NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011
Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5 Ansvar...5 Vårdtagaren...5 Närstående...5 Uppsökande verksamhet...5 Biståndshandläggare...5 Kontaktperson...6 Läkare...6 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS)...6 Dietist...6 Arbetsterapeut...7 Sjukgymnast...7 Logoped...7 Omvårdnadspersonal...7 Kostombud...7 Kökspersonal...7 Köksmästare...8 Socialnämnden...8 Socialchef...8 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)...8 Enhetschef för köken...8 Enhetschef för övriga verksamheter...8 De olika kosterna...8 Svenska Närings Rekommendationer (SNR)-kost...9 Allmän kost för sjuka (A-kost)...9 Energi- och proteinrik kost (E-kost)...9 Konsistenser...9 Specialkoster...10 Enteral och parenteral nutritionsbehandling...10 Måltidsordning...10 Huvudmåltidernas komponenter...10 Mellanmål...11 Nattfastan...11 Måltidsmiljö...11 Medbestämmande...12 Stöd vid måltiden...12 MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN Utgörs av: Andreas Arvidsson, Regina Bendz, Annika Eriksson, Inger Folkesson, Susanne Granqvist, Malin Isberg, Jeanette Nilsson och Liselotte Svensson 2
3
Bakgrund Det normala åldrandet Med ökad ålder kommer många förändringar som kan göra att aptiten och orken sviktar. Mat- och näringsproblem uppstår ofta i samband med sjukdom, funktionshinder, svårigheter att laga mat eller möjligheten att äta. Studier visar att ensamhet och att inte själv kunna handla gör att kosthållningen påverkas negativt. Näringsproblem kan således grundläggas i det egna hemmet och pågå under en lång tid innan det uppmärksammas av vården. Studier visar på att nästan en tredjedel av äldre vårdtagare är undernärda då de flyttar från eget ordinärt boende till särskilt boende. Nutrition Nutrition är läran om hur näringsämnen och energi fungerar i kroppen. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa. Maten ska vara god och smakrik samtidigt ska maten vara väl sammansatt så att den tillgodoser det dagliga energi- och näringsbehovet. Maten är förutsättningen för ett gott välbefinnande. Alla individer, friska eller sjuka har rätt till god mat och en adekvat och individuellt anpassad näringstillförsel. Den sjuka individens näringstillstånd måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. Vid felnäring är kosten felaktigt sammansatt vilket kan resultera i undernäring eller övervikt. Undernäring är ett tillstånd av för lågt intag av näringsämnen i förhållande till behovet. Undernäring eller risk för undernäring kan orsakas av flera enskilda eller samverkande faktorer. Exempel på faktorer är pågående läkemedelsbehandling, sjukdomstillstånd, bristande kunskap hos vårdpersonal, bristfällig måltidsordning, dålig måltidsmiljö, lång nattfasta, låg fysisk aktivitet, dålig munhälsa eller ätproblem. Äldre med undernäring har ökad risk för infektioner, höftfrakturer, trycksår och depression. Nutritionen utgör således en del av den medicinska behandlingen, men är också en viktig del av omvårdnaden. Mat för äldre i Osby kommun Kommuner och landsting i nordöstra Skåne arbetar tillsammans i ett nätverk med en nutritionshandbok kallad NÄVER. Handboken NÄVER är tänkt att fungera som en ledstjärna för regionens fortsatta nutritionsarbete. Nutritionspolicyn för vård och omsorg i Osby kommun är direkt kopplad till samarbetet i nätverket NÄVER. Några av de dokument och lagar som styr nutritionsarbetet är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Livsmedelslagstiftningen Socialtjänstlagen (SOL), Livsmedelsverkets råd om bra mat i äldreomsorgen. Osby kommun har som målsättning att leva upp till de riktlinjer som finns gällande maten inom vård och omsorg. Socialförvaltningen i Osby kommun gav som en del i detta arbete i uppdrag till Mat och näringsgruppen att arbeta fram en nutritionspolicy. Målsättningen med policyn är att kvalitetssäkra maten och nutritionsbehandlingen/omhändertagandet inom vård och omsorg. Policyn vänder sig till dem som arbetar med vård och omsorg i kommunen. Nutritionspolicyn är ett föränderligt dokument vilken kommer uppdateras i takt med att kunskapen inom området utvecklas. Vårdtagaren i centrum Nutritionspolicyn utgår från vårdtagaren i centrum, med följande förutsättningar: Maten som serveras ska vara god och näringsriktig 4
Vårdtagare ska i samband med vård och behandling ska erbjudas bedömning av sitt näringstillstånd för att identifiera risk för undernäring och övervikt. Att vårdtagare och närstående är delaktiga i och informerade om såväl målsättning som åtgärder. Att vårdtagare ska ha en näringstillförsel som är anpassad till dennes behov och eventuella sjukdomstillstånd. Att vårdtagare ska få det stöd och den hjälp han/hon behöver för att äta eller på annat sätt täcka sitt energi- och näringsbehov. Att vårdtagarens näringsbehandling och ätstödjande åtgärder följs upp. Att information om näringstillstånd, aktuell nutritionsordination, ätstödjande åtgärder och målsättning med nutritionsbehandlingen överförs till den vårdgivare som övertar vårdansvar. Detta ska ske i samråd med vårdtagaren. Nutritionspolicy Ansvar Alla inom vård och omsorg har ett ansvar för nutritionen, men ansvaret ser olika ut i olika delar av organisationen. Vårdtagaren Utgångspunkten är att vårdtagaren har ett eget ansvar för sin kost och ska själv tillgodose sitt behov av näring. I de fall vårdtagaren inte själv kan ta ansvar för hela eller delar av näringstillförseln, har verksamheten ett ansvar för att behoven tillgodoses. Närstående Det är viktigt att närstående, om möjligt, är delaktiga när det gäller mat och näring. Uppsökande verksamhet Kommuninvånare över 75 år erbjuds årligen ett besök av personal från uppsökande verksamhet. När det gäller mat och matleveranser är målsättningen att personalen ska lämna ut skriftlig information om mat för äldre. Kommunens pensionärer ges information om att de kan äta till rabatterat pris i restaurangerna på Bergfast, Rönnebacken och Ekebo, men även hur de ansöker om matdistribution och/eller hjälp med inköp. Kommunens uppsökande verksamhet använder sig även av "Strukturerad Intervju Mat och Hälsa"1 och "SCREEN II2" vid deras hembesök. Biståndshandläggare Biståndshandläggaren gör en första bedömning av hjälpbehovet vid matsituationen. Beslut enligt Socialtjänstlagen kan överklagas till länsrätten, biståndshandläggaren är behjälplig med eventuellt överklagande. biståndshandläggare efterfrågar kostbehandlingsplan eller påbörjade nutritionsinsatser vid vårdplanering informera om hur man ansöker om matdistribution och/eller inköp. 1 Framtagen av Albert Westergren och Ellinor Edfors Version 2009-11-10 2 Svensk översättning (2007): Albert Westergren, Högskolan Kristianstad, Maria Nilsson och Peter Hagell Lunds Universitet. Modifierad efter fälttest I (2009-03-23) och fälttest II (2009-06-22): Albert Westergren, Högskolan Kristianstad 5
gör hembesök hos den enskilde, utreder och fattar beslut angående matdistribution i enlighet med Socialtjänstlagen. är ansvarig för att den enskilde som själv eller tillsammans med närstående ej kan tillaga sin måltid eller ta sig till en restaurang, erhåller matdistribution och all hjälp som behövs i samband med matsituationen. kontinuerligt följa upp vårdtagarens behov. Kontaktperson Kontaktpersonen är ansvarig för att dokumentera biståndshandläggarens bedömning av den enskildes behov av hjälp vid matsituationen. Finns individuella önskemål ska dessa tillgodoses så långt det är möjligt. Det är viktigt att den enskildes funktioner bibehålls för att stärka självkänslan. Läkare Har patientansvar och bör ta ställning till om avmagring eller pågående viktförlust orsakas av medicinska faktorer som behöver utredas vidare eller om de kan motverkas med specifik medicinsk behandling. Läkaren ska i samråd med övrig personal ordinera lämplig nutritionsbehandling. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) OAS ansvarar för uppföljning, dokumentation och för att, vid behov, ta kontakt med andra yrkesgrupper i de fall nutritionstillståndet kräver bedömning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. Sedan 2011 ansvarar sjuksköterskor vid särskilt boende och hemsjukvården för att nutritionsscreening utförs enligt Senior alert3. Screening utförs när en person flyttar till särskilt boende eller skrivs in i hemsjukvården. identifiera nutrition- och ätproblem ansvara för att mat- och vätskeregistrering görs. bedöma behovet av, planera och koppla in annan vårdgivare vid ät- och måltidsstödjande omvårdnadsåtgärder ansvara för att upprätta, leda, samordna, utvärdera och kommunicera genomförandet av vårdplan för nutrition mellan vårdtagare, närstående och övriga yrkesgrupper ansvara för att vårdtagaren erhåller ordinerad nutritionsbehandling ansvarar för att ordinerad nutritionsbehandlingen och ätstödjande åtgärder genomförs dokumentera enligt gällande författningar rapportera till nästa/andra vårdgivare med hjälp av kostbehandlingsplanen eller på annat jämförbart sätt Dietist Arbetar med individuell nutritionsbehandling av enskilda vårdtagare. Utarbetar tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och enhetschef för köken rutiner för kost- och nutritionsfrågor. Tillsammans med ansvarig läkare/sjuksköterska ansvarar dietisten för att utreda, ordinera, behandla och följa upp tillstånd utifrån nutritionsdiagnos. Dietisten behärskar befintliga nutritionsterapier och kan ordinera för individen specifik avpassad behandling baserad på en eller flera terapiformer. Vidare besitter dietisten kunskap om de olika livsmedel/specialprodukter inom respektive terapiform. I samarbete med vårdpersonal utarbetas rutiner och riktlinjer för nutritionsbehandling. I Osby kommun deltar dietisten i utformningen av riktlinjer gällande de olika kosterna och kosternas sammansättning. utreda nutritions- och ätproblem bedöma energi- och vätskebehov samt bedöma vilken kost personen behöver 3 Senior alert är ett kvalitetsregister för vård och omsorg med målsättning att förebygga fall, undernäring och trycksår för vårdtagare 65 år och äldre 6
ansvara för beräkning av dagligt energi- och vätskeintag följa upp och utvärdera nutritionsbehandlingen och ätstödjande åtgärder dokumentera enligt gällande författningar informera och undervisa personal och närstående om nutritionsbehandlingen och ätstödjande åtgärder rapportera till nästa/andra vårdgivare med hjälp av kostbehandlingsplanen eller på annat jämförbart sätt Arbetsterapeut Ansvarar för utprovning av sitthjälpmedel och kan konsulteras för individuell bedömning av vårdtagarens behov av äthjälpmedel. Sjukgymnast Ansvarar för att ordinera individuellt anpassad fysik aktivitet. Det är känt att fysisk aktivitet stimulerar aptiten. Logoped Osby kommun saknar logoped knuten till verksamheten. Logopeden arbetar bland annat med bedömning av sväljfunktionen och ordinerar tillsammans med ansvarig vårdgivare rätt konsistens vid sväljsvårigheter (dysfagi). För kontakt med logoped krävs i nuläget remiss. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalen är oftast de som först upptäcker vårdtagare med problem att äta och dricka. Avvikelser eller misstanke om avvikelse gällande vätske- och näringsintag och andra matrelaterade problem ska rapporteras till omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Omvårdnadspersonal ska följa de framtagna rutiner och riktlinjer som finns vad gäller alla förekommande koster, måltidsordning och måltidsmiljö. Vidare ska omvårdnadspersonal bistå vårdtagaren att så långt det är möjligt följa den enskildes vårdtagarens ordinerade nutritionsbehandling. Omvårdnadspersonal som deltar i livsmedelshantering är även ansvarig för att följa de rutiner, riktlinjer, lagar och förordningar som styr. livsmedelshygien hantering av livsmedel temperaturkontroll och journalföring vid mottagning av varm och kall mat Kostombud Varje grupp och kök ska ha minst ett kostombud. Kostombudet ska medverka i kvalitetssäkring av måltidskedjan och fungerar som den naturliga länken mellan gruppen och köket. Kostombudet ska fortlöpande erbjudas stimulerande och inspirerande utbildningar. De ska ha grundläggande kunskap om äldre och sjuka äldres behov. Kostombudet ska sprida sina kunskaper om kost och näring till övrig personal. Kostombudet ska självständigt söka information inom området och ansvarar även för att måltidsmiljön följer uppsatta riktlinjer. Återkommande möten ska regelbundet hållas mellan kostombud, dietist och kökspersonal. Dietist ansvarar för att sammankalla till dessa möten. Kökspersonal Är ansvarig för att tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalitet gällande livsmedelshygien, temperatur, matens utseende, smak och näringsinnehåll. Kökspersonalen är ansvarig att följa de rutiner, riktlinjer, lagar och förordningar som finns för livsmedelshantering. 7
Köksmästare Ansvarar för matsedeln, matproduktion och att den enskilde, utifrån gjord beställning får rätt mat. Är ansvarig för att följa de rutiner, riktlinjer, lagar och förordningar som styr. Mathantering Sammanställning av temperaturregistrering Temperaturer vid packning/leverans Nationella kvalitetskrav gällande näringsinnehåll Utöver punkterna ovan ansvarar kokerskan och övrig kökspersonal tillsammans med enhetschef för köken, för uppföljning och utvärdering av kvaliteten på maten som serveras. Socialnämnden Är vårdgivaren och har härmed det yttersta ansvaret för nutritionsfrågor och för att fastställa policydokument inom kommunen. Socialchef Har det övergripande ansvaret för att alla enheter inom förvaltningen. Socialchefen är även verksamhetschef för hälso- och sjukvården och är ansvarig för att det finns kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS har ansvar för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet i de frågor som rör nutrition inom hälso- och sjukvårdsområdet. MAS utarbetar tillsammans med dietist, kokerska och enhetschef rutiner för kost- och nutritionsfrågor. Enhetschef för köken Enhetschefen har det övergripande ansvaret för kosthanteringen på enheten. Enhetschefen har ansvar för att personalen har den kompetens som krävs. Enhetschef för övriga verksamheter Är ansvarig för att målen följs och att resurserna fördelas på enheten. Enhetschefen svarar för att varje grupp har minst ett kostombud och att kostombuden ges möjlighet att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Enhetschefen ansvarar även för att: Enhetens personal har den kompetens som krävs för arbetet och för att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Nutritionspolicyn är känd hos personalen och att policyn presenteras i samband med introduktion av nyanställd personal. Fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten på nutritionsarbetet. Två gånger per år sammankalla matråd där personal från gruppen, köket tillsammans med de boende ges möjlighet att diskutera matrelaterade frågor. Kopia på mötesprotokoll bör finnas hos gruppen och köket. De olika kosterna För att anpassa maten till olika behov inom vården har olika koster arbetats fram (tabell 1). Bakom riktlinjer för kosterna står Expertgruppen för Samordning av Sjukhuskoster (ESS-gruppen)4. 4 ESS-gruppen är ett nationellt, tvärvetenskapligt råd bestående av erkända experter inom området. 8
Svenska Närings Rekommendationer (SNR)-kost Normalkost för friska och dem med diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt eller fetma. Köken som lagar mat till ordinärt och särskilt boende erbjuder ej SNR-kost. Allmän kost för sjuka (A-kost) Kost för sjuka och för friska med minskat matintag. En portion A-kost är mindre än en portion SNR-kost, men ska ge lika mycket näring och energi. A-kost innehåller procentuellt mer protein, mindre kolhydrater och fibrer jämfört med SNR-kost. Vid boende och sjukhus används A-kost framför SNR- och E-kost. Energi- och proteinrik kost (E-kost) E-kost är avsedd för dem som bedöms som undernärda eller i risk för att utveckla undernäring på grund av otillräckligt matintag. E-kost serveras, efter bedömning, till dem med ofrivillig viktminskning och/eller undervikt och till dem som inte kan äta tillräckliga mängder A-kost. En portion E-kost är mindre till sin storlek, men ger lika mycket energi och protein som A-kost. Ordination av E-kost bör baseras på individuell bedömning av näringstillståndet. Tabell 1. Grundkosternas energifördelning enligt ESS-gruppens rekommendationer Energigivande näringsämne A-kost, energiprocent (E%) E-kost (E%) Kolhydrat 40-50 E% 25-45 E% Fett 35-40 E% 40-50 E% Protein 15-20 E% 15-25 E% Konsistenser Ibland behöver vårdtagaren konsistensanpassad mat. Orsaken till behovet av konsistensanpassning varierar. Vilken konsistens som lämpar sig bäst för vårdtagaren beror på var i sväljningsprocessen problemet uppstår. Inom vård och omsorg är Logopeden den som är bäst lämpad att utreda och ordinera rätt konsistens. Logopeden har ofta ett nära samarbete med övrig vårdpersonal. Konsistensanpassad kost beställs från köket. Vid beställning är det viktigt att ange typ av konsistens och om beställningen avser A- eller E-kost. Konsistenser namnges enligt konsistenstrappan (figur 1). Det är viktigt att ordinerad konsistens följs upp och utvärderas. Figur 1. Konsistenstrappan5 Hel/Delad = i mindre bitar (Köket delar ej färsrätter eller rätter som kan mosas med en gaffel på tallriken. Grov paté = luftig, mjuk och grovkornig, typ saftig och mjuk köttfärslimpa. Timbal = mjuk, slät och sammanhållande, typ omelett. Gelé Mjuk och hal mat, typ fromage. Flytande delas upp i Tunnflytande = slät och rinnande, typ tomatsoppa, rinner av skeden. Tjockflytande = slät och trögflytande, typ löst vispad grädde, droppar av skeden. 5 Bra mat i äldreomsorgen, Livsmedelsverket 2011 9
Flytande koster och gelékost täcker oftast inte behovet av energi och näringsämnen utan behöver kompletteras med berikningsprodukter och/eller kosttillägg. Specialkoster Vid behov av specialkost är det viktigt att ordination och beställning utgår från dokumenterad diagnos och sjukdomsspecifika behov. Exempel på specialkoster är; glutenfri kost, fettreducerad kost, stomikost, laktosreducerad kost, proteinreducerad kost och kost vid födoämnesallergi. Det är viktigt att vårdpersonalen inhämtar korrekt information om vad vårdtagaren kan och inte kan äta. Enteral och parenteral nutritionsbehandling Enteral nutrition kallas även sondnäring. Sondnäring tillförs genom en tunn slang som går via näsan eller via slang kopplad direkt genom bukväggen till mag-tarmkanalen. Parenteral nutrition ges via blodbanan. Enteral och parenteral nutrition används som total eller del av energitillförseln och ska följa individuellt anpassade schema. Dessa två nutritionsformer beskrivs inte ytterligare i nutritionspolicyn. Måltidsordning För att må bra bör man fördela matintaget under dagen. Huvudregeln är tre huvudmål och två till tre mellanmål. Genom att äta en varierad kost på regelbundna tider, hjälper vi kroppen att täcka behovet av kolhydrater, fett, protein och övriga näringsämnen. När det gäller måltidsordningen och tider för dagens måltider är dessa hämtade från livsmedelsverkets, Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (tabell 2) vilka även socialstyrelsen använder i sina riktlinjer. Det ska finnas möjlighet att servera måltider eller mellanmål på andra tider än de angivna i tabell 2. Tabell 2. Tidpunkt för måltider och inbördes energifördelning Måltidsordning Tid Energifördelning (%) c a: kcal per måltid Frukost 07.00-09.00 15-25 % 320-430 kcal Mellanmål 10.30-11.00 5-10 % 210-320 kcal Lunch 12.00-13.00 20-30 % 430-540 kcal Mellanmål 14.30-15.00 5-10 % 210-320 kcal Kvällsmat 17.00-18.00 20-25 % 430-540 kcal Mellanmål 20.00-21.00 10-20 % 210-430 kcal Huvudmåltidernas komponenter För att kosten ska ge fullgod näring och täcka behovet av energi är det viktigt att maten är varierad. Variationen bör hållas sig inom vissa ramar. Ramar för vad huvudmåltiderna bör bestå av är sammanställt i tabell 3. Även denna informationen är hämtad från livsmedelsverkets, Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Tabell 3. Exempel på måltidskomponenter vid huvudmåltider Frukost Lunch Kvällsmål** Mellanmål Kaffe och/eller the, mjölk och/eller fil, Kött, fisk, fågel, vegetariskt alternativ. Enklare varmrätt, t ex lådor, gratänger, Valfri dryck, smörgås, bulle, 10
yoghurt, bröd och/eller hårdbröd, margarin, pålägg juice och/eller frukt gröt, välling eller flingor, sill, ägg* tre ggr/vecka Grönsaker, bröd och smör, potatisbullar, blodpudding, kaka, frukt, dryck som mjölk, öl, saft. omeletter eller liknande, yoghurt, glass, grönsaker. gröt, välling sängfösaren Dessert eller flingor, hemlagad Liknande mellanmålen kräm, bröd, smör, pålägg, men även dessertkaka, mjölk och/eller yoghurt, pannacotta, pajer, parfait, kaffe, the glass * Ägg är en bra källa till flera näringsämnen och fullvärdigt protein, ägg bör serveras tre gånger per vecka. ** Enligt ESS-gruppens riktlinjer bör två av dagens huvudmåltider bestå av lagad mat. Mellanmål Mellanmålen är en viktiga för att nå det rekommenderade behovet av protein och energi. Fördelen med mellanmålen är att de ofta går att göra energirika, samtidigt är de ofta uppskattade av vårdtagarna. I tabell 4 visas några exempel på bra mellanmål. Tabell 4. Förslag till mellanmål Frukt/delikatessyoghurt Kräm med kaffegrädde/gräddmjölk Konserverad frukt med glass Choklad/brylépudding Ostkaka Smörgåssnittar Äppelmos blandat med grädde Drickchoklad med vispgrädde Smörgås och dryck Rån, skorpa, kex med margarin och ost Smoothie, Sängfösare Ris a la Malta Nattfastan Sedan 2008 kartlägger Osby kommun nattfastans längd hos dem som bor på kommunens särskilda boende för äldre, kartläggningen utförs två gånger per år. Riktlinjer för nattfastan anger att den ej bör överstiga elva timmar. En orolig nattsömn kan bero på hunger efter en lång nattfasta och/eller för litet totalt matintag. Osby kommun tar bland annat hjälp av en yoghurtbaserad energidryck kallad sängfösaren för att försöka minska nattfastan och tillgodose vårdtagarnas energi och näringsbehov. Måltidsmiljö Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Måltiden har en stor social betydelse och är ett avbrott i den dagliga tillvaron. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och därmed blir måltidens betydelse större. Vissa vårdtagare kan behöva äta i enskildhet och detta behov måste tillgodoses. Vårdtagaren ska vara i centrum där varje dag och matsituation ska vara speciell. Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten och en hemliknande miljö är önskvärt vid måltiden. Det är också viktigt med en vacker dukning, med stor omtanke i färg och materialval, för att skapa kontraster och göra maten lätt överskådlig. Lägg om möjligt upp maten på serveringsfat så att vårdtagaren själv kan ta från faten. Själva måltiden ska präglas av lugn och ro, då stress kan leda till att en person tappar aptiten. TV och radio bör vara avstängda då många upplever ljud och brus störande. Maten ska se aptitlig ut, dofta gott och serverade portioner ska vara enligt riktlinjerna. Det är viktigt att tänka på att många äldre behöver ta god tid på sig vid måltiderna. Den enskildes måltid bör ej ta längre tid än en timme. Tar ätandet väldigt lång tid i anspråk bör detta utredas vidare. Medbestämmande Det är av yttersta vikt att den mat som serveras är anpassad till vårdtagarnas preferenser gällande 11
smak, utseende och traditioner. Därför är det viktigt att den enskilde ska kunna påverka sin matsituation. Vårdtagarna ska erbjudas medverkan i matråd och brukarenkäter för att på så sätt kunna påverka maten, enhetschef är sammankallande. Mat- och näringsgruppen ansvarar för att vårdtagarna, via kostombudens återkommande träffar, får möjlighet att uttrycka önskemål angående matsituationen. Mat och näringsgruppen kan även utforma och sammanställa enkäter. Stöd vid måltiden Vid behov kan matning eller att bara sitta bredvid vara ett stöd för den enskilde som har problem med att äta själv. Den personal som stödjer vårdtagare med matning bör inte ersättas av annan under aktuell måltid. Det ska inte vara för många personer involverade i själva måltidssituationen. Tillräckligt mycket tid måste avsättas för hjälp att äta. Anpassade bestick, tallrik med pet i mot kant och drickvänlig mugg är exempel på bra hjälpmedel. Den äldre som behöver hjälp att äta ska få hjälp och tid att äta. 12