1

Relevanta dokument
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Metanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material

Metan från djurens fodersmältning. Rebecca Danielsson

Datainsamling för djurgård

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Metan från kornas fodersmältning. Rebecca Danielsson

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

AkoFeed Vegetabiliska oljor & fetter för lantbruksdjur. The Co-Development Company

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Mjölkkon & biologisk mångfald

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Metanproduktion hos mjölkkor utfodrade med hög andel grovfoder

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Gården i ett livscykelperspektiv

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Framtidens kött & mjölk

Jordbruk, biogas och klimat

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Mjölk på gräs och biprodukter

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Jordbrukets utsläpp och trender

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Miljösmart utfodring av mjölkkor

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan

Passiv gödselseparering

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Klimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar. Nässjö Carin Clason 2019

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

NÄRPRODUCERAT FODER TILL SVENSKA MJÖLKKOR

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Konfidentiell P Utsläpp av växthusgaser I mjölkproduktionen underlag till klimatmärkning av mjölk. Christel Cederberg och Maria Berglund SIK

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

Jordbrukets klimatpåverkan

Svensk djurhållning utan soja?

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Lantmannens valltävling

Biobränslen. s

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Vad är lyvscykelanalys,

Transkript:

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt i syrefattiga miljöer Biogas = metan + koldioxid Bildas i olika biologiska processer som benämns jäsning, rötning, fermentering Exempel på var: Myrar, sjöbottnar, djurs o. insekters digestionssystem Exempel på antropogena källor: Risodling, Husdjur (växtätare) Jan.Bertilsson@slu.se 1

Co2-ekv. i olika delar av mjölkkedjan Produktion av växthusgaser i Sverige (källa: Jordbruksverket, 2009) 70 milj ton CO 2 -ekvivalenter totalt Varav 13,6 från jordbruk 2,7 från djurens foderomsättnig Jan.Bertilsson@slu.se 2

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur (kg metan/djur/år) (använda vid beräkningar för officiell statistik) 140 120 100 80 60 40 20 0 Mjölkkor dikor övriga nöt Får Häst Ren Get gris Utveckling av metanproduktionen från nötkreatur i Sverige 1000 tons 100 75 50 25 0 1990 1995 2000 2005 2010 year mjölkkor Dikor övr nöt Litet våmkemi 2 pyruvat + 2H 2 O 2 acetat + 2CO 2 + 8H 2 pyruvat + 8 H 2 propionat + 2H 2 O CO 2 + 8 H CH 4 + 2 H 2 O Med hjälp av metanogena arkeér Jan.Bertilsson@slu.se 3

Samband foderintag-metanproduktion Mätningar behövs Klassisk respirationskammare för mätning av gaser i utandningsluft från kor Jan.Bertilsson@slu.se 4

Svavelhexaflorid (SF₆)-tekniken 13 JDS,2007 vol 90, 2755 2766 IR-technique ( Nottingham-technique ) Jan.Bertilsson@slu.se 5

IR-teknik ökar variationen i mätningarna, men ökar möjligheterna att mäta drastiskt Jan.Bertilsson@slu.se 6

Jan.Bertilsson@slu.se 7

Ekvation för mjölkkor i Norfor CH 4 (MJ/ko o.dag) = 1,23*ts-intag (kg/ko o.dag) -0,145*fettsyror (g/kg ts) +0,12*NDF (g/kg ts) Ch 4 innehåller 55,65 MJ/kg Vilka åtgärder kan minska enterisk metanproduktion hos kor? Inhibatorer Nitrat Jonoforer (antibiotika) Bioaktiva ämnen Tanniner Sapponiner Essentiella oljor (cashewnötter) Glycerol Jan.Bertilsson@slu.se 8

Inhibatorer (forts.) Fett, spec omätat o. oljor Mikrobmanupulation Vaccinering Döda eller utkonkurrera protozoer eller speciella bakterier eller arkeér Jäst Örter m.m. m.m Produktivitet mkt viktig Avkastningsnivå Rekrytering Djurhälsa o. fertilitet Beräknad metanemission (enterisk) vid olika mjölkavkastning (g metan/kg mjölk) 15 14,3 13,2 12 10 5 0 9.000 kg ECM 10.000 kg ECM 11.000 kg ECM Jan.Bertilsson@slu.se 9

Samband mellan avkastningsnivå och utsläpp av växthusgaser Klimatgaser från mjölkproduktion belastar mest vid låg produktivitet (Kg Co2/kg mjölk, Gerber, 2004) Rekrytering betyder mkt. Idag 40% rekrytering, dvs 0,9 kviga/ko eller 45 kg CH 4 /ko o år Minskning till 30% rekrytering, dvs. 0,7 kviga/ko eller35 kg CH 4 /ko o år Detta ger minskning 10 kg CH 4 /ko o år (6%) Jan.Bertilsson@slu.se 10

Hur blir det om vi ska producera både mjölk och kött? Nytt projekt (SIK/SLU) visar att kombineration mjölk/kött-produktion är fördelaktig Ny forskning Formas-project (2012-2014): SLU; HUV, NJV, Mikrobiol, MTT Finland, Nottingham university, UK Mitigating methane emissions from dairy cows a mission impossible? Metanbildning utgör en energiförlust för djuret BRUTTO- ENERGI SMÄLTBAR ENERGI OMSÄTTBAR ENERGI NETTO- ENERGI GÖDSEL URIN + CH 4 +CO 2 VÄRME Jan.Bertilsson@slu.se 11

I kombination med fodereffektivitet (SLF ) Ny litteratur Jan.Bertilsson@slu.se 12