STYRDOKUMENT Styrdokument Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 184 Gäller fr o m: 2015-12-01 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:541-0061 Ersätter: - Ansvarig: Ekonomiavdelningen Årsplan 2016 Dnr KS/2015:541-0061, 2015-11-17
Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Majoritetsförklaring... 4 3 Organisation, ledning och styrning... 7 3.1 Styrmodell... 7 3.2 Vision... 9 3.3 Verksamhetsstrategi... 9 3.4 Årshjul... 11 4 Omvärlds- och nulägesanalys... 12 4.1 Nuläge... 13 5 Befolkningsutveckling... 15 6 Kommunfullmäktiges mål... 17 6.1 Samhälle... 18 6.2 Utbildning... 18 6.3 Vård och omsorg... 18 6.4 Medarbetare... 19 6.5 Ekonomi... 19 7 Ekonomisk plan 2016-2018... 19 7.1 God ekonomisk hushållning... 20 7.2 Ekonomisk omvärldsanalys... 20 7.3 Prognos 2015... 21 7.4 Resultatbudget... 22 7.5 Investeringar... 26 7.6 Finansiering och låneskuld... 27 7.7 Finansieringsbudget... 28 8 Bilagor... 30 8.1 BILAGA 1 - Driftbudgetramar per nämnd... 30 8.2 BILAGA 2 Investeringsramar per nämnd... 32 8.3 BILAGA 3 Exploateringsbudget 2016-2018... 33 8.4 BILAGA 4 - Nämndernas mål 2016... 34 2
1 Förord Tillsammans med DIG möter vi möjligheter och utmaningar Vi har under 2015 i hela organisationen bedrivit ett omfattande arbete med att ta fram en ny vision och en ny modell för målstyrning, allt i syfte att skapa en tydlig röd tråd från politikens vilja till den enskilde medarbetarens viktiga och tydliga roll i att bidra till kommunfullmäktiges måluppfyllelse. 2015 är därför att se som ett mellanår vad beträffar målstyrning och från och med 2016 tar den nya politiska majoritetens modell för målstyrning vid och det är något vi ser som mycket positivt. Vi kunde vid halvårsskiftet välkomna en ny kommunchef, Per Bäckström som nu har en stor uppgift framför sig att leda vår organisation in i framtiden, välkommen Per vi ser fram emot att arbeta tillsammans med dig! Våra huvudutmaningar men därmed även våra möjligheter under 2016 ligger i våra kärnverksamheter. Vi kommer att fortsätta prioritera barn- och utbildningsnämnden och socialnämndens verksamhet och utveckla dem med fokus på att det är tillsammans som vi lyfter kvalitén. Vi har fantastiska medarbetare och en central uppgift vi gemensamt har att hantera under 2016 är att vända den negativa utvecklingen i sjuktalen. Arbetet med företagsklimatet i kommunen går åt rätt håll, projektet topp 50 2017 gör att vi har en tydlig och transparent modell för hur arbetet med ett förbättrat företagsklimat ska gå till. Företagsservice i form av ex. DUKAT bord är exempel på tydliga steg i rätt riktning. Vi gick från plats 203 till plats 137, vi är inte nöjda men stärkta i att fortsätta arbeta! Vi kan konstatera att 2016 kommer bli ett prövningens år där förmågan till nytänk, kreativa lösningar och samverkan kommer att vara viktiga komponenter i det fortsatta arbetet. Att finna lösningar på de stora utmaningarna i främst socialnämnden och att hantera följderna av den pågående flyktingkrisen är svåra frågor som kommer att prägla 2016. Ett spännande arbete pågår genom bygget av dubbelspåret och det nya resecentrat i Strängnäs och intresset för att vara med och utveckla vår kommun ökar från byggbolag och exploatörer. Vi ser fram emot att tillsammans med DIG ta oss an de möjligheter och utmaningar som väntar 2016 för att skapa en hållbar kommun i hjärtat av Mälardalen. Jacob Högfeldt (M) Monica Lindell Rylén (S) 3
2 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman planoch byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. 4
Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan 2014. Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. 5
Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och insikt i kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 6
Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). 3 Organisation, ledning och styrning 3.1 Styrmodell Styrningen utgår från kommunens vision och kommunfullmäktige anger inriktningen för all kommunal verksamhet genom målsättningar på kort och lång sikt. Kommunens mål- och resultatstyrning syftar till att alla ska kraftsamla kring det som är kommunens huvuduppdrag och stärka målkedjan från kommunfullmäktige till varje medarbetare. Den kommunala verksamheten styrs av lagar och förordningar. Dessa tillsammans med kommunens strategier, policys och riktlinjer behöver verksamheterna förhålla sig till, men allt kan inte bli synligt i kommunens årsplan, kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. I årsplan beskrivs kommunfullmäktiges övergripande målsättningar genom att politiken prioriterat vad som är viktigast att åstadkomma på ett års sikt. 7
Modell för mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun. Visionen anger färdriktningen i ett längre perspektiv. Tillsammans med majoritetsförklaringen formulerar kommunfullmäktige övergripande mål med utgångspunkt från fem gemensamma områden; Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna ska genom att sätta mål återkoppla till fullmäktiges övergripande mål. Via dessa mål skickas sedan styrningen vidare till förvaltningens olika enheter. Dessa ska i arbetsplaner beskriva de mål och aktiviteter man tänker åstadkomma som sitt 8
bidrag till måluppfyllelsen. Arbetet med målen sker i dialog med kontors- och verksamhetschefer och fastställs genom en överenskommelse mellan enhetschef och övergripande chef. Varje medarbetares bidrag säkerställs genom allas delaktighet och engagemang i förbättringsgruppernas arbete med stöd av målstyrningstavlor. 3.2 Vision Under året har en ny vision för Strängnäs kommun arbetats fram. Visionen är vår gemensamma ledstjärna och beskriver ett önskvärt framtida tillstånd. Visionen ska inspirera och skapa en positiv framtidstro. Den är grunden för arbetet med mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun. Visionen är inte definierad i mätbara termer. Strängnäs kommuns nya vision lyder: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen I Strängnäs kommun skapar vi vår framtid tillsammans. En positiv utveckling möjliggörs genom samspel mellan enskilda invånare, politiker, kommunanställda, näringsliv, ideella verksamheter och föreningsliv. Genom att ta vara på allas erfarenheter och kunskap kan vi oavsett vilken roll vi har bidra till att göra vår kommun till en bra plats att bo och leva i. Att alltid ha invånarnyttan i fokus innebär att utifrån tillgängliga resurser balansera invånarnas olika behov och önskemål. Tillsammans utvecklar vi en av landets mest eftertraktade kommuner. Vi skapar en hållbar kommun med hög livskvalitet och stor omsorg om invånarna, genom att erbjuda attraktiva boendeformer för alla, en skola i toppklass, företagande och arbetstillfällen, natur- och kulturupplevelser samt effektiva kommunikationer. För att hela tiden ligga i framkant arbetar vi tillsammans med ständiga förbättringar inom alla områden. Alltid med invånarnyttan i fokus. Vårt läge i hjärtat av Mälardalen ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt. Våra fyra huvudorter och den till stora delar Mälarnära landsbygden skapar en enastående miljö. Varje del av kommunen är i sig stark men tillsammans skapar vi en starkare helhet en möjligheternas kommun. 3.3 Verksamhetsstrategi Verksamhetsstrategin, Brobygget, är en beskrivning av de vägval och den riktning som vi valt och som organisationen lutar sig mot när vi utvecklar verksamheter och Strängnäs kommun. Värderingarna, principerna och visionen ger ett gemensamt språk och oss ett synsätt som blir ett stöd inför de beslut som behöver tas både i det dagliga arbetet som mer långsiktigt. 9
Brobygget Strängnäs kommuns verksamhetsstrategi. Genom att skapa en tydlig målkedja kan alla medarbetare se kopplingen mellan arbetet med ständiga förbättringar och organisationens förflyttningar i riktning mot visionen. Principerna ska vara ett stöd för förvaltningen i utformningen av nya arbets- och förhållningssätt i syfte att förbättra resultat. Principerna kan fungera både som kompassriktning och checklista. Länkande ledarskap Medarbetarnas engagemang Mål- och resultatorientering Enkelt och synligt lätt att göra rätt Våga pröva nytt Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden Strängnäs kommuns värdegrund beskriver och lyfter fram det förhållningssätt som ska prägla mötena och samspelet både internt inom organisationen som i möten och kontakten med medborgare och brukare. Hur medborgarna och brukarna upplever bemötandet har en avgörande roll i bedömningen av kvalitén på tjänsterna. Värdegrunden utgår från ledorden utveckling, respekt, tydlighet och öppenhet och står för: Vi utvecklar individen, verksamheten och samhället Vi bemöter alla med respekt och värdighet Vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt och i våra roller En fri och öppen diskussion är grunden för vårt förhållningssätt 10
3.4 Årshjul Arbetet med kommunens mål- och resultatstyrning kan visualiseras med ett årshjul där två parallella årscykler rullar över året. Det första som avser planeringen för nästkommande verksamhetsår och det andra som avser uppföljning av innevarande år. Den årliga processen startar med ett resultat- och omvärldsseminarium i februari. Med analys av året som gick skapas förutsättningar för att spana mot omvärlden och framtiden. När analys och lärdomar av föregående års mål är synliggjorda finns grunden att blicka framåt mot vad fullmäktiges mål för nästkommande år behöver peka ut. Målarbetet startar i mars parallellt med att arbetet med de ekonomiska ramarna påbörjas. I april när de övergripande målen från kommunfullmäktige är kända är det dags för styrelser och nämnder att påbörja sitt målarbete. Under tiden pågår budgetberedningar inom politiken som bland annat ska utmynna i förslag till budgetramar för nämnderna. Förslag till övergripande mål och budgetramar behandlas av kommunstyrelsen i maj och överlämnas till kommunfullmäktige. I juni beslutar kommunfullmäktige om övergripande mål och budgetramar för kommande tre års period. Nämndernas målarbete avslutas och beslutet om mål för nästkommande år tas i augusti. När nämndernas mål är synliggjorda kan förvaltningens arbete med arbetsplaner starta i september. Parallellt pågår nämndens budgetarbete med att fördela resurser per verksamhetsområde. Nämndernas verksamhetsplaner beslutas i dess helhet i oktober och för förvaltningen är nu alla planeringsförutsättningar kända för att enheterna ska kunna arbeta vidare med arbetsplanen. Kommunfullmäktige fastställer i november kommunens årsplan 11
med övergripande mål och budget för nästkommande år. Inom förvaltningen ska enheternas arbetsplaner och detaljbudgetar för nästkommande år vara färdigställda i december. Uppföljningen under innevarande år har fokus på prognostiserade avvikelser mot budget, såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Månadsrapport med ekonomisk uppföljning lämnas till nämnder och kommunstyrelsen som informationsärende per februari, mars, maj, september, oktober och november. Vid befarade negativa avvikelser ska en åtgärdsplan omgående upprättas av förvaltningen som visar hur och när nämnden uppnår en budget i balans. Nämnden beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas och rapporterar vidare till kommunstyrelsen. Återkoppling och information om åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen varje månad tills nämnden har en budget i balans. Delårsrapport 1 per den 30 april omfattar både uppföljningen av kommunfullmäktiges mål och ekonomisk uppföljning och fastställs av kommunfullmäktige. Delårsrapport 2 per den 31 augusti omfattar uppföljningen av kommunfullmäktiges mål och ekonomisk uppföljning. Rapporten är tillika ett delårsbokslut för kommunkoncernen som fastställs av kommunfullmäktige. Årsredovisningen är slutprodukten i uppföljningsprocessen och syftar till att beskriva hur verksamheter och kommunens bolag utvecklas och i vilken omfattning uppställda mål nås. I samband med årsredovisning per den 31 december skall en djupare resultatanalys av fullmäktiges mål och ekonomi presenteras. Årsredovisning fastställs av kommunfullmäktige. 4 Omvärlds- och nulägesanalys Globaliseringen ökar och det innebär att världen känns mindre och människor kommer närmare varandra både ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Idag finns ett stort behov av att tänka globalt och samtidigt agera lokalt. Globaliseringen har inneburit att nya idéer och kunskaper utifrån i större omfattning än tidigare präglar våra värderingar. Dessa värderingsförändringar som främst är kopplade till att nya generationer tar över, kommer i framtiden troligen ha större variationer bland människorna i lokalsamhället. Värderingarna präglas mer och mer av en önskan om individuell frihet, samtidigt med ett behov av kollektivt ansvarstagande. Generationsskiften, ökad levnadsstandard och en åldrande befolkning ökar kraven och behoven av välfärdstjänster. Invånarnas krav på kommunen höjs i takt med nya tekniska möjligheter att kommunicera. Ständigt uppkopplade människor förväntar sig att viss service alltid ska finnas tillgänglig via e-tjänster och bra infrastruktur. Offentlig sektor blir allt mer ekonomiskt pressad av dessa förväntningar. Sverige har en invandring som föryngrar befolkningen. Tillsammans med förhållandet andelen äldre och andelen i arbetsför ålder har Sverige goda förutsättningar att klara efterfrågan av arbetskraft jämfört med en del andra länder i Europa. Hur mångfalden av olika kulturella 12
kunskaper och olika språk tillvaratas i utvecklingen av samhället kommer att ha stor påverkan. Befolkningen i Sverige blir allt mer uppdelad. De ekonomiska klyftorna växer och fler riskerar att hamna i utanförskap. Tillgången till bostäder och variationen av boendeformer påverkar alltmer graden av skillnaderna mellan befolkningen i olika områden. Den ökade valfriheten ställer krav på människor att informera sig. Nätverk och social begåvning blir allt viktigare för att nå framgång. Storstäderna lockar allt fler och utflyttningen från landsbygden sker främst till storstadsregionerna Stockholm, Göteborg, Malmö. En generell trend är att ungdomar flyttar till studieorter och att en minoritet av dessa väljer att flytta tillbaka efter studierna. (Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Copenhagen Economics, Medelstora städers växtkraft, 2013). Näringslivet blir alltmer aktivt i samhällsutvecklingen både lokalt och regionalt. SKL har uppmärksammat att kommuner med ett lokalt näringsliv som engagerar sig lite utöver det som kan förväntas också har en förbättrad sysselsättnings- och befolkningstillväxt. För näringslivet och för kommunen är en god kompetensförsörjning en framgångsfaktor i att kunna utvecklas på ett bra sätt. Framtidsjobben finns i välfärden. Mer än en miljon människor arbetar med skola, vård, omsorg, samhällsbyggnad och välfärdsverksamheter. Ungefär en tredjedel av dessa uppnår pensionsålder inom tio år vilket innebär att det skulle behövas över en halv miljon nya medarbetare i välfärden fram till 2023. Möjligheterna att rekrytera medarbetare kommer att ske i större konkurrens med alltfler utförare av välfärdstjänster. 4.1 Nuläge Strängnäs är en del av expansiva Stockholm Mälarregionen. Genom 4 Mälarstäder, Eskilstuna, Enköping, Västerås och Strängnäs, samarbetar kommunerna kring långsiktiga utvecklingsfrågor av strategisk inriktning. Med 300 000 invånare, ett strategiskt läge med utbyggd infrastruktur, en gemensam arbetsmarknad och Sveriges största högskola samt stor potential avseende besöksnäring, finns stora möjligheter att utvecklas tillsammans. Bra företagsklimat är en förutsättning för att skapa fler arbetstillfällen. Strängnäs Business Park är en mötesplats för entreprenörer och företag med tillväxtambitioner. Kommunens strategi för hur utvecklingen av den fysiska miljön fram till år 2040 finns beskriven i den nya översiktsplanen som antogs år 2014. Den fysiska planeringen inriktas på att möjliggöra en befolkningstillväxt på 1,0 1,5 procent per år. Det skulle innebära att kommunen växer från dagens 34 000 invånare till mellan 44 000 49 000 invånare år 2040. Den bärande tanken är att tillväxten ska koncentreras till stationsnära lägen i Strängnäs och Läggesta Mariefred Åkers styckebruk. Trafikverket bygger dubbelspår mellan Strängnäs och Härad för att öka kapaciteten och förbättra punktligheten. Parallellt med dubbelspårsutbyggnaden pågår byggnationen av nytt resecentrum i Strängnäs med en ny stationsbyggnad över spåren. En förutsättning för att människor ska vilja bo och verka i kommunen är att vi kan erbjuda bra möjligheter till bostäder och arbetsmarknad. Det är viktigt för en kommun att erbjuda attraktiva och alternativa boendemiljöer samt ett varierat utbud. Strängnäs kommun har för 13
närvarande ett underskott av bostäder men om 5 år förväntas bostadsmarknadsläget vara i balans. Kommunen har en mycket god planberedskap, drygt 2 600 byggrätter finns färdigplanerade och outnyttjade. Benägenheten hos arbetskraften att flytta på sig har sjunkit sedan 60-talet. Istället har människors möjligheter och vilja att pendla längre sträckor ökat. Strängnäs kommun med sina goda kommunikationer och sitt centrala läge i Mälardalen är attraktivt som boendeort, framförallt med tanke på närheten till arbetsmarknaderna kring såväl Eskilstuna, Enköping som Västerås men framförallt kring den expansiva Stockholmsregionen. Gapet mellan kvalifikationskraven på de lediga jobben och kompetensen bland de arbetslösa ökar under de kommande åren. Ungdomsarbetslösheten minskar, men ungdomar med bristfällig utbildning får fortsatt svårt att finna arbete. Kommunens satsning på Jobbtorg Strängnäs och arbetsmarknadsstrategi är ett integrerat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd. Kommunen vill framhålla betydelsen av en effektivare matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten för att efterfrågad kunskap och kompetens ska kunna tillgodoses. Strategin kräver samarbete och samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå. Kommunen har en stor mångfald av förskolor och skolor och andelen barn som går i fristående verksamhet har successivt ökat. Lokalnyttjandet inom förskola och skola behöver ses över och effektiviseras där så är möjligt. En fortsatt ökning av antalet nyanlända till Strängnäs kommun kan förväntas vilket kommer att ställa stora krav på verksamheten inom förskola, skola och vuxenutbildning. Kommunens äldreomsorg är väl utbyggd med platser inom särskilt boende. Men boendeplatser för personer med demenssjukdom behöver bli fler. Stödinsatser till personer med funktionsnedsättning har genomgått stora förändringar sedan institutionerna avvecklades. De nya stödformerna är bland annat gruppboende och serviceboende och ett förstärkt stöd i egna hemmet. Det är extra svårt för särskilda grupper att hitta rätt sorts boende och behoven har ökat. Grupper som äldre, yngre, nyanlända och socialt utsatta konkurrerar ofta om samma bostad. Det saknas gruppboendeplatser och servicelägenheter i Strängnäs kommun och därför köper kommunen istället platser på vård- och omsorgsboenden runt om i landet. Ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter skapas genom de cirka 300 föreningar och organisationer som verkar i kommunen. Utbyggnaden av kommunens anläggningar för motion, idrotts- och friluftsliv har bidragit till fler platser för aktiviteter och att dessa platser blir mer tillgängliga för flera människor. Stads- och utemiljöer i alla kommundelar har gjorts mer säkra och attraktiva. Som tillväxtkommun med stora vattenområden är det viktigt att aktivt bidra till att förbättra och skydda vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Det framtida miljöarbetet kommer att utgå från identifierade fokusområden. Flera tusen vuxna, familjer och ensamkommande barn och unga söker nu asyl i Sverige varje vecka. Den rådande flyktingsituationen ställer stora krav på kommunerna. Kortsiktigt handlar det om att lösa boendefrågan och att ha tillräckligt med personal för mottagandet. Långsiktigt är det en stor utmaning att tillsammans med andra aktörer stärka förutsättningarna för nyanlända att integreras i samhället. 14
Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare har successivt ökat under året. Arbetet med att stärka chefernas roll i sjuk- och rehabiliteringsarbetet fortsätter med stöd av rådgivning, utbildningar och systemstöd. En bra arbetsmiljö är en förutsättning för att alla medarbetare aktivt ska kunna delta i förbättringsarbetet och bidra med sina kunskaper och färdigheter. Det blir alltmer viktigt att ta tillvara alla medarbetares engagemang och fortsätta skapa utrymme för ett systematiskt utvecklingsarbete med stöd av ett fortsatt införande av förbättringsgrupper och målstyrningstavlor. 5 Befolkningsutveckling Statistiska centralbyrån (SCB) gör årligen befolkningsframskrivningar och de närmaste åren förväntas en hög ökningstakt i Sverige, med uppemot 150 000 personer per år. Det beror främst på antagandet om en fortsatt hög invandring de närmaste åren. På längre sikt antas en något mindre folkökning, ungefär 50 000 per år. Varje år under hela prognosperioden beräknas fler födas än avlida. Det kommer också vara fler invandrare än utvandrare alla år. Befolkningen i Strängnäs kommun har i snitt ökat med knappt 300 invånare per år de senaste trettio åren. Går vi ännu längre tillbaka i tiden, till 1950, så har befolkningen ökat med drygt 200 invånare i snitt per år. Befolkningsökningen innebär i stort en tillväxt på cirka 1 procent per år. Den senaste femårsperioden har befolkningen i Strängnäs kommun vuxit med i snitt 1,1 procent. Befolkningsprognosen för perioden 2015-2024 är beräknad på att befolkningen ökar i snitt med 1 procent, vilket också år 2015 är ett kommunfullmäktigemål. Diagrammet nedan visar att det är relativt stor variation för befolkningsförändringen. År 2014 var ökningen hela 478 personer vilket kan vara orsaken till att ökningen för året 2015 är mindre. Det har varit liknande mönster vid tidigare toppar. Befolkningsförändring 1969-2014 En befolkningsprognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Förändringar i omvärlden är svåra att förutse och därför finns alltid en viss osäkerhet i prognoserna. När situationen i omvärlden förändras, exempelvis när det gäller arbetslöshet, bostadsmarknad, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får detta direkta konsekvenser på flyttningsmönster, fruktsamhet och 15
dödlighet. Stora svängningar i ålderskullarnas storlek, på grund av historiska variationer av födelsetalen, har stor påverkan på utvecklingen för specifika åldersgrupper. Vid uppföljning av befolkningsprognosen i samband med delårsrapport 2015 visar det sig att den faktiska befolkningsförändringen per 31 juni skiljer sig emot den prognostiserade. Utfallet visar på stora skillnader i antal barn i åldrar från förskola till gymnasiet, 1-18 år, samt i gruppen 65 år och äldre. Antalet födda barn förväntas minska i förhållande till tidigare år, antalet personer i åldrarna 1-18 år är färre än i befolkningsprognosen. Totalt handlar det om ungefär 120 personer färre än vad som prognostiserades utifrån hur befolkningen var sammansatt 2013-12-31. Gruppen äldre i åldrarna 65-79 år har ökat med 171 personer sedan årsskiftet och gruppen 80 år och äldre har ökat med 121 personer. Nedanstående justerade befolkningsprognosen baseras på uppdaterat befolkningsunderlag från SCB. Prognosen justeras utifrån antagandet att det 2015 blir 300 st 0-åringar istället för tidigare prognos om 365 st. Utfall 2010-2014 är per 31 december. Uppgifterna för 2016-2018 är justerade förutsättningar för Årsplan 2016 med budget 2017-2018. Justerad befolkningsprognos 2015-2018 Justerad prognos 2015 Justerad prognos 2016 Justerad prognos 2017 Justerad prognos 2018 Förändring från 2015 till 2018 Åldersgrupper Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring % 0 379 314 374 330 355 300 355 355 360 60 20,0% 1-5 2 025 2 069 1 983 2 009 2 008 1 995 1 905 1 930 1 925-70 -3,5% 6-9 1 565 1 658 1 747 1 773 1 790 1 810 1 805 1 780 1 805-5 -0,3% 10-12 1 114 1 106 1 164 1 242 1 298 1 325 1 385 1 420 1 420 95 7,2% 13-15 1 106 1 119 1 106 1 162 1 167 1 220 1 295 1 345 1 370 150 12,3% 16-18 1 415 1 315 1 233 1 135 1 133 1 130 1 160 1 160 1 210 80 7,1% 19-24 2 181 2 231 2 277 2 258 2 251 2 170 2 090 2 055 2 035-135 -6,2% 25-39 5 222 5 255 5 220 5 276 5 291 5 320 5 405 5 465 5 515 195 3,7% 40-64 11 091 11 069 11 096 11 105 11 208 11 295 11 305 11 345 11 385 90 0,8% 65-79 4 750 4 956 5 279 5 465 5 704 5 835 5 990 6 170 6 275 440 7,5% 80-89 1 303 1 321 1 316 1 341 1 360 1 395 1 425 1 450 1 520 125 9,0% 90-w 268 274 277 293 313 310 315 310 310 0 0,0% Summa 32 419 32 687 33 072 33 389 33 878 34 100 34 440 34 785 35 135 1 025 3,0% Befolkningsutveckling för åldersgrupper inom förskola, grundskola och gymnasium Justerad Justerad Justerad Justerad Åldersgrupper Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall prognos prognos prognos prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förändring från 2015 till 2018 Förändring % 1-5 år 2 025 2 069 1 983 2 009 2 008 1 995 1 905 1 930 1 925-70 -3,5% 6-15 år 3 785 3 883 4 017 4 177 4 255 4 355 4 485 4 545 4 595 240 5,5% 16-18 år 1 415 1 315 1 233 1 135 1 133 1 130 1 160 1 160 1 210 80 7,1% Summa 7 225 7 267 7 233 7 321 7 396 7 480 7 550 7 635 7 730 250 3,4% Årlig förändr 42-34 88 75 84 70 85 95 Förändring % 0,6% -0,5% 1,2% 1,0% 1,1% 0,9% 1,1% 1,2% 16
Befolkningsutveckling för åldersgrupper inom äldreomsorg Justerad Åldersgrupper Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Justerad prognos 2016 Justerad prognos 2017 Justerad prognos 2018 Förändring från 2015 till 2018 Förändring % 65-79 4 750 4 956 5 279 5 465 5 704 5 835 5 990 6 170 6 275 440 7,5% 80-89 1 303 1 321 1 316 1 341 1 360 1 395 1 425 1 450 1 520 125 9,0% 90-w 268 274 277 293 313 310 315 310 310 0 0,0% Summa 6 321 6 551 6 872 7 099 7 377 7 540 7 730 7 930 8 105 565 7,7% Årlig förändr 230 321 227 278 163 190 200 175 Förändring % 3,6% 4,9% 3,3% 3,9% 2,2% 2,5% 2,6% 2,2% Befolkningsstrukturen i Strängnäs kommun skiljer sig aningen från riket. Andelen 6-15 åringar är något större i Strängnäs än i riket medan gruppen 19-24 år är något mindre. Andelen över 65 år har i Strängnäs ökat från drygt 15 procent (riket 13,8 procent) år 1970 till dagens 21,7 procent (riket 19,5 procent) och år 2024 beräknas andelen vara cirka 24,0 procent i Strängnäs (riket 20,4 procent). Att samhället har fler pensionärer och färre andel av befolkningen som yrkesarbetar innebär också ett minskat skatteunderlag för kommunerna. Ålder Strängnäs Riket Strängnäs prognos 2024 Riket prognos 2024 0 år 1,0 % 1,2 % 1,0 % 1,2 % 1-5 år 5,9 % 6,0 % 6,0 % 6,3 % 6-15 år 12,6 % 11,1 % 12,0% 11,9 % 16-18 år 3,3 % 3,2 % 4,0 % 3,5 % 19-24 år 6,6 % 8,1 % 6,0 % 6,7 % 25-64 år 48,7 % 50,8 % 47,0 % 50,0 % 65-79 år 16,8 % 14,5 % 17,0 % 14,5 % 80-w 4,9 % 5,1 % 7,0 % 6,0 % Folkökningen i riket har hittills under 2015 (jan-aug) berott på invandringsöverskottet på cirka 75 procent och cirka 25 procent på födelseöverskottet. I Strängnäs ligger invandringsöverskottet också på cirka 75 procent medan födelsenettot är lägre, cirka 5-6 procent och resterande är ett inflyttningsöverskott. 6 Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges övergripande inriktning och mål baseras på den nya visionen och politikens majoritetsförklaring för mandatperioden 2015-2018. Kommunfullmäktiges mål kraftsamlar kring fem områden; Samhälle, Utbildning, Vård- och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Den gemensamma inriktningen från fullmäktige beskriver vad kommunstyrelsen och nämnderna har att förhålla sig till i sitt arbete med sina verksamhetsplaner. Fullmäktiges måluppfyllelse utvärderas med ett fåtal indikatorer som är målsatta för kommande treårsperiod. Fullmäktiges mål och indikatorer tillsammans med nämndernas måluppfyllelse blir slutligen en samlad bedömning om god ekonomisk hushållning i kommunen. 17
6.1 Samhälle Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Där strategierna för samhällsbyggnad, arbetsmarknad, näringsliv och miljö skapar riktning och stöd. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. Kommunfullmäktiges övergripande mål Indikatorer A. SAMHÄLLE Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle index. som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar plats. vara på vårt läge vid vattnet. Helhetsbedömning av Strängnäs kommun som en bra plats att bo och leva på, Företagsklimatet enligt Svenskt Näringslivs ranking, Miljöranking enligt Miljöaktuellt, plats. Utfall 2014 Prognos 2015 62 Ingen mätning Mål Mål Mål 2016 2017 2018 65 67 69 203 137 100 50 30 227 180 140 100 50 6.2 Utbildning Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de skolor som arbetar framgångsrikt. Kommunfullmäktiges övergripande mål B. UTBILDNING Skolan erbjuder en utbildning där vi genom tidiga insatser ger alla elever likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Indikatorer Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, andel (%). Meritvärde i årskurs 9, lägeskommun (16 ämnen). Utfall 2014 Prognos 2015 74 Resultat publiceras i dec. Mål Mål Mål 2016 2017 2018 80 90 100 215 222 225 230 235 6.3 Vård och omsorg Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänsten behöver ofta samverka med skola och hälso- och sjukvård för att barnets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och stärkas. Risken för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. 18
Kommunfullmäktiges övergripande mål C. VÅRD OCH OMSORG Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Indikatorer Helhetsbedömning hemtjänst, andel (%). Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%). Utfall Prognos Mål Mål Mål 2014 2015 2016 2017 2018 90 91 92 95 98 9,5 (2013) Resultat 2014 publ i höst 9,3 9,1 8,9 6.4 Medarbetare Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att nyrekrytera. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Kommunfullmäktiges övergripande mål D. MEDARBETARE Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själv och verksamheten. Indikatorer Hållbart medarbetarengagemang, HME, index. Sjukfrånvaro, andel (%). 7,0 8,6 (utfall jan-jun) Utfall Prognos Mål Mål Mål 2014 2015 2016 2017 2018-76 78 80 82 7,5 6,5 5,5 6.5 Ekonomi God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Kommunfullmäktiges övergripande mål E. EKONOMI Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Indikatorer Resultat av skatteintäkter, andel (%). Låneskuld, kronor per invånare*. *) Låneskuld för skattefinansierad verksamhet i kommunen och Strängnäs Fastighets AB. 7 Ekonomisk plan 2016-2018 Utfall Prognos Mål Mål Mål 2014 2015 2016 2017 2018-0,4 1,1 1,0 0,5 0,6 28 691 28 500 28 800 28 500 28 000 För att stärka långsiktigheten och helhetsperspektivet har inriktningen från fullmäktige starkt fokus på kommunens kärnområden samhälle, utbildning, vård och omsorg. Kommunens viktigaste resurs är alla medarbetare och en ekonomi i balans är en förutsättning för 19
kommunalt finansierad verksamhet. Drift- och investeringsramar utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. Kommunfullmäktiges fördelning av budgetramar tillsammans med övergripande mål ska skapa riktning för verksamhetsområdena. 7.1 God ekonomisk hushållning Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. Det ekonomiska målet väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. En ekonomi i balans är en grundförutsättning för att kunna möta den demografiska utvecklingen. 7.2 Ekonomisk omvärldsanalys I höstproppositionen ser regeringen att en fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I euroområdet går återhämtningen långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen blivit ljusare under 2015. I USA fortsätter den goda tillväxten med en positiv utveckling av arbetsmarknaden där arbetslösheten fortsätter att minska under 2015. Regeringen poängterar att risk finns för svagare ekonomisk utveckling dels för en stagnation i euroområdet och dels en kraftigare inbromsning i kinesisk ekonomi än vad tidigare prognoser visar. Även konflikter i omvärlden bidrar till att göra prognosen mer osäker. Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att i slutet av år 2016 beräknas arbetslösheten nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen ligga omkring 2 procent. Efterföljande år kommer den svenska ekonomin träda in i ett tillstånd då varken låg- eller högkonjunktur råder, så kallad konjunkturell balans. Det innebär att arbetslösheten ligger på dryga 6 procent och inflationen ligger stabil på strax under 2 procent. Däremot så kommer den kommunala konsumtionen att växa snabbt till följd av mycket snabbare befolkningstillväxt än tidigare år, i genomsnitt 1,3 procent per år, till följd en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. 20
Skatteunderlagsutveckling (%). 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 SKL, okt 2015 5,5 1,3 2,2 3,0 4,0 3,4 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6 SKL har reviderat sin prognos som presenterade i augusti, det är framförallt två faktorer som föranlett revideringar, utvecklingen på arbetsmarknaden och förslagen i regeringens budgetproposition för år 2016. Sysselsättningen har under sommaren utvecklats lite svagare än vad som låg till grund för förra prognosen. SKL räknar fortfarande med att arbetsmarknaden kommer att nå balans under 2016, på samma sysselsättningsnivå som i förra prognosen, men att uppgången kommer lite senare. Flera av förslagen i höstens budgetproposition har betydelse för skatteunderlagstillväxten. Till följd av dämpad tillväxt i sysselsättning och skatteunderlag beräknas kommuner och landsting behöva höja skatten med i genomsnitt 1 krona och 92 öre fram till år 2019. 7.2.1 Skattesats Genomsnittlig kommunal skattesats för länet ligger år 2015 på 21,93 kronor. Skattesatsen totalt i Strängnäs ligger på 32,50 kronor inklusive landstingsskatten 10,77. En kommun i länet, Eskilstuna, har sänkt skatten med 0,05 kronor jämfört med 2014. Skattesats bland Sörmlandskommuner år 2015. 40 kr Strängnäs toatalt 32,50 35 kr 30 kr 25 kr 10,77 20 kr 15 kr 10 kr 5 kr 0 kr 21,26 21,48 21,73 22,08 22,18 22,18 22,28 22,33 22,73 21,93 7.3 Prognos 2015 För 2015 förväntas årets resultat bli ett överskott om 20,0 miljoner kronor, att jämföras med det budgeterade överskottet om 3,1 miljoner kronor. I resultatet ingår två stora engångspos- 21
ter. Den beräknade återbetalningen från AFA försäkring, 11 miljoner kronor avseende år 2004 samt ökade kostnader avseende politikerpensioner med 8,0 miljoner kronor. Exploateringsintäkterna beräknas bli 13,0 miljoner kronor mer än budgeterat. Kommunen kommer att nå en budget i balans men resultatnivån behöver öka för att nå målet att minska kommunens låneskuld, och för att skapa ett ekonomiskt handlingsutrymme för att kunna möta den demografiska utvecklingen och medborgarnas behov. I oktober prognostiserar nämnderna tillsammans ett överskott om 1,0 miljoner kronor. Av kommunens sju politiska nämnder, med kommunfullmäktige inräknat, är det endast socialnämnden som redovisar en negativ helårsprognos. I maj lämnade socialnämnden information om ett befarat underskott på 4,6 miljoner kronor. Prognosen för socialnämnden har försämrats under året och förväntas bli ett underskott med 13,1 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,1 procent. Under 2014 genomfördes en omfattande utredning gällande socialnämndens verksamhet och ekonomi. Utredningen resulterade i en lång rad åtgärder och förväntades minska kostnaderna med totalt 24 miljoner kronor under 2015 och ytterligare 11 miljoner kronor 2016. Under 2015 har socialkontoret genom förändringsarbete uppnått ca 16 miljoner i besparingar vilket innebär en ansträngd ekonomi även under 2016 7.4 Resultatbudget Resultatbudgeten för de närmsta åren visar på resultatnivåer som svarar upp mot det lagstadgade kravet om en budget i balans. Målet om god ekonomisk hushållning som 2 procent av skatteintäkterna, förväntas inte uppnås under planperioden. Eventuellt kommande ökade skatteintäkter under 2016 och framåt behöver användas för att återställa resultatmålet på 2 procent. Återställningen behöver prioriteras innan nya medel tillförs verksamheterna så att en långsiktig stabilitet i ekonomin kan tryggas. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kommunen ska kunna minska låneskulden per invånare och bygga upp ett eget kapital för att möta framtida konjunkturnedgångar och större investeringar. Skatteintäkter baseras på en oförändrad kommunal skattesats om 21,73 kronor. Befolkningsökning med 1 procent. Skatteprognosen bygger på Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning av skatteunderlagets utveckling utifrån regeringens höst proposition oktober 2015. Tillfälligt statligt stöd till kommuner om 22,6 miljoner kronor kommer att nyttjas under 2016. Resultatmålet uppgår år 2016 till 18,5 miljoner kronor motsvarande 1,0 procent av skatteintäkterna. År 2017 och 2018 är resultatmålet 0,5 procent respektive 0,6 procent av skatteintäkterna vilket motsvarar 9,3 miljoner kronor respektive 12,2 miljoner kronor. Låneskulden 9 per invånare ska minska under mandatperioden. 9 Låneskuld för skattefinansierad verksamhet i kommunen och Strängnäs Fastighets AB. 22
Resultatbudget 2015-2018 mkr Utfall Budget Prognos Budget 2014 2015 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 296 289 357 346 349 353 Verksamhetens kostnader -1 924-1 994-2 038-2 127-2 179-2 243 Avskrivningar -51-59 -56-57 -58-58 Verksamhetens nettokostnader -1 679-1 765-1 737-1 839-1 887-1 949 Skattenetto 1 665 1 766 1 752 1 853 1 894 1 961 Finansnetto 7 3 5 4 2 0 Resultat före extraordinära -7 3 20 19 9 12 poster Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 Årets resultat -7 3 20 19 9 12 Andel av skattenetto -0,4% 0,2% 1,1% 1,0% 0,5% 0,6% Resultatutveckling (mkr) 60 40 20 0-20 -40 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 P 2015 B 2016 B 2017 B 2018 2% av skattenetto 26 27 29 30 31 32 33 35 37 38 39 Årets resultat -22 18 38 54 35 12-7 20 19 9 12 7.4.1 Skatteintäkter och kostnadsutveckling Skatteprognosen bygger på Sveriges kommuner och landstings bedömning av skatteunderlagets utveckling utifrån regeringens höstproposition oktober 2015. Skatte- och kostnadsutveckling (%). 8 6 4 2 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 P2015 B2016 B2017 B2018 Skattenettoökning 6,9 5,8 3,4 3,5 4,7 2,4 5,2 5,7 2,2 3,6 Nettokostnadsökning 3,7 4,4 2,4 5,0 6,3 3,6 3,5 5,9 2,7 3,4 23
För att resultatutvecklingen ska vara positiv över tid måste skatteintäkterna öka mer än verksamheternas nettokostnader. Skattenettot, inklusive tillfälligt statligt bidrag om 22,6 miljoner kronor, beräknas öka med 5,7 procent jämfört år 2015 medan nettokostnaderna beräknas öka med 5,9 procent. Kommunens beräknade kostnadsutveckling är därmed högre än skatteintäktsutvecklingen. Kommande skattenettoökningar ska inrymma generella kostnadsökningar i form av inflation och löneökningar, förändringar i verksamheternas omfattning samt planerade investeringar. För att nå ett resultat om 2 procent av skatteintäkterna kommer det krävas fortsatta effektiviseringar i verksamheterna. 7.4.2 Budgetförutsättningar Det finns ett tydligt behov av att fokusera på kommunens kärnverksamheter. Budget 2016 förutsätter att socialnämndens förändringsarbete fullföljs och att åtgärderna leder till minskade kostnader. I budget 2016 prioriteras barn- och utbildningsnämnden som inte har något effektiviseringskrav. I budgeten ligger följande antaganden: Löneökningar år 2016 med 2 procent för barn- och utbildningsnämnden och 1,5 procent för övriga nämnder. Personalomkostnadspålägg om 38,46 procent för alla åldrar. Hyreshöjning med 1,25 procent under 2016 Prisökning för varor och tjänster med 0,5 procent under 2016 Prisökning för köp av verksamhet år 2016 med 1,7 procent i genomsnitt. Ökade hyreskostnader budgeteras till 8,1 miljoner kronor för 2016, nämnderna tilldelas budget när lokalen tas i bruk. Nämnderna ersätts för kapitalkostnader när investeringar tas i bruk. I nämndernas driftbudgetramar ingår kompensation för volymökningar och verksamhetsutveckling. I nämndernas driftbudgetramar ingår effektiviseringskrav med i genomsnitt 1,9 procent för 2016. I regeringens vårbudget anges en mängd riktade statsbidrag främst inom barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens verksamhetsområden. De största satsningarna görs inom äldreomsorgen och lågstadiet inom grundskolan. Kommande riktade statsbidrag tillfaller de berörda nämndernas budget. För anläggningsinvesteringar med planeringstid över flera år har nämnderna rätt att nyttja budget angränsande år med maximalt 10 procent av investeringsbudgeten. För enskilda investeringar över 10 miljoner kronor ska nämnderna begära startillstånd från kommunstyrelsen. Det gäller även för beställning av fastighetsinvesteringar som utförs av Strängnäs Fastighets AB. Övriga antaganden: Pensionskostnader budgeteras med 44,0 miljoner kronor. Exploateringsvinster budgeteras till 2,9 miljoner kronor. Budgetreserv för 2016 budgeteras med 8,2 miljoner kronor. 24