På väg mot världens högsta bensin
På väg mot världens högsta bensin Vid årsskiftet höjdes en på bensin med 24 öre litern och på diesel med 21 öre. Det är den tredje höjningen under mandatperioden, men inte den sista. Från och med 201 höjs dessa er per automatik varje årsskifte med mer än vad som krävs för att hålla jämna steg med prisutvecklingen i svensk ekonomi. ittills under mandatperioden har regeringen höjt bensinen med 1 10 kronor per liter. Det innebär att en miljon hushåll med bil 201 betalar 1 0 kronor mer i jämfört med tiden för mandatperiodens början. När mandatperioden är slut kommer de automatiska uppräkningarna av en som nu börjat gälla medföra att Sverige är på god väg mot att ha världens högsta bensin. Skattebetalarna vill med denna rapport bidra till ökad insikt om ehöjningarna på bensin som redan genomförts och synliggöra hur den nya indexeringsmodellen som började tillämpas i år påverkar en på drivmedel och hushållen. Vi vill även peka på andra beslut och förslag som påverkar ekonomin för alla hushåll som är beroende av bil. De allra flesta resor går på våra vägar. För en majoritet av alla hushåll är bilen oumbärlig för att få vardagen att fungera. Det är därför antalet bilar i trafiken ökar. Bilismens särställning gör den tacksam att bea, långt utöver de samhällsekonomiska kostnaderna som den orsakar. 1) Även Alliansregeringen höjde en på bensin och diesel, först 2009 och sedan 2012. 2) Nära var femte privatägda bil är diesel. För att möjlig-göra en konsekvensanalys med rimlig insats har vi i våra kalkyler gjort det förenklade antagandet att alla bilar har bensin som drivmedel och en bensinförbrukning på 0,82 liter per mil. Dieselbilarna får ungefär en liknande ehöjning (66 öre inkl. moms 2016 och 21 öre 2017). De har dock en något lägre genomsnittlig bränsleförbrukning och cirka 90 öre lägre per liter diesel än bensin. Skatten på bensin har ökat flera gånger under de senaste åren, både under den föregående regeringen och den nuvarande, och som vi visar i den här rapporten kommer den att fortsätta öka under kommande år. 1 Regeringen anför flera skäl till att fortsätta höja en på drivmedel. 2 Ett skäl är klimat- och miljörelaterat, eftersom den har som målsättning att göra Sverige till vad regeringen kallar för ett av världens första fossilfria välfärdsländer. 3 Minskade växthusgasutsläpp från vägtrafiken genom ökad bening av bränsle är en viktig komponent i den målsättningen. Ett annat skäl är att råvarupriset sjunkit under senare år vilket hade gjort drivmedlen billigare om inte erna höjts. Det har gjort det möjligt att höja en utan att konsumenterna märkt av stigande priser när de tankar. Om råvarupriset stiger igen kommer den samlade eeffekten av bensinprisets olika komponenter snabbt att göra sig påmind vid pumpen. Ett tredje skäl, som inte är lika uttalat, är strikt fiskalt. Beningen inbringar helt enkelt mycket epengar. Fram till och med budgetåret 1980/81 var inkomsterna från bensinen öronmärkta till trafikområdet, men därefter har pengarna gått rakt in i statskassan. Bilen en nödvändighet Det finns inget annat transportslag som kan mäta sig med personbilen. Två tredjedelar av alla hushåll i Sverige äger bil och ännu fler är beroende av att ha tillgång till bil. 4 Bilismen står 3) Regeringskansliet: Fosilfritt Sverige. 4) Bil Sweden anger i en Skop-undersökning att 84 procent av svenskarna i åldern 18 84 år har tillgång till bil. Det är dock skillnad på att ha tillgång till bil och äga bil. 2
för 77 procent av de totala inrikes transporterna (personkilometer) och dominerar de arbetsrelaterade resorna. Inte bara arbetspendling utan skolhämtningar, storhandlingar och fritidsaktiviteter är i många fall inte möjliga att genomföra utan bilen. Enligt en Skop-undersökning gjord av Bil Sweden skulle nästan varannan svensk ha mycket svårt att bo kvar i sin nuvarande bostad om han eller hon inte hade tillgång till bil. 5 Tabell 1. Personbilar i Sveriges samtliga hushåll 2015 fördubblades antalet nyregistrerade supermiljöbilar jämfört med år 2014, men det handlar endast om 8 700 bilar. 2015 utgjordes cirka 17 procent av nybilsförsäljningen av miljöbilar. 6 Enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) är personbilismens kostnader för samhället (t.ex. miljöpåverkan, vägslitage och olyckor) 0,22 kronor per kilometer. Samtidigt uppgår er och avgifter för en personbil till 0,45 kronor per kilometer. Två tredjedelar av bensinpriset är Har en bil Har 2 5 bilar Saknar bil 43 procent 24 procent 33 procent Priset på en liter bensin består av flera delar: handlarens bruttomarginal, råvarupriset, energi och koldioxid samt moms på alla delar. Källa: SCB, Skattebetalarnas specialbeställning av statistik utifrån hushålls- och fordonsregistret 2014. Två tredjedelar av alla hushåll har bil. Men det finns betydande skillnader mellan länen. Högst andel hushåll med bil av landets samtliga hushåll återfinns på Gotland med 79 procent tätt följt av Hallands och Dalarnas län med 77 procent. Andelen är lägst i Stockholms län med 55 procent av samtliga hushåll. Antalet bilar i trafiken ökar stadigt, trots framtidsvisioner om automatiska transportlösningar med förarlösa fordon som enligt förespråkarna ska göra dagens utbredda privatbilism överflödig. Bilismen blir stadigt grönare, men det sker samtidigt som bilar som drivs av bensin och diesel är alltjämt vanligast. Nybilsregistreringen av elbilar och laddhybrider ökar, men från en låg nivå. Vad är bensin? en är inte en, utan ett samlingsnamn för energi och koldioxid samt moms. Fram till 1995 fanns dock en egentlig punkt som hette bensin. Energi- och koldioxid betalas för bränslen som bland annat används till motordrift. Före 1990 var bensin momsbefriad, men sedan dess läggs 25 procent moms ovanpå det beade bensinpriset. Tabell 2. Priset för en liter bensin uppdelat på dess olika kostnadsposter 2016 Kronor per liter Bruttomarginal 1,42 Produktionskostnad (råvara) 3,10 Energi- och koldioxid 6,04* Moms 2,64 Literpris 13,20 Källa: SPBI, genomsnittligt försäljningspris vid pump under 2016.* Skattesatsen är lägre än 6,31 kronor då den baseras på inblandning av 5 procent etanol i bensin 95. De höjningar som ägt rum i ören överensstämmer med utvecklingen av bensinens esats. Sett ur ett längre tidsperspektiv, 1981 2016, har bensinpriset ökat med 277 procent (diagram 1). Den bruttomarginal som handlaren tar ut har legat på en relativt konstant nivå medan råvarupriset varierat mer över tid. Skatten på en liter bensin har däremot haft en stigande utveckling och när momsen adderas utgör den samlade en i dagsläget cirka två tredjedelar av priset på en liter bensin, en ökning med 228 procent jämfört med 1981. 5) Bilismen i Sverige 2016, Bil Sweden. 6) Regeringens finansplan. 3
Diagram 1. Utvecklingen av bensinpriset och dess beståndsdelar 1981 2016. (Kronor per liter) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2012 2016 (oktober) Moms Skatt Produktkostnad Bruttomarginal Källa: SPBI, genomsnittligt försäljningspris vid pump. Så här mycket kör vi i Sverige Beroendet av bil varierar mellan stad och land och mellan olika människors vardag. Den genomsnittliga körsträckan i Sverige behöver därför kompletteras med olika körsträckor för att konsekvenserna av den höjda en för många hushåll ska bli tydlig. SCB har på Skattebetalarnas uppdrag kopplat ihop fordonsregistret över personbilarnas körsträckor 2014 med hushållsregistret för samma år. Därefter har de tagit fram hur många hushåll som kör mer än 2 000 mil, 2 500 mil och 3 000 mil. Nära en miljon hushåll, cirka 962 300, kör årligen mer än 2 000 mil. Det motsvarar 34 procent av alla hushåll med bil. Av dessa kör cirka 628 600 mer än 2 500 mil och cirka 423 700 över 3 000 mil. Uppgifterna använder vi för att visa på hur många hushåll som drabbas av ehöjningar vid dessa brytpunkter, och den lägsta höjning som de får. Tabell 3. Antalet hushåll som kör över 2 000, 2 500 och 3 000 mil. Körsträcka Antal bil ägande hushåll Andel av bilägande hushåll Över 2 000 mil 962 253 34 % Över 2 500 mil 628 560 22 % Över 3 000 mil 423 727 15 % Den genomsnittliga körsträckan per bil i Sverige uppgår till 1 222 mil. 7 Som referenspunkt visar vi även hur stora ehöjningarna blir vid den körsträckan. Höjningar av bensinen Sedan regeringen tillträdde 2014 har bensinen höjts tre gånger och följs 2017 av ännu fler under kommande år. Här beskriver vi vilka höjningar som inträffat halvvägs in i mandatperioden, 2017, och vid mandatperiodens slut 2018. Men också hur prognosen ser ut fram till 2020. Det sistnämnda är möjligt eftersom ehöjningarna framöver sker per automatik om inga andra beslut fattas. H mandatperioden Under denna mandatperiod har en på bensin hittills höjts tre gånger. Dessa ehöjningar gör att bensinen har ökat med 1,10 kronor per liter inklusive moms. 8 Socialdemokraterna lovade i valrörelsen 2014 att inte röra bensinen. Koalitionspartiet Miljöpartiet drev dock höjd i sin valkampanj. Inför vårbudgeten 2015 lämnade regeringen besked om att en skulle höjas. Höjningen genomfördes 1 januari 2016 med 60 öre per liter bensin, inklusive moms. 9 7) Trafikanalys och SCB, avser 2015. 8) Dieselen har höjts med 1,20 kronor per liter inklusive moms. 9) Dieselen höjdes med 66 öre inklusive moms. 4
Tabell 4. Höjda bensiner 2015 2016 i förhållande till 2014, kronor per liter. Energi- och koldioxid Energier inkl. moms 2014 5,63 7,04 ehöjning 2015 5,85 7,31 0,28 2016 6,31 7,89 (0,60) 0,58* Summa 2015 2016 0,86 Anm: Regeringen höjde 2016 med 60 öre inklusive moms, men den faktiska höjningen landade på 58 öre till följd av negativ prisutveckling, -0,4 procent juni 2014-juni 2015. Tabell 5. öjda bensiner 2017 2020 i förhållande till 2014, kronor per liter. Energi- och koldioxid Energier inkl. moms ehöjning 2 2 2018 6,73 8,41 0,28 2019 7,01 8,76 0,35 2020 7,35 9,19 0,43 Summa 2015 2018 1,38 Summa 2015 2020 2,16 2018 2020 beräknas utefter regeringens inflationsprognos i budgetpropositionen för 2017. De årliga höjningarna har avrundats till närmsta heltal men beräkningarna i tabell 6 och 7 baseras på exakta tal. Regeringen hade under hösten 2014 gjort gällande att det inte skulle bli någon förändring av bensinen vid årsskiftet 2014/15. Men regeringen sade aldrig att en inte skulle höjas, utan att det inte skulle bli några förändringar. Det kunde den säga eftersom höjningen var beslutad redan tidigare. Den var en omräkning av koldioxid- och energiesatserna som baserades på prognostiserade i stället för faktiska förändringar i konsumentprisindex. Eftersom den allmänna prisutvecklingen var lägre än i prognosen blev ehöjningen högre än om den bara följt med prisutvecklingen. Skattehöjningen 2015 blev 28 öre per liter på bensin, inklusive moms. 10 Automatiska bensinehöjningar från 2017 Från och med i år gäller en ny modell för beningen av bensin och diesel som gör att en stiger per automatik. Det kommer alltså inte att krävas ett beslut i riksdagen för att beningen ska stiga fortsättningsvis. Av statsbudgeten för 2017 framgår att regeringen höjer en på bensin med 24 öre per liter inklusive moms och med 21 öre per liter för diesel. Den nya indexeringen innebär att esatserna som räknas upp efter den allmänna prisutvecklingen (KPI) nu kompletteras med ekonomins reala inkomstökning, det vill säga utvecklingen av landets BNP uttryckt som en schablon med två procentenheter. 10) Dieselen 33 öre inklusive moms 5
Så drabbas olika hushåll Höjd bensin drabbar alla hushåll som kör bil. Inte för hushåll med låga inkomster innebär det ständigt stigande euttaget en allt tyngre börda. Mest påtagligt blir en för alla hushåll som kör mycket bil och inte har några alternativ. H 201 201 Drygt var tredje hushåll med bil (962 300) kör mer än 2 000 mil om året. De har i år fått en höjd med 390 kronor, och totalt alltså 1 780 kronor sedan 2014 (först med 450 kronor 2015, sedan med 940 kronor 2016 och så med 390 kronor i år). Det betyder att de sammanlagt har fått betala 3 620 kronor mer i under dessa tre år jämfört med hur mycket de behövde betala vid mandatperiodens början 2014. Av hushållen med bil kör vart femte (628 600) mer än 2 500 mil per år. Jämfört med 2014 är deras 2 230 kronor högre i år. Sammanlagt har de under dessa tre år betalat in 4 530 kronor mer i för årstanken jämfört med 2014. Femton procent av hushållen med bil (423 700) kör mer än 3 000 mil per år. För denna grupp har en 2017 höjts med 2 670 kronor. Det betyder att de har betalat in 5 440 kronor mer i än vid mandatperiodens början. Tabell 6. lägsta ehöjning samt total ackumulerad höjning 2015 2016 jämfört med 2014. (Kronor) 2 34% av bilhushållen 2 22% av bilhushållen 15% av bilhushållen 222 2014 0 0 0 0 0 0 0 0 2015 450 450 560 560 680 680 280 280 2016 940 1 390 1 180 1 740 1 410 2 090 580 860 Höjd 2015 2016 2 2 2 860 Beräknat utifrån genomsnittlig bensinförbrukning 2014, 0,82 liter per mil. Avrundat till närmsta tiotal. Tabell 7. lägsta ehöjning samt total ackumulerad höjning 2017 2020 jämfört med 2014. (Kronor) 2 34% av bilhushållen 2 22% av bilhushållen 15% av bilhushållen 222 2 2 2 2 2 2018 470 2 250 590 2 820 710 3 380 290 1 390 Höjd 2015 2018 2 2 2 2 2 2019 570 2 820 720 3 540 860 4 240 350 1 740 2020 700 3 520 870 4 410 1 050 5 290 430 2 170 Höjd 2015 2020 2 2 2 2 2 6
För en bil som rullar en genomsnittlig sträcka under ett år har en ökat med 1 100 kronor jämfört med hur hög den var 2014. t har en under dessa tre år blivit 2 240 kronor högre än 2014. Automatiska bensinehöjningar från 2017 De 962 300 hushåll som kör mer än 2 000 mil om året kommer vid mandatperiodens slut att ha betalat in 5 870 kronor mer i än vid dess början på grund av ehöjningarna. År 2020 har den sammanlagda summan stigit till 12 210 kronor mer i jämfört med 2014. För de 628 600 hushåll som kör mer än 2 500 mil per år blir en på motsvarande sätt sammanlagt 7 350 kronor högre vid mandatperiodens slut 2018 än vid dess början och 15 300 kronor högre 2020 jämfört med 2014. De femton procent av hushåll en som kör mer än 3 000 mil per år (423 700) får på motsvarande sätt betala sammanlagt 8 820 kronor mer i vid mandatperiodens slut 2018 än vid dess början och 18 350 kronor mer i 2020 jämfört med 2014. För en bil som rullar en genomsnittlig sträcka under ett år kommer en 2018 att vara 1 390 kronor högre jämfört med 2014 och 2 170 kronor högre 2020 jämfört med 2014. Sammanlagt handlar det om 3 630 kronor mer i betalad under mandatperioden och 7 540 kronor fram till 2020. Bensinprisets beståndsdelar en prognos till 2026 I och med att euttaget kommer att räknas upp årligen med konsumentprisindex plus två procentenheter är Sverige raskt på väg mot att få värdens högsta bensin. 11 En enkel beräkning visar att med regeringens prognostiserade prisutveckling för 2017 2020 12 och två procent per år fram till 2026 höjs en på bensin per automatik med 49 procent på bara tio år. Det motsvarar 3,85 kronor per liter inklusive moms. Utan att något beslut behöver fattas i riksdagen. 11) Enligt Bil Sweden och ACEA Tax Guide för 2016, som jämför er på vägtrafik i olika länder. 12) Se metodavsnitt. Tabell 8. Högst drivmedelser inom EU inklusive Norge. Andra er och framtida beslut som påverkar hushåll med bil Fordonsen Nederländerna 770 Italien 728 Finland 681 Storbritannien 674 Sverige 6 3 Tyskland 670 Grekland 670 Frankrike 641 Diesel Storbritannien 674 Sverige 623 Italien 617 Finland 506 Frankrike 498 Tyskland 486 Nederländerna 484 Belgien 480 Källa: ACEA Tax Guide för 2016, som jämför er på vägtrafik i olika länder. I kartläggningen ingår även Brasilien, Kina, Indien, Japan, Korea, Ryssland, Turkiet och USA. De har lägre drivmedels än Sverige. Bilsweden har även tittat på drivmedelserna i andra relevanta länder som styrker deras slutsats att Sverige har världens femte högsta bensin och näst högsta diesel. Den 1 januari 2015 höjdes en för personbilar, husbilar, lätta lastbilar och lätta bussar med i genomsnitt 268 kronor (mellan 100 och 800 kronor). Höjningen omfattade ungefär fem miljoner fordon. Den var ett led i målsättningen att öka andelen fordon med låga koldioxidutsläpp genom att göra utsläpp dyrare. Höjningen innebar att gränsen för bilarnas koldioxidutsläpp sänktes och beloppet på utsläppen höjdes. 7
Diagram 2. Utvecklingen av bensinpriset och dess beståndsdelar 2005 2016 (t.o.m. oktober) och prognos fram till 2026. (Kronor) 12,0, inkl. moms 10,0 Produktkostnad 8,0 Bruttomarginal moms 6,0 Moms på råvara och bruttomarginal 4,0 2,0 0,0 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2026 Anm. SPBI 2005 2016 (jan-okt.) samt egen prognos baserad på regeringens inflationsprognos i budgeten för 2017 2020 samt en inflation på två procent för åren fram till 2026. Vi har nu ett historiskt lågt råvarupris och utgår i prognosen från ett totalt råvarupris på 4,31kronor per liter för 2017 2026 och en bruttomarginal på 1,38 kronor per liter (genomsnitt de senaste 5 åren, 2012 2016 jan okt). Skattesatsen baseras på Bensin MK1, 6,31 kr per liter 2016. Bonus malus-utredningen Regeringen tillsatte år 2015 en utredning för att få förslag på hur ett bonus malus-system kan utformas för att öka andelen miljöanpassade nya lätta fordon med lägre koldioxidutsläpp. Bonus-malus är ett system utformat så att fordon med låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället (bonus) medan fordon med höga utsläpp av koldioxid belastas med en högre (malus). Utredningen lämnade sitt betänkande till regeringen våren 2016 och i årets vårproposition lämnades ett nytt förslag för nya lätta fordon som ska träda i kraft 1 juli 2018. Förslaget innebär dels en kontantbonus till köpare av nya miljövänliga bilar, dels en treårig höjd koldioxidrelaterad fordons för nya personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar. Det betyder alltså att den femåriga ebefrielsen för fordon med bättre miljöegenskaper föreslås försvinna. Dessutom höjs fordonsen för de allra flesta bilarna genom höjd koldioxidbaserad och viktbaserad fordons. Eftersom de ökade bonusarna för de miljövänliga bilarna inte väntas motsvara det ökade totala uttaget av fordonser på alla lätta fordon är förslaget överfinansierat. Bilhushållen i Lekeberg och Krokom drabbas hårdast I Lekeberg i Örebro län och Krokom i Jämtlands län har drygt 80 procent av alla hushåll bil och nära vartannat bilhushåll, 49 procent, kör mer än 2 000 mil om året och drabbas därmed hårdast i landet av ehöjningarna på drivmedel. I Solna, Sundbyberg och Stockholm har knappt hälften av hushållen bil och bland dem som har bil kör 17 procent respektive 19 procent av hushållen mer än 2 000 mil varje år. Det är lägst i landet. Dock står de tre kommunerna tillsammans för drygt 38 000 hushåll som kör över 2 000 mil per år. I vår bilaga redovisas utförliga uppgifter på kommun- och länsnivå om hur många hushåll som påverkas av ehöjningarna vid körsträckor över 2 000, 2 500 och 3 000 mil per år. Se www.ebetalarna.se 8
Miljömålsberedningen Den parlamentariskt sammansatta Miljömålsberedningen har föreslagit att utsläppen från inrikes transporter år 2030 ska vara 70 procent lägre än 2010 års nivå. För att nå dit krävs kraftiga styrmedel, anser beredningen. Skattebetalarnas uppfattning Skattebetalarna ifrågasätter höjningarna av bensinen samt den årliga indexuppräkning som leder till en automatiskt stigande bening eftersom de sker utan kompenserande elättnader på andra områden. Skälen till vårt ifrågasättande är flera: Bilens negativa påverkan på miljön minskar Långsiktiga åtgärder som minskar klimatpåverkan från vägtrafiken är viktiga. Vi ser också att utvecklingen på detta område går framåt. Koldioxidutsläppen från nya personbilar har minskat med 35 procent under perioden 2005 2015. Nya bilars bränsleförbrukning har minskat med 32 procent sedan 2006 och 42 procent sedan 1990. Svenska bilister betalar redan med råge de samhällskostnader som de orsakar i form av exempelvis vägslitage och utsläpp, genom att betala dubbelt upp i per kilometer, enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Bilister betalar idag in cirka 60 miljarder kronor i särskilda er (drivmedelser, fordons), men bara drygt 25 miljarder går till investeringar och underhåll av vägnätet. Högre bensin ger mindre frihet En kraftig höjning av bensinen gör det svårare för människor att göra sådant som de själva vill göra och att bo där de själva vill. Livspusslet försvåras, men även möjligheterna att söka jobb på annan ort. I många kommuner saknas realistiska alternativ till bilen. Den som har låg inkomst drabbas givetvis mest. Slår mot företag och jobb Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Samtidigt har vi en av världens högsta bensiner. Högre bensin ökar kostnaderna för många företag, vilket försämrar vår konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb i glesbygd. Enskilda hushåll och individers möjligheter att jobba eller söka jobb på pendlingsavstånd försvåras. Odemokratiskt Regeringens indexeringsmodell innebär att bensinen stiger automatiskt varje år. Det bety-der att bensinen kommer att höjas med 49 procent på 10 år. Eller cirka 3 kronor mer per liter bensin och med nära 3,90 kronor inklusive moms ( på en). Detta utan att något nytt beslut behöver fattas av riksdagen. Metod SCB har på vårt uppdrag kopplat ihop fordonsregistret över personbilarnas körsträckor 2014 med hushållsregistret 2014. De har sorterat bort alla hushåll med fler än fem bilar. Bilar ägda av juridiska personer ingår inte heller, undantaget enskilda firmor registrerade på personnummer. Detta efter samråd med SCB. Taxibilar i enskilda firmor är dock exkluderade från studien. Eftersom SCB i samråd med oss rensat bort fysiska personer som äger fler än 5 bilar och exkluderat taxibilar omfattar vår totala undersökning något färre bilar än SCB:s officiella fordonsstatistik och är inte direkt jämförbara. Bland de personbilar som är registrerade på juridiska personer, och inte är enskilda firmor, finns också leasingbilar, förmånsbilar och tjänstebilar som används helt eller delvis privat av hushåll. Nära var femte privatägd bil är diesel. För att möjliggöra en konsekvensanalys med rimlig insats har vi i våra kalkyler gjort det något förenklade antagandet att alla bilar har bensin som drivme-del och en bensinförbrukning på 0,82 liter per mil (genomsnittlig bensinförbrukning 2014, SCB). Beräkningen av 2017 års esatser sker utifrån den faktiska förändringen i konsumentprisindex, 9
KPI, under perioden juni 2015 juni 2016, 1,02 procent enligt SCB och regeringen. För 2018 2020 använder vi regeringens prognostiserade prisutveckling i budgetpropositionen för 2017 (KPI 2017: 1,5 %, 2018: 2,1 %, 2019: 2,8 % och 2020: 3,1 %). Regeringens KPI-prognos ligger något lägre än flertalet bedömare som exempelvis Konjunkturinstitutet. För åren 2022 2026 räknar vi konservativt med en inflation på 2 procent. I våra övriga prognoser för 2017 och fram till 2026 räknar vi med ett totalt råvarupris på 4,31 kronor per liter och 1,38 kronor per liter för handlarens bruttomarginal. Det är genomsnittet för de senaste 5 åren, 2012 2016 (jan okt.). I tabell 4 och 5 har vi avrundat de årliga ehöjningarna till närmaste heltal, öre, men beräkningarna tar hänsyn till de exakta höjningarna. Bilaga I tabell 6 och 7 redogör vi för de årliga höjningarna av bensinen 2015 2016 och prognostiserade för 2017-2020. I tabellerna nedan visar vi även storleken på den lägsta totala bensinen och total (då även momsen på råvara och bruttomarginalen inkluderas) vid de olika körsträckorna. Tabell 9. (energi- och koldioxid inklusive moms) samt total, inklusive moms på råvara och bruttomarginal. (Kronor) 2 2 222 2014 11 550 14 050 14 430 17 550 17 320 21 070 7 050 8 580 2015 12 000 14 100 14 990 17 610 18 000 21 140 7 330 8 610 2016 2 22 Anm. 2014 låg råvarupriset på 4,70 kronor per liter jämfört med 2,92 kronor per liter 2016 t.o.m. oktober vilket påverkar momsen. Tabell 10. (energi- och koldioxid inklusive moms) samt total, inklusive moms på råvara och bruttomarginal. (Kronor) 2 2 222 2017 13 330 15 660 16 660 19 580 19 990 23 490 8 150 9 580 2018* 13 800 16 130 17 250 20 170 20 700 24 200 8 440 9 870 2019 14 370 16 700 17 970 20 890 21 560 25 060 8 790 10 220 2020 2 22 2 22 Anm. momsen på råvaran/bruttomarginalen har beräknats utifrån ett något högre råvarupris än idag (genomsnittet de senaste 5 åren, 2012 2016 t.o.m. oktober, 4,31 kr per liter). * Mandatperiodens slut. 10
Vi för lägre er och epengar. Skattebetalarnas Förening Box 3319 103 66 Stockholm Tel: 08-613 17 00 www.ebetalarna.se info ebetalarna.se