan att skilja på lukter. Mitralcellerna skickar axoner via tractus olfactorius till primära olfaktorie kortex men också till amygdala. I luktkortex medvetandegörs dofterna och här skapas kontakter med bl a orbitofrontala loberna som står i kontakt med områden involverade i minne och associationer. Det är väl känt att doften är väldigt viktig även för smaken då man äter. De personer som lider av bilateral anosmia (förmågan att känna lukt är förlorad) kan märka detta genom att maten till viss del "förlorat" sin smak. Fråga B3 (2p) Ange ett område i hjärnan som har betydelse för integrationen av doft och smak och motivera (kort) ditt svar. Konvergens av doft- och smaksignaler sker i anteriora delen av insula men även i orbitofrontala kortex. Nervceller belägna i ant. delen av insula projicerar sig till orbitofrontala kortex. Mål: C1, C5 11

12 Aid nr..12(25) Efter en intressant men lång och arbetsam termin går en av basgrupperna på T5 ut för att fira terminsslutet med en god middag på en av Linköpings bästa restauranger. Flera olika rätter beställs och då dessa serveras sprids ljuvliga dofter. De olika maträtterna har dock sin specifika doft och alla basgruppsdeltagarna kan känna denna specifika skillnad. Doften av te x vitlöksmarinerad potatis känner alla igen. Doftmolekylerna når olfaktorieepitelets i näsans slemhinna som bl a består av receptorceller vars axoner skickas till CNS. Här finns också stödjeceller och basalceller som bildar ett pseudostratifierat luftvägsepitel med cilier. Det finns en rad olika receptorceller som svarar på olika dofter. Roberts tillfälligt förlorade förmåga att känna dofter börjar diskuteras. I detta fall är basgruppen på det klara över att nästäppan har gjort sitt. Anna berättar då att hon vid ett tillfälle undersökts av en neurolog som lät henne göra luktprov. De doftande ämnen som användes i testet var av icke "irriterande" karaktär, t ex kaffe och choklad. Dels så undersöktes vilka koncentrationer som behövdes av ett ämne för att hon skulle känna doften av det, och dels fick hon göra ett test där hennes förmåga att känna igen olika dofter undersöktes. Denna undersökning gjordes efter att hon ramlat av cykeln och slagit i huvudet rejält. Receptorceller i olfaktorieepitelet aktiveras deras axoner (Nn olfactorii (kranialnerv I)) konvergerar på mitralceller i bulbus olfactorius som har betydelse både för detektionströskeln av en doft såväl som förmågan att skilja på lukter. Mitralcellerna skickar axoner via tractus olfactorius till primära olfaktorie kortex men också till amygdala. I luktkortex medvetandegörs dofterna och här skapas kontakter med bl a orbitofrontala loberna som står i kontakt med områden involverade i minne och associationer. Det är väl känt att doften är väldigt viktig även för smaken då man äter. De personer som lider av bilateral anosmia (förmågan att känna lukt är förlorad) kan märka detta genom att maten till viss del "förlorat" sin smak. Fortsättning av fallet Konvergens av doft- och smaksignaler sker i anteriora delen av insula men även i orbitofrontala kortex. Nervceller belägna i anteriora delen av insula projicerar sig till orbitofrontala kortex. Alla basgruppsdeltagare är eniga om att "lukt" är ett viktigt sinne inte endast för att kunna uppskatta ett superbt kök utan det kanske även har haft betydelse för vår överlevnad. Man kan t ex förknippa en doft med något trevligt. Jonas säger då att hans hjärta börjar klappa bara han känner doften av "sin kärleks" cologne. Fråga B4 (2p) kan Jonas få hjärtklappning bara genom att känna en doft? Hur Via amygdala men även via orbitofrontala kortex får hypothalamus impulser som i sin tur ger vegetativa svar såsom hjärtklappning Mål: C1, C5 12

13 Aid nr..13(25) Efter en intressant men lång och arbetsam termin går en av basgrupperna på T5 ut för att fira terminsslutet med en god middag på en av Linköpings bästa restauranger. Flera olika rätter beställs och då dessa serveras sprids ljuvliga dofter. Doftmolekylerna når olfaktorieepitelets i näsans slemhinna som bl a består av receptorceller vars axoner skickas till CNS. Här finns också stödjeceller och basalceller som bildar ett pseudostratifierat luftvägsepitel med cilier. Det finns en rad olika receptorceller som svarar på olika dofter. Anna berättar att hon vid ett tillfälle undersökts av en neurolog som lät henne göra luktprov. Receptorceller i olfaktorieepitelet aktiveras deras axoner (Nn olfactorii (kranialnerv I)) konvergerar på mitralceller i bulbus olfactorius som har betydelse både för detektionströskeln av en doft såväl som förmågan att skilja på lukter. Mitralcellerna skickar axoner via tractus olfactorius till primära olfaktorie kortex men också till amygdala. I luktkortex medvetandegörs dofterna och här skapas kontakter med bl a orbitofrontala loberna som står i kontakt med områden involverade i minne och associationer. Alla basgruppsdeltagare är eniga om att "lukt" är ett viktigt sinne inte endast för att kunna uppskatta ett superbt kök utan det kanske även har haft betydelse för vår överlevnad. Man kan t ex förknippa en doft med något trevligt. Jonas säger då att hans hjärta börjar klappa bara han känner doften av "sin kärleks" cologne. Fortsättning av fallet Via amygdala men även via orbitofrontala kortex får hypothalamus impulser som i sin tur ger vegetativa svar såsom hjärtklappning Robert är i alla fall glad att maten ser så aptitlig ut eftersom synintrycket av mat också bidrar till att maten smakar bra. Anders tycker att salladen ser mycket god ut, men just som han skall börja servera sig själv ser hans kamrater att en hel del av salladsbitarna har en rödbrun ofräsch färg. Anders har svårt att se detta även när han är medveten om det. Han förklarar för sina vänner att han har en viss typ av färgblindhet, som heter deuteranomali dvs. han saknar grönkänsliga receptorer i ögat. Hans morfar hade likadant. Fråga B5 (4p) Varför har Anders svårt att skilja rött och grönt från varandra trots att han bara saknar en typ av tappar? Beskriv också vilka färger ögat är känsligt för och ungefär hur dessa färger är fördelade i spektrum? Känslighet Blått Grönt Rött Blått Rött Våglängd Anders har svårt att se även röda föremål eftersom känsligheten i det röd-gröna området utgörs av summan av de bägge receptorernas känslighet. En rubbning av den ena påverkar markant denna samverkan mellan rött och grönt. Mål: C1, C5 13

14 Aid nr..14(25) Efter en intressant men lång och arbetsam termin går en av basgrupperna på T5 ut för att fira terminsslutet med en god middag på en av Linköpings bästa restauranger. Flera olika rätter beställs och då dessa serveras sprids ljuvliga dofter. Doftmolekylerna når olfaktorieepitelets i näsans slemhinna som bl a består av receptorceller vars axoner skickas till CNS. Här finns också stödjeceller och basalceller som bildar ett pseudostratifierat luftvägsepitel med cilier. Det finns en rad olika receptorceller som svarar på olika dofter. Anna berättar att hon vid ett tillfälle undersökts av en neurolog som lät henne göra luktprov. Receptorceller i olfaktorieepitelet aktiveras deras axoner (Nn olfactorii (kranialnerv I)) konvergerar på mitralceller i bulbus olfactorius som har betydelse både för detektionströskeln av en doft såväl som förmågan att skilja på lukter. Mitralcellerna skickar axoner via tractus olfactorius till primära olfaktorie kortex men också till amygdala. I luktkortex medvetandegörs dofterna och här skapas kontakter med bl a orbitofrontala loberna som står i kontakt med områden involverade i minne och associationer. Alla basgruppsdeltagare är eniga om att "lukt" är ett viktigt sinne inte endast för att kunna uppskatta ett superbt kök utan det kanske även har haft betydelse för vår överlevnad. Man kan t ex förknippa en doft med något trevligt. Jonas säger då att hans hjärta börjar klappa bara han känner doften av "sin kärleks" cologne. Via amygdala men även via orbitofrontala kortex får hypothalamus impulser som i sin tur ger vegetativa svar såsom hjärtklappning. Robert är i alla fall glad att maten ser så aptitlig ut eftersom synintrycket av mat också bidrar till att maten smakar bra. Anders tycker att salladen ser mycket god ut, men just som han skall börja servera sig själv ser hans kamrater att en hel del av salladsbitarna har en rödbrun ofräsch färg. Anders har svårt att se detta även när han är medveten om det. Han förklarar för sina vänner att han har en viss typ av färgblindhet, som heter deuteranomali dvs. han saknar grönkänsliga receptorer i ögat. Hans morfar hade likadant. Fortsättning av fallet Anders har svårt att se även röda föremål eftersom känsligheten i det röd-gröna området utgörs av summan av de bägge receptorernas känslighet. En rubbning av den ena påverkar markant denna samverkan mellan rött och grönt. Plötsligt slocknar ljuset i restaurangen. Skyltarna vid nödutgångarna förblir dock tända. Anders och hans kamrater märker att det först blir nästan helt svart men att de redan efter några sekunder ser bättre. Fråga B6 (4p) Redogör för ögats olika mekanismer att anpassa sig till mörkerseende och ange ungefär hur snabbt dessa har effekt och hur stor relativ effekt de har! Pupillen: Relativt liten effekt. Reagerar på någon sekund. Neuronal adaptation: Framför allt en minskad inhibition från amacrincellerna. Tar någon till några sekunder. Har större effekt än pupillreaktionen. Fotokemisk adaptation: Stavarna producerar mer rhodopsin vilket gör dem känsligare för ljus. Tar min. Har mycket stor effekt och kan öka ljuskänsligheten 10 5 gånger. Mål: C1, C5 14

15 Aid nr..15(25) Efter en intressant men lång och arbetsam termin går en av basgrupperna på T5 ut för att fira terminsslutet med en god middag på en av Linköpings bästa restauranger. Anders tycker att salladen ser mycket god ut, men just som han skall börja servera sig själv ser hans kamrater att en hel del av salladsbitarna har en rödbrun ofräsch färg. Anders har svårt att se detta även när han är medveten om det. Han förklarar för sina vänner att han har en viss typ av färgblindhet, som heter deuteranomali dvs. han saknar grönkänsliga receptorer i ögat. Hans morfar hade likadant. Anders har svårt att se även röda föremål eftersom känsligheten i det röd-gröna området utgörs av summan av de bägge receptorernas känslighet. En rubbning av den ena påverkar markant denna samverkan mellan rött och grönt. Plötsligt slocknar ljuset i restaurangen. Skyltarna vid nödutgångarna förblir dock tända. Anders och hans kamrater märker att det först blir nästan helt svart men att de redan efter några sekunder ser bättre. Fortsättning av fallet Pupillen reagerar på någon sekund men har relativt liten effekt. Den neuronala adaptationen (minskad inhibition från amacrincellerna) tar några sekunder och har större effekt. Den fotokemiska adaptationen tar min men har mycket stor effekt. Genom att stavarna producerar mer rhodopsin kan ljuskänsligheten ökas 10 5 gånger. Fråga B7 (2p) I det relativa mörker som råder märker Anders att det går att titta på ett föremål om man tittar strax bredvid (excentrisk fixation). Förklara detta fenomen. Centralt i retina finns huvudsakligen tappar och dessa fungerar inte i denna belysning. Så fort man kommer utanför maculaområdet ökar dock tätheten av stavar gradvis och de fungerar i denna dämpade belysning. Mål: C1, C5 Fråga B8 (3p) Redogör för stavarnas elektriska koppling i retina? Flera stavar är kopplade till en bipolarcell. Bipolarcellen kopplar vidare till amacrinceller som kopplar på tapparnas signalsystem dvs. tapparnas bipolarceller och så vidare till tapparnas ganglieceller. Tapparna reagerar inte i denna belysning. Mål: C1, C5 15

16 Aid nr..16(25) Fall C Birger, 75 år, känner sit trätt och orkeslös (25 p) Birger, 75 år, har alltid varit en mycket aktiv person som motionerat regelbundet och engagerat sig i flera föreningar. Sista året har han dock börjat känna sig trött och orkeslös. Han tycker inte heller det är lika roligt med föreningsaktiviteterna. Detta beror både på att han fått successivt tilltagande gångsvårigheter och tremor men också på att han har svårt att komma igång med sina sysslor. Han söker nu på vårdcentralen eftersom hans fru insisterat på att han ska söka. Fråga C1 (5p) Vilka tester skulle du som undersökande läkare göra? Gångtest, undersöka rigiditet, vilo- eller intentionstremor (dricktest). Mål: T5C18 16

17 Aid nr..17(25) Birger, 75 år, har alltid varit en mycket aktiv person som motionerat regelbundet och engagerat sig i flera föreningar. Sista året har han dock börjat känna sig trött och orkeslös. Han tycker inte heller det är lika roligt med föreningsaktiviteterna. Detta beror både på att han fått successivt tilltagande gångsvårigheter och tremor men också på att han har svårt att komma igång med sina sysslor. Han söker nu på vårdcentralen eftersom hans fru insisterat på att han ska söka. Vilka tester skulle du som undersökande läkare göra? Gångtest, undersöka rigiditet, vilo- eller intentionstremor (dricktest). Mål: T5C18 Fråga C2 (2p) Vilken/vilka diagnoser vill du föreslå som sannolika? Parkinsons sjukdom, demens, depression. Mål: T5C8 17

18 Aid nr..18(25) Birger, 75 år, har alltid varit en mycket aktiv person som motionerat regelbundet och engagerat sig i flera föreningar. Sista året har han dock börjat känna sig trött och orkeslös. Han tycker inte heller det är lika roligt med föreningsaktiviteterna. Detta beror både på att han fått successivt tilltagande gångsvårigheter och tremor men också på att han har svårt att komma igång med sina sysslor. Han söker nu på vårdcentralen eftersom hans fru insisterat på att han ska söka. Vilka tester skulle du som undersökande läkare göra? Gångtest, undersöka rigiditet, vilo- eller intentionstremor (dricktest). Vilken/vilka diagnoser vill du föreslå som sannolika? Parkinsons sjukdom, demens, depression. Mål: T5C8 Fråga C3) (5p) Vilka neuropatologiska fynd (på histologisk nivå) måste finnas för diagnos Parkinsons sjukdom (PS)? Hur uppkommer sjukdomen (dvs sjukdomsmekanismer)? Beskriv i nedanstående figur! 18

19 Aid nr..19(25) 19

20 Aid nr..20(25) Birger, 75 år, har alltid varit en mycket aktiv person som motionerat regelbundet och engagerat sig i flera föreningar. Sista året har han dock börjat känna sig trött och orkeslös. Han tycker inte heller det är lika roligt med föreningsaktiviteterna. Detta beror både på att han fått successivt tilltagande gångsvårigheter och tremor men också på att han har svårt att komma igång med sina sysslor. Han söker nu på vårdcentralen eftersom hans fru insisterat på att han ska söka. Vilka tester skulle du som undersökande läkare göra? Gångtest, undersöka rigiditet, vilo- eller intentionstremor (dricktest). Vilken/vilka diagnoser vill du föreslå som sannolika? Parkinsons sjukdom, demens, depression. Vilka neuropatologiska fynd (på histologisk nivå) måste finnas för diagnos Parkinsons sjukdom (PS)? Hur uppkommer sjukdomen (dvs sjukdomsmekanismer)? Beskriv i nedanstående figur! Fråga C4) (3p) Nedsatt luktsinne föregår ofta de motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom med flera år. Vad beror det på? Enligt nya teorier (Braak) talar mycket för att PS är en mer utbredd degenerativ sjukdom med flera stadier, där det första stadiet drabbar hjärnstam och de olfaktoriska banorna. Mål: T5C9 20

21 Aid nr..21(25) Birger, 75 år, har alltid varit en mycket aktiv person som motionerat regelbundet och engagerat sig i flera föreningar. Sista året har han dock börjat känna sig trött och orkeslös. Han tycker inte heller det är lika roligt med föreningsaktiviteterna. Detta beror både på att han fått successivt tilltagande gångsvårigheter och tremor men också på att han har svårt att komma igång med sina sysslor. Han söker nu på vårdcentralen eftersom hans fru insisterat på att han ska söka. Vilka tester skulle du som undersökande läkare göra? Gångtest, undersöka rigiditet, vilo- eller intentionstremor (dricktest). Vilken/vilka diagnoser vill du föreslå som sannolika? Parkinsons sjukdom, demens, depression. Vilka neuropatologiska fynd (på histologisk nivå) måste finnas för diagnos Parkinsons sjukdom (PS)? Hur uppkommer sjukdomen (dvs sjukdomsmekanismer)? Beskriv i nedanstående figur! Nedsatt luktsinne föregår ofta de motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom med flera år. Vad beror det på? Enligt nya teorier (Braak) talar mycket för att PS är en mer utbredd degenerativ sjukdom med flera stadier, där det första stadiet drabbar hjärnstam och de olfaktoriska banorna. Mål: T5C9 Fortsättning av fallet: Birger har fått diagnosen Parkinsons sjukdom och ordineras L-dopa, som är det viktigaste läkemedlet vid behandling av denna sjukdom. Medicineringen har mycket god effekt och Birger blir helt symtomfri. Han återupptar sina tidigare aktiviteter. Birger lider av en sjukdom som drabbat basala ganglierna. Fråga C5 (5p) Vilka strukturer ingår i basala ganglierna? nc caudatus, putamen, globus pallidus (externa och interna segmenten) nc subthalamicus och substantia nigra ( pars compakta och retikulata). Mål: T5C1 21

22 Aid nr..22(25) Birger, 75 år, har alltid varit en mycket aktiv person som motionerat regelbundet och engagerat sig i flera föreningar. Sista året har han dock börjat känna sig trött och orkeslös. Han tycker inte heller det är lika roligt med föreningsaktiviteterna. Detta beror både på att han fått successivt tilltagande gångsvårigheter och tremor men också på att han har svårt att komma igång med sina sysslor. Han söker nu på vårdcentralen eftersom hans fru insisterat på att han ska söka. Vilka tester skulle du som undersökande läkare göra? Gångtest, undersöka rigiditet, vilo- eller intentionstremor (dricktest). Vilken/vilka diagnoser vill du föreslå som sannolika? Parkinsons sjukdom, demens, depression. Vilka neuropatologiska fynd (på histologisk nivå) måste finnas för diagnos Parkinsons sjukdom (PS)? Hur uppkommer sjukdomen (dvs sjukdomsmekanismer)? Beskriv i nedanstående figur! Nedsatt luktsinne föregår ofta de motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom med flera år. Vad beror det på? Enligt nya teorier (Braak) talar mycket för att PS är en mer utbredd degenerativ sjukdom med flera stadier, där det första stadiet drabbar hjärnstam och de olfaktoriska banorna. Birger har fått diagnosen Parkinsons sjukdom och ordineras L-dopa, som är det viktigaste läkemedlet vid behandling av denna sjukdom. Medicineringen har mycket god effekt och Birger blir helt symtomfri. Han återupptar sina tidigare aktiviteter. Birger lider av en sjukdom som drabbat basala ganglierna. Vilka strukturer ingår i basala ganglierna? nc caudatus, putamen, globus pallidus (externa och interna segmenten) nc subthalamicus och substantia nigra ( pars compakta och retikulata). Mål: T5C1 Fortsättning av fallet: Åren går och Birgers sjukdom fortskrider. Medicineffekten börjar variera och läkaren har lagt till flera läkemedel för att få en jämnare effekt igen. Detta går bra under ytterligare något år men till slut utvecklar Birger dyskinesier (överrörlighet). Fråga C6 (1p) Om du skulle se Birger för första gången i väntrummet nu, vilken differentialdiagnos skulle du överväga? Huntingtons sjukdom Mål: T5C8 22

23 Aid nr..23(25) Birger, 75 år, har alltid varit en mycket aktiv person som motionerat regelbundet och engagerat sig i flera föreningar. Sista året har han dock börjat känna sig trött och orkeslös. Han tycker inte heller det är lika roligt med föreningsaktiviteterna. Detta beror både på att han fått successivt tilltagande gångsvårigheter och tremor men också på att han har svårt att komma igång med sina sysslor. Han söker nu på vårdcentralen eftersom hans fru insisterat på att han ska söka. Vilka tester skulle du som undersökande läkare göra? Gångtest, undersöka rigiditet, vilo- eller intentionstremor (dricktest). Vilken/vilka diagnoser vill du föreslå som sannolika? Parkinsons sjukdom, demens, depression. Vilka neuropatologiska fynd (på histologisk nivå) måste finnas för diagnos Parkinsons sjukdom (PS)? Hur uppkommer sjukdomen (dvs sjukdomsmekanismer)? Beskriv i nedanstående figur! Nedsatt luktsinne föregår ofta de motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom med flera år. Vad beror det på? Enligt nya teorier (Braak) talar mycket för att PS är en mer utbredd degenerativ sjukdom med flera stadier, där det första stadiet drabbar hjärnstam och de olfaktoriska banorna. Birger har fått diagnosen Parkinsons sjukdom och ordineras L-dopa, som är det viktigaste läkemedlet vid behandling av denna sjukdom. Medicineringen har mycket god effekt och Birger blir helt symtomfri. Han återupptar sina tidigare aktiviteter. Birger lider av en sjukdom som drabbat basala ganglierna. Vilka strukturer ingår i basala ganglierna? nc caudatus, putamen, globus pallidus (externa och interna segmenten) nc subthalamicus och substantia nigra ( pars compakta och retikulata). Åren går och Birgers sjukdom fortskrider. Medicineffekten börjar variera och läkaren har lagt till flera läkemedel för att få en jämnare effekt igen. Detta går bra under ytterligare något år men till slut utvecklar Birger dyskinesier (överrörlighet). Om du skulle se Birger för första gången i väntrummet nu, vilken differentialdiagnos skulle du överväga? Huntingtons sjukdom Mål: T5C8 Fråga C7 (1p) Till vilken symtomgrupp hör Huntingtons sjukdom? Chorea Mål: T5C4 23

24 Aid nr..24(25) Birger, 75 år, har alltid varit en mycket aktiv person som motionerat regelbundet och engagerat sig i flera föreningar. Sista året har han dock börjat känna sig trött och orkeslös. Han tycker inte heller det är lika roligt med föreningsaktiviteterna. Detta beror både på att han fått successivt tilltagande gångsvårigheter och tremor men också på att han har svårt att komma igång med sina sysslor. Han söker nu på vårdcentralen eftersom hans fru insisterat på att han ska söka. Vilka tester skulle du som undersökande läkare göra? Gångtest, undersöka rigiditet, vilo- eller intentionstremor (dricktest). Vilken/vilka diagnoser vill du föreslå som sannolika? Parkinsons sjukdom, demens, depression. Vilka neuropatologiska fynd (på histologisk nivå) måste finnas för diagnos Parkinsons sjukdom (PS)? Hur uppkommer sjukdomen (dvs sjukdomsmekanismer)? Nedsatt luktsinne föregår ofta de motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom med flera år. Vad beror det på? Enligt nya teorier (Braak) talar mycket för att PS är en mer utbredd degenerativ sjukdom med flera stadier, där det första stadiet drabbar hjärnstam och de olfaktoriska banorna. Birger har fått diagnosen Parkinsons sjukdom och ordineras L-dopa, som är det viktigaste läkemedlet vid behandling av denna sjukdom. Medicineringen har mycket god effekt och Birger blir helt symtomfri. Han återupptar sina tidigare aktiviteter. Birger lider av en sjukdom som drabbat basala ganglierna. Vilka strukturer ingår i basala ganglierna? nc caudatus, putamen, globus pallidus (externa och interna segmenten) nc subthalamicus och substantia nigra ( pars compakta och retikulata). Åren går och Birgers sjukdom fortskrider. Medicineffekten börjar variera och läkaren har lagt till flera läkemedel för att få en jämnare effekt igen. Detta går bra under ytterligare något år men till slut utvecklar Birger dyskinesier (överrörlighet). Om du skulle se Birger för första gången i väntrummet nu, vilken differentialdiagnos skulle du överväga? Huntingtons sjukdom. Till vilken symtomgrupp hör Huntingtons sjukdom? Chorea Mål: T5C4 Fråga C8 (5p) Beskriv mekanismerna till att symtomen uppstår. 24

25 Aid nr..25(25) 25