KVALITETSREDOVISNING FÖR FÖRSKOLEKLASSERNA PÅ RÖDA BERGA

Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Arbetsplan för Östra förskolan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Skogsgläntans förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Mjölnargränds förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Teamplan Ugglums skola F /2012

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kungsgårdens skola arbetsplan

Arbetsplan för Östra förskolan

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Mjölnargränds förskola

2.1 Normer och värden

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Arbetsplan 2018/19 Fritidshemmen Pärlan, Delfinen och Hajen, Strömtorpsskolan

Kvalitetsarbete i förskolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Sätra skola arbetsplan

Verksamhetsplan Förskolan 2017

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Arbetsplan Fritidshem

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Mjölnargränds förskola

SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Södra Utbildningsområdet. Kvalitetsredovisning för Söderbärke fritidshem 2009/10

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Verksamhetsplan

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Bedömning. Mål: Lärare ska vara kompetenta att göra en likvärdig bedömning. Vad När Hur Ansvarig. diagnos material Systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Arbetsplan. Killingens förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Senast ändrat

Tyck till om förskolans kvalitet!

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Transkript:

SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING FÖR FÖRSKOLEKLASSERNA PÅ RÖDA BERGA LÄSÅRET 2009-2010 Postadress Telefon Telefax 0240-66 02 12 0240-66 02 53 777 81 SMEDJEBACKEN E-post: ingemar.jansson@edu.smedjebacken.se 1

NORMER OCH VÄRDEN Beskrivning /åtgärder från föregående år: Vi är medvetna om vår betydelse som förebilder i arbetet med att förankra normer och värden. Vi diskuterar tillsammans med barnen de konflikter som uppkommer i gruppen. Vi uppmuntrar barnen att själva hitta lösningar och kompromisser, men agerar när barnen behöver stöd. Vi arbetar medvetet så att barnen utvecklar sin förståelse för att människor är olika och har olika uppfattning. Vi reflekterar återkommande över vad som påverkar klimatet i en barngrupp och över vår egen roll. Vårt mål med att barnen utvecklar förståelse för andra människors situationer uppnår vi bl.a. genom att regelbundet arbeta med läromedlet Tjosanhejsan. Som vuxna finns vi med bland barnen under hela dagen vilket gör att barnen känner sig trygga. Ny barngrupp varje år innebär nya utmaningar. Vi bemöter och uppmärksammar varje barn utifrån dess specifika förutsättningar och har rutiner för att alla barn ska bli sedda varje dag. Hälsa och livsstil Vi är medvetna om att barn har ett stort rörelsebehov. Därför planerar vi aktiviteter där barnen får röra på sig kontinuerligt. Barnen är i allmänhet ute en längre stund varje dag. Vi förmedlar att det är roligt och spännande att vara ute i alla väder. Varje vecka har vi ett idrottspass samt en skogsutflykt. Vi är medvetna om vår roll som förebilder när det gäller praktisk miljövård och strävar efter att förmedla en känsla till barnen att alla insatser för miljön är värdefulla. Trots stora barngrupper når vi målet med utflykt och idrottspass varje vecka med hjälp av fritidspersonal. Barnen får också inblick i praktisk miljövård. För att få en lugn och bra miljö vid ombyte till idrott har vi valt att nyttja Stegelbackens idrottshall då vi slipper samsas om ytorna i omklädningsrummen med andra klasser. 2

Då vi själva ansvarar för idrottslektionerna har vi svårt att samtidigt hjälpa till i omklädningsrummet och förbereda lektionen. Vi schemalägger lek- och rörelsepass i skolans lokaler och utomhus. Uppföljning av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Beskrivning/resultat av åtgärder från föregående år Den nuvarande planen mot diskriminering och kränkande behandling har diskuterats och kommenterats av både personal, elevråd och vårdnadshavare i skolenhetsrådet. En ny plan har aktualiserats utifrån skollagen och diskrimineringslagen. Hemmen har fått svara på en enkät kring de olika diskrimineringsgrunderna, vars svar legat som grund för den nya planen. Analys Vi har en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling utarbetad utifrån de nya styrdokumenten. Den nya planen blev inte klar förrän i slutet av maj. Nya åtgärder Vi aktualiserar den nya planen vid höstterminens start samt involverar övrig personal i densamma. KUNSKAPER Det finns en väl avvägd dagsrytm för barnen i förskoleklassen med balans mellan t.ex. fria och lärarledda aktiviteter, inne- och utevistelse, lugna och livliga aktiviteter och samvaro i större och mindre grupp. Barnen ges rikliga tillfällen att i vardagssituationer och i olika former av lek och skapande aktiviteter öka sina kunskaper om och förståelse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp. Vi är medvetna om vår betydelse som språklig förebild och strävar efter att använda ett nyanserat och uttrycksfullt språk och att förmedla formuleringsglädje och lust att kommunicera. Högläsning förekommer dagligen och är lustfylld för både barn och personal. Skeendet i böckerna lever vidare genom att vi samtalar med barnen om det vi läst och ger återkopplingar i vardagen till människor och händelser i böcker. Vi visar ett aktivt intresse och engagemang i barnens bildskapande. Vi samtalar och diskuterar med barnen om deras bilder. 3

Med hjälp av lärare i svenska som andra språk och modersmålslärare i arabiska samt talpedagog får de språksvaga barnen extra stöd. Årets grupp har utvecklat kunskaper om och förståelse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp. De somalisktalande barnen får ingen modersmålsundervisning. Vårt mål med utökad dramalek har vi ej uppnått. Med så stora barngrupper och lite personal är det svårt att genomföra dramalek i den omfattning vi önskar. Vi lägger större fokus på barnen språkliga medvetenhet med hjälp av Nya Bornholmsmodellen. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Elevernas synpunkter tas tillvara. Vi är medvetna om betydelsen av att känna delaktighet. Vi pratar mycket om ansvar, regler och konsekvenser. Vi strävar efter att stärka varje enskilt barn. Vi är noga med att beakta och förmedla alla barns lika värde alla duger och att arbeta med barnens medvetenhet om sitt eget handlande. Vi gör barnen tidigt medvetna om vikten av ha en trivsam arbetsmiljö. Dit hör t.ex. att vara aktsam om lekmaterial, lokaler, utemiljö m.m. Vår styrka är vår goda kännedom om barn och vårt arbete att motivera dem. Klassråd förekommer ej. Vi upprättar klassråd. FÖRSKOLEKLASSEN OCH HEMMET Vi är medvetna om att vårdnadshavarnas förtroende för skolan påverkar barnens trivsel. Vi visar ofta att vi ser och tycker om deras barn och att vi är engagerade i barnens utveckling och lärande. 4

Vi lägger stor vikt vid barnens inskolning då relationen mellan skolan och vårdnadshavarna grundläggs. Inför läsåret har vi öppet hus för vårdnadshavare, där vi informerar om hur och vad vi arbetar med i förskoleklassen. Där får vårdnadshavarna möjlighet att träffa fritidspersonalen. I form av veckobrev får vårdnadshavarna information om veckan som varit samt information om kommande vecka. Stor vikt läggs på inskolningssamtal i början av höstterminen. Förutom utvecklingssamtal erbjuds ytterligare samtal om man önskar detta. Vi uppmuntrar vårdnadshavarna att delta i verksamheten. Vi har i slutet av läsåret tagit fram ett förväntansdokument, som ska ges till vårdnadshavarna vid inskolningen. I förväntansdokumentet ska det klart framgå vad som ligger på deras ansvar och vad som är personalens ansvar Vid samtal med vårdnadshavare får vi positiv respons på vår verksamhet. Öppet hus anses av vårdnadshavare vara ett bra forum för en första kontakt med personal och lokaler. P.g.a. sjukskriven personal blev inte förväntansdokumentet klart ht. 09. Vi presenterar förväntansdokumentet ht.2010. Dokumentet utvärderas tillsammans med föräldrar vt.2011. SAMVERKAN MED FÖRSKOLAN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Vi har rutiner och riktlinjer för övergångar mellan förskolan och förskoleklass. Vi utvärderar och analyserar våra rutiner och riktlinjer vad gäller övergångar. Förskoleklassen och fritidshemmet har gemensamma lokaler. Vid matsituationer, personalens raster, utflykter och idrottspass har vi hjälp av fritidspersonal. Överlämnandet mellan förskola, förskoleklass och fritids fungerar bra och vi har rutiner som följs. Vi saknar medverkan av specialpedagog vid överlämning förskola förskoleklass. 5

Vi utvecklar och förbättrar överlämningen förskola - förskoleklass tillsammans med specialpedagog. FÖRSKOLEKLASSEN OCH OMVÄRLDEN Barnen får tillfällen att utforska närmiljön. För att berika verksamheten som en lärande miljö utvecklar vi kontakter med verksamheter utanför skolan. Vi gör regelbundna biblioteksbesök vid kommunens bibliotek, där barnen får låna hem böcker, vi besöker brandstationen, vi går på musikskolekonserter och teaterbesök och besöker bondgården på Väderbacken. Genom kontinuerliga biblioteksbesök ökar barnens nyfikenhet att läsa. Då vi besöker brandstationen lär sig barnen brandsäkerhet. Musik och sång är en viktig del av vår verksamhet. Musikskolans konserter berikar ämnet musik och barnen får aktivt delta. Stora grupper medför färre tillfällen till att utforska närmiljön. I våra gemensamma teman har vi en stående punkt om hur vi kan ta in närsamhället i vårt tema för studiebesök och liknande. REKTORS ANSVAR Beskrivning/resultat av åtgärder från föregående år Att förmedla och informera om de olika styrdokumentens innehåll är en viktig uppgift för rektor. Undervisningen ska vara sådan att den berör eleverna nu och lägger grunden för framtiden. Förskoleklassen, skolan och fritidshemmet tillsammans ska bilda en helhet där varje enskild elev möts utifrån sina förutsättningar och behov. Rektors roll som pedagogisk ledare kommer till uttryck på olika sätt. Under läsåret har rektor deltagit i elevvårdsprat och haft klasskonferenser för alla klasser samt gjort klassbesök i två omgångar i alla klasser. I mån av tid har arbetslagen fått besök av rektor. Dessa besök har visat att verksamheten präglas av trygghet, vi-känsla, glädje och lärande. Genom att läsa alla veckobrev är rektor informerad om vad som är aktuellt i verksamheten. 6

Analys Rektor deltar i konferenser, elevråd, klasskonferenser och elevvårdsprat. All ny information gällande styrdokument och liknande publikationer har delgivits personalen. Genom elevvårdspratet har rektor en överblick av elever i behov av särskilt stöd. Rektor vet genom veckobreven vad som är på gång. Rektor behöver öka närvaron vid arbetslagskonferenserna och prioritera rollen som pedagogisk ledare. Nya åtgärder Rektor kommer under arbetsåret att minska sitt verksamhetsoråde till att omfatta F-6. Tidigare ansvar för förskola försvinner senast 1/1 2011. Tid till att medverka på konferenser ökar och med det ökar också möjligheterna till att utveckla det pedagogiska ledarskapet. BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD De nyanlända barnen får kontinuerligt stöd dagligen i det svenska språket av lärare i svenska som andra språk. Arabisktalande barn får stöd i sitt modersmål en gång i veckan av modersmålslärare. Talpedagog har medverkat i undervisningen av talsvaga barn. Elevhälsans talpedagog har medverkat i undervisningen. De somalisktalande barnen får ingen undervisning i sitt modersmål. Speciallärarnas tid räcker inte till för förskoleklasserna. Nya åtgärder Speciallärare medverkar vid överlämning för att tidigt uppmärksamma barn med behov av särskilt stöd. PERSONALORGANISATION / KOMPETENSUTVECKLING / ARBETSMILJÖ Vi har nu schemalagd planeringstid med fritidspersonal. Vi fortsätter använda barnfri tid till kompetensutveckling genom dialog och litteratur. Vi har deltagit på Lärarförbundets konferens för förskollärare i förskoleklass. Då vi har planeringstid tvingas vi vara i lokaler där fritidshemsverksamhet pågår. 7

Planeringstid med fritidspersonal finns. Utbudet av kompetensutveckling under fortbildningsdagar är begränsad för förskoleklasspersonal. Vi saknar en lokal till planering, där vi kan arbeta ostört. Vi planerar att medverka i en gemensam cirkel tillsammans med övriga klasslärare om läsinlärning i förskoleklass och skola. Vi förkovrar oss i nya Bornholmsmodellen. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET. Vi upplever att eleverna är trygga i skolmiljön och har fått positiv respons från vårdnadshavarna. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Ingemar Jansson Rektor 8