Tjänsteprisindex för banktjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 65.12 TPI-projektets rapport nr 11 Erik Gerestrand Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004
2(13) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1. Internationella erfarenheter...3 2. Bakgrund...4 2.1. Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området...4 2.2. Nationalräkenskapernas krav på prisindex...5 3. Branschbeskrivning...5 3.1. Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet...6 3.2. Banktjänster och provisionsintäkter...7 3.3. Export av tjänster...8 3.4. De största företagen...8 3.5. Prisbildning...9 3.6. Kundstruktur...9 4. Undersökningens uppläggning...10 4.1. Statistiska benämningar...10 4.2. Urvalsförfarande...10 4.3. Insamlingsförfarande...11 4.4. Prismätningsmetoder...11 4.5. Antaganden, vikter och indexberäkning...11 4.5.1. Indexberäkning...12 5. Slutsatser och kommentarer...12
3(13) TPI-projektets rapport nr 11: Tjänsteprisindex för banktjänster SNI 65.12 1. Inledning TPI står för tjänsteprisindex. TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. Det prisindex denna rapport avser att behandla är TPI för banktjänster som ligger under SNI 1 65.12 Bankverksamhet utom centralbanksverksamhet. Det utvecklade indexet avser att mäta prisutvecklingen för banktjänster till företag. Banktjänster till privatpersoner täcks idag redan av Konsumentprisindex, KPI. En ytterligare avgränsning är att endast undersöka den del av bankverksamheten där det finns en explicit avgift för tjänsten, s k provisioner. Sådana avgifter kan t ex vara årsavgifter eller avgifter direkt hänförliga till antalet genomförda transaktioner. Rapporten kommer alltså inte att behandla indirekta betalningar eller FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured). Exempel på FISIM är t ex räntegapet mellan den högre utlåningsräntan och den lägre inlåningsräntan, vilket kan ses som en indirekt avgift banken tar ut. 1.1. Internationella erfarenheter Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices år 2003 framgår att ett flertal länder, t ex USA, Japan, Nya Zeeland, Storbritannien och Tjeckien, samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter för finansiella tjänster. På det 16:e Voorburg Group mötet i Örebro 2001 presenterades ett papper om tjänsteprisindex för banktjänster, Challenges in the development of a price index for Banking services in the UK, av Nick Palmer verksam vid UK Office for National Statistics. Vidare skrev Deanna Eggleston vid U.S. Bureau of Labor Statistics en rapport till det 17:e Voorburg Group mötet i Nantes, Frankrike, år 2002; U.S. Producer Price Index for Banking 2. Rapporterna visar hur nämnda länder hanterar prissättningen av tjänster med tillhörande indexberäkningar inom banksektorn. Dessa papper koncentrerar sig dock, i likhet med de flesta länders statistikbyråers rapporter, i det närmaste helt på FISIM. 1 svensk näringsgrensindelning 2 Rapporterna kan laddas hem från http://www4.statcan.ca/english/voorburg
4(13) 2. Bakgrund Tjänstesektorn blir allt viktigare för Sveriges ekonomiska utveckling. Näringslivets tjänsteproducenter står idag för nära 50 procent av BNP medan motsvarande andel 1993 var ca 38 procent. Tjänstebranschernas ökande betydelse för landets ekonomiska utveckling innebär att s k tjänsteprisindex, TPI, blir allt viktigare i statistikproduktionen. Ett utvecklingsprojekt, TPIprojektet, startade därför på Statistiska centralbyrån (SCB) år 2000 med att utveckla olika prisindex för tjänstesektorn eftersom detta till stor del saknades. Tjänsteprisindex skall vara producentprisindex för tjänster och det primära syftet är användning inom det svenska nationalräkenskapssystemet för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen på produktgruppnivå. För att kunna studera tillväxten i ekonomin måste olika marknader analyseras i absoluta tal, d v s rensad från inflation i enskilda branscher. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndighet eller företag. Projektet skall även undersöka möjligheten för framtagning av prisindex för export av tjänster. För att kunna beräkna branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal företag, omsättning, den geografiska spridningen inom branschen m m. Vidare studeras prissättningsmekanismerna och typiska tjänster kartläggs. 2.1. Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex är ett producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher, då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. PPI-manualen 2003 har nyligen utarbetats på uppdrag av FN och inkluderar tjänster endast i liten utsträckning. Där anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen faktiskt betalar. Skatter är frånräknade och eventuella rabatter skall tas i beaktande. I Handbook on Price and Volume Measure in National Accounts (2001) behandlas principerna för bl a prismätning i nationalräkenskapssystemet inom EU 3. 3 Nuvarande principer finns i Field of national accounts: Annex A to Council Regulation 2223/96, Commission Decision of 17 December 2003. Kommande principer finns i Field of short-term statistics: Amendment to STS Council Regulation 1165/98.
5(13) 2.2. Nationalräkenskapernas krav på prisindex Inom det svenska nationalräkenskapssystemet, som görs på ES/NR på SCB, betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är, enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) kapitel 10, Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas vid korta jämförelser i tiden, t ex månad eller kvartal. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, volymförändring eller en kombination av de båda. För transaktioner, som avser tjänster är det ofta svårt att precisera det som kännetecknar de olika tjänsterna och ange en kvantitet, och det kan finnas olika uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Detta kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, konsulttjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Med hänsyn till att sådana tjänsteproducerande branscher blir alltmer betydelsefulla är det nödvändigt att tjänster skall kvantifieras, även om det då bara kan röra sig om konventioner. 4 ENS 1995 ställer höga krav på produkternas homogenitet och kvalitetsjusteringar då förändringar registreras mellan olika perioder. 3. Branschbeskrivning Finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet, SNI 65, omsatte ca 90 miljarder kronor fördelade på drygt 4500 företag år 2002. Denna branschbeskrivning avser i huvudsak att koncentrera sig på företag med branschkoden SNI 65.12, d v s Bankverksamhet utom centralbankverksamhet. Branschorganisationen som företräder bankerna i Sverige heter Svenska Bankföreningen. Deras medlemmar är banker samt finansbolag och bostadsinstitut (hypoteksbolag) som ingår i bankkoncernerna. Även filialer till utländska banker som är verksamma i Sverige ingår i föreningen. 5 4 ENS 1995, kapitel 10.14 5 http://www.bankforeningen.se
6(13) Fyra banker dominerar finansmarknaden i Sverige och har tillsammans mer än 80 procent av den totala balansomslutningen. Totalt fanns det 127 banker i Sverige i december 2003. Tabell 1 visar hur dessa är fördelade. Tabell 1: Antal banker i Sverige Typ av bank 2000 dec 2003 dec Svenska bankaktiebolag 22 27 - varav stora svenska banker 4 4 - varav ombildade sparbanker 9 12 - varav övriga svenska banker 9 11 Utländska banker 20 22 - varav dotterbolag 2 2 - varav filialer 18 20 Sparbanker 79 76 Medlemsbanker 2 2 Totalt 123 127 Källa: http://www.bankforeningen.se Finansinspektionen, FI, är tillsynsmyndighet och övervakar cirka 2 500 företag verksamma på finansmarknaden. Företagen är inom bank-, försäkringoch värdepappersbranschen. För att bedriva finansiell verksamhet krävs tillstånd från FI. Finansiella företag med tillstånd från annat EES-land behöver inget tillstånd för att verka i Sverige men är skyldiga att anmäla sig till FI. Företag från länder utanför EES behöver dock tillstånd för att öppna filial eller liknande i Sverige. 3.1. Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet ISIC 3.1 (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) är FN:s nomenklatur vars europeiska motsvarighet heter NACE Rev. 1.1 (General Industrial Classification of Economic Activities of the European Communities) och den svenska motsvarigheten är SNI 2002 (Standard för svensk näringsgrensindelning 2002). I SNI 2002 finns följande branschstruktur: J FINANSIELLA TJÄNSTER 65 FINANSFÖRMEDLING, UTOM FÖRSÄKRINGS- OCH PENSIONSFONDSTJÄNSTER 65.1 Bankverksamhet 65.11 Centralbanksverksamhet 65.12 Bankverksamhet utom centralbanksverksamhet 65.2 Annan finansförmedling 65.21 Finansiell leasing 65.22 Annan kreditgivning 65.23 Övriga finansförmedlingstjänster, utom försäkrings- och pensionsfondstjänster 65.231 Handel med och förvaltning av värdepapper, för egen räkning 65.232 Aktiefonds-, räntefonds- och valutafondsverksamhet m.m.
7(13) 66 FÖRSÄKRING OCH PENSIONSFONDSVERKSAMHET UTOM OBLIGATORISK SOCIALFÖRSÄKRING 67 STÖDTJÄNSTER TILL FINANSIELL VERKSAMHET 67.1 Stödtjänster till finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 67.11 Administrativa tjänster till finansiella marknader 67.12 Handel med och förvaltning av värdepapper, för annans räkning 67.13 Andra stödtjänster till finansförmedling 67.2 Stödtjänster till försäkring och pensionsfondsverksamhet 67.20 Stödtjänster till försäkring och pensionsfondsverksamhet 67.201 Försäkringsmäklarverksamhet 67.202 Övriga stödtjänster till försäkring och pensionsfondsverksamhet SNI 65 har samma struktur som i NACE Rev 1.1 och motsvarar Group 65 i ISIC Rev. 3.1. SNI 65 omfattar inlåning, utlåning, förvaltning och förmedling av finansiella tillgångar/skulder, andra än försäkringar och pensionsfonder. Följande produktgrupper (PG) sorterar under SNI 65 inom Svenska nationalräkenskaperna, NR: Tabell 2: Fördelning mellan NR:s produktgrupper för Finansförmedling år 2000. PG Beskrivning Värde (mkr) Vikt (%) 65A FISIM 44 390 52,5 65B Banktjänster 39 427 46,7 71100A Bilförmån 116 0,1 7220EG Egen programvara 555 0,7 Källa: SCB, NR PM 2002:35. 3.2. Banktjänster och provisionsintäkter Produktgruppen 65B Banktjänster (se Tabell 2) benämns i bankernas årsredovisningar som Provisionsintäkter. Finansinspektionen har följande uppdelning och förklaring av provisionsintäkter: Betalningsförmedlingsprovisioner är t ex inbetalningsavgifter, checkinlösenavgifter, postväxelavgifter, småuttagsavgifter samt avgifter för in- och utbetalningar i utländsk valuta. Utlåningsprovisioner är t ex expeditionsavgifter vid kreditgivning, inkassoavgifter och avgifter vid övertrassering av beviljade krediter. Inlåningsprovisioner är t ex allemanssparprovisioner och övertrasseringsavgifter på inlåningskonton. Garantiprovisioner är t ex provisioner för ansvarsförbindelser och åtaganden. Värdepappersprovisioner är transaktions-, värde- och förändringsberoende provisioner, t ex courtage vid värdepapperstransaktioner, avgifter på fondsparande, market maker-avgifter, förvaltningsavgifter, förvaringsavgifter
8(13) samt ersättning för rådgivning och annan medverkan vid emissioner, fusioner, förvärv och liknande aktiviteter. Övriga provisioner omfattar de provisioner som inte redovisas i de andra specifikationsposterna, t ex bankfacksavgifter, rådgivningsprovisioner och market maker-avgifter vid valutahandel. 6 Tabell 3 visar hur ovan nämnda provisionsintäkter är fördelade på koncernnivå för de fyra stora svenska bankkoncernerna. Av tabellen framgår att de två grupperna betalnings- och värdepappersprovisioner står för den största delen, tillsammans ca 70 procent, av bankernas totala provisionsintäkter. Tabell 3: Provisionsintäkter (mkr) för de fyra största svenska bankerna år 2003. Bankkoncern TOTAL Betalning Utlån Inlån Garantier Värdepapper Övrigt Bank 1 5 800 1 532 905 79 361 1 719 1 204 Bank 2 7 239 2 930 751 28 151 2 379 1000 Bank 3 4 929 2 284 875 484 97 714 475 Bank 4 12 356 4 156 940 170 198 5 183 1709 summa = 30 324 10 902 3471 761 807 9 995 4 388 Källa: Respektive banks årsredovisning 2003. 3.3. Export av tjänster Tidigare i avsnitt 2 nämndes att TPI-projektet även ska sträva efter att ta fram prisindex för export av tjänster. En tjänst anses vara exporterad om företaget som betalar för tjänsten har en utländsk adress och betalningen går till det säljande företaget som har en svensk adress. Var tjänsten utförs är betydelselöst för huruvida tjänsten skall betraktas som export, import eller inhemsk, vilket innebär att tjänsten antingen kan utföras i Sverige eller utomlands. Betalningsströmmen är det som avgränsar utrikeshandeln. Med svenska företag åsyftas de företag som har sin adress i Sverige oavsett om dessa är dotterbolag eller filialer till utländska företag. På motsvarande vis betraktas Svenska dotterbolag eller filialer med adress i utlandet som utländska. Bankerna har god kontroll på sina betalningsflöden och det bedöms vara möjligt att i framtiden prismäta även export av tjänster. 3.4. De största företagen Bankmarknaden domineras av fyra stora bankkoncerner, vilket visas i Tabell 4. Statistiken om banker finns på Svenska Bankföreningens hemsida www.bankforeningen.se. 6 Finansinspektionens författningssamling FFFS 2002:22, 5 kap, 4, sid 41.
9(13) Tabell 4: De fyra svenska bankkoncernerna december 2003. Namn Antal anställda totalt Balansomslutning, mkr Bank 1 9 258 1 260 454 Bank 2 16 956 1 002 334 Bank 3 33 101 2 380 685 Bank 4 19 411 1 279 393 Källa: Bank- och finansstatistik 2003, http://www.bankforeningen.se. 3.5. Prisbildning Besök har gjorts hos de största bankerna samt Svenska Bankföreningen. Större delen av bankernas kunder har listpriser för de explicita avgifter som behandlas i denna rapport 7. Stora företag har dock i många fall en individuell prissättning då de ofta erbjuds ett paket av tjänster i ett och samma kontrakt. En svårighet med att prismäta och skapa index för tjänster är att det är relativt vanligt att uppdrag är skräddarsydda individuellt för varje kund, till skillnad mot många industriproducerade varor. Den teknologiska utvecklingen samt en medveten prisstrategi från bankerna har bidragit till att allt fler kunder väljer elektroniska betalningsinstrument som olika former av bankkort och elektroniska gireringar medan utnyttjandet av pappersbaserade betalningar som blankettgireringar, checkar och kassabetalningar minskar. Ofta är de olika tjänsterna prissatta med två priser; ett fast pris kombinerat med ett rörligt pris. Det fasta priset kan exempelvis vara en årlig avgift för att få utnyttja tjänsten. Ett exempel på rörligt pris är att kunden betalar en mindre avgift per transaktion som genomförs. Det finns även frigränser, d v s ett visst antal transaktioner får göras per år innan den rörliga avgiften tas ut. Det utvecklade indexet måste kunna hantera denna problematik då denna typ av prissättning får anses vara relativt vanlig. 3.6. Kundstruktur Enligt NR kommer ca 42 % av bankernas intäkter från hushåll och 58 % från företag 8. 7 Observera att rapporten ej avser att behandla indirekta avgifter (FISIM), t ex räntor vid inoch utlåning. 8 SCB. Undersökningen gjordes 1997.
10(13) Tabell 6 visar bankernas in- och utlåning fördelad på olika sektorer i samhället. Tabell 6: Bankernas in- och utlåning, dec 2003. Kundkategori Näringslivet Kommuner Hushåll Övriga Utlandet Total In- och upplåning 387 20 521 77 291 1 295 Utlåning 623 31 292 47 344 1 336 Källa: Bank- och finansstatistik 2003, http://www.bankforeningen.se. 4. Undersökningens uppläggning Projektets uppgift är att ta fram en prismätningsmetod och testa den. Under 2003/2004 genomfördes en undersökning där några av de största bankerna ingick. Frågeformuläret anpassades utifrån den information som kommit fram vid företagsbesök som hade gjorts. Bankerna frågades efter tjänster som var representativa för företaget, relativt stabila och återkommande. De fick själva välja ut tjänster med vägledning av det missiv och den blankett de erhöll. 4.1. Statistiska benämningar De objekt som undersökningen avser att mäta, målobjekt, är bankernas utbud av betalningstjänster i Sverige för företag, myndigheter och privatpersoner. Målvariabel är det pris på dessa tjänster som kunden faktiskt betalar alternativt det genomsnittliga priset per transaktion eller per kund. Mervärdesskatt (moms) och andra skatter ingår ej. Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige som bedriver bankverksamhet. 4.2. Urvalsförfarande Urvalet bestod av de fyra största bankerna eftersom de dominerar marknaden närmast fullständigt inom betalningsprovisioner. Företagsbesök gjordes hos bankerna för att ta reda på vilka tjänster m m de erbjöd och vilka möjligheter som fanns att prismäta dessa.
11(13) Val av typtjänster gjordes på basis av de diskussioner som förts vid företagsbesöken. Företagen ombads då välja tjänster som de ansåg vara representativa för deras företag och branschen. Tjänsterna skulle dessutom vara relativt stabila och återkommande. 4.3. Insamlingsförfarande Testundersökningen genomfördes i form av frågeformulär i Excel-format. Alla bankerna fick samma frågeformulär och ombads att själva välja representativa tjänster. Excel-filerna skickades till företagen med e-post och företagen returnerade de ifyllda filerna till SCB på samma sätt. 4.4. Prismätningsmetoder De stora företagen frågades efter genomsnittliga debiterade priser för olika kategorier som valdes tillsammans med dem under företagsbesöken. Dessa kategorier var exempelvis ankommande inrikes betalningar företag o elektroniska betalningar o manuella betalningar avgående inrikes betalningar företag o elektroniska betalningar o manuella betalningar Övriga företagstjänster Inom varje kategori valdes 2-5 representativa specificerade tjänster ut. Varje tjänst delades i sin tur upp i en rörlig samt en fast del eftersom priset ofta består av exempelvis både en årlig avgift samt ett pris per transaktion. Utöver pris fick företagen även lämna uppgifter om antal transaktioner och antal kunder eller avtal per tjänst. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. 4.5. Antaganden, vikter och indexberäkning De olika tjänsterna inom varje företag viktades inbördes efter deras totala omsättning. Vidare viktas de stora företagen mellan varandra efter deras provisionsintäkter för de efterfrågade tjänsterna.
12(13) 4.5.1. Indexberäkning Indexet beräknas i tre steg: 1. I det första steget beräknas index för respektive företag enligt Laspeyres: F F T P t I = 0 t wt * 100 (4-1) F T T P0 där F T P t = pris för tjänst T i företag F vid tidpunkten t F T P 0 = pris för tjänst T i företag F vid bastidpunkten 0 w T = vikter mellan inbördes tjänster per företag där w = 1 2. I det andra steget beräknas det totala indexet för banktjänster, genom att väga ihop de index som beräknats för varje enskilt företag i det första steget: F F I t = w~ 0 0 I 0t (4-2) F F där ~w 0 = vikter mellan företagen efter provisionsintäkter Bastidpunkten sattes till kvartal 4 2003. T T 5. Slutsatser och kommentarer Då den undersökning endast bestod av ett fåtal företag, som dessutom är i det närmaste totalt marknadsdominerande, kan inte resultaten publiceras p.g.a. sekretesskäl. Frågeformuläret som skickades till företagen innehöll relativt många tjänster där pris och antal transaktioner skulle anges för dels rörliga transaktioner dels fasta transaktioner (se avsnitt 3.5). Uppdelningen mellan fasta och rörliga transaktioner var inte möjlig i alla fall. Tjänsterna som efterfrågades på frågeformuläret är i vissa fall utspridda på olika enheter inom respektive bank, vilket gör att flera personer på varje bank måste engageras. Att använda e-post var ett bra sätt för att hämta information. När väl filerna med frågeformuläret och följebrevet är skapade går det att skicka samma fil till varje företag. Tidsbesparingen är stor vid resultatberäkningen eftersom det genom länkar är möjligt att koppla samman svarsfilerna. Den tid som krävs för bearbetning av data blir därmed mycket kort och även svar som inkommer sent kan inkluderas.
13(13) Testet utföll väl vad gäller inhämtande av kunskap om de olika tjänster företagen erbjuder även om svaren och svarsfrekvensen behöver bli bättre. Det bedöms dock vara möjligt efter mindre ändringar i frågeformuleringarna att påbörja produktionen av detta index. Insamlingen kommer att ske kvartalsvis. Inför produktionen kommer endast de största företagen att väljas till en början. De uppskattas stå för minst 90 procent av omsättningen på betalningstjänster för företag 9, vilket får anses vara en fullgod täckning. Utvecklingsprocessen kommer kontinuerligt att fortlöpa och samarbetet med Svenska bankföreningen och företag i branschen fortsätter. 9 Information från företagsbesök