Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p)

Transkript

1 Kod nr..1(27) Fall A Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Fråga A1 (1p) Hur uppstår mikrografi, det vill säga vilken störning i en normal mekanism ligger till grund? (du behöver inte gå in på sjukdomar och deras lokalisation) 1

2 Kod nr..2(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Fråga A2 (1p) Vilka två principiella typer är rimligt att överväga? 2

3 Kod nr..3(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Det kan röra sig om parkinsontremor eller essentiell tremor. Fråga A3 (2p) Beskriv dessa tremorformer och förklara hur de skiljer sig åt i karaktär? 3

4 Kod nr..4(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Det kan röra sig om parkinsontremor eller essentiell tremor. Parkinsontremor är en grovvågig vilotremor som minskar vid aktivitet. Essentiell tremor är mer finvågig och ökar vid aktivitet/intention (försök till rörelse). Frida söker nu läkare. Fråga A4 (1p) Vilken diagnos är mest sannolik? (Motivera svaret) 4

5 Kod nr..5(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Det kan röra sig om parkinsontremor eller essentiell tremor. Parkinsontremor är en grovvågig vilotremor som minskar vid aktivitet. Essentiell tremor är mer finvågig och ökar vid aktivitet/intention (försök till rörelse). Frida söker nu läkare. Parkinsons sjukdom är mest trolig eftersom det finns både rigiditet och tremor. För att testa att diagnosen är riktig ges ett läkemedel. Fråga A5 (1p) Vilken substans innehåller detta läkemedel? 5

6 Kod nr..6(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Det kan röra sig om parkinsontremor eller essentiell tremor. Parkinsontremor är en grovvågig vilotremor som minskar vid aktivitet. Essentiell tremor är mer finvågig och ökar vid aktivitet/intention (försök till rörelse). Frida söker nu läkare. Parkinsons sjukdom är mest trolig eftersom det finns både rigiditet och tremor. För att testa att diagnosen är riktig ges ett läkemedel. Frida gavs L-DOPA med god effekt. Fråga A6 (2p) Vilket/vilka symtom påverkas av medicineringen och vilken är mekanismen bakom att L- DOPA har effekt på symtomen? Fråga A7 (1p) L-DOPA ges peroralt vid Parkinsons sjukdom. Förklara hur medlet då kan ha effekt på en sjukdom lokaliserad i CNS! Fråga A8 (1p) Förklara också den farmakologiska konstruktionen som leder till minskning av systemiska biverkningar (men bibehållen effekt i CNS). 6

7 Kod nr..7(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Det kan röra sig om parkinsontremor eller essentiell tremor. Parkinsontremor är en grovvågig vilotremor som minskar vid aktivitet. Essentiell tremor är mer finvågig och ökar vid aktivitet/intention (försök till rörelse). Frida söker nu läkare. Parkinsons sjukdom är mest trolig eftersom det finns både rigiditet och tremor. För att testa att diagnosen är riktig ges ett läkemedel. Frida gavs L-DOPA med god effekt. L-DOPA omvandlas till dopamin, vilken är den transmittor som det är brist på. L-DOPA kan passera blod-hjärnbarriären och omvandlas i CNS enzymatiskt till dopamin. För att minska omvandlingen till dopamin perifert kombineras L-DOPA med en enzymhämmare (dekarboxylashämmare) som inte passerar blodhjärnbarriären. Fråga A9 (2p) Dopamin är en viktig signalsubstans. Beskriv den endogena syntesen av dopamin (inklusive ursprungssubstans ). 7

8 Kod nr..8(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Det kan röra sig om parkinsontremor eller essentiell tremor. Parkinsontremor är en grovvågig vilotremor som minskar vid aktivitet. Essentiell tremor är mer finvågig och ökar vid aktivitet/intention (försök till rörelse). Frida söker nu läkare. Parkinsons sjukdom är mest trolig eftersom det finns både rigiditet och tremor. För att testa att diagnosen är riktig ges ett läkemedel. Frida gavs L-DOPA med god effekt. L-DOPA omvandlas till dopamin, vilken är den transmittor som det är brist på. L-DOPA kan passera blod-hjärnbarriären och omvandlas i CNS enzymatiskt till dopamin. För att minska omvandlingen till dopamin perifert kombineras L-DOPA med en enzymhämmare (dekarboxylashämmare) som inte passerar blodhjärnbarriären. Dopamin är en monoamin som bildas från aminosyran tyrosin via L-DOPA, med hjälp av tyrosinhydroxylas respektive L-DOPA dekarboxylas. Fråga A10 (2p) Beskriv hur halten av dopamin i synapser regleras. Fråga A11 (3p) Med din kunskap om dopaminets bildningsväg och omsättning vilka andra sätt skulle principiellt vara möjliga som ett läkemedel för att behandla symtomen vid Parkinsons sjukdom? 8

9 Kod nr..9(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Det kan röra sig om parkinsontremor eller essentiell tremor. Parkinsontremor är en grovvågig vilotremor som minskar vid aktivitet. Essentiell tremor är mer finvågig och ökar vid aktivitet/intention (försök till rörelse). Frida söker nu läkare. Parkinsons sjukdom är mest trolig eftersom det finns både rigiditet och tremor. För att testa att diagnosen är riktig ges ett läkemedel. Frida gavs L-DOPA med god effekt. L-DOPA omvandlas till dopamin, vilken är den transmittor som det är brist på. L-DOPA kan passera blod-hjärnbarriären och omvandlas i CNS enzymatiskt till dopamin. För att minska omvandlingen till dopamin perifert kombineras L-DOPA med en enzymhämmare (dekarboxylashämmare) som inte passerar blodhjärnbarriären. Dopamin är en monoamin som bildas från aminosyran tyrosin via L-DOPA, med hjälp av tyrosinhydroxylas respektive L-DOPA dekarboxylas. Nivån av dopamin i neuron regleras främst med enzymerna monoaminooxidas (MAO-B) och katekol 0-metyltransferas (COMT). Hämmare av dessa enzym är exempel på läkemedelsprinciper för behandling av Parkinsons sjukdom. Lumbalpunktion kan utföras vid Parkinsons sjukdom, kanske främst för att utesluta andra orsaker. Nu gjordes likvorundersökning på Frida i forskningssyfte (hon tillfrågades och bekräftade skriftligt sin vilja att delta, allt i enlighet med den godkända etikansökan). Provet utfördes innan behandling med L-DOPA påbörjades. Resultatet visade att nivån av homovanillinsyra (HVA) är sänkt i spinalvätskan. Fråga A12 (2p) Tolka detta provsvar och motivera Din tolkning! 9

10 Kod nr..10(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Det kan röra sig om parkinsontremor eller essentiell tremor. Parkinsontremor är en grovvågig vilotremor som minskar vid aktivitet. Essentiell tremor är mer finvågig och ökar vid aktivitet/intention (försök till rörelse). Frida söker nu läkare. Parkinsons sjukdom är mest trolig eftersom det finns både rigiditet och tremor. För att testa att diagnosen är riktig ges ett läkemedel. Frida gavs L-DOPA med god effekt. L-DOPA omvandlas till dopamin, vilken är den transmittor som det är brist på. L-DOPA kan passera blod-hjärnbarriären och omvandlas i CNS enzymatiskt till dopamin. För att minska omvandlingen till dopamin perifert kombineras L-DOPA med en enzymhämmare (dekarboxylashämmare) som inte passerar blodhjärnbarriären. Dopamin är en monoamin som bildas från aminosyran tyrosin via L-DOPA, med hjälp av tyrosinhydroxylas respektive L-DOPA dekarboxylas. Nivån av dopamin i neuron regleras främst med enzymerna monoaminooxidas (MAO-B) och katekol 0-metyltransferas (COMT). Hämmare av dessa enzym är exempel på läkemedelsprinciper för behandling av Parkinsons sjukdom. Lumbalpunktion kan utföras vid Parkinsons sjukdom, kanske främst för att utesluta andra orsaker. Nu gjordes likvorundersökning på Frida i forskningssyfte (hon tillfrågades och bekräftade skriftligt sin vilja att delta, allt i enlighet med den godkända etikansökan). Provet utfördes innan behandling med L-DOPA påbörjades. Resultatet visade att nivån av homovanillinsyra (HVA) är sänkt i spinalvätskan HVA är slutprodukten vid enzymatisk nedbrytning av dopamin, och HVA kan mätas i spinalvätskan. Vid Parkinsons sjukdom ses, på grund av dopaminbrist, en sänkt HVA-nivå, vilken kan normaliseras vid L-DOPA-behandling. Fråga A13 (1p) Vilken anatomisk struktur är primärt skadad vid Parkinsons sjukdom och var är denna struktur lokaliserad? Fråga A14 (1p) Vilket bansystem är det som skadas vid Parkinsons sjukdom och som ger upphov till de motoriska symtomen? 10

11 Kod nr..11(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Frida söker nu läkare. Parkinsons sjukdom är mest trolig eftersom det finns både rigiditet och tremor. För att testa att diagnosen är riktig ges ett läkemedel. Frida gavs L-DOPA med god effekt. L-DOPA omvandlas till dopamin, vilken är den transmittor som det är brist på. L-DOPA kan passera blod-hjärnbarriären och omvandlas i CNS enzymatiskt till dopamin. För att minska omvandlingen till dopamin perifert kombineras L-DOPA med en enzymhämmare (dekarboxylashämmare) som inte passerar blodhjärnbarriären. Dopamin är en monoamin som bildas från aminosyran tyrosin via L-DOPA, med hjälp av tyrosinhydroxylas respektive L-DOPA dekarboxylas. Nivån av dopamin i neuron regleras främst med enzymerna monoaminooxidas (MAO-B) och katekol 0-metyltransferas (COMT). Hämmare av dessa enzym är exempel på läkemedelsprinciper för behandling av Parkinsons sjukdom. HVA är slutprodukten vid enzymatisk nedbrytning av dopamin, och HVA kan mätas i spinalvätskan. Vid Parkinsons sjukdom ses, på grund av dopaminbrist, en sänkt HVA-nivå, vilken kan normaliseras vid L-DOPA-behandling. Primärt är det substantia nigra (SN) i mesencephalon som är skadad och störningar i det nigrostriatala bansystemet som leder till motoriska symtom. Frida utvecklar också depressiva symtom. Dessa kan givetvis vara sekundära till att hon drabbats av en sjukdom, men det kan också tänkas att depression uppstår som en direkt följd av Parkinsonsjukdomens inverkan på hjärnan. Fråga A15 (3p) Förklara utförligt mekanismen bakom att depression kan uppstå som ett led i en Parkinsonsjukdom. 11

12 Kod nr..12(27) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt märke till att handstilen förändrats och blivit tunn och spretig och minskar i storlek, särskilt i slutet av en rad, s. k mikrografi. Det är rigiditet i handleden som leder till mikrografi. Efter något år börjar Frida också få besvär med lätta skakningar i höger hand. Frida söker nu läkare. Parkinsons sjukdom är mest trolig eftersom det finns både rigiditet och tremor. För att testa att diagnosen är riktig ges ett läkemedel. Frida gavs L-DOPA med god effekt. L-DOPA omvandlas till dopamin, vilken är den transmittor som det är brist på. L-DOPA kan passera blod-hjärnbarriären och omvandlas i CNS enzymatiskt till dopamin. För att minska omvandlingen till dopamin perifert kombineras L-DOPA med en enzymhämmare (dekarboxylashämmare) som inte passerar blodhjärnbarriären. Dopamin är en monoamin som bildas från aminosyran tyrosin via L-DOPA, med hjälp av tyrosinhydroxylas respektive L-DOPA dekarboxylas. Nivån av dopamin i neuron regleras främst med enzymerna monoaminooxidas (MAO-B) och katekol 0-metyltransferas (COMT). Hämmare av dessa enzym är exempel på läkemedelsprinciper för behandling av Parkinsons sjukdom. HVA är slutprodukten vid enzymatisk nedbrytning av dopamin, och HVA kan mätas i spinalvätskan. Vid Parkinsons sjukdom ses, på grund av dopaminbrist, en sänkt HVA-nivå, vilken kan normaliseras vid L-DOPA-behandling. Primärt är det substantia nigra (SN) i mesencephalon som är skadad och störningar i det nigrostriatala bansystemet som leder till motoriska symtom. Frida utvecklar också depressiva symtom. Dessa kan givetvis vara sekundära till att hon drabbats av en sjukdom, men det kan också tänkas att depression uppstår som en direkt följd av Parkinsonsjukdomens inverkan på hjärnan. Fråga A16 (6p) Vid atypisk Parkinsonism, s. k Parkinson plus, påverkas andra transmittorsystem än de dopaminerga. Nämn tre och deras funktioner. 12

13 Kod nr..13(27) Fall B Bertil Brattskog, 42 år, inkommer till akuten efter bilolycka (17p) Bertil, 42 år, inkommer i ambulans till akuten kl 06:30 efter en bilolycka. Han har förmodligen somnat vid ratten och kört av vägen. Bertil minns inte så mycket från själva kraschen och han tror att han har varit avsvimmad ett tag i samband med olyckan. Han är nu vid medvetande och orienterad till tid och rum. Vid 8-tiden börjar Bertil bli slöare och har fördröjda rektioner. Du undersöker pupillreaktionerna och finner pupillerna normalstora och med bra ljusreaktioner. Fråga B1 (4p) Beskriv hur pupillens ljusreaktion fungerar! 13

14 Kod nr..14(27) Bertil, 42 år, inkommer i ambulans till akuten kl 06:30 efter en bilolycka. Han har förmodligen somnat vid ratten och kört av vägen. Bertil minns inte så mycket från själva kraschen och han tror att han har varit avsvimmad ett tag i samband med olyckan. Han är nu vid medvetande och orienterad till tid och rum. Vid 8-tiden börjar Bertil bli slöare och har fördröjda rektioner. Du undersöker pupillreaktionerna och finner pupillerna normalstora och med bra ljusreaktioner. Ljus faller på retina och går via n. opticus och tractus opticus till Nucleus pretectalis och vidare till Eding-Westphals kärna (N III) bilateralt för att sedan via ganglion ciliare nå pupillen. Efter ytterligare en halvtimme blir Bertil medvetslös. Du ser nu att pupillerna har vidgats något och är elongerade dvs. något ovala. Detta beror på att vissa delar av iris är försvagade medan andra fortfarande fungerar. Fråga B2 (2p) Beskriv iris olika muskelskikt och vilken påverkan de har på pupillen! 14

15 Kod nr..15(27) Bertil, 42 år, inkommer i ambulans till akuten kl 06:30 efter en bilolycka. Han har förmodligen somnat vid ratten och kört av vägen. Bertil minns inte så mycket från själva kraschen och han tror att han har varit avsvimmad ett tag i samband med olyckan. Han är nu vid medvetande och orienterad till tid och rum. Vid 8-tiden börjar Bertil bli slöare och har fördröjda rektioner. Du undersöker pupillreaktionerna och finner pupillerna normalstora och med bra ljusreaktioner. Ljus faller på retina och går via n. opticus och tractus opticus till Nucleus pretectalis och vidare till Eding-Westphals kärna (N III) bilateralt för att sedan via ganglion ciliare nå pupillen. Efter ytterligare en halvtimme blir Bertil medvetslös. Man ser nu att pupillerna har vidgats något och är elongerade dvs. något ovala. Detta beror på att vissa delar av iris är försvagade medan andra fortfarande fungerar. M. sphincter pupillae drar ihop pupillen och M. dilatator pupillae vidgar pupillen. En stund senare har Bertil anisocori (olikstora pupiller) och reagerar inte på tilltal, beröring eller smärtstimulering. En av pupillerna är dilaterad och ljusstel, dvs reagerar inte på ljus. Fråga B3 (2p) Ange vilka nervsystem som reglerar pupillens storlek och vilka muskler dessa nerver försörjer. 15

16 Kod nr..16(27) Bertil, 42 år, inkommer i ambulans till akuten kl 06:30 efter en bilolycka. Han har förmodligen somnat vid ratten och kört av vägen. Bertil minns inte så mycket från själva kraschen och han tror att han har varit avsvimmad ett tag i samband med olyckan. Han är nu vid medvetande och orienterad till tid och rum. Vid 8-tiden börjar Bertil bli slöare och har fördröjda rektioner. Du undersöker pupillreaktionerna och finner pupillerna normalstora och med bra ljusreaktioner. Ljus faller på retina och går via n. opticus och tractus opticus till Nucleus pretectalis och vidare till Eding-Westphals kärna (N III) bilateralt för att sedan via ganglion ciliare nå pupillen. Efter ytterligare en halvtimme blir Bertil medvetslös. Man ser nu att pupillerna har vidgats något och är elongerade dvs. något ovala. Detta beror på att vissa delar av iris är försvagade medan andra fortfarande fungerar. M. sphincter pupillae drar ihop pupillen och M. dilatator pupillae vidgar pupillen. En stund senare har Bertil anisocori (olikstora pupiller) och reagerar inte på tilltal, beröring eller smärtstimulering. En av pupillerna är dilaterad och ljusstel, dvs reagerar inte på ljus. Det parasympatiska nervsystemet styr m. sphincter pupillae, fibrer i n. oculomotorius. Det sympatiska nervsystemet styr m. dilatator pupillae. Fråga B4 (2p) Vilken blir effekten av stimulering respektive blockering av sympatikus respektive parasympatikus avseende pupillens storlek? Vilket system har störst betydelse? 16

17 Kod nr..17(27) Bertil, 42 år, inkommer i ambulans till akuten kl 06:30 efter en bilolycka. Han har förmodligen somnat vid ratten och kört av vägen. Bertil minns inte så mycket från själva kraschen och han tror att han har varit avsvimmad ett tag i samband med olyckan. Han är nu vid medvetande och orienterad till tid och rum. Vid 8-tiden börjar Bertil bli slöare och har fördröjda rektioner. Du undersöker pupillreaktionerna och finner pupillerna normalstora och med bra ljusreaktioner. Ljus faller på retina och går via n. opticus och tractus opticus till Nucleus pretectalis och vidare till Eding-Westphals kärna (N III) bilateralt för att sedan via ganglion ciliare nå pupillen. Efter ytterligare en halvtimme blir Bertil medvetslös. Man ser nu att pupillerna har vidgats något och är elongerade dvs. något ovala. Detta beror på att vissa delar av iris är försvagade medan andra fortfarande fungerar. M. sphincter pupillae drar ihop pupillen och M. dilatator pupillae vidgar pupillen. En stund senare har Bertil anisocori (olikstora pupiller) och reagerar inte på tilltal, beröring eller smärtstimulering. En av pupillerna är dilaterad och ljusstel, dvs reagerar inte på ljus. Det parasympatiska nervsystemet styr m. sphincter pupillae, fibrer i n. oculomotorius. Det sympatiska nervsystemet styr m. dilatator pupillae. En blockering av parasympatikus vidgar pupillen, stimulering drar ihop. En blockering av sympatikus drar ihop pupillen, stimulering vidgar. Bertil har nu alltså en vidgad, ljusstel pupill på hö öga. Fråga B5 (2p) Förklara hur den ljusstela pupillen har uppkommit i Bertils fall och ange också trolig orsak! Fråga B6 (1p) Vad innebär den ljusstela pupillen i prognostiskt hänseende? 17

18 Kod nr..18(27) Bertil, 42 år, inkommer i ambulans till akuten kl 06:30 efter en bilolycka. Han har förmodligen somnat vid ratten och kört av vägen. Bertil minns inte så mycket från själva kraschen och han tror att han har varit avsvimmad ett tag i samband med olyckan. Han är nu vid medvetande och orienterad till tid och rum. Vid 8-tiden börjar Bertil bli slöare och har fördröjda rektioner. Du undersöker pupillreaktionerna och finner pupillerna normalstora och med bra ljusreaktioner. Ljus faller på retina och går via n. opticus och tractus opticus till Nucleus pretectalis och vidare till Eding-Westphals kärna (N III) bilateralt för att sedan via ganglion ciliare nå pupillen. Efter ytterligare en halvtimme blir Bertil medvetslös. Man ser nu att pupillerna har vidgats något och är elongerade dvs. något ovala. Detta beror på att vissa delar av iris är försvagade medan andra fortfarande fungerar. M. sphincter pupillae drar ihop pupillen och M. dilatator pupillae vidgar pupillen. En stund senare har Bertil anisocori (olikstora pupiller) och reagerar inte på tilltal, beröring eller smärtstimulering. En av pupillerna är dilaterad och ljusstel, dvs reagerar inte på ljus. Det parasympatiska nervsystemet styr m. sphincter pupillae, fibrer i n. oculomotorius. Det sympatiska nervsystemet styr m. dilatator pupillae. En blockering av parasympatikus vidgar pupillen, stimulering drar ihop. En blockering av sympatikus drar ihop pupillen, stimulering vidgar. Bertil har nu alltså en vidgad, ljusstel pupill på hö öga. Bertil omhändertogs akut på neurokirurgen han hade tecken på intrakraniell tryckstegring till följd av ett hematom. Fråga B7 (4p) Bertils blodtryck och puls påverkades dramatiskt strax innan operationsingreppet. På vilket sätt tror du att blodtryck och puls påverkades? Vad kallas denna mekanism? Beskriv mekanismen och vad den syftar till. Rita gärna. 18

19 Kod nr..19(27) Fall C Rosmari och Leila går på restaurang (22p) Rosmari och Leila är två väninnor som stämt träff på restaurang. Rosemarie funderar på dagens rätt som är kycklingspett med jordnötssås. Leila är minst sagt tveksam till denna rätt: För ett par månader sedan blev jag jättedålig och kräktes efter att ha ätit jordnötssmör. Efter detta har jag märkt att så fort jag känner lukten av jordnötssmör mår jag illa. Fråga C1 (1p) Vad kallas Leilas reaktion? 19

20 Kod nr..20(27) Rosmari och Leila är två väninnor som stämt träff på restaurang. Rosemarie funderar på dagens rätt som är kycklingspett med jordnötssås. Leila är minst sagt tveksam till denna rätt: För ett par månader sedan blev jag jättedålig och kräktes efter att ha ätit jordnötssmör. Efter detta har jag märkt att så fort jag känner lukten av jordnötssmör mår jag illa. Det Leila beskriver kallas betingad reflex. Fråga C2 (2p) Vilken struktur i hjärnan har stor betydelse för denna reflex.? Var ligger denna struktur? 20

21 Kod nr..21(27) Rosmari och Leila är två väninnor som stämt träff på restaurang. Rosemarie funderar på dagens rätt som är kycklingspett med jordnötssås. Leila är minst sagt tveksam till denna rätt: För ett par månader sedan blev jag jättedålig och kräktes efter att ha ätit jordnötssmör. Efter detta har jag märkt att så fort jag känner lukten av jordnötssmör mår jag illa. Det Leila beskriver kallas betingad reflex. Amygdala är lokaliserad framför hippocampusformationen i temporalloberna. Fråga C3 (2p) Vilken funktion har amygdala? 21

22 Kod nr..22(27) Rosmari och Leila är två väninnor som stämt träff på restaurang. Rosemarie funderar på dagens rätt som är kycklingspett med jordnötssås. Leila är minst sagt tveksam till denna rätt: För ett par månader sedan blev jag jättedålig och kräktes efter att ha ätit jordnötssmör. Efter detta har jag märkt att så fort jag känner lukten av jordnötssmör mår jag illa. Det Leila beskriver kallas betingad reflex. Amygdala är lokaliserad framför hippocampusformationen i temporalloberna. Amygdala medierar medfödda och inlärda emotionella responser Fråga C4 (1p) Ge exempel på två livsviktiga respons som involverar amygdala? 22

23 Kod nr..23(27) Rosmari och Leila är två väninnor som stämt träff på restaurang. Rosemarie funderar på dagens rätt som är kycklingspett med jordnötssås. Leila är minst sagt tveksam till denna rätt: För ett par månader sedan blev jag jättedålig och kräktes efter att ha ätit jordnötssmör, jag kan knappt känna lukten av jordnötssmör utan att må illa. Leila känner sig illamående bara hon känner lukten av jordnötter. Det Leila beskriver kallas betingad reflex. Amygdala har stor betydelse för denna reflex och är lokaliserad framför hippocampusformationen i temporalloberna. Amygdala medierar medfödda och inlärda emotionella responser. Rädsla och aggression är exempel på livsviktiga respons som involverar amygdala. Fråga C5 (5p) Förklara mekanismerna bakom rädsla och redogör för vilka områden/kärnor som är involverade. 23

24 Kod nr..24(27) Rosmari och Leila är två väninnor som stämt träff på restaurang. Rosemarie funderar på dagens rätt som är kycklingspett med jordnötssås. Leila är minst sagt tveksam till denna rätt: För ett par månader sedan blev jag jättedålig och kräktes efter att ha ätit jordnötssmör, jag kan knappt känna lukten av jordnötssmör utan att må illa. Leila känner sig illamående bara hon känner lukten av jordnötter. Det Leila beskriver kallas betingad reflex. Amygdala har stor betydelse för denna reflex och är lokaliserad framför hippocampusformationen i temporalloberna. Amygdala medierar medfödda och inlärda emotionella responser. Rädsla och aggression är exempel på livsviktiga respons som involverar amygdala. Både Leila och Rosmari väljer fisksoppa. Den är mycket god och damerna njuter en välförtjänt måltid. Efter en stund blir Leila rastlös och har svårt att sitta stilla. Hon ber om ursäkt och försvinner till toaletten. Vid återkomsten ser Rosmari att Leila har spår av vitt puder under näsan. Leila blir plötsligt förändrad, högljudd och flamsig. Flörtar med kyparen. Rosmari tycker att situationen är pinsam och ställer direkt frågan till Leila om hon tagit droger. Leila erkänner då att hon snortat kokain. Fråga C6 (3p) Vilka är mekanismerna bakom att Leila plötsligt blir högljudd, flamsig och distanslös? 24

25 Kod nr..25(27) Rosmari och Leila är två väninnor som stämt träff på restaurang. Rosemarie funderar på dagens rätt som är kycklingspett med jordnötssås. Leila är minst sagt tveksam till denna rätt: För ett par månader sedan blev jag jättedålig och kräktes efter att ha ätit jordnötssmör, jag kan knappt känna lukten av jordnötssmör utan att må illa. Leila känner sig illamående bara hon känner lukten av jordnötter. Det Leila beskriver kallas betingad reflex. Amygdala har stor betydelse för denna reflex och är lokaliserad framför hippocampusformationen i temporalloberna. Amygdala medierar medfödda och inlärda emotionella responser. Rädsla och aggression är exempel på livsviktiga respons som involverar amygdala. Både Leila och Rosmari väljer fisksoppa. Den är mycket god och damerna njuter en välförtjänt måltid. Efter en stund blir Leila rastlös och har svårt att sitta stilla. Hon ber om ursäkt och försvinner till toaletten. Vid återkomsten ser Rosmari att Leila har spår av vitt puder under näsan. Leila blir plötsligt förändrad, högljudd och flamsig. Flörtar med kyparen. Rosmari tycker att situationen är pinsam och ställer direkt frågan till Leila om hon tagit droger. Leila erkänner då att hon snortat kokain. Beteendet orsakas av överaktivering (ökad dopaminpåverkan) i frontala cortex, den del av hjärnan som står för konsekvensanalys. Det framkommer att Leila har utvecklat ett beroende av kokain Fråga C7 (3p) Vilka mekanismer styr beroende? 25

26 Kod nr..26(27) Rosmari och Leila är två väninnor som stämt träff på restaurang. Rosemarie funderar på dagens rätt som är kycklingspett med jordnötssås. Leila är minst sagt tveksam till denna rätt: För ett par månader sedan blev jag jättedålig och kräktes efter att ha ätit jordnötssmör, jag kan knappt känna lukten av jordnötssmör utan att må illa. Leila känner sig illamående bara hon känner lukten av jordnötter. Det Leila beskriver kallas betingad reflex. Amygdala har stor betydelse för denna reflex och är lokaliserad framför hippocampusformationen i temporalloberna. Amygdala medierar medfödda och inlärda emotionella responser. Rädsla och aggression är exempel på livsviktiga respons som involverar amygdala. Både Leila och Rosmari väljer fisksoppa. Den är mycket god och damerna njuter en välförtjänt måltid. Efter en stund blir Leila rastlös och har svårt att sitta stilla. Hon ber om ursäkt och försvinner till toaletten. Vid återkomsten ser Rosmari att Leila har spår av vitt puder under näsan. Leila blir plötsligt förändrad, högljudd och flamsig. Flörtar med kyparen. Rosmari tycker att situationen är pinsam och ställer direkt frågan till Leila om hon tagit droger. Leila erkänner då att hon snortat kokain. Beteendet orsakas av överaktivering (ökad dopaminpåverkan) i frontala cortex, den del av hjärnan som står för konsekvensanalys. Det framkommer att Leila har utvecklat ett beroende av kokain Leila tar inte Rosmaris varning på allvar utan fortsätter att missbruka kokain. En sen kväll kommer hon in till akutmottagningen med polis. Hon är orolig och forcerad, hävdar att hon är förföljd av Bandidos och att dessa tänker döda henne. Fråga C8 (3p) Man vill nu ge ett läkemedel för att bromsa effekterna av kokain. Hur kan detta principiellt åstadkommas? Ge också exempel på ett preparat som kan användas och vilken effekt det utövar i denna situation! 26

27 Kod nr..27(27) Rosmari och Leila är två väninnor som stämt träff på restaurang. Rosemarie funderar på dagens rätt som är kycklingspett med jordnötssås. Leila är minst sagt tveksam till denna rätt: För ett par månader sedan blev jag jättedålig och kräktes efter att ha ätit jordnötssmör, jag kan knappt känna lukten av jordnötssmör utan att må illa. Leila känner sig illamående bara hon känner lukten av jordnötter. Det Leila beskriver kallas betingad reflex. Amygdala har stor betydelse för denna reflex och är lokaliserad framför hippocampusformationen i temporalloberna. Amygdala medierar medfödda och inlärda emotionella responser. Rädsla och aggression är exempel på livsviktiga respons som involverar amygdala. Både Leila och Rosmari väljer fisksoppa. Den är mycket god och damerna njuter en välförtjänt måltid. Efter en stund blir Leila rastlös och har svårt att sitta stilla. Hon ber om ursäkt och försvinner till toaletten. Vid återkomsten ser Rosmari att Leila har spår av vitt puder under näsan. Leila blir plötsligt förändrad, högljudd och flamsig. Flörtar med kyparen. Rosmari tycker att situationen är pinsam och ställer direkt frågan till Leila om hon tagit droger. Leila erkänner då att hon snortat kokain. Beteendet orsakas av överaktivering (ökad dopaminpåverkan) i frontala cortex, den del av hjärnan som står för konsekvensanalys. Det framkommer att Leila har utvecklat ett beroende av kokain Leila tar inte Rosmaris varning på allvar utan fortsätter att missbruka kokain. En sen kväll kommer hon in till akutmottagningen med polis. Hon är orolig och forcerad, hävdar att hon är förföljd av Bandidos och att dessa tänker döda henne. Leila får av jourhavande en injektion haloperidol (Haldol ), som är ett anti-psykotiskt medel som blockerar dopamin post-synaptiskt. Lugnar sig men efter 15 minuter får hon nackspärr, tungan sticker ut och hon kan inte röra ögonen. Fråga C9 (2p) Vad har hänt? Vilka är mekanismerna? 27