Valideringsprocessen Handledarmanual

1 av 104

2 av 104

Till handledarna! Empowerment den röda tråden Vi är glada att ni valt att använda er av det här materialet för att förbereda era deltagare för arbetslivet. Denna manual kan ses som ett stöd till hur man kan arbeta med den fördjupade kartläggningen. Vi hoppas och tror att ni alla kommer att lära er en massa nya saker, både om er själva och om andra. Vår utgångspunkt i den här processen har varit empowerment. Att människor vill, kan och mår bra av att ha kontroll över sina egna liv. Vår ambition är att öka deltagarnas känsla av att själva kunna påverka och ta ansvar över sin arbetssituation. Processen kräver hårt arbete av deltagarna i att utforska sig själva och försöka finna lösningar och strategier som fungerar för att i framtiden förhoppningsvis få ett fungerande arbetsliv. Den här valideringsprocessen är bara början och syftar till att ge ett start-kit för fortsatt arbete på egen hand. Tänk på att valideringen till sin natur är utforskande och att fokus hela tiden måste ligga på arbete. Det är viktigt att som handledare påminna sig om detta under processens gång. Vi vill stärka deltagarnas egen förmåga och förståelse för hur det brukar fungera i arbetslivet. Det räcker inte alltid att informera arbetsgivare och kollegor. Problemet kan vara att andra glömmer, förbiser och missar utan att tänka på det trots att de fått information om hur man bör agera i mötet med en person med Aspergers syndrom, AS. De behöver inte mena något illa men har kanske huvudet fullt av andra saker. Själva kärnan i problematiken med AS är ju också att mycket av det som är energikrävande och svårt för en person med AS, är sådant som NT 1 -människor tycker om, gör och uppfattar utan att tänka på det. Vi tror att om en person med AS vet vad han/hon är bra på, vad som brukar vara svårt och vad som kan orsaka stress så är det lättare att hitta strategier för att kunna få ett fungerande arbetsliv. Vi vill rusta deltagarna med redskap och strategier för att själva se till att de får vad de behöver i form av t ex tydliga arbetsinstruktioner och en fungerande arbetsmiljö. Att de ska få verktyg för att hantera och ta reda på osynliga regler på arbetsplatsen och i det sociala samspelet för att kunna kommunicera med andra på ett socialt godtagbart sätt. Vi vill också rusta deltagarna så att de känner att de kan informera andra om vad AS är och berätta om sig själv i syfte att öka förståelsen hos andra och därigenom få ett bättre bemötande och bättre arbetsvillkor. Utmaningen för er blir att visa och hålla den röda tråden nämligen att alla delarna i valideringsprocessen hänger ihop. Det blir som att lägga ett pussel där alla delar behövs för att bilda en fungerande helhet. Den fördjupade kartläggningen börjar med att förklara och undersöka olika till synes lösryckta områden i arbetslivet som successivt med hjälp av barometern sammanflätas i Min profil, som testas och valideras under kompetensbedömningen och till slut resulterar i Meritportföljen. 1 NT står för Neurotyp och brukar ibland användas för att beteckna människor med normal eller typisk utveckling. Man skulle också kunna säga standard människor, till skillnad från människor med t ex AS som inte följer standarden utan har en annorlunda utveckling. Vi har valt att använda NT -begreppet. 3 av 104

Förkunskaper För att genomföra den här valideringsprocessen rekommenderar vi att du som handledare har: gedigna förkunskaper om vad autism, Aspergers syndrom och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär erfarenhet av att möta och arbeta med människor med dessa funktionsnedsättningar grundläggande kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar och vilka stödinsatser som finns för människor med funktionsnedsättningar Att tänka på i mötet med deltagarna Anpassa situationen och ditt sätt att ställa frågor till personernas förutsättningar. Försök ligga steget före, ha en plan för samtalet/genomgången av modulen. Försök se bakomliggande orsaker till svårigheter i samband med samtal. Ge information om förändringar i god tid! Ju tryggare personen känner sig desto mindre påverkas han/hon av sina svårigheter. Undvik om möjligt byte av lokal, tid och den person som genomför kartläggningen. Det kan vara bra att sitta bredvid personen. Det ger fokus på det skriftliga materialet inte på att titta på den som sitter mittemot eller att ha ögonkontakt. Var taktfull och ödmjuk i mötet. Lyssna utan att avbryta. Försök vara tydlig och strukturerad i sättet att samtala. Stäm av för att vara på det klara med att ni menar samma sak. Tolka inte personens svar utifrån egna normer och värderingar, dra inte förhastade slutsatser, be istället personen förtydliga sig om du inte är säker på vad han/hon menar. Lyssna och lita på personens egen upplevelse. Det är stora individuella skillnader i vad som är svårt och vad stödbehovet är. Ta inget för givet bara för att personen har en viss diagnos. Var tydlig. Det en person med AS uppfattar som ett löfte som inte hålls kan rasera personens förtroende för den som genomför kartläggningen. Tänk som en detektiv. Ditt jobb är att tillsammans med personen hitta både förklaringen till hans eller hennes svårigheter och tänkbara lösningar på dessa. 4 av 104

Bemötande och förhållningssätt under valideringsprocessen Anpassa upplägget av den fördjupade kartläggningen efter gruppens dynamik; deltagarnas arbetslivserfarenhet, andra diagnoser etc. Om ni som handledare är vana att arbeta med personer med AS kommer ni att behöva lyfta fokus från det som är vanligt alltså svårigheter som följer diagnosen. Försök få in tänket på att se styrkor och möjligheter och hjälpa deltagarna att synliggöra sina kompetenser. Gör tydligt att de kan använda vanliga strategier för att komma förbi det som är svårt. Arbeta för att stärka deltagarnas självkänsla och samtidigt få dem att inse det egna ansvaret för sina liv. Ge individuell bekräftelse regelbundet och ofta. En del har mycket dålig självkänsla och har behov av att få bekräftelse kontinuerligt. Ett tips kan vara att använda rundor med att sätta ord på vad man är bra på eller någon bra egenskap med syfte att höja självkänslan. Inför arbetet med Stress- och energiprofilen kan ni från första dagen jobba med rundor då deltagarna (och ledarna) får öva på att sätta ord på vad de har i tankarna och vad de har för känsla i kroppen just i stunden, då detta kan vara en svårighet hos personer med AS. Många har svårt att beskriva hur det känns när de mår bra eller hur kroppen reagerar vid en stressreaktion. Dessutom kan det vara svårt att koppla detta med känsloord. Här kan man arbeta med uttrycksikoner eller smileys för att koppla ihop känslor och känslouttryck och sätta ord på dem. Deltagarna kan ha ett ark med smileys i sin pärm (se mall) och ni kan också ha dem på en powerpoint. Under rundorna kan det vara bra att återkommande klargöra att deltagarna kan passa om de vill. Försök att få igång diskussion i gruppen. Många vuxna personer med AS har ofta inte så stor erfarenhet av att träffa andra med samma diagnos. Att få ta del av andras erfarenheter kan ge en stor aha-upplevelse! Det kan vara svårt för många att beskriva hur de känner och upplever olika saker. Det kan vara lättare att förstå hur det är rent teoretiskt men svårt att beskriva hur det praktiskt är för dem själva i vardagen. Att först jobba individuellt med barometrarna och därefter göra en runda där de som vill kan dela med sig, medför ytterligare en dimension av hur det faktiskt kan vara, och de kan skriva ner många fler exempel. Denna process väcker mycket känslor hos deltagarna, så påtala gärna från början att det kan vara viktigt för dem att ha någon (gärna professionell) att ventilera med. En del har tyvärr dåliga erfarenheter av samtalsstöd eller har svårt att föreställa sig vad det skulle kunna ge. Påminn er då och då om att den här processen kan ta tid att smälta för deltagarna och att deltagarna kanske inte upptäcker sina nya insikter förrän efter ett halvår eller längre. 5 av 104

De individuella samtalen Förbered samtalen så att du har klart för dig vad ni behöver prata om. Ni har förmodligen en begränsad tid och arbetsuppgifter att gå igenom från modulerna. Skriv gärna ned vilka punkter ni behöver ta upp och hur lång tid ni har på er. Så här kan en bra samtalsstruktur se ut: 1. Börja med att fånga upp deltagaren där han/hon är just nu så att det inte finns något som stör koncentrationen. 2. Stäm av hur personen har upplevt arbetet med veckans moduler. 3. Led över samtalet på ämnet för dagen. Lägg gärna fram de punkter ni behöver gå igenom eller de arbetsuppgifter ni behöver göra på bordet. 4. Gå igenom punkterna och gör arbetsuppgifterna. 5. Avsluta genom att sammanfatta vad ni pratat om och gått igenom. 6. Stäm av när nästa individuella samtal ska äga rum. Det kan vara bra att tänka på hur ni sitter i samtalssituationer då många är mer bekväma att sitta bredvid än mitt emot varandra och därmed minska ögonkontakten. Fråga personen vilket sätt som är bäst för just honom eller henne, för att exempelvis bli påmind eller få information: sms, mail etc. Både handledare och deltagare behöver tid att reflektera över teoriavsnitten för att samtalen ska bli mest givande. Tänk på att koppla det ni pratar om till arbete! 6 av 104

Rekrytering av deltagare, inskrivning, uppföljning och avslut Inför rekrytering av deltagare görs lämpligen utskick till kommuner, myndigheter och föreningar för att sprida information om valideringsprocessen. Med informationen kan samtidigt remissunderlag och fullmakt skickas ut. Uppmana handläggarna att fylla i remissen tillsammans med den sökande. När remisser inkommit görs ett första urval av eventuella deltagare, där just den ifyllda skattningen är en viktig bedömningsdel. Om personen kan anses vara aktuell kallas han/hon för ett informationssamtal. Där får personen en mer ingående beskrivning av valideringsprocessen, han/hon får också berätta lite om sig själv och sina önskemål inför framtiden. Det rekommenderas att grupperna inte är alltför stora, maximalt 8 personer. En spridning bland åldrar är också att rekommendera. Under valideringsprocessens gång kan uppföljningssamtal med remitterande handläggare göras, kanske främst om det är så att deltagaren inte följer sin planering. Vid avslutad validering hålls ett avslutningssamtal där deltagare, remitterande handläggare, valideringshandledare samt eventuell annan myndighet eller aktör som är knuten till deltagaren medverkar. Vid detta samtal erhåller deltagaren sin kartläggningsprofil samt valideringsintyg. Dessa intyg kan med fördel gås igenom vid ett tidigare tillfälle tillsammans med deltagaren, så att han/hon har möjlighet att ge synpunkter på det som står skrivet. Den fördjupade kartläggningen Teoriavsnitten syftar till att förklara olika företeelser i arbetslivet ur deltagarens perspektiv och att ge exempel på hur man kan hantera olika svårigheter som kan uppstå. Närmare beskrivningar finns under varje modulavsnitt. Med barometerns hjälp får deltagarna utforska sig själva för att få syn på styrkor och svårigheter vilket ligger till grund för att sedan kunna ta fram fungerande strategier och stöd. Validering/kompetensbedömning för intyg Processen att hitta en lämplig arbetsplats för validering påbörjas i princip samtidigt som den fördjupade kartläggningen sätter igång. Under modul 1 görs en kartläggning av deltagarens arbetsintressen och andra förutsättningar inför kompetensbedömningsperioden. Alternativt kan man hålla ett kartläggningssamtal innan den fördjupade kartläggningen börjar där deltagaren fyller i de olika kartläggningsdokumenten (se bilaga 3-8). Syftet är att hitta en arbetsplats som matchar deltagarens erfarenheter och intressen i så hög grad som möjligt. Ha gärna minst tre alternativ, gärna inom olika branscher. Det är viktigt att poängtera att kompetensbedömningsperioden inte i första hand ska leda till en anställning utan ge ett tillfälle att testa strategier och att få sina kompetenser validerade. Det är viktigt att så snart som möjligt påbörja sökandet efter en valideringsplats så att kompetensbedömningsperioden kan sätta igång efter modul 4.2. Även om valideringen i första hand inte kommer att leda till anställning, så kan detta ändå bli aktuellt för någon, särskilt om remitterande instans är Arbetsförmedlingen, som då har möjlighet att gå in med någon form av lönesubvention för att företaget ska kunna anställa. I vilket fall som helst är det bra att ha kontakt med den lokala arbetsförmedlingen för att kunna slussa både deltagare och handläggare vidare om det skulle bli aktuellt. 7 av 104

Hitta lämpliga arbetsplatser När det gäller att hitta lämpliga arbetsplatser kan man använda sig av annonser, gula sidorna, platsbanken, företagarföreningar, olika branschregister, sitt eget respektive deltagarens kontaktnät etc. Det mest effektiva är ringa personalchefen eller arbetsledaren på den arbetsplats man är intresserad av och be om ett möte. Gör förslagsvis en lista över sökta arbetsplatser (se bilaga 12) för varje deltagare för att få ett grepp om vilka man har pratat med och vad som sades. Kontakta arbetsplatser Målet när man kontaktar en arbetsplats är att få arbetsgivaren intresserad av att höra mer och boka tid för ett möte. Det gäller att sälja in deltagarens resurser och motivation till att komma ut i arbetslivet, och samtidigt betona att företaget gör en insats både för personen och för samhället genom att möjliggöra en validering. Det är viktigt att man känner sig bekväm och hittar sitt eget sätt att presentera det man vill. Innan man kontaktar en arbetsplats kan det vara bra att göra vissa förberedelser. 1. Gör ett manus som består av följande delar: en kort presentation av dig själv och varför du ringer. en kort beskrivning av valideringsprocessen; teori och kompetensbedömning på arbetsplats. en kort presentation av deltagaren innehållande utbildning och tidigare erfarenheter. 2. Gör i ordning en presentationsmapp att ta med till företaget som innehåller: en skriftlig presentation av valideringsprocessen och vad den syftar till. en närmare presentation av kompetensbedömningsperioden och vad som förväntas av arbetsgivaren. information till arbetsgivaren om Aspergers syndrom. visitkort eller andra kontaktuppgifter till dig. Om arbetsgivaren ställer upp på en validering så be dem läsa igenom materialet i presentationsmappen och boka eventuellt in en till tid för att diskutera förhållningssätt, tänkbara arbetsuppgifter och andra individuella förutsättningar. Man kan också ha ett större informationsmöte och bjuda in flera arbetsgivare samtidigt, för att diskutera kompetensbedömningsunderlaget, förhållningssätt och bemötande. Boka sedan in ett möte med respektive deltagare och arbetsgivare under vecka 6-7 i valideringsprocessen för att kunna sätta igång v 8. Under det mötet är det bra om deltagaren kan sköta så mycket som möjligt själv av kommunikationen för att få tillfälle att testa erfarenheterna från den fördjupade kartläggningen. Försök att få så mycket som möjligt klart vad gäller introduktionen. Vilken tid personen ska börja, vem han/hon ska träffa och hur de första dagarna kommer att se ut. Rekommendera att deltagaren kan få en pärm på arbetsplatsen att förvara scheman, arbetsinstruktioner mm i. 8 av 104

Introduktion och uppföljning Vi rekommenderar att man försöker få in ett besök hos alla deltagare på respektive arbetsplats under 1:a veckan för att stämma av hur introduktionen har gått. Därefter kommer man överens om hur uppföljningen ska se ut under kommande tre veckor. Vi rekommenderar minst ett besök till under perioden samt ett avslutningsmöte där man går igenom valideringsintyget. Uppföljningsbesöken kan ske under arbetets gång och behöver inte vara så långa. De är till för att fånga upp eventuella orosmoment och ge möjlighet till frågor för såväl arbetsgivare som deltagare. Uppmuntra deltagarna att använda sig av sina strategier och att vara uppmärksamma på (och gärna skriva ner), vilka oskrivna regler etc. som finns på arbetsplatsen. Avslut Förhoppningsvis har valideringsperioden fungerat bra. Under avslutningssamtalet på arbetsplatsen går ni tillsammans igenom valideringsintyget för att deltagaren ska få feedback på sin validering. För några personer kan det bli aktuellt att fortsätta på arbetsplatsen via sin remitterande handläggare eller via arbetsförmedlingen, för andra avslutas valideringen och de går vidare mot arbete/sysselsättning med hjälp av sin remitterande handläggare. Om validering inte är möjlig Om det visar sig att deltagaren av olika skäl inte är redo för validering på en arbetsplats, eller om deltagaren ej fullföljer valideringsperioden, bör man kontakta remitterande handläggare och tillsammans med deltagaren ha ett extra samtal för att se över alternativa åtgärder, såsom praktikplats eller daglig verksamhet. Vi rekommenderar dock att ett omdöme utfärdas i dessa situationer istället för ett intyg. Detta då praktik och validering är två helt skilda ting. Dokument som används i valideringsprocessen Översiktlig kartläggning - kartläggning av kompetens inför validering (fylls i av remitterande handläggare och deltagare) Kartläggningsprofil (fylls i av deltagare och valideringshandledare) Kompetensbedömning (fylls i av arbetsgivare) Intyg - kompetensbevis (fylls i av arbetsgivare) Kompletteringsutlåtande beskrivning av kompletteringsbehov (fylls i av arbetsgivare) Fullmakt (fylls i av deltagare) Närvaroblankett (fylls i av valideringshandledare) 9 av 104

Praktiska förberedelser inför starten Lokalen Anpassa om möjligt lokalen efter målgruppen beträffande ljud, ljus och andra eventuella störningsmoment. Skriftlig information Många har svårt att ta till sig muntlig information. Försök besvara frågorna: Var, när, hur, varför, med vem, hur länge, vad händer sen? Pärmen / Materialet Sätt er in i materialet ordentligt så att ni själva ser den röda tråden - hur materialet hänger ihop Fundera på om ni ska ni lämna ut hela materialet på en gång eller modul för modul? Ska deltagarna arbeta med materialet digitalt eller i pappersform? Dela ut block och inspirera dem till att anteckna om/när de känner igen sig eller inte Powepoint-bildspelen kan användas som stöd under genomgångarna. Enskilt arbete Deltagarnas arbetstakt kan vara mycket ojämn och många kan ha svårt att koncentrera sig på en uppgift när man sitter flera tillsammans. När de ska arbeta enskilt kan det vara bra att ha avskilda arbetsplatser. Raster En längre rast är att rekommendera samt en kort bensträckare för dem som behöver. Detta för att det ofta tar tid att ställa om mellan olika aktiviteter. Det kan ta tid att både komma igång och att avsluta. Ge gärna tydliga förslag på vad deltagarna kan sysselsätta sig med under rasten och var de kan vara. Regler Diskutera vilka regler ni ska ha under processen och skriv ned dem. Var tydlig med vad som gäller och bestäm tillsammans hur ni vill ha det. Närvaro Notera närvaron och sen ankomst samt undersök orsaker till eventuell frånvaro. Behöver ni sätta in någon form av stöd? Underlättar att se mönster eller hitta orsaker som kan hjälpa deltagaren att hitta strategier för att kunna behålla ett arbete. Det kan även vara bra när ni ska skriva intygen. Studiebesök Under processen rekommenderar vi att ni om möjligt gör studiebesök på habiliteringscenter för vuxna som tillhandahåller både arbetsterapeut, kurator- och psykologkontakter. Detta för att deltagarna ska veta var det ligger, hur och vad man kan få hjälp med. Ett studiebesök på en hjälpmedelsutställning tillsammans med en arbetsterapeut är också bra för att få se hur hjälpmedel ser ut och fungerar i praktiken. Följ gärna upp studiebesöket med diskussion. 10 av 104

Samhällsstöd Ta reda på vilket stöd personer med AS kan få av kommun och landsting och ideella föreningar, t ex olika intresseorganisationer och Habiliteringscenter. Upprätta en kontaktlista med viktiga namn, telefonnummer och länkar. Uppföljning av deltagarna Sätt av tid varje vecka och gå igenom deltagarna. Fokusera i första hand på deltagarnas styrkor. Skriv gärna ner era reflektioner vilket underlättar när ni ska sammanfatta processen Håll den röda tråden empowerment och arbete levande. Utvärdering Låt gärna deltagarna fylla i en skriftlig utvärdering varje vecka för att få en uppfattning om hur det går och hur det tar till sig innehållet i de olika modulerna. Använd gärna vår utvärdering Modulerna Modulernas uppdelning och inbördes ordning bör ses som en grundmodell. Omständigheter och gruppens utseende kan göra att man vill fokusera mer på vissa delar än andra. T ex kan det vara inaktuellt att arbeta med CV om de flesta i gruppen redan har ett sådant. Om någon ska besöka arbetsplatsen än i modul 4.2 kan man gå igenom nödvändiga delar innan. Man kan med fördel arbeta med processen en längre tid än de 12 veckor som anges i grundmodellen. Allt beror på hur omständigheterna ser ut och på vilka resurser som står till ens förfogande. 11 av 104

Fördjupad kartläggning Kartläggningsverktyg Barometern Målsättning Tänk på... Att erbjuda deltagarna ett sätt att förtydliga, medvetandegöra och visualisera känslor i olika situationer samt att kunna gradera känslans intensitet. Att deltagarna ska få djupare självinsikt genom att kunna få syn på sina styrkor och svårigheter och gradera dem på en skala mellan 1-10 och/eller i färgerna grönt, gult och rött. Att deltagarna genom övning ska bli säkrare på att uttrycka sina känslor i olika situationer. Barometern är ett visuellt redskap med både en numerisk skala och en färgskala. Detta ger dels en översikt över styrkor, osäkra områden och svårigheter och dels en gradering av intensitet. Andra verktyg t ex KAT-kit 2 använder en liknande skala i form av en termometer där varje känsla graderas i intensitet från 0-10. Detta fungerar bra i situationer när man vill beskriva känslans intensitet i en speciell situation mer ingående. Vår barometer är bra om man vill få en överblick. Grönt = säkert, jag kan, det känns bra, det är en styrka, här kan man bygga vidare. Gult = varning, kan sådär, känns inte riktigt bra, risk för stress, det är en svårighet, här behövs en strategi för att hantera innan det går över i rött. Rött = stopp, kan inte, känns dåligt, blir stressad, det är en svårighet, här behövs en strategi för att hantera i stunden, förebygga eller undvika Många har svårt att lita till sina styrkor då de tror att de alltid ska vara på topp. Det kan också vara svårt att säga att man är bra på något om man vet att styrkan kan variera. Om man inte alltid presterar till 100% så säger man kanske inte att det är en styrka. Tips! Barometrarna sitter i varje modulavsnitt. De går att plocka ur och samla för sig vilket kan underlätta mot slutet då deltagarna ska sammanställa sina profiler. Utifrån de ifyllda barometrarna fyller deltagarna i Min Profil. 2 KAT-kit - Kognitiv Affektiv Träning. Möller-Nielsen, A., Callesen, K., Attwood,T. 12 av 104

Min Profil Målsättning Tänk på... Tips! Att deltagaren ska få en överblick över sin kompetens. Att han/hon ska bli medveten om och få överblick över sina styrkor och svårigheter och hitta användbara strategier för att hantera och eventuella svårigheter. Att deltagaren ska förbereda vilken typ av information som arbetsgivare och kollegor kan behöva få. Viktigt att fokusera på styrkor och att koppla ihop svårigheter med strategier och stöd. Ta fram barometrarna och se vad som står i de olika styrkeområdena Grönt i barometern är en styrka Gult och rött är svårigheter där det kan behövas strategier När det gäller information till arbetsplatsen, kan det gälla både styrkor, svårigheter och strategier. Be deltagarna ställa sig frågan: På vilket sätt kan det vara till nytta för mig att min chef/mina kollegor vet detta om mig? Kan man svara på detta så kan det finnas anledning att informera. För att underlätta vid sammanställningen så kan deltagarna flytta sina ifyllda profiler till de olika flikarna styrkor, svårigheter, strategier och stöd. Dessa fungerar sedan som underlag för såväl deltagare som handledare när det gäller att skriva CV, presentationsbrev, infomanus och kartläggningsprofil. 13 av 104

14 av 104

Kartläggning och validering processöversikt (1) Anmälan till validering - görs av kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa m fl. Blanketten Översiktlig kartläggning fylls i gemensamt av handläggare och deltagare. Översiktlig kartläggning Fördjupad kartläggning Kompetensbedömning för intyg Avslut validering 1-2 samtal 7 veckor 4 veckor 1 vecka Kartläggning av kompetens inför validering Information om valideringsprocessen 4 olika block AS-Arbete Socialt samspel Perception-kognition Validering Utmynnar i: Min profil fördjupad insikt om egna förutsättningar i relation till arbetslivets möjligheter och krav Strategier att hantera olika situationer som kan uppstå i arbetslivet Testa erfarenheterna från den fördjupade kartläggningen på en arbetsplats. Utvärdering Överlämningsmöte m remitterande handläggare Kartläggningsprofil med rekommendation om fortsatta insatser Valideringsintyg 15 av 104

16 av 104

Kartläggning och validering Processöversikt (2) AS/Arbete Socialt samspel Perception/Kognition Validering 1.1 Introduktion 1.2 Aspergers Syndrom 1.4 Den anställdes Perspektiv 1.5 Arbetsgivarens Perspektiv 2.1 Oskrivna Arbetsregler 2.2 Oskrivna Umgängesregler 2.3 Ömsesidig kommunikation 2.4 Del av ett arbetslag 3.1 Perception 3.2 Tid och Hjälpmedel 3.3 Organisera och Planera 3.4 Min Profil Sammanställning Meritportföljen 4.1 CV Presentationsbrev 4.2 Besök på Arbetsplatsen V A L I D E R I N G 4.3 Kompetensbedömning Uppföljning 4.4 Utvärdering 1.3 Stress och Energi Individuella samtal 1.6 Information till arbetsplatsen Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuella besök på valideringsplats 4 V E C K O R Individuella samtal Överlämningssamtal 17 av 104

18 av 104

MODUL 1 Aspergers syndrom/arbete 19 av 104

20 av 104

Modul 1 Aspergers syndrom/arbete Aspergers syndrom/arbete Vi introducerar och går igenom vad Aspergers syndrom innebär ur flera olika perspektiv. Vi presenterar Min stress- och energiprofil. Deltagarna får undersöka vilka starka sidor de har tack vare sin AS. Vi går igenom vilka förutsättningar som gäller på arbetsmarknaden. Vi diskuterar både egna förutsättningar och arbetsgivarens och hur man ska kunna kombinera dem på bästa sätt. För att påbörja arbetet med att hitta valideringsplatser görs en kartläggning av deltagarnas arbetsintressen och personliga förutsättningar. Modul 1.1 Introduktion Målsättning Att deltagarna... förstår s upplägg och vad som kommer att hända under processens gång. har fått tydlig information om vilka regler och förutsättningar som gäller, såsom tider, schema, närvaro, raster, hur information kommer att meddelas etc. har ett grepp om bakgrunden till och vad validering och generell kompetens innebär. förstår mål och syfte med processen målen kommer att utvärderas under modul 8. har ett grepp om vad processens olika delar innebär och hur de hänger ihop. har fått en presentation av hur kartläggningsverktygen Barometern och Min profil kommer att användas. Tänk på Var tydlig med informationen om upplägg, tider och regler för att i möjligaste mån undvika missförstånd. Fokusera på att försöka ge en bild av hur processen hänger ihop, förklara helheten. Under modulerna kommer man att arbeta på detaljnivå så det blir viktigt att hjälpa till att knyta ihop det och hjälpa deltagarna att få en överblick och ett sammanhang. 21 av 104

Modul 1.2 Aspergers syndrom Målsättning Att deltagarna... har fått en grundläggande information om AS och hur det kan visa sig i vardagen. har fått möjlighet att reflektera över och diskutera både negativa och positiva sidor med AS. har fått möjlighet att reflektera över likheter och skillnader mellan AS- och NTmänniskors sätt att fungera. har fått möjlighet att reflektera över och skriva ned egna erfarenheter av att leva med AS. har undersökt sina egna starka sidor i arbetslivet och inom vilket yrkesområde de skulle kunna använda sina styrkor Tänk på Viktigt med saklig och värderingsfri information. Att NT och AS har olika sätt att fungera på grund av att hjärnan fungerar olika. Att vi alla gör så gott vi kan med de förutsättningar vi har. Likaväl som personer med AS behöver lära sig hur NT-människor fungerar så behöver NT-människor lära sig hur personer med AS fungerar. Hur kan man öka förståelsen för varandras olikheter? Det är som vi sagt tidigare viktigt att fokusera på deltagarnas styrkor. Aspiekriterierna kan vara en hjälp då de visar på hur en svaghet också kan vara en styrka, vilket för många kan vara ett nytt sätt att tänka. Tips! Det kan vara svårt för en del att skriva om sina egna erfarenheter. Uppmuntra dem att försöka beskriva olikheter mellan dem själva och andra, hur de upplever olika sinnesintryck som ljus ljud lukter etc, att berätta om sina intressen och hur de utövar dem eller exempel på hur samspelet med andra fungerar, t ex erfarenheter från skola och arbetsliv. Uppmuntra deltagarna att även skriva ner andra starka sidor än de som finns med i barometern. 22 av 104

Modul 1.3 Stress och energi Målsättning Att deltagarna... börjar uppmärksamma och bli medvetna om sina stressreaktioner börjar fundera över hur de kan hantera och förebygga dem börjar uppmärksamma vad som ger dem energi och återhämtning förstår att de medvetet kan använda strategier för att fylla på med energi i syfte att orka ta i tu med energikrävande uppgifter förstår att de genom att beskriva sina reaktioner för andra kan få ökad förståelse och bättre bemötande förstår att de genom att bli medvetna om sina reaktioner har större möjlighet att själva påverka det som händer har fyllt i den 3-delade stress- och energiprofilen har börjat fylla i strategier denna kan man fortsätta med senare i processen har fyllt i barometrarna och fört över dem till Min profil Tänk på Detta är en arbetsam men viktig modul. Många personer med AS upplever stress- och energikrävande situationer varje dag vilket gör att man får svårare att klara av de problem och påfrestningar som uppstår. Syftet med att göra sin egen stress- och energiprofil är att introducera ett nytt sätt att tänka och reflektera. Att skriva ned hur man fungerar ger en överblick och en möjlighet att gå tillbaka och titta, både för en själv och att visa för en handläggare/arbetsgivare när det gäller att hitta bra förutsättningar för en fungerande arbetssituation. Tips! Öva på att beskriva känslor genom att göra rundor i gruppen. Använd gärna smileys för att förtydliga ännu mer. Ge mycket tid för eget arbete med barometrarna och stress- och energiprofilen Individuellt samtal Det är mycket nytt denna vecka, barometrarna, min profil och arbetet med stress- och energiprofilen. Deltagarna kan behöva få stöd i hur de ska tänka omkring de olika verktygen. Det handlar mycket om att utforska sig själv vilket kräver mycket arbete. Eventuellt kan de ha fått sammanställa min profil hemma utifrån barometrarna och så kan man fundera tillsammans omkring strategier under samtalet. 23 av 104

Modul 1.4 Den anställdes perspektiv Målsättning Att deltagarna... får möjlighet att reflektera över och diskutera vad arbete innebär och betyder för dem själva får möjlighet att reflektera över hur deras dygnsrytm ser ut och hur den påverkar möjligheten till arbete får förståelse för att flera faktorer samverkar när man ska hitta ett arbete/en sysselsättning som man trivs med. Både det man kan, vill och utbudet på arbetsmarknaden. får möjlighet att undersöka sina arbetsintressen och personliga förutsättningar och hitta minst tre tänkbara branscher att jobba vidare med till valideringen Tänk på Var är deltagarna i livet idag och vad behöver de ändra för att kunna arbeta. Många är inte medvetna om att de har en annorlunda dygnsrytm eller att rutiner är viktigt och energibesparande. Ett annat problem kan handla om tidsuppfattning och hur lång tid saker tar och vad som krävs i vardagen för att behålla ett arbete såsom tvätta kläder, ordna matlåda, sköta hygien. Det är viktigt att deltagarna får klart för sig varför de vill arbeta. Det ger en motivation till att gå vidare. Är det pengar som är viktigast så kanske man kan tänka sig fler arbetsområden än om det är intresset som styr. Ens egna personliga förutsättningar är naturligtvis också viktiga. Att uppleva en känsla av sammanhang är viktigt för alla människor. Om tillvaron upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull, ökar möjligheten att utvecklas och i högre grad klara av problem som uppstår. 24 av 104

Tips! Läs mer om KASAM-begreppet, vilket psykologen Aaron Antonovsky pratar om i sin bok Hälsans mysterium 3, för att få ett grepp om betydelsen av att tillvaron upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull. Läs in er på Arbetsförmedlingens hemsida, och sätt er in i vad som finns så att ni kan förklara och hjälpa till vid intressetestet. Där finns också mallar för CV, personligt brev, intervjutips mm. Dessa mallar kan användas längre fram i processen. Jobba med deltagarnas självförtroende genom att använda rundan med att säga en bra egenskap om sig själv. Var tydlig med att visa på fördelarna med att ta fram sina positiva erfarenheter och egenskaper. Var också tydlig med att visa på fördelarna med att lära sig vad, hur och när de ska få sina behov tillgodosedda eller få rätt anpassningar för att klara sitt jobb. Vänd och vrid på påståendena i materialet och diskutera om och hur vi kan tolka saker på olika sätt och vilka de olika konsekvenserna kan bli i arbetslivet. Under denna modul påbörjas sökandet efter valideringsplats. Ringa in så många personliga faktorer som möjligt för var och en under det individuella samtalet för att få en bra grund att jobba med. Använd Arbetsförmedlingens intressetest på nätet eller använd vårt kartläggningsmaterial (se bilaga 3-8). Eventuellt kan deltagarna fylla i en del av dokumenten hemma så kan ni diskutera dem under det individuella samtalet. Alternativt har ni genomfört ett kartläggningssamtal innan den fördjupade kartläggningen började och har dokumenten ifyllda och klara. Gunnel Norrös lista på tänkbara på AS jobb kan vara en bra hjälp (se bilaga 8) 3 Antonovsky, Aaron (1991, 2005): Hälsans mysterium, natur och Kultur, Sverige 25 av 104

KASAM Känsla av sammanhang Psykologen Aaron Antonovsky som bland annat skrivit boken Hälsans mysterium, har skapat det så kallade "KASAM-begreppet". Känslan av att se sig själv i ett sammanhang, att förstå och uppleva meningsfullhet. Antonovskys KASAM-begrepp består av tre huvudkomponenter som hela tiden samverkar och utgör grunden till hur stor känsla av sammanhang man upplever i sin tillvaro. Dessa komponenter är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli (något som utlöser en tanke, känsla eller en handling) som förnuftsmässigt gripbara, som information som är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig. Hanterbarhet handlar om i vilken grad man upplever att det står resurser till ens förfogande, med vilkas hjälp man kan möta de krav som ställs av de stimuli som man bombarderas av. Meningsfullhet är begreppets motivationskomponent, att känna sig delaktig och uppleva att man har möjlighet att påverka de processer som skapar såväl ens öde som ens dagliga erfarenheter. KASAM är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande, varaktig och dynamisk känsla av tillit till att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga. Att man har tillgång till de resurser som krävs för att möta kraven som dessa stimuli ställer, och att dessa krav upplevs som utmaningar, värda investering och engagemang 26 av 104

Modul 1.5 Arbetsgivarens perspektiv Målsättning Att deltagarna... får förståelse för och möjlighet att diskutera/reflektera över arbetsgivarens perspektiv när det gäller att driva ett företag eller en verksamhet. får förståelse för och möjlighet att diskutera/reflektera över arbetstagarens skyldigheter gentemot arbetsgivaren. förstår varför de generella kompetenserna är viktiga för arbetsgivaren och därmed för en själv om man vill ha ett arbete undersöker sin egen förmåga att klara av de krav som brukar ställas på en anställd med hjälp av barometern funderar på inom vilka områden de behöver ta fram strategier för att klara kraven Tänk på Här kan det finnas en del saker att diskutera då man behöver se på samma företeelse från olika håll. Det kan vara svårt att inse att arbetsgivaren har ett annat perspektiv än en själv och att man kan behöva kompromissa och anpassa sig. För att få en känsla av sammanhang kan man behöva få en förklaring till varför saker är på ett visst sätt och att arbetsgivare och anställd arbetar mot samma mål fast från olika håll. Om regler och förhållningsorder blir begripliga blir de mer hanterbara och då kan arbetsuppgifterna kännas mer meningsfulla. Tips! Betona att ni under processen kommer att jobba med att hitta strategier för att klara av mycket av det som krävs av en anställd. Att ingen förväntar sig att de ska klara av det nu. Dela ut facit med hur arbetsgivarna tyckte efter att de gjort uppgiften och diskutera. Förmedla att det viktigaste är att förstå hur det hänger ihop och att förstå varför de generella kompetenserna är viktiga. Gå igenom ett tomt ex av arbetsgivarens bedömning för att sätta in de generella kompetenserna i ett sammanhang. Be deltagarna flytta över barometern och Min profil till egna flikar när de är ifyllda. 27 av 104

Modul 1.6 Information till arbetsplatsen Målsättning Att deltagarna... får möjlighet att diskutera och reflektera över för- och nackdelar med att informera arbetsgivare och kollegor om vad AS är och om sitt eget behov av stöd. börjar skriva ett informationsmanus fyller i materialet Stöd vid möten Tänk på Hur kan deltagarna berätta för andra att de har AS? För en diskussion om för- och nackdelar med att berätta om diagnosen. Om de inte vill vad kan de säga istället? Många människor vet inte vad diagnosen innebär och kan bli skrämda eller ha fördomar. Är det enklare att berätta konkreta hur man fungerar, utan att nämna diagnosen? Under den här processen kommer vi att bli tvungna att informera arbetsgivaren eftersom AS är en förutsättning för den här valideringen. Här finns en möjlighet att öva! Att berätta om hur man fungerar och om sina behov av stöd kan visa på god självkännedom och vara positivt för en arbetsgivare. Tips! Förmedla att det inte finns något rätt eller fel när det gäller att informera eller inte. Många kan ha dåliga erfarenheter av att information getts på fel sätt eller i fel sammanhang, så det kan behövas en diskussion och en förklaring till varför vi rekommenderar att informera. Ge gärna goda exempel på tillfällen när information har skett på ett bra sätt. Försök styra diskussionen från om jag ska berätta om AS till: Hur jag ska säga! Dela ut materialet Stöd vid möten - Kort om Aspergers syndrom och Stöd vid möten - Till kollegor på min arbetsplats och be eventuellt deltagarna läsa igenom och fylla i hemma. Inför kompetensbedömningen kan det vara bra att sammanfatta varje deltagares arbetsintressen och personliga förutsättningar för att göra det enklare att presentera deltagaren för en arbetsgivare. Individuellt samtal Modul 2 Jobba med att ringa in förutsättningar för att kunna söka en bra valideringsplats. jobba med kartläggningsmallarna och Stöd vid möten materialet. Informationsmanuset kommer att få mer tid under modul 4.1. 28 av 104

MODUL 2 Socialt samspel 29 av 104

30 av 104

Modul 2 Socialt samspel Oskrivna regler/ Kommunikation Oskrivna regler och kommunikation är ofta mycket svåra områden när man har AS. Deltagarna får redskap och strategier för att ta reda på oskrivna regler på arbetsplatsen och tips vad gäller kommunikation och olika former av samtal. Modul 2.1 Oskrivna arbetsregler Målsättning: Att deltagarna... Får ett grepp om vad oskrivna arbetsregler är och att de finns på varenda arbetsplats. Reflekterar över och diskuterar betydelsen av oskrivna arbetsregler. Får kännedom om inom vilka områden de vanligaste oskrivna arbetsreglerna finns. Får verktyg för att kunna ta reda på oskrivna arbetsregler. Undersöker sin egen förmåga att uppfatta och följa oskrivna arbetsregler. Utformar strategier för att hantera oskrivna arbetsregler. Funderar över sitt behov av strategier, stöd och vad arbetsgivare /kollegor behöver veta. Tänk på Oskrivna regler är ett område som ofta är svårt för personer med AS då de kan ha svårt att uppfatta dem. Oskrivna arbetsregler är regler eller rutiner som uppstått på en arbetsplats för att de som jobbar där kommit överens om det. Att komma överens i det här fallet innebär att man gör på ett sätt som alla känner är OK. Man kan också se det som att en del oskrivna regler egentligen är skrivna regler som tullas på och ändras utan att man officiellt ändrat dem. Det skrivna blir luddigt och svårt att följa. Det kan löna sig att ta reda på hur man brukar göra för att följa normen eller de oskrivna arbetsreglerna på arbetsplatsen för att få ett bra bemötande. Tips! Diskutera de exempel som presenteras i modulen och ta gärna fram egna. Använd gärna egna erfarenheter ur arbetslivet när det t ex gäller rutiner kring raster, arbetstider och rutiner i lunchrummet. Fundera på hur ni själva introducerar någon ny på er arbetsplats, vad brukar ni säga och göra för att folk ska komma in i rutinerna? Fundera på hur ni själva gör när ni kommer ny till en arbetsplats, hur gör ni för att få reda på vad som gäller? Fundera på hur osynlig information kan bli synlig? 31 av 104

Modul 2.2 Oskrivna umgängesregler Målsättning Att deltagarna... Reflekterar och diskuterar omkring oskrivna umgängesregler eller samspelsregler. Får möjlighet att öva på t ex ögonkontakt, personlig gräns, att ta i hand och hälsa. Förstår hygienens betydelse för det sociala samspelet. Undersöker sin egen förmåga när det gäller oskrivna umgängesregler. Funderar på sitt behov av strategier, stöd och vad arbetsgivare/kollegor behöver veta. Tänk på Detta område är ännu svårare än arbetsreglerna som ju oftast är överenskomna rutiner. Umgängesregler eller samspelsregler bygger på kroppsspråk och andra signaler som uttrycks och uppfattas automatiskt. Personer med AS kan behöva lära sig att känna igen olika signaler och ansiktsuttryck hos andra och vad de betyder. De behöver också få en förståelse för att andra människor avläser dem och att de lägger in känslomässiga tolkningar i vad de ser. Hur viktig är rätt ögonkontakt t ex? Hur uppfattas personer som tittar ner, tittar över huvudet på en, flackar med blicken? Och hur ska man uppfatta personer som snabbt tittar på varandra och skrattar, eller som tittar ner, viker undan med blicken eller som börjar titta på klockan och rota i väskan? Att lära sig den typen av signaler, hur nära man står när man pratar med någon, när och hur man hälsar på varandra, när och hur man kan störa en kollega med frågor, är också viktiga färdigheter när det gäller socialt samspel på en arbetsplats. Verktyg för att på ett acceptabelt sätt krångla sig ur sociala situationer som man inte orkar med kan vara mycket användbara. Hygienmaterialet finns med för att det är en av de viktigaste umgängesreglerna i vår kultur. En hygien som inte överensstämmer med normen kan orsaka såväl utfrysning, mobbning som uppsägning (vanligtvis med en annan offentlig orsak). Tanken är att man på ett sakligt och värderingsfritt sätt ska kunna väcka frågan och diskutera hur man gör och vilken nivå som är lämplig. 32 av 104

Tips! Utveckla gärna övningen personlig gräns. Pröva t ex att låta personen som stod still ta ett steg bakåt när det blev för nära. Hur känns det då? Att ta i hand och hälsa kan man göra på olika sätt beroende på behovet i gruppen. Man kan göra det som en övning, ni kan visa, eller införa att ni hälsar så på varandra när träffas för att få in snitsen. För att öva ögonkontakt kan ni uppmuntra deltagarna att medvetet titta varandra på pannan eller på näsan när ni pratar med varandra. Diskutera hur det dels känns att titta dels att bli tittad på Diskutera hur man kan välja, eller välja bort sociala aktiviteter och hur man kan säga i situationen. 33 av 104

Modul 2.3 Ömsesidig kommunikation Målsättning Att deltagarna... Tänk på Får ett grepp om vad ömsesidig kommunikation innebär. Lär sig vissa grundläggande regler för att hantera ömsesidig kommunikation såsom samtalsnivåer och turtagning. Funderar omkring lämpliga samtalsämnen på en arbetsplats. Funderar på hur man kan undvika och hantera missförstånd. Får möjlighet praktisera ömsesidig kommunikation. Undersöker sin förmåga när det gäller ömsesidig kommunikation. Funderar över sitt behov av strategier, stöd och vad arbetsgivare/kollegor behöver veta. Den ömsesidiga kommunikationen hänger tätt samman med de osynliga reglerna. Det handlar om att man inte uppfattar kroppsspråk, miner, tonfall, anspelningar som förändrar innebörden i det som sägs. I den här modulen pratar vi om lämpliga och olämpliga samtalsämnen i fikarummet på en arbetsplats. Vi pratar också om olika samtalsnivåer. Många med AS har inte riktigt kläm på att man pratar om olika saker beroende på vem man pratar med och råkar därför ut för missförstånd och avståndstaganden. Samtalsnivåerna är ett redskap för att förtydliga och hålla ordning på vad man pratar om i olika sammanhang. När det gäller turtagning i ett samtal kan det också bli fel, antingen kanske man pratar för mycket eller för lite. Det är en konst att hålla ett samtal levande och personer med AS kan behöva lära sig hur det går till. Tennismatchen är ett exempel på ett samtal som böljar fram och tillbaka mellan två personer. Missförstånd inträffar ofta när vi inte är tillräckligt tydliga med vad vi vill, känner, tror och förväntar oss av andra. Ofta (men inte alltid) kan NT-människor läsa av kroppsspråk, känslor och stämningslägen och därigenom få ledtrådar till om de uppfattat korrekt. Personer med AS behöver vara extra noga med att verbalt kolla av att de uppfattat korrekt. För att undvika onödiga konflikter kan det vara bra att ha strategier för att förebygga och hantera missförstånd. Tips! Diskutera erfarenheter av samtal på olika nivåer. Dela gärna med er av exempel ur ert eget vardagsliv. T ex vad ni pratar om med någon i affären eller på bussen. Om ni är två handledare kan ni spela upp små rollspel som illustrerar olika typer av samtal på olika nivåer. Deltagarna kan också (om de vill) öva på t ex kallprat som fungerar som ett socialt bindemedel och är mycket användbart. Använd listan på samtalsämnen. Använd gärna en tennisboll eller något annat för att visa turtagningen. Tänk då också på ögonkontakten och kroppsspråket (le, visa intresse etc.) Diskutera och skriv ner strategier för att undvika och hantera missförstånd. Diskutera hur man kan vara tillräckligt tydlig när man ger respektive får information. 34 av 104

Modul 2.4 Att vara en del av ett arbetslag Målsättning Att deltagarna... Reflekterar över och diskuterar vad det innebär att samarbeta. Reflekterar över och diskuterar betydelsen av feedback. Diskuterar olika sätt att ge och ta feedback. Undersöker sin förmåga att kunna samarbeta med andra. Funderar på sitt behov av strategier, stöd och vad arbetsgivare/kollegor behöver veta. Tänk på Att kunna samarbeta och vara en del av arbetslaget är viktigt. Ibland kan det vara svårt att se helheten och sin egen plats i organisationen. Ett organisationsschema kan var en hjälp för att veta sin roll men man behöver också prata med varandra och vara med på möten för att få veta vad man själv och andra ska göra. Samarbete kan innebära att man kan få arbetsuppgifter som man inte gillar, att man behöver kompromissa och ge sig i en diskussion eller att man blir tvungen att rätta sig efter någon annan. Att få feedback/återkoppling på sitt arbete är viktigt för att man ska känna att man gjort sin del på ett bra sätt. Återigen kan det vara svårare om man har AS, att uppfatta feedback som ges på andra sätt än i ord. Det kan också vara olika hur man vill ha feedback. En del kan vilja ha återkoppling på utfört jobb varje dag, andra mer sällan. Feedback kan vara både kritik och beröm och kan vara svåra att både ta och ge. Kritik kan kännas som ett angrepp eller som att man angriper någon, och beröm som att man fjäskar. Man kan behöva lära sig strategier för att både ge och ta feedback. Sociala situationer på arbetsplatsen är ett sätt att öva sig i socialt samspel och kommunikation på ett ofarligt sätt. Tips! Diskutera hur man kan tydliggöra ens egen och andras roller i arbetslaget. Gunnel nämner jargong i sin text, diskutera vad det betyder och vad det kan innebära för samarbetet. Jargongen kan vara olika på olika arbetsplatser. Ge exempel. Det kan vara värt att repetera de två viktigaste oskrivna reglerna; hygien och arbetstider. 35 av 104

36 av 104

MODUL 3 Perception/Kognition 37 av 104

38 av 104

Modul 3 Perception/Kognition Perception/ Kognition I den här modulen går vi igenom hur känsligheten i våra sinnen kan påverka oss och ibland orsaka stress och frustration. Vi går också igenom olika hjälpmedel för att hantera tid och planering. Visa gärna olika typer av hjälpmedel under denna vecka och gör om möjligt studiebesök på en hjälpmedelcentral/habiliteringscenter eller liknande. I modulen om kognition får deltagarna verktyg och strategier för att organisera och planera sitt arbete. De får också sammanställa Min profil och en meritportfölj. Modul 3.1 Perception Målsättning Att deltagarna... Reflekterar över om de är extra känsliga i något/några av sina sinnen. Anger vilka sinnen som är extra känsliga och på vilket sätt. Funderar över användbara strategier för att hantera känsligheten om den ställer till problem. Funderar på sitt behov av strategier, stöd och vad arbetsgivare/kollegor behöver veta. Tänk på Perceptionen kan fungera på ett annorlunda sätt hos personer med AS vilket kan ställa till problem och orsaka stress men också vara till stor glädje. En känslig hörsel kan vara belastande i vissa situationer, när man t ex inte kan koncentrera sig för att ventilationen brusar i bakgrunden. Men den kan också vara till glädje när man kan urskilja och njuta av t ex fågelkvitter. Många blir stressade av för många sinnesintryck samtidigt och får svårt att koncentrera sig och fokusera på det de ska göra. Under den här modulen läggs mycket tid på att gå igenom deltagarnas känslighet för olika typer av sinnesintryck och att hitta strategier för att hantera dem. Tips! Prova avslappningsövningen som ett sätt att visa hur man kan varva ner och öka medvetenheten om den egna kroppen. Ta gärna fram stress- och energiprofilen igen och komplettera om det behövs. 39 av 104

Modul 3.2 Tid och hjälpmedel Målsättning: Att deltagarna... Reflekterar över sin känsla för tid och i vilken utsträckning den orsakar stress. Får information om olika typer av hjälpmedel och hur de kan underlätta vardagen. Reflekterar över och diskuterar vad som egentligen är ett hjälpmedel. Vet hur de får hjälp att få de hjälpmedel de behöver. Får koll på hur en mobiltelefon/smartphone kan fungera som hjälpmedel. Undersöker sin förmåga att passa, planera och hantera tid. Anger vilka hjälpmedel och strategier de använder för att hantera och passa tider. Funderar över sitt behov av strategier, stöd och vad arbetsgivare/kollegor behöver veta. Tänk på Många blir avskräckta av ordet hjälpmedel och säger att de inte behöver det. Det är därför viktigt att avdramatisera begreppet och förklara att alla människor har sitt sätt att använda olika hjälpmedel i vardagen; glasögon, armbandsklocka, äggklocka, almanacka, väckarklocka. Det svåra för många personer med AS är att komma på att det finns sätt att underlätta för sig. Tips! Denna modul kräver en del förberedelser. I deltagarmaterialet ges exempel på hjälpmedel. Gå in på respektive företags hemsida och läs igenom/ladda ner beskrivningar om hur hjälpmedlet fungerar innan genomgången av modulen. Undersök också det aktuella utbudet av appar som kan underlätta tidshantering och planering för att ha som diskussionsunderlag. Titta igenom manualerna och gå igenom hur hjälpmedlen fungerar innan genomgången av modulen. Kontakta gärna arbetsterapeut på habiliteringscenter/hjälpmedelcentral för att få aktuell information om hjälpmedel och boka gärna in ett studiebesök. Det kan vara bra att diskutera appar och användning av mobiltelefon/smartphones tillsammans och få tips av varandra. Förutom de hjälpmedel som gås igenom i materialet så kan man använda Googles kalender med sms-funktion. Om man har tillgång till Internet kan man via Google gå in i kalendern och skicka sms till någon annan eller till sig själv som påminnelse inför en viss aktivitet. Dessa sms går att förprogrammera. 40 av 104

Modul 3.3 Organisera och planera Målsättning Att deltagarna... Tänk på Reflekterar över olika sätt att hålla ordning. Funderar över strategier för att prioritera. Får redskap för att hantera förändringar. Reflekterar över och diskuterar betydelsen av bra arbetsinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Funderar på hur de själva vill ha instruktioner. Funderar över vilka strategier de själva kan använda för att få bra arbetsbeskrivningar. Bedömer sin egen förmåga att planera och organisera. Försöker hitta strategier för att kompensera svårigheter att planera och organisera. Funderar på sitt behov av strategier, stöd och vad arbetsgivare/kollegor behöver veta. För att göra arbetssituationen begriplig, hanterbar och öka känslan av sammanhang (KASAM) är arbetsbeskrivningar och arbetsinstruktioner bra och relativt enkla redskap. För personer som har svårt att uppfatta helhet och sammanhang är det nödvändigt att förklara syftet med arbetsuppgiften och varför saker ska göras på ett visst sätt. När det gäller personer med AS så kan vikten av tydlighet inte överskattas. I matsilverexemplet i materialet organiserar Birgitta sitt arbete efter den information hon fick. Systern, var inte tillräckligt tydlig med vad hon förväntade sig skulle bli gjort och Birgitta trodde att hon uppfattat vad som förväntades, hon kunde ju putsa silver. Ingen av dem tänkte på att kolla... I och med att många har svårt att se helheten i situationen och att generalisera så kan det vara nödvändigt med instruktioner inför varje ny arbetsuppgift även om arbetsuppgiften påminner om något man tidigare gjort. Att göra tydliga arbetsinstruktioner kan verka krångligt men det går att utforma dem på olika sätt; som punktlistor eller som beskrivningar. Det viktigaste är att man svarar på de 10 frågorna: när, var, hur etc. Vi har valt att fokusera på att deltagarna själva ska ansvara för att få den information de behöver, eftersom det är de själva som behöver den. Självklart behöver även arbetsledaren känna till de 10 frågorna och varför instruktionerna behöver vara utformade på det här sättet, för att kunna ge de instruktioner som behövs. Tanken är att det ska bli ett samarbete där båda parter vet vilken information som är viktig. Förändringar är också ett svårt område som kan orsaka oro och stress då invanda rutiner och sammanhang rubbas, särskilt om det är snabba oväntade förändringar. Katastrofskalan kan hjälpa till att lyfta blicken och få tid att reflektera och få perspektiv på situationer. 41 av 104

Tips! I materialet finns exempel på hur man kan hålla ordning på ett kontor. Diskutera gärna andra arbetsmiljöer också samt hur man kan hålla ordning på saker som är viktiga för jobbet, t ex nycklar, busskort, pengar, scheman, arbetsinstruktioner. Diskutera utformningen och användbarheten i de olika exemplen så att deltagarna förstår att mallarna kan användas på olika sätt, både som arbetsinstruktioner och som minnesstöd. Flytta gärna de tomma mallarna till fliken för strategier. Övningen att tänka i nya banor (se bilaga 11) kan användas vid behov. 42 av 104

Modul 3.4 Min Profil sammanställning Målsättning Att deltagarna... Tänk på Får en överblick över sina styrkor, svårigheter, strategier och sitt behov av stöd. Reflekterar över och diskuterar användbarheten av att ha denna överblick. Börjar sammanställa sin meritportfölj Här sammanfattas de tidigare modulerna arbete med barometrar och Min Profil för att få en överblick över vad man är bra på och vilka strategier man kan använda för att lösa problem som kan uppstå. Syftet är att få en överblick så att man kan gå till sina styrkor för att få ett underlag när man t ex ska hitta en lämplig bransch att söka jobb inom, skriva CV eller presentera sig själv. Eller att man genom att se sina svårigheter och sitt behov av stöd gör det möjligt att hitta strategier innan svårigheterna blir oöverstigliga. Här kan stress- och energiprofilen vara en hjälp. En viktig del är också att se hur strategier och stöd från andra kan samverka. En strategi kan vara att använda hörselskydd i vissa situationer eller att ha bra arbetsinstruktioner. För att underlätta att få detta behöver arbetsgivaren informeras både om vad man behöver och varför. Meritportföljen samlar allt användbart material om arbete och ens egen förmåga på ett ställe så att man alltid vet var man har det. Tips! Använd även kartläggningsmaterialet från modul 1 och 2 för att hitta positiva egenskaper och intressen som kan sorteras in under styrkor. Försök hitta exempel på situationer där det kan vara bra att vara medveten om sina styrkor och svårigheter: när man söker jobb, när man ska presentera sig själv, när man får en ny arbetsuppgift, när man kommer till nya miljöer etc. Försök också hitta exempel på när det kan vara användbart att gå tillbaka och titta på strategier och stöd: när man kommer ny till en arbetsplats, när man träffar nya människor, när problem uppstår, för att få bra instruktioner, för att få en bra arbetsmiljö, när man känner sig stressad, när man får kritik, när man inte vet hur man ska göra, när saker och ting ändras. Gå igenom meritportföljen och pärmen och sortera materialet så att det blir överskådligt. 43 av 104

44 av 104

MODUL 4 Validering 45 av 104

46 av 104

Modul 4 Validering Validering I den här modulen kommer Min profil till användning som underlag för att söka jobb och presentera sig själv vid en intervju eller ett besök på arbetsplatsen. Under denna modul sker också utvärdering av kompetensbedömningsperioden och valideringsprocessen som helhet. Deltagarna avslutar valideringsprocessen och går vidare mot arbete/utbildning eller annan sysselsättning. Modul 4.1 CV och presentationsbrev Målsättning Att deltagarna... Tänk på Får information om hur man skriver ett CV, ett personligt brev eller ett presentationsbrev. Förstår hur de kan använda Min profil som underlag till att skriva CV, personligt brev och presentationsbrev Får möjlighet att skriva eller komplettera sitt CV Får möjlighet att skriva ett presentationsbrev med hjälp av Min profil Här blir det tydligt hur man kan använda området styrkor i Min profil på ett konkret och praktisk sätt. Tips! Ge exempel på hur man kan vända och vrida på egenskaper för att presentera sig på ett sätt som tilltalar en arbetsgivare. De flesta egenskaper har en positiv och en negativ sida beroende på hur man ser det. (se Aspie-kriterierna) Diskutera hur olika egenskaper/uttryck tolkas från olika personers perspektiv. Klipp ur ett par annonser ur dagspressen och diskutera hur man skulle kunna skriva ett personligt brev för att söka just de jobben. Stryk tillsammans under nyckelord och ge exempel på hur man kan ge brevet en personlig touch och formulera sina personliga egenskaper till att passa annonsen. 47 av 104

Modul 4.2 Besök på arbetsplatsen Målsättning Att deltagarna... Tänk på Är förberedda inför besöket på arbetsplatsen. Vet hur de ska förbereda sig på kvällen och morgonen innan. Vet vad som är viktigt när man hälsar och träffar nya människor. Gör klart sitt infomanus. Känner sig förberedda för att svara på vissa vanliga intervjufrågor. Vet vilken information de behöver ta reda på under besöket. Får en checklista inför mötet. För att ge ett bra intryck under första besöket på arbetsplatsen kan det vara viktigt att förbereda sig. Det är viktigt att planera och organisera sig kvällen innan så att man har med sig allt man behöver och inte kommer för sent. Under besöket får man användning för färdigheter som att hälsa, hålla ögonkontakt, turtagning i samtal, anpassa sitt kroppsspråk för att se intresserad ut, presentera sig själv och sina tidigare erfarenheter, berätta om AS och de särskilda förutsättningar som arbetsgivaren behöver känna till. Tips! Uppmuntra deltagarna att fylla i svar på intervjufrågorna. De påminner om frågorna i CV:t och presentationsbrevet men är ställda på lite annorlunda sätt. Det kan vara bra att nöta in svaren så att de sitter. Gör klart infomanuset. Låt gärna deltagarna öva på att presentera sig med hjälp av informationsmanuset. Referera till tidigare moduler för att knyta ihop materialet och visa på hur man kan använda det ni tidigare gått igenom checklistan inför valideringen. Påminn om att använda strategierna och stress- och energiprofilen under valideringen för att hantera det sociala samspelet, minska stressen och få bra arbetsinstruktioner. 48 av 104

Modul 4.3 Uppföljning av kompetensbedömning Målsättning Att deltagarna... Tänk på Delger varandra sina olika erfarenheter av de arbetsplatser de har varit på. Reflekterar över, diskuterar och beskriver sina erfarenheter utifrån de olika modulerna i processen. Har fått större insikt om hur en arbetsplats fungerar, om sin egen roll och sin egen förmåga att lösa de svårigheter som uppstår. Här länkas erfarenheterna från den fördjupade kartläggningen och kompetensbedömningen ihop. Deltagarna får diskutera om erfarenheterna från kartläggningen var relevanta på arbetsplatsen. Tips! Sträva efter att deltagarna ska reflektera över sina erfarenheter och hur deras strategier fungerade på arbetsplatsen. Anteckna gärna allas erfarenheter då det är bra att samla på positiva exempel. Dela ut anteckningarna till deltagarna om de så önskar. 49 av 104

Modul 4.4 Utvärdering av valideringsprocessen Målsättning Att deltagarna... Tänk på Utvärderar processen som helhet och i vilken grad målen uppfyllts. Förstår vad kompetensbedömningsintyget från arbetsgivaren innebär. Förstår vad kartläggningsprofilen innebär. Syftet med denna modul är dels att utvärdera valideringsprocessen, men också att deltagarna ska förstå vad de olika intygen innebär. De individuella intygen gås igenom med varje person. Tips! Det kan vara en fördel att använda tomma eller avidentifierade exempel för att förklara och förbereda deltagaren på att ta emot sina egna intyg. 50 av 104

BILAGOR 51 av 104

52 av 104

Bilaga 1: Modul 1.1 Introduktion, sida 1/3 Välkomstbrev till nydiagnostiserade 4 (Följande brev hade jag själv velat få, i samband med diagnosen.) av Gunnel Norrö Till dig som just fått diagnosen Aspergers Syndrom, och är vuxen Jag, som skriver detta brev till dig, har också fått samma diagnos, som medelålders. Det var för fyra veckor sedan. Och när jag körde hem, ensam, med detta besked, körde jag som i trance. Det var så många tankar, och så mycket jag behövde formulera. Därför skriver jag detta brev till dig, som en hjälp. Du har säkert också många frågor, och det är mycket att smälta, när man får det här beskedet. För det första vill jag säga: Välkommen i gänget. Vi är många. Du är inte ensam om det. Det blir fler och fler som får detta besked först vid vuxen ålder. Vi skulle ha behövt veta det som barn, det hade gjort livet enklare för oss. Men nu är det som det är. För det andra: Det är ingen katastrof. Tvärtom, de här fyra veckorna sedan diagnosen, har varit min bästa tid på många, många år. Det har hänt så mycket positivt, som inte hade hänt, om jag inte fått diagnosen. För mig har den fungerat som en nyckel, som öppnar dörrar. Vad menar jag med det? Jo: jag har inte haft det lätt i livet. Jag har känt mig udda, utanför, råkat i konflikt med andra, blivit av med jobbet gång på gång (mitt första jobb fick jag bara behålla i fyra dagar, t.ex.). Och jag har velat vara med i olika sammanhang, gång på gång, och bryskt blivit avvisad. Trots att jag är intelligent och inte velat något illa. Hela tiden har jag undrat: Varför? Varför blir det så här? Varför är dom elaka mot mig? Varför får jag sparken? Varför duger jag inte? Och det mest smärtsamma: Varför blir dom så arga på mig, jag har ju inte gjort dom något illa? Diagnosen har gett mig flera olika svar på dessa: Varför?. Nu vet jag, att jag inte är sjuk, det är inget fel på mig, jag håller inte på att bli tokig. Det är inte heller så, att dom som gjort så här mot mig, är mera elaka än andra människor. Dom är nog bara som folk är mest. Orsaken till dessa svårigheter, är att jag är annorlunda skapt, än de flesta människor. Att höra hemma på autismspektrum betyder att min hjärna är annorlunda kopplad, enkelt uttryckt. Och det ger vissa typiska svårigheter. Bland annat betyder det, att jag missförstår folk varenda dag, och att dom missförstår mig. Vi talar olika språk, helt enkelt. Så fastän jag inte är medvetet elak, så TROR dom att jag är det. Men det går att komma förbi detta hinder, det kan man lära sig. Om man vet vad det beror på, och får öva sig på rätt sätt. 4 Artikel hämtad från www.pedagogisktperspektiv.se med tillstånd av Gunnel Norrö. 53 av 104

Bilaga 1: Modul 1.1 Introduktion, sida 2/3 Dessutom: att höra hemma på autismspektrum medför också vissa väldigt goda och starka sidor. Vi är unika. Vi är hederligare än de flesta, vi har större uthållighet än de flesta, vi slösar inte bort tiden med en massa skvaller, utan vi ägnar oss åt väsentligheter. Vi kan en massa om ett smalt område. Det är inte många som kan så mycket om ett visst ämne. Det är inte många som är så logiska, och har så bra minne, som vi. Vi har också förmågan att hitta nya lösningar på problem, sån t som ingen annan skulle komma på. Och det finns två sidor på alla mynt: Du har säkert fått höra, att du är envis som synden och aldrig ger dig. Och din omgivning kanske tycker det är jobbigt, att du är envis. Men samtidigt är du en pålitlig och trofast vän, till dina riktiga vänner. Du är envis, ja, men du sviker inte någon som du tycker om, och du står för dina åsikter inför vem som helst. Det är samma sak, uttryckt på två sätt, samma uthållighet. Och allt det här, och en hel del till, beror på att man är annorlunda skapt. Och det är inget fel. När jag fick se testprotokollet från psykologtesten, såg jag att min intuitiva sociala förståelse ligger tio enheter under mitt ordförråds nivå. Vanligen har folk högst tre enheters skillnad mellan värdena. Då begrep jag äntligen: Jag förstår inte andra på rätt sätt, alltså missuppfattar jag dom. Och: när jag nu är så intelligent, så RÄKNAR dom andra med att jag förstår dom. Det är då dom blir arga på mig, och tror att jag är elak. Det är inte konstigt att dom räknar med att jag förstår dom, jag förstår ju böcker och text och datorn och svåra skolämnen, utan vidare. Hur ska dom kunna veta, att jag har en lucka i utrustningen, bara inom detta? Alltså umgås dom med mig, som om jag begrep lika mycket som andra. Och blir besvikna Det blev solklart för mig. Och då startade en ny period i mitt liv, de senaste fyra veckorna. Jag har fått se en massa varför? försvinna. Och det allra bästa är, att jag behöver inte känna mig skyldig till allt det tråkiga som har hänt i mitt liv. För jag har inte kunnat hjälpa det. Det man inte uppfattar, kan man ju inte rätta sig efter. Och dom andra, som hanterat mig illa, och jag har inte förstått varför, dom kan jag förlåta. Dom kunde ju inte veta, att jag inte förstod, jag som är så klyftig. De flesta skulle ju ha förstått, i synnerhet om dom är lika intelligenta, som jag. Alltså trodde dom att jag var medvetet elak, och så na stöter man ut. Så har det gått till. Allt det som har hänt hittills, det kan jag inte ändra på. Men jag kan se det i ett nytt ljus, jag kan förlåta dom andra, och jag behöver inte känna mig skyldig själv heller. Det har ju handlat om missförstånd, som ingen kunnat rå för. Men min framtid kan jag påverka, nu när jag vet hur problemet ser ut. Och jag känner mig mycket tacksam över att ha fått denna lysande förklaring. Ett extra plus, är att jag ser vissa av mina nära släktingar, i ett nytt ljus. Aspergers Syndrom är ärftligt. De övriga i släkten, som jag är rätt säker på har detta också, kan jag nu möta med mycket stor förståelse. De har inte heller kunnat rå för, hur de är skapta. Och det enda man kan göra, är att möta dom sådana som dom är, inte sådana som alla andra är. För så na blir dom ändå aldrig. 54 av 104

Bilaga 1: Modul 1.1 Introduktion, sida 3/3 En ytterligare sak, som har klarnat, är varför jag tyckt hjärtligt illa om psykodynamisk terapi, den vanligaste formen av psykologhjälp. Den teori, som ligger till grund för den sortens terapi, verkar helt enkelt inte matcha, hur vi med Aspergers Syndrom är funtade. Vi blir inte sedda sådana som vi är, vid sådana samtal. Och det kan kännas väldigt kränkande. Det är fler autister än jag, som upplevt det så, så en liten varningsflagga höjer jag för detta. Däremot kan det naturligtvis vara bra att ha någon att tala med, om sina svårigheter, i största allmänhet. Det finns präster och pastorer och det finns hyggliga själar för övrigt, som lyssnar, och som kan konsten att hålla tyst om det de får höra. Vad gäller de egenheter, som du eller jag själva uppfattar som problem, som t.ex. att plötsligt brusa upp och inte kunna styra sin vrede, så finns det kognitiv beteendeterapi, som vissa samtalsterapeuter och vissa psykologer är utbildade i. Det sättet är mera som en kurs, och då behöver man inte berätta om hela sitt liv, utan man går direkt på det som vi själva uppfattar som svårt att hantera. Det är aldrig för sent att lära om, när det är något som fungerar illa. Och du och jag vet bäst själva, vad som fungerar på ett opraktiskt vis i våra liv. Över huvud taget, skulle jag vilja beteckna de svårigheter vi har, som följder av ett opraktiskt sätt att hantera tillvaron. Däremot är det inte ett moraliskt fel sätt att hantera den, vi blir inte skyldiga, när vi klantar till det. Men vi blir missuppfattade, kommunikationen fungerar som när en kines skakar på huvudet, och en svensk tror att han menar nej. I Kina lär det vara tvärtom. Så kinesen menar ja. Det är opraktiskt, men det är inte moraliskt fel. Det behövs utbildning i att tolka varandras signaler, det är vad som behövs mest. Och jag är villig att lära mig mer om det, för jag vill forma min framtid till ett trevligare ställe än som mitt liv har varit hittills. Det antar jag, att DU också vill. Med de insikter som en sådan här diagnos ger, har du fått en stor hjälp till detta. Lycka till! Artikelförfattare Gunnel Norrö är utbildad socionom, pastor och yrkesförare. Hon fick sin Aspergerdiagnos först vid 51 års ålder, efter många år av mångsidigt arbetsliv. Gunnel har bland annat arbetat som frikyrkopastor, socialsekreterare och diakonalt med unga missbrukare. Texten i den här artikeln, som publiceras med författarens tillstånd, finns i Gunnels bok Aspergers syndrom har jag verkligen det som 2006 gavs ut på Intermedia Books. 55 av 104

56 av 104

Bilaga 2: Modul 1.3 Stress och energi, sida 1/1 Känslouttryck 9 17 25 33 41 10 18 26 34 42 3 11 19 27 35 43 4 12 20 28 36 44 5 13 21 1 2 6 7 8 14 29 37 45 22 30 38 23 31 39 47 24 32 40 48 46 15 16 57 av 104

58 av 104

Bilaga 3: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 1/4 Inför validering/kompetensbedömning Namn:... Har du tidigare erfarenhet av praktik och arbete? Beskriv. Vilken sorts arbete är du intresserad av? Vad är du bra på? Vad vill du/behöver du träna mer på? 59 av 104

Bilaga 3: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 2/4 Hur ställer du dig till ett fysiskt rörligt arbete? Finns det något arbete du inte vill eller kan utföra? Vad tycker du om att arbeta i grupp? Liten eller stor arbetsgrupp? Hur många dagar/vecka vill du arbeta? Hur många timmar/dag vill du arbeta? 60 av 104

Bilaga 3: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 3/4 Kan du ta dig till arbetet själv? Klarar du långa arbetsresor? Vad har du för utbildning? Vad gör du på fritiden? Vad vill du att arbetsgivaren/arbetskamraterna ska tänka på när det gäller dig? Är det något som arbetsgivaren/ arbetskamraterna behöver känna till om dig? 61 av 104

Bilaga 3: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 4/4 Är det något mer som vi behöver känna till om dig? 62 av 104

Bilaga 4: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 1/1 Hur vill jag arbeta? Namn... Jag vill sitta när jag arbetar arbeta långsamt arbeta med små saker arbeta skift arbeta med tunga saker arbeta snabbt arbeta ensam arbeta på ackord resa i arbetet arbeta tillsammans med andra arbeta mest med samma saker själv planera mitt arbete vara fint klädd i arbetet stå när jag arbetar lära mig nya saker i arbete ha ett omväxlande arbete arbeta heltid arbeta deltid följa givna arbetsinstruktioner arbeta i en tyst miljö Annat:... 63 av 104

64 av 104

Bilaga 5: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 1/1 Jag är glad ofta sjuk fysiskt stark snabb fantasifull stresskänslig slarvig noggrann lugn aktiv långsam livlig glömsk ordentlig ledsen orolig ofta arg ensam modig lättirriterad Namn.. teoretiskt begåvad ekonomisk spänd allergisk praktiskt begåvad ofta trött tystlåten blyg osäker ofta rädd pratsam psykiskt stark ärlig Annat:.. 65 av 104

66 av 104

Bilaga 6: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 1/1 När jag är ledig vill jag Idrotta Sy kläder Sova Fotografera Laga mat Gå på gymnastik Gå ut och dansa Vara ensam Handarbeta Köra bil Titta på TV Träffa kompisar Sköta djur Gå på bio Cykla Sköta barn Gå på konserter Arbeta med motorer Baka Bygga modeller Titta på video Namn.. Snickra Läsa böcker Gå på stan Rita Måla och tapetsera Sköta blommor Gå i skogen Syssla med dataspel Skriva brev Gå på fest Läsa tidningar Resa Reparera saker Vara tillsammans med familjen Lyssna på musik Annat:...... 67 av 104

68 av 104

Bilaga 7: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 1/10 Vad vill jag arbeta med? 5 Namn:... Jag vill A 1 B 2 C 3 D 4 E 5 F 6 G 7 H 8 I 9 Hjälpa gamla människor med att sköta deras fötter Skriva på dator Hjälpa gamla människor i deras hem Dra in elledningar i hus Laga klockor Reparera bilar Laga mat i storkök Sy kläder Ställa ut varor i ett skyltfönster J 10 Ordna aktiviteter för skolbarn K 11 Hämta och lämna varor med budbil L 12 Asfaltera vägar M 13 Installera avloppsrör N 14 Lösa tekniska problem O 15 Väga noggrant A 16 Sitta i kassan i affär B 17 Kopiera papper C 18 Sköta små barn D 19 Laga tvättmaskiner E 20 Slipa glas F 21 Svarva G 22 Lägga upp mat H 23 Göra smycken 5 Detta material kommer ursprungligen från Arbetsförmedlingen men har använts och omarbetats för att passa Botkyrka kommuns dagliga verksamhet, LSS. 69 av 104

Bilaga 7: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 2/10 I 24 Uppträda på scen J 25 Undervisa barn i skolan K 26 Köra truck L 27 Arbeta i skogen M 28 Gjuta en husgrund N 29 Skriva fint och noga O 30 Mäta noggrant A 31 Ta emot och lämna ut varor på ett lager B 32 Hålla ordning på papper C 33 Tala med människor som har problem D 34 Söka fel på elektriska apparater E 35 Göra tandproteser F 36 Svetsa G 37 Städa H 38 Snickra möbler I 39 Måla tavlor J 40 Vara med i styrelsen för en förening K 41 Skjutsa skolbarn L 42 Klippa gräsmattor M 43 Lägga golv N 44 Göra husritningar O 45 Ta blodprov på patienter A 46 Prismärka varor B 47 Dela ut brev inom ett stort företag C 48 Lägga förband på sår D 49 Laga TV-apparater E 50 Reparera datorer 70 av 104

Bilaga 7: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 3/10 F 51 Arbeta vid metallfräs G 52 Diska H 53 Arbeta med lera I 54 Skriva böcker J 55 Träna ett fotbollslag K 56 Köra postbil L 57 Skotta snö M 58 Måla hus N 59 Rita kartor O 60 Göra kemiska analyser A 61 Hjälpa kunder i en butik B 62 Arbeta med siffror C 63 Tvätta patienter D 64 Montera telefoner E 65 Tillverka skyltar F 66 Såga brädor G 67 Baka H 68 Klä om möbler I 69 Dekorera tårtor J 70 Göra videoprogram K 71 Köra sopbil L 72 Dela ut post M 73 Sätta upp tapeter N 74 Göra tekniska konstruktioner O 75 Ta vattenprover A 76 Packa upp och sortera varor B 77 Räkna på maskin C 78 Diskutera med skolungdomar om val av gymnasielinje D 79 Laga elektriska fel på en bil 71 av 104

Bilaga 7: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 4/10 E 80 Löda små detaljer F 81 Övervaka en maskin G 82 Tvätta fönster H 83 Reparera saker hemma I 84 Fotografera J 85 Leda en studiecirkel K 86 Köra traktor L 87 Sköta djur M 88 Reparera tak N 89 Rita av elektriska kopplingsscheman O 90 Testa kvaliteten på nya tyger A 91 Vara med och sköta en fastighet B 92 Arbeta vid dator C 93 Bädda sängar på sjukhus D 94 Ordna belysning på en scen E 95 Reparera kameror F 96 Sy på maskin G 97 Stycka kött H 98 Väva I 99 Göra förslag till inredningar J 100 Leda en gruppdiskussion K 101 Dela ut tidningar L 102 Arbeta på en bondgård M 103 Montera köksskåp N 104 Göra egna mönster till kläder O 105 Undersöka berggrunder A 106 Klippa hår B 107 Registrera uppgifter om medlemmars adresser på datorn 72 av 104

Bilaga 7: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 5/10 C 108 Hjälpa en gammal människa att klä på sig D 109 Laga en hårtork F 111 Lämna ut verktyg på en fabrik G 112 Sortera tvätt H 113 Sätta in fönster I 114 Spela teater J 115 Göra en informationsbroschyr K 116 Köra lastbil L 117 Plantera blommor M 118 Vara med och bygga hus N 119 Bygga något efter en ritning O 120 Analysera prover från djur 73 av 104

74 av 104

Bilaga 7: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 7/10 Vad vill jag arbeta med? Sammanställning Namn... A 1 16 31 46 61 76 91 106 B 2 17 32 47 62 77 92 107 C 3 18 33 48 63 78 93 108 D 4 19 34 49 64 79 94 109 E 5 20 35 50 65 80 95 110 F 6 21 36 51 66 81 96 111 G 7 22 37 52 67 82 97 112 H 8 23 38 53 68 83 98 113 I 9 24 39 54 69 84 99 114 J 10 25 40 55 70 85 100 115 K 11 26 41 56 71 86 101 116 L 12 27 42 57 72 87 102 117 M 13 28 43 58 73 88 103 118 N 14 29 44 59 74 89 104 119 O 15 30 45 60 75 90 105 120 75 av 104

76 av 104

Bilaga 7: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida9/10 Vad vill jag arbeta med? Arbetsområden A... service B... kontor C... vårda / hjälpa D... el / tele E...finmekanik F... verkstad G... hushåll H... hantverk I... konst J... undervisa K...köra fordon L... utomhus M... byggnad N... rita / mäta / konstruera O... laboratorium 77 av 104

78 av 104

Bilaga 8: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 1/4 Exempel på bra jobb för den som har Aspergers syndrom Gunnel Norrö har i sin bok Arbetsboken (2007) sammanställt en lista med exempel på jobb som är lämpliga för människor med AS och som kanske kan vara en hjälp en hjälp för dig att komma på något. Naturligtvis beror lämpligheten också på dina färdigheter, din utbildning och dina intressen. Du kan också behöva väga in personliga begränsningar och problem som hör ihop med perception. Se listan som en utgångspunkt för egna funderingar. Ringa in de yrken som du känner att du skulle passa för. Skriv gärna till fler om du saknar något på listan. Diskutera dina val med din handledare. Datorjobb Göra datoranimationer Analysera datasystem Databasadministratör Dataingenjör (utveckla,tillämpa,testa mjukvara) Dataoperatör Datorprogrammerare Datorreparatör/felsökare Datorsupport Lägga in data i databas.. Kreativa yrken Copy editor, originalare på reklambyrå Design av bruksföremål Utforma industriutrustning Desktop-publisher Fotograf/fotografiassistent Grafisk designer Hantverksarbete Layout Musiker Pianostämmare Reklamtecknare 79 av 104

Bilaga 8: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 2/4 Praktiska jobb Allmänt kontorsbiträde Allmänt reparations- och underhållsarbete Bussförare i linjetrafik Byggjobb av olika slag Byggnadssnickare Fastighetsskötare Hundtränare Hunduppfödare/assistent Hålla koll på att saker kommer in i pärmar Hålla koll på lagret, veta var allting finns Hästtränare Inventarieförteckningar Jobba på ett snabbmatställe (inte på à la carte-restaurang) Kontrollera inventarieförteckninga Kopiering i en copy-shop Laga gräsklippare mm Laga saker (som rörmokare eller när saker går sönder på en fabrik Landskapsvårdare, sköta fotbollsplaner/golfbanor Monteringsarbete i lugn miljö Måla hus Omlackering av bilar Packjobb, förpackningsarbete På ett varuhus: stapla upp på truckar, stapla lådor Rekonditionering av bilar Reparera apparater Städare Säkerhetsvakt Sätta in saker i hyllorna i affärer Sätta tillbaka böcker i hyllorna i bibliotek Ta hand om bagaget på en flygplats Ta hand om växter och akvarier på kontor Lastbilschaufför Trädgårdsjobb som gräsklippning, plantering Träna djur eller inseminatör Hovslagare Underhållsarbete i fastigheter/på fabrik Vaktmästare Veterinärassistent Djurskötare Ytbehandling av alla slag 80 av 104

Bilaga 8: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 3/4 Sifferyrken Banktjänsteman Bokföring Ekonom Försäkringstjänsteman Statistiker Tekniska och teknisk/praktiska yrken Elektriker Bilmekaniker CNC-operatör Farmaceut Ingenjör inom el, elektronik, kemi Kartritare Laboratorieassistent Laboratorietekniker Maskinist Mekaniker Reparera apparater Ritare Sjukvårdstekniker Teknisk support-specialist Tekniker i allmänhet Telekommunikationslinjeinstallatör Telekommunikations-reparatör.. 81 av 104

Bilaga 8: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 4/4 Akademikeryrken Forska inom data och informationsvetenskap Analysera marknadsundersökningar Biblioteksvetenskap Forskare Forskare inom audiologi Forskare inom medicin Hälsoinformatör Tjänst i informationsdisk Universitetslärare.. Verbala yrken Biblioteksarbete Författa tekniska texter Författa/tillverka läromedel/instruktioner/ scheman Journalist Korrekturläsare Textredigerare Översättare...... 82 av 104

Bilaga 9: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida1/4 Stöd vid möten 6 Kort om Aspergers syndrom Aspergers syndrom är ett funktionshinder inom autismspektrumet som framför allt innebär ett annorlunda sätt att tänka, uppfatta och bemöta sin omgivning. Förmågan att umgås och samspela med andra människor är annorlunda. Man kan ha svårt att förstå innebörden i andras gester, miner, tonfall och kroppsspråk. En del undviker ögonkontakt. Man kan ha svårt att intuitivt förstå andras känslor och outtalade önskemål. Ofta har man även svårt att förstå abstrakta uttryck och ett språk med dolda budskap. Istället vill man ha en rak, tydlig och konkret kommunikation. Många som har Aspergers syndrom föredrar fasta vanor och rutiner. Det är också vanligt att ha specialintressen. En del är väldigt fokuserade på sitt intresse och blir därför mycket kunniga. För att få diagnosen bör man ha en intelligens inom den så kallade normal-variationen. Personer med Aspergers syndrom har alltså inte en utvecklingsstörning. Men precis som i den övriga befolkningen har man olika intelligens, några har hög och andra har normal eller svag. Det är vanligt att begåvningen ojämn. En person kan till exempel ha en hög akademisk examen och samtidigt ha svårt att klara sitt praktiska vardagsliv. Konsekvensen kan bli att omgivningen ibland ställer för låga krav och ibland för höga. Ett krav för att få diagnosen Aspergers syndrom är att man har allvarliga svårigheter att klara sitt dagliga liv. Om man inte har problem i vardagen i skolan och/eller på arbetet kan man alltså inte få diagnosen även om allt som står ovan stämmer. Det är vanligt att personer med Aspergers syndrom har en annorlunda perception, även om det inte finns med i diagnoskriterierna. Det innebär att man kan vara extremt känslig för vissa ljud, ljus eller lukter, vara känslig för beröring, ha svårt med balansen eller ha svårt att hantera flera sinnesintryck samtidigt. Det här kan bidra till att man till exempel inte trivs på platser med mycket folk. Till sist. Personer med Aspergers syndrom är lika olika sinsemellan som människor utan den här diagnosen. Därför är det viktigt att ta reda på vilka styrkor och svårigheter varje person har. Det finns inte en lösning som passar alla. 6 2007, Autismforum och Autism- och Aspergerförbundet/Empowerment Stöd vid möten 83 av 104

84 av 104

Bilaga 9: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 3/4 Stöd vid möten 7 Till kollegor på min arbetsplats Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av min funktionsnedsättning. 1. De jag arbetar med ska få information om Aspergers syndrom. 2. Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör. 3. Att ha en arbetskamrat som stödperson som förklarar hur det går till på arbetsplatsen, uppmuntrar mig att vara med på fikapauserna, visar var man kan sitta i fikarummet och vad man kan prata om på fikaraster. Den personen ska också vara med på möten och förklara avd som händer. 4. Information i god tid om vad som ska hända. Det är jobbigt för mig om det händer något oväntat. 5. Det är svårt för mig att småprata, men jag vill ändå vara delaktig i arbetsgemenskapen. 6. Jag tolkar språket bokstavligt. Säg därför inte sådan som Hoppa över kaffet, Stå på egna ben, eller Ta med dig dörren när du går. 7. Säg vad ni menar rakt och tydligt. 8. Jag vill ha både muntlig och skriftlig information. 9. Be att jag berättar vad ni har sagt så att ni blir säkra på att jag verkligen har förstått. 10. Håll vad ni lovar, annars blir jag osäker. 11. Jag tycker inte om beröring, t ex klappar på axeln. 12. Arbetsgivare, personal, kontaktpersoner ska samarbeta. 13. Tillgång till ett lugnt rum om jag blir stressad. 14. Öronproppar eller hörlurar för att slippa ljud. 15. Jag vill helst arbeta ensam. 16. Jag behöver ordning och reda. 7http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_kan_man_gora/stod_vid_moten/kort_om_aspergers_syn drom/ 090528. 85 av 104

Bilaga 9: Modul 1.4 Den anställdes perspektiv, sida 4/4 Forts. Till kollegor på min arbetsplats 17. Hjälpmedel som ger mig struktur, t ex whiteboard, scheman eller listor på avd jag ska göra. 18. Stöd och strategier för hur jag ska börja ett arbete och avsluta det. 19. Tala om precis vad jag ska göra och i vilken ordning jag ska göra det, vad som är viktigast att göra först om jag inte hinner allt, vem jag ska fråga om något blir fel och när jag ska fråga, när jag har ansvar och när andra har ansvar. 20. Jag vill på inplanerade tider gå igenom hur allt fungerar och erbjudas stöd, samtal och hjälp att lösa problem. Annat som är viktigt för mig:............ Mitt namn:... Adress:... Telefonnummer:... E-postadress:... Detta material får lämnas ut till:... 86 av 104

Bilaga 10: Modul 1.5 Arbetsgivarens perspektiv, sida 1/1 Så här tyckte arbetsgivarna: 1. sköta personlig hygien 2. följa regler, t ex att passa tider och ringa när man är sjuk 3. inte ge upp 4. vilja jobba 5. kunna följa instruktioner 6. kunna ta kritik 7. se vad som behövs göras 8. visa hänsyn 9. lyssna på andra 10. vara artig och trevlig 11. vänta på sin tur 12. samtala 13. kolla att man gjort sin uppgift rätt 14. skolkunskaper, läsa, skriva och räkna 15. arbetskraft Att sköta sin personliga hygien och att följa regler som att passa tider och ringa när man är sjuk tycker arbetsgivarna är allra viktigast medan skolkunskaper som att vara bra på att läsa, skriva, räkna eller att arbeta fort är inte lika viktigt. Det här med skolkunskaper varierar naturligtvis beroende på vilket yrke det gäller. Det är skillnad mellan att jobba som vaktmästare och att jobba som programmerare. 87 av 104

88 av 104

Bilaga 11: Modul 3.3 Organisera och planera, sida 1/2 Att tänka i nya banor 8 Ibland hamnar man i situationer där man har svårt att hitta en lösning. Kanske är det särskilt vanligt i situationer då man utsätts för plötsliga förändringar. Det betyder ju inte att det faktiskt inte finns ett sätt att lösa situationen på, det betyder att det är svårt att hitta lösningen. Sådana tillfällen kan det vara bra att fråga andra om råd hur situationen kan lösas, och ha tillgång till enkla problemlösningsverktyg. Människor med AS är ofta bra på logiskt tänkande vilket betyder att man kommer till en lösning genom att använda sig av existerande kunskap och att arbeta sig igenom beprövade system och metoder. Ibland inträffar det dock nya situationer där den existerande kunskapen inte leder till någon lösning. I dessa situationer kan vi behöva tänka i nya banor och använda oss av abstrakt tänkande för att hitta hjälp att lösa problemet. På grund av svårigheterna med abstrakt tänkande tycker många människor med AS att det är extremt svårt att fundera ut nya, annorlunda lösningar i nya situationer. Titta på bilden här nedanför. Kan du komma på ett sätt att förena alla prickarna med hjälp av endast 4 raka linjer. Fundera en stund och försök att lösa uppgiften. Vänd sedan blad för att se lösningen. 8 Översatt från: Prospects Provider Training Programme. (2006) NAS 89 av 104

Bilaga 11: Modul 3.3 Organisera och planera, sida 2/2 Lösning: Om du aldrig har stött på den här uppgiften förut är det troligt att du tyckte att den var extremt svår att lösa eftersom de flesta människor helt logiskt skulle vilja hålla de 4 linjerna innanför cirklarna. Det är dock omöjligt att lösa uppgiften om man inte drar ut linjerna. Om du har stött på den här uppgiften förut kommer du troligtvis ihåg lösningen. Samma princip gäller i vanliga livet. I vissa situationer kan man behöva hjälp att tänka i nya banor. 90 av 104