Årsredovisning 2009 Strömsunds kommun

Det bästa med Strömsund är Tingvalla, tycker Nova 5 år. Jag tycker det är kul att vara på hembygdsgården, säger Sofie 4 år Årsredovisning 2009 Strömsunds kommun

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 3 Innehåll ATTITYDER OCH VÄRDSKAP Om man söker på ordet attityd i Wikipedia får man upp följande: Attityd avser inom psykologi en persons medvetna eller omedvetna, öppet visade eller dolda, kognitiva eller emotionella inställning till något. Attityder antas ofta stå i nära förhållande till beteende. Fördomar är en typ av attityder där personen övertagit färdiga åsikter och inställningar om en viss sak, företeelse, folkgrupp eller person. Även onyanserat positiva fördomar förekommer. Då är det ju solklart att vinkan påverka och förändra våra negativa attityder. Vi ser också att det förekommer onyanserat positiva fördomar och då är de dessa vi ska lägga vår energi på och sprida. Det sägs att vi föds som original men dör som kopior. Låter inte det otroligt sorgligt? Jo, men frågan är vad vi kan göra åt det. Om man läser Jan Gunnarssons senaste bok Barnen som våra gäster så skriver han följande: Några av oss har fått duktiga guider, andra tyvärr inte. En del av oss har fått uppleva föräldrar som inte bara uppfostrat oss utan även upptäckt oss och lärt oss likt en nyfiken gäst att själva utforska livet. Några av oss har upplevt ett värdskap. Det är bland annat detta vi som vuxna och föräldrar kan tänka på, vad är det vi pratar om vid middagsborden i våra hem. Hur mycket påverkar vi våra barns tankar och attityder? Det är via våra barn vi har framtiden och då bör vi alla ge dem de förutsättningar som krävs för att förbättra och i vissa fall bevara det som är positivt och utvecklande. Barnen är inte våra ägodelar som vi kan forma till något utifrån våra egna drömmar och värderingar. Inte heller till någon kopia av vad vi själva inte lyckades bli. Värdskap Konsten att få sina medmänniskor att känna sig välkomna. Värdskap är något som ska kännas i hela kroppen. Det är upplevelsen av engagemang, att någon bryr sig och att jag som människa är både viktig och värdefull. Värdskap är ett förhållningssätt. Det är attityder och värderingar som visar sig i våra ord och handlingar. Guldstjärnan Gott värdskap och vänligt bemötande gör ett område attraktivt att besöka, bo, verka och leva i. Detta är en framtidsfråga för vår kommun och vårt län. Därför arrangerar Föreningen Fördel Jämtland och länets kommuner Guldstjärnan. Guldstjärnan delas ut varje år till en serviceperson och ett företag som nominerats av kommuninvånarna. Håll utkik efter information när vi drar igång 2010-års jakt efter våra nya stjärnor. Anna Gillgren, turistchef Fakta om Strömsunds kommun 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse 6 9 Kommunens ekonomi 10 11 Noter 12 14 Investeringar 15 Driftredovisning nämnd/verksamhet 16 Nämnderna inför 2009 17 18 ÅRSBERÄTTELSER Strömsunds Utvecklingsbolag AB 19 Strömsunds Hyresbostäder AB 20 Jämtlandsvärme AB 21 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 22 Affärsverksamhet AVA (avfall, vatten och avlopp) 23 Teknik och service 24 25 Strömsund Turism 26 27 Framtid och utveckling 28 29 Miljö och bygg 30 31 Barn och utbildning 32 33 Kultur och fritid 34 35 Socialförvaltning 36 37 Vård och omsorg 38 39 Närvård Frostviken 40 41 Övriga verksamheter 42 43 Personalredovisning 44 45 Chefer och vd 46 Politiskt valda 47 Organisationsplaner 48 Tio år i sammandrag 49 Sex år i sammandrag 50 Redovisningsmodell 50 Principer och förklaringar 51 Sammanställning: Kommunledningsförvaltningen Grafisk form: Gerd Sjöberg, Strömsund Turism Porträttfoto: Strömsunds Foto, Tore Torstensson och Gerd Sjöberg Omslagsfoton: Pernilla Hermansson Tryck: Prinfo Accidenstryck 2010 Adress: Strömsunds kommun Storgatan 15 Box 500 833 24 Strömsund Tfn: 0670-161 00 vx Fax: 0670-161 05 E-post: stromsunds.kommun@stromsund.se Hemsida: www.stromsund.se Org nr: 212000-2486 INNEHÅLL

4 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Fakta om kommunen Statistik 2009 31 december Kommunal utdebitering 2009, kr/skattekrona per församling Kommun Landsting Begravnings- Kyrko- Totalt avgift avgift Strömsund 23,07 10,60 0,36 1,33 35,36 Strömsunds pastorat 23,07 10,60 0,35 1,33 35,35 Frostviken 23,07 10,60 0,52 1,38 35,57 Invånarantal 2009 12 286 2008 12 532 2007 12 679 2006 12 782 2005 12 931 Antal invånare/församling 2009 2008 Ström/ Alanäs 5 674 5 729 Hammerdal/ Gåxsjö 2 552 2 598 Frostviken 922 970 Fjällsjö 900 925 Bodum 616 629 Tåsjö 1 622 1 681 12 286 12 532 Åldersfördelning Ålder Antal % % Riket 0-6 år 722 6% 8% 7-17 år 1 397 11% 13% 18-24 år 1 038 8% 9% 25-44 år 2 283 19% 26% 45-64 år 3 685 30% 26% 65-79 år 2 180 18% 13% 80+ år 981 8% 5% Mandat i kommunfullmäktige 2007-2010 2003-2006 Socialdemokraterna 13 22 Rättvis demokrati 8 Centerpartiet 5 10 Moderaterna 4 4 Folkpartiet 1 2 Vänsterpartiet 3 8 Miljöpartiet 0 1 Kristdemokraterna 0 2 Politisk vilde 1 Beslut 2009 Certifiering av lokalt Vård- och omsorgscollege (kf 7/2009) Deltagande i gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (kf 22/2009) Planförslag för vindkraft i kommunens södra del antas (kf 40/2009) Handlingsprogram för skydd mot olyckor och extraordinära händelser antas (kf 67/2009) fakta om kommunen Ny skolplan för gymnasiet antas (kf 68/2009) Framtids- och utvecklingsförvaltningen får i uppdrag att inleda försöksverksamhet med samverkanshuset (kf 72/2009) Rossöns Camping säljs till Västiöns Vilda Produkter AB för 78 000 kronor (ks 179/2009) Strömsunds kommun söker utvecklingsmedel hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för jämställdhetsintegrering (ks 237/2009). SKL har beviljat bidrag med 1,1 Mkr. Campingen i Hammerdal säljs till familjen Van Veen för 440 000 kronor (ks 280/2009)

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 5 Årets resultat blev +2,7 miljoner vilket innebär att vi klarar lagens krav på att ha en kommunal ekonomi i balans. Verksamheterna släpar efter i sitt omställningsarbete och det är inte hållbart i längden om vi skall kunna lägga fokus på att utveckla vår kommun. Vi är dock skuldfria vad avser lån och vi kan nu höja vår ambition att amortera vår pensionsskuld och förbättra vår soliditet. I bokslutet kan vi se att verksamheterna fortfarande har svårigheter att hålla de ramar som de erhållit i budget. Vi förtroendevalda i nämnder och styrelser har ett stort ansvar för att i dialog med verksamheterna prioritera vad som skall göras och att vi gör det på det mest effektiva sättet. Slutligen också verkligen tar de beslut som krävs, vilket tyvärr verksamheternas resultat delvis visar att vi inte gör. 2009 präglades väldigt mycket av den lågkonjunktur som slog till över hela landet. Hög arbetslöshet och slutligen också en väldigt stor utflyttning gav en befolkningsminskning som vi inte sett på länge, -246 personer. Glädjande nog ser vi att de ungdomar som flyttar går vidare till högre studier vilket är ett klokt val i en period av lågkonjunktur. För att vår kommun skall vara ett naturligt val att flytta till för bland annat dessa ungdomar, är det viktigt att vi fortsätter jobba mot de sex mål vi satt upp: God ekonomisk hushållning Starkt näringsliv Kunskap och lärande Livskvalitet och trygghet Hållbar samhällsutveckling Medborgardialog För att lyckas nå de mål vi satt upp krävs det ett nära samarbete mellan kommunen, näringslivet och alla våra byutvecklingsgrupper. Jag är övertygad om att det samarbetet och att vi samlar oss kring ovanstående mål stärker vår attraktivitet, vänder vår befolkningsutveckling och ytterligare ökar våra möjligheter till en positiv utveckling i vår kommun. Karin Stierna (c), kommunstyrelsens ordförande kommunalrådet har ordet

6 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Förvaltningsberättelse Bokslutsanalys kommunkoncernen Positivt resultat för kommunkoncernen Strömsunds kommunkoncern redovisar ett positivt resultat med ca +3,5 Mkr. Samtliga ingående enheter har minst ett nollresultat. Strömsunds kommun ingår med +2,7 Mkr. Strömsunds Hyresbostäder AB har ett överskott med 614 kkr. Utfallet är väsentligt bättre än budget på grund av färre vakanser och lägre ränte- och uppvärmningskostnader. Positivt är att ekonomin även inrymt nedskrivningar med 2,2 Mkr. Jämtlandsvärme AB redovisar en vinst på 227 kkr. Bolaget har fortsatt investera i utbyggnad av fjärrvärme och låneskulden har därför ökat. Strömsunds Utvecklingsbolag AB redovisar även i år ett nollresultat, efter ägarbidrag med 3,7 Mkr. Beslut har tagits om att EM-lab ska avvecklas under 2010. Från 2009 ingår inte Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund i de sammanställda räkenskaperna. Motivet för detta är att kommunen färdigställer sitt bokslut före förbundet. Undantag från den sammanställda redovisningen görs med stöd av rekommendation nr 8:2 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kommunens andel av förbundets omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Låneskulden minskad Eftersom kommunen amorterat sitt sista lån på 30 Mkr har låneskulden för kommunkoncernen minskat. Jämtlandsvärme AB har ökat sina lån med 10,5 Mkr. För Strömsunds Hyresbostäder AB är låneskulden oförändrad. Framtiden Allmännyttans framtid på vikande marknader är fortfarande oklar. Bostadsbolaget har ett fortsatt arbete med att avveckla lägenheter på grund av höga vakanstal. Jämtlandsvärme AB har ytterligare låneutrymme på 16 Mkr (med kommunal borgen) att investera för under 2010. Såväl villor som affärsfastigheter kommer att anslutas till fjärrvärme under året. Strömsunds Kommun Strömsunds Utvecklingsbolag AB 100 % Strömsunds Hyresbostäder AB 100 % Jämtlandsvärme AB 100 % Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 25 % Intressebolag: Strömsundshälsan AB. Kommunen ingår i det finansiella Samordningsförbundet Strömsund (FINSAM). förvaltningsberättelse Fakta koncern Förändring av egna kapitalet enligt 2009 2008 bolagens årsredovisningar (Mkr) Strömsunds kommun 2,7 23,0 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 0,0 0,0 Strömsunds Hyresbostäder AB 0,6 0,0 Jämtlandsvärme AB 0,2 0,2 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 0,4 0,6 Budget från kommunen (Mkr) 2009 2008 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 3,7 3,7 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund (25%) 14,4 14,0 Totalt 18,1 17,8 Avsättning pensioner inkl löneskatt Strömsunds kommun 432,9 417,5 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 0,8 0,8 Strömsunds Hyresbostäder AB 1,3 1,2 Jämtlandsvärme AB Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund (25%) 2,3 1,8 Totalt 435,0 421,3 Total låneskuld (Mkr) 2009 2008 Strömsunds kommun 0,0 30,0 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 0,1 0,2 Strömsunds Hyresbostäder AB 74,7 74,7 Jämtlandsvärme AB 30,9 20,4 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund (25%) 0,0 0,0 Totalt 105,7 125,3

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 7 Förvaltningsberättelse Bokslutsanalys kommunen finansiella målen DELVIS uppfyllda Strömsunds kommuns resultat för 2009 är +2,7 Mkr och lagens krav på balans i kommunens ekonomi är därmed uppfyllt. Men kommunen har själv satt högre krav än så. Ambitionen är att ha en god ekonomisk hushållning, och då krävs ett årligt överskott motsvarande minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkterna. Från år 2009 har det budgeterats ett överskott med +14 Mkr. Den finansiella målsättningen nås således inte. Kommunens andra finansiella mål är att investeringarna begränsas till max 20 Mkr per år. 2009 års investeringar uppgår till 15,4 Mkr och målet nås. Investeringarna finansieras med egna medel, dvs utan banklån. Det tredje finansiella målet är att amortera 25 Mkr per år på pensionsskulden, balans i vilket är en höjd ambition kommunens mot tidigare år. Någon faktisk amortering har inte ekonomi skett 2009 men medel har öronmärkts och målet är därför uppnått. Resurser kontra ambitioner? Det är fortfarande för stora skillnader mellan budgetramar och ambitioner vilket leder till stora budgetavvikelser. Verksamheterna får minskade ramar för varje år. Demografin leder till konsekvenser i form av minskad intäktssida för kommunen. Årliga rationaliseringar krävs därför för att finansiera löne- och prisökningar. Redan i början av budgetåret 2009 stod det klart att stora underskott i flera nämnder inte skulle kunna arbetas bort under året. Fullmäktige fattade därför beslut om att ej nyttja de särskilda medel som fanns budgeterade till utveckling, omställning och oförutsett. På det viset kunde kommunens totala resultat ändå visa plus på bokslutsdagen. Obalansen, det vill säga underskotten för verksamheterna uppgick till drygt -24 Mkr. Socialnämndens bokslut visar -15,7 Mkr. Socialförvaltningen redovisar -13,3 Mkr och det är vård för vuxna, barn och ungdomar samt försörjningsstödet som avviker mot budget. Åtgärder har satts in i form av verksamhetsförändringar som ska leda till minskade kostnader. Vård- och omsorgsförvaltningen redovisar ett underskott på -2,6 Mkr. En orsak är att kommunen har fortsatt att köpa ett antal närvårdsplatser från landstinget, vilket ej var planerat i budgeten. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har ett underskott på -7,6 Mkr 2009. Största underskotten finns inom grundskolan. Antal barn och elever fortsätter att minska men organisationen har inte anpassats därefter. Ett lokalminskningsprojekt är nu igång. Finanssidan sämre än vanligt Finanssidan totalt går något sämre än budgeterat främst på grund av extremt höga räntekostnader för pensionsskulden och återbetalning av för höga preliminära skatteintäkter. Befolkningsminskningen blev större än under de senaste åren men rymdes precis inom budget, minskningen blev -246 personer. Ränteintäkterna blev högre än budgeterat på grund av god likviditet och att alla kommuner fick en engångsutdelning från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Investeringarna på rimlig nivå Under 2009 investerades totalt 15,4 Mkr i kommunens fastigheter och anläggningar samt inventarier. Inom renhållningsverksamheten har investerats för 5 Mkr, bland annat i ny återvinningscentral i Hammerdal. Till detta går inga skattemedel utan det är brukarkollektivet som betalar via avgifterna. För övrigt har det även investerats i åtgärder för bättre brandskydd och energieffektiviseringar samt i it-system. Det största objektet, nytt äldreboende i Gäddede, har ombudgeterats till 2010 med 29 Mkr på grund av nya och förändrade beslut. Projektet kommer att sträcka sig över flera år. Kommunens finansiella mål God ekonomisk hushållning Mkr 30 20 10 0-10 -20-30 2007 2008 2009 2010 + 14 Mkr = god ekonomisk hushållning 2011 I resultatet för 2007 ingår en jämförelsestörande post på -37,9 Mkr. Investeringar Mkr 60 God ekonomisk hushållning 50 40 30 20 10 Åren 2007 2009 avser bokslut, 2010 budget och 2011 plan Investeringar Max 20 Mkr per år 0 2007 2008 2009 2010 2011 2010 inkl ombudgeteringar från 2009 med 42,5 Mkr. Låneskuld Mkr 40 30 20 10 0 2007 Lån slutamorterat februari 2009 2008 2009 Mkr 50 Låneskuld 40 Öronmärkta medel för framtida amortering pensionsskuld 30 20 10 Totala pensionsmedel per 2009-12-31 36,4 Mkr 0 2008 2009 2010 2011 förvaltningsberättelse Öronmärkta medel för fr

8 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Förvaltningsberättelse I budget 2010 finns nu totalt 52,5 Mkr att investera för. Trots detta klaras taket på max 20 Mkr i genomsnitt per år, eftersom det varit flera år med låg investeringsnivå. En del av det ombudgeterade beloppet kommer att nyttjas först 2011. Låneskulden är noll Från en nivå 2001 med banklån på 174 Mkr har målet nu nåtts och kommunen är utan låneskuld. Under 2009 slutamorterades kommunens sista lån. Pensionsskulden ökar Pensionsskulden uppgår till ca 433 Mkr, en ökning med ca 15 kommunen Mkr från 2008. Kommunen valde är utan att visa hela pensionsskulden i låneskuld balansräkningen redan 2006. Kommunen har hittills amorterat (genom försäkringslösning) ca 80 Mkr på pensionsskulden, som annars skulle ha varit över 500 Mkr. I bokslut 2009 har 25 Mkr öronmärkts som pensionsmedel. Ambitionen har höjts från budgeterade 10 Mkr per år till 25 Mkr per år eftersom utrymme inte längre behövs till att amortera på lån. Med tidigare års medel finns nu 36,4 Mkr för framtida amortering eller om kommunen kanske väljer att starta en pensionsstiftelse, vilket är under utredning. För några år sedan hade Strömsund den tredje största pensionsskulden per invånare. Enligt en nyare sammanställning är vi nu på 14:e plats. Här syns att ambitionen att minska skulden genom amortering har gett resultat. Befolkningsminskningen gör dessvärre att vi jobbar lite i motvind när man fördelar skulden per invånare. Soliditeten behöver stärkas Kommunens eget kapital är negativt sedan hela pensionsskulden lyftes in i balansräkningen år 2006. Det egna kapitalet har dock stärkts något under 2008 och 2009. Soliditeten, den långsiktiga betalningsförmågan, uppgår till -15 procent när pensionsskulden inräknas. Om pensionsskulden räknas bort är soliditeten +54 procent. Ambitionen är att successivt förbättra soliditet och eget kapital, vilket också kan ske om de årliga finansiella målen uppfylls. Borgensåtagandet har ökat Borgensåtagandet uppgår till 120,8 Mkr i bokslut 2009, en ökning med 9,6 Mkr, vilket beror på Jämtlandsvärme AB:s ökade låneskuld med kommunal borgen. Det finns beslut på ytterligare 16 Mkr borgen till Jämtlandsvärme, men dessa medel har inte lånats upp ännu. Borgensåtagandet kommer således att öka ytterligare till nästa bokslut. Trots det just nu ökade borgensåtagandet har borgensrisken minskat under senare år. 1998 uppgick borgensåtagandet till 225 Mkr och då ingick bland annat bostadsrättsföreningar med 61 Mkr vilka generellt sett utgör en hög risk. Idag är borgensrisken gentemot bostadsrättsföreningar nere i 8,5 Mkr genom att det i tidigare bokslut gjorts avsättningar som täcker delar av riskåtagandet. Fullmäktige har, liksom föregående år, förlängt HSB:s bostadsrättsförening Rönnens rekonstruktionsavtal med endast ett år på grund av deras osäkra ekonomiska situation. Kommunen lämnar idag endast borgen till sina egna bolag. Bokslutsåtgärder inför framtiden Förutom avskrivningar enligt plan har vissa punktinsatser gjorts. Fastigheter på väg ur kommunal ägo prioriteras, så även i år. En översyn av mark har också lett till nedskrivningar. Totalt har värden för 1,7 Mkr skrivits ned. Fondering för framtida återställande av deponier uppgår i detta bokslut till 825 kkr, och följer den plan som SWECO (konsultfirma) tagit fram åt kommunen. förvaltningsberättelse Verksamhetsmått Känslighetsanalys Hur påverkas resultatet av ändrade priser m m? Löneökning med 1 % (inkl arbetsgivaravgift) -4,3 Mkr Prisförändring 1 % på övriga kostnader +/-4,2 Mkr Förändrad utdebitering med 1 kr +/-19 Mkr Borgensåtagande Mkr 200 150 100 50 Övriga Bostadsrättsföreningar Kommunala företag Pensionsskuld, total Mkr 500 400 300 200 100 Avsättningar Ansvarsförbindelse 0 2005 2006 2007 2008 2009 0 2005 2006 2007 2008 2009

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 9 Förvaltningsberättelse För fortsatt avvecklings- och utvecklingsarbete inom kommunens bostadsbolag, SHB, har avsatts 1 Mkr. Politiska inriktningsmål Fullmäktige har fastlagt ett antal inriktningsmål för mandatperioden, dessa är: 1. Strömsunds kommun ska i verksamheter och arbete uppvisa en god ekonomisk hushållning. 2. Kommunens näringsliv med starkt lokalt engagemang finns på internationella marknader. 3. Kunskap, lärande och förnyelse är i vår kommun starka drivkrafter för tillväxt. 4. Strömsunds kommun förknippas med livskvalitet och trygghet. 5. Livet och framåtskridandet i Strömsund präglas av en hållbar samhällsutveckling. 6. I vår kommun kännetecknas medborgardialogen mellan kommunal verksamhet och invånare av ömsesidigt förtroende. Målen finns mer detaljerade i kommunens utvecklings- och budgetdokument. När det gäller målet om god ekonomisk hushållning har kommunen från år 2004 haft som mål att minska kommunens lokalytor. Under 2009 har endast 305 m 2 minskats men flera fastigheter är på gång att avvecklas. Arbetet med lokalminskningar fortsätter. Målet att anpassa antalet anställda utifrån demografin har nåtts. Den totala sjukfrånvaron har minskat även under 2009, från 7,9 procent till 6,1 procent vilket är positivt (mer finns att läsa längre bak, under rubriken Personalredovisning). Vad gäller övriga mål står kommunen inför många utmaningar de kommande åren. Även om konjunkturen har vänt i den nedersta svackan sedan 1930-talet så har vi en lång tid av återhämtning framför oss. Lågkonjunkturen har också inneburit mindre intäkter till kommunen. skapa rimliga förväntningar Kommunen har som sin viktigaste uppgift att ge service till: Medborgare Företagare Besökare Kommunen och övrig offentlig verksamhet har dock inte outtömliga resurser. Därför måste det till en utveckling i hur vi löser våra uppgifter men också ett tydliggörande av rollerna för att på så sätt skapa rimliga förväntningar. En trend som är mycket tydlig i den offentliga serviceutvecklingen är olika typer av e-tjänster. Här kommer vi på olika sätt att jobba vidare på interna system men även för dialog direkt mot de som vi ger service till. Ett annat område som vi måste öka ansträngningarna är inom energiområdet. Energiförbrukningen och därmed kostnaderna måste ned. Detta innebär krav på både lokal- och energieffektiviseringar. Dessutom finns det många olika arbetsmöjligheter inom den framtida energisektorn till exempel inom vindkraft och biobränsle. Även om arbetslöshetssiffrorna just nu kan verka dystra så kommer vi inom kort att ha betydande arbetskraftsbehov. För att kunna lösa framtidens välfärdstjänster måste vi få fler i arbete. Därför är det viktigt med; jämställda arbetsplatser att bryta utanförskap och isolering så att man kommer tillbaka till arbetsmarknaden verka för inflyttning och invandring ha en utbildning anpassad till arbetsmarknadens krav skapa attraktiva miljöer och mötesplatser. Anders Andersson Kommunchef Anneli Svensson ekonomichef Verksamhetsmått Pensionsskuldens fördelning 2009 2008 per kategori (antal personer) arbetstagare 1 766 1 976 pensionstagare 836 800 avgångna 2 497 2 229 garantipensioner 24 23 visstidspensioner 2 2 Totalt 5 125 5 030 Pensionskostnader (Mkr) 2009 2008 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt 12,1 3,7 Avgiftsbestämd ålderspension 16,6 16,0 Premier, avgifter m m 3,3 2,1 Löneskatt 4,7 4,3 Finansiell kostnad 22,9 15,4 Totalt 59,6 41,5 förvaltningsberättelse

10 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Kommunens ekonomi Resultaträkningar Mkr Kommun Kommun Kommun Koncern Koncern Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2009 2008 Verksamhetens intäkter Not 1 155,4 177,6 176,6 204,3 221,3 Verksamhetens kostnader Not 2-818,5-825,1-814,8-855,5-849,1 Avskrivningar Not 3-28,6-35,0-37,4-35,9-43,2 Verksamhetens nettokostnader -691,7-682,5-675,7-687,1-671,0 Skatteintäkter Not 4 435,0 446,0 424,5 435,0 424,5 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 281,3 269,0 285,8 281,3 285,8 Finansiella intäkter Not 6 1,8 0,5 5,7 1,8 5,0 Finansiella kostnader Not 7-23,7-19,0-17,4-26,9-21,5 Resultat före extraordinära poster 2,7 14,0 23,0 4,1 22,8 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat före bokslutsdispositioner 2,7 14,0 23,0 4,1 22,8 Bokslutsdispositioner -0,4-0,4 Skatt -0,2-0,1 ÅRETS RESULTAT- Förändring av eget kapital Not 8 2,7 14,0 23,0 3,5 22,3 kommunens ekonomi Kassaflödesanalyser Mkr Kommun Kommun Kommun Koncern Koncern Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut Löpande verksamhet 2009 2009 2008 2009 2008 Årets resultat Not 18 2,7 14,0 23,0 3,5 22,3 Justering för av- och nedskrivningar Not 3 28,6 30,0 37,4 35,9 43,2 Förändring för avsättningar Not 21-22 16,4 10,0 3,6 16,9 4,8 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,3 0,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 47,6 54,0 64,0 56,6 70,8 Förändring kortfristiga skulder Not 24 24,5-15,7 22,9-5,6 Förändring kortfristiga fordringar Not 15-1,9 6,4-2,5 2,1 Förändring förråd 0,2-0,3-0,2 Kassaflöde från löpande verksamhet 70,4 54,0 54,7 76,7 67,1 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Not 10-11 -15,4-59,2-11,8-30,3-34,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 10-11 0,1 3,4 0,1 3,4 Förändring av materiella anläggningstillgångar Förändring av finansiella anläggningstillgångar Not 12-14 0,1 0,1-0,1 Kassaflöde från investeringsverksamhet -15,2-59,2-8,3-30,2-31,4 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 31,5 16,0 Amortering av skuld Not 25-30,0-55,0-50,5-3,0 Ökning/minskning långfristiga fordringar -0,2 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -30,0-55,0-19,0 12,8 Förändring i kassaflöde 25,2-60,2 46,4 27,5 48,5 Likvida medel vid årets början Not 16-17 138,9 92,5 148,9 * 101,4 Likvida medel vid årets slut Not 16-17 164,1 138,9 176,4 149,9 Av kassaflödet har 25 Mkr förts till pensionsmedel år 2009. * Exkl Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund fr o m 2009.

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 11 Kommunens ekonomi Balansräkningar Mkr Kommun Kommun Kommun Koncern Koncern Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2009 2008 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 9 1,9 2,9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 10 312,7 322,9 326,6 451,5 456,5 Maskiner och inventarier Not 11 9,2 14,3 8,6 11,0 14,6 Finansiella tillgångar Not 12-14 21,8 22,0 21,9 3,0 4,2 Summa anläggningstillgångar 343,7 359,2 357,1 467,4 478,2 Omsättningstillgångar Förråd 0,0 0,2 0,2 2,2 1,9 Kortfristiga fordringar Not 15 49,9 54,4 47,9 58,5 58,3 Kortfristiga placeringar Not 16 3,2 0,0 13,1 3,7 14,3 Likvida medel Not 17 160,9 75,3 125,8 172,7 135,7 Summa omsättningstillgångar 214,0 129,9 187,0 237,1 210,2 SUMMA TILLGÅNGAR 557,7 489,1 544,1 704,5 688,4 Eget kapital Not 18-81,4-94,1-84,1-65,1-68,0 därav årets resultat 2,7 14,0 23,0 3,5 22,3 *anläggningskapital Not 19-122,5-72,7-122,7-110,6-103,6 *rörelsekapital Not 20 41,1-21,4 38,7 45,6 35,6 Avsättningar Avsättning för pensioner Not 21 432,9 401,0 417,5 435,0 421,3 Andra avsättningar Not 22 33,3 30,9 32,3 37,5 36,0 Summa avsättningar 466,2 431,9 449,8 472,5 457,3 Skulder Långfristiga skulder Not 23, 25 0,0 0,0 30,0 105,6 124,6 Kortfristiga skulder Not 24 172,9 151,3 148,3 191,5 174,5 Summa skulder 172,9 151,3 178,3 297,1 299,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 557,7 489,1 544,1 704,5 688,4 Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensåtagande Not 26 120,8 130,0 111,2 14,8 16,1 Ekonomiska mått för kommunen utveckling 2007 2009 2009 2008 2007 Antal invånare 12 286 12 532 12 679 Utdebitering 23.07 23.07 23.07 Soliditet (inkl pensionsskuld) -15% -15% -20% Soliditet (exkl ansvarsförbindelse pensionsskuld) 54% 55% 52% Skuldsättningsgrad (inkl pensionsskuld) 115% 115% 120% Nettokostnad i % av skatter och statsbidrag 97% 95% 102% Eget kapital, Mkr -81,4-84,1-107,1 Eget kapital, kr/invånare -6 625-6 711-8 447 Nettoinvesteringar, Mkr 15,4 11,8 19,7 Nettoinvesteringar, kr/invånare 1 253 942 1 554 Skulder (inkl samtliga pensionsåtaganden), kr/invånare 52 019 50 120 50 501 Borgensåtaganden, kr/invånare 9 832 8 873 8 597 kommunens ekonomi Förpliktelsebelopp (skulder+pensioner+borgen), kr/invånare 61 851 58 993 59 098

12 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Kommun Kommun Koncern Koncern 2009 2008 2009 2008 (Mkr) (Mkr) (Mkr) (Mkr) 1. Verksamhetens intäkter 155,4 176,6 204,3 221,3 Intäkter ordinarie verksamhet 291,8 289,8 376,2 383,0 Realisationsvinster 1,5 0,3 1,5 0,3 Interna intäkter -137,9-113,5-173,4-162,0 2. Verksamhetens kostnader -818,5-814,8-855,5-849,1 Kostnader ordinarie verksamhet -999,4-984,2-1 070,8-1 061,6 Interna kostnader 137,9 113,5 173,4 162,0 Kapitalkostnader 44,3 56,1 44,3 56,1 Pensionskostnader -36,8-26,1-37,7-29,7 Differens mellan kalkylerade och faktiska PO-påslag 35,2 25,0 35,2 25,0 Förändring semesterlöneskuld inkl sociala.avgifter 0,3 0,9 0,1-0,9 3. Avskrivningar -28,6-37,4-35,9-43,2 Planenliga avskrivningar -26,9-27,7-31,8-32,9 Nedskrivningar -1,7-9,7-4,1-10,3 4. Skatteintäkter 435,0 424,5 435,0 424,5 Preliminär kommunalskatt 449,7 428,5 449,7 428,5 Prognos slutavräkning kommunalskatt innevarande år -15,2-3,1-15,2-3,1 Slutavräkning kommunalskatt föregående år 0,5-0,9 0,5-0,9 5. Generella statsbidrag och utjämning 281,3 285,8 281,3 285,8 Fastighetsavgift 17,5 16,7 17,5 16,7 Inkomstutjämningsbidrag 135,3 143,7 135,3 143,7 Kostnadsutjämningsbidrag 96,8 92,1 96,8 92,1 Strukturbidrag 26,7 27,0 26,7 27,0 Nivåjustering -6,1-5,8-6,1-5,8 Utjämningsbidrag LSS 11,1 12,1 11,1 12,1 6. Finansiella intäkter 1,8 5,7 1,8 5,0 Räntor, likvida medel 0,9 4,4 0,9 4,8 Utdelning Jämtlandsvärme AB 0,0 1,2 Återbetalning från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 0,7 0,7 Övrigt 0,2 0,2 0,2 0,2 7. Finansiella kostnader -23,7-17,4-26,9-21,5 Räntor, långfristig upplåning -0,3-1,8-3,4-5,7 Ränta pensionsavsättning -22,9-15,4-23,0-15,6 Övriga finansiella kostnader -0,6-0,2-0,5-0,2 8. Årets resultat Årets finansiella resultat är +2,7 Mkr mot +23,0 Mkr för år 2008. Årets finansiella resultat inom koncernen är +3,5 Mkr mot +22,3 Mkr för år 2008. Avstämning balanskrav 1,2 22,7 Årets resultat 2,7 23,0 Realisationsvinst -1,5-0,3 (kkr) (kkr) (Mkr) (Mkr) 9. Immateriella anläggningstillgångar (goodwill) 1,9 2,9 Bokfört värde 1 januari 2,9 3,9 Planenliga avskrivningar -1,0-1,0 NOTER 10. Mark*, byggnader och tekniska anläggningar 312 724 326 604 451,5 456,5 Anskaffningsvärde 543 137 756,3 Årets nyanskaffningar 8 229 14,9 Årets omklassificeringar 732 21,7 Ackumulerade avskrivningar -194 551-275,5 Årets avskrivningar -24 677-28,1 Ackumulerade upp-/nedskrivningar -23 467-44,0 Årets upp-/nedskrivningar -1 694-3,9 Årets försäljningar, bokfört värde -122-0,1 307 587 441,3 Pågående investeringar Anskaffningsvärde 1481 19,6 Årets nyanskaffningar 4 389 12,3 Årets omklassificeringar -732-21,7 5 137 10,2 * Taxeringsvärdet för kommunens skog uppgår till 19,3 Mkr.

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 13 Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Kommun Kommun Koncern Koncern 2009 2008 2009 2008 (kkr) (kkr) (Mkr) (Mkr) 11. Maskiner/inventarier 9 194 8 588 11,0 14,6 Anskaffningsvärde 39 759 45,0 Årets nyanskaffningar 2 818 3,1 Ackumulerade avskrivningar -31 522-34,6 Årets avskrivningar -1 526-2,0 Ackumulerade upp-/nedskrivningar -335-0,3 Årets upp-/nedskrivningar 0-0,2 Årets försäljningar, bokfört värde 0 0 Då kommunen 2009 övergått från netto till bruttoredovisning av anläggningstillgångar enligt RKR:s rekommendation nr 11:1, görs ej specificering bakåt i tid (not 10-11). 12. Aktier 19 430 19 430 0,5 0,5 Jämtlandsvärme AB (100%) 11 300 11 300 Strömsunds Hyresbostäder AB (100%) 7 500 7 500 Länstrafiken i Jämtland AB (10,64%) 300 300 0,3 0,3 Strömsunds Utvecklingsbolag AB (100%) 150 150 Inlandsbanan AB (6%) 180 180 0,2 0,2 Andelar 595 601 0,7 0,7 Kommuninvest* 450 450 0,5 0,5 Strömsundshälsan ekonomisk förening 67 67 0,1 0,1 Skogsägarna Norrskog ekonomisk förening 77 83 0,1 0,1 * Kommunens andel i Kommuninvest har genom insatsemissioner ökat med 19,8 kkr, total andel 585 kkr. 13. Bostadsrätter Strömsund 1 674 1 674 1,7 1,7 14. Långfristiga fordringar 99 197 0,0 1,0 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 99 197 Östersunds kommun 0,0 1,0 HSB:s brf Rönnen har en skuld till kommunen på 11,3 Mkr enligt rekonstruktionsavtal KF 18, 2004. Summa finansiella anläggningstillgångar (not 12-14) 21 797 21 902 3,0 4,2 15. Kortfristiga fordringar 49 884 47 943 58,5 58,3 Kundfordringar 11 898 11 182 19,9 19,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 677 5 909 8,1 7,5 Fordringar hos staten 22 234 25 794 22,4 26,1 Övriga kortfristiga fordringar 7 075 5 058 8,1 5,7 16. Kortfristiga placeringar 3 200 13 140 3,7 14,3 Obligationer 3 200 13 140 3,2 13,1 Övriga kortfristiga placeringar 0 0 0,5 1,2 17. Likvida medel 160 899 125 762 172,7 135,7 Bank 160 500 125 372 172,3 135,3 varav pensionsmedel 36 403 11 341 36,4 11,3 Övrigt (plusgiro, kassa, övrigt) 400 390 0,4 0,4 18. Eget kapital (Mkr) (Mkr) (Mkr) (Mkr) Ingående eget kapital -84,1-107,1-68,0-90,3 Justering ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning -0,6 Justerat ingående eget kapital -84,1-107,1-68,6-90,3 Årets resultat 2,7 23,0 3,5 22,3 Utgående eget kapital -81,4-84,1-65,1-68,0 19. Anläggningskapital Anläggningskapitalet utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder samt avsättningar. 20. Rörelsekapital Rörelsekapitalet utgör skillnaden mellan omsättnings tillgångar och kortfristiga skulder. (kkr) (kkr) (Mkr) (Mkr) 21. Avsättning för pension inkl löneskatt 432 884 417 526 435,0 421,3 Avsättning för pensionsförpliktelser intjänade t o m 1997-12-31 Ingående avsättning inkl löneskatt 383 711 386 635 Pensionsutbetalningar -10 593-9 692 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 20 832 14 233 Aktualisering -1 144-3 548 Förändring löneskatt 1 989-570 Övrigt -904-3 347 Utgående avsättning inkl löneskatt 393 891 383 711 NOTER

14 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Kommun Kommun Koncern Koncern 2009 2008 2009 2008 (kkr) (kkr) (Mkr) (Mkr) 21. Avsättning för pension inklusive löneskatt (fortsättning) Avsättning för pensionsförpliktelser intjänade fr o m 1998 exkl ÖK-SAP* Ingående avsättning inkl löneskatt 26 943 22 957 Pensionsutbetalningar -1 157-970 Nyintjänad pension 2 221 3 372 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 1 643 916 Förändring löneskatt 629 778 Övrigt -115-110 Utgående avsättning inkl löneskatt 30 164 26 943 Avsättning för pensionsförpliktelser intjänade fr o m 1998 ÖK-SAP*, 28 st Ingående avsättning inkl löneskatt 6 872 6 647 Pensionsutbetalningar -4 064-3 686 Arbetstagare som pensionerats 5 073 3 232 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 381 246 Förändring löneskatt 382 44 Övrigt 185 389 Utgående avsättning inkl löneskatt 8 829 6 872 Aktualiseringsgrad 90,0%.*ÖK-SAP = Överenskommen särskild avtalspension. Förtroendevald med uppdrag med minst 40% har rätt till pension enligt PRF-KL. Fr o m 2006 redovisas pensionsförpliktelser, intjänade till och med 1997-12-31, som avsättning istället för ansvarsförbindelse, s k fullfonderingsmodell. 22. Andra avsättningar 33 331 32 295 37,5 36,0 Åtagande enligt Bostadsdelegationen 10 515 10 515 10,5 10,5 Borgensåtagande - övriga 3 661 3 779 3,7 3,8 Garantibesiktningar enligt entreprenadavtal 312 261 0,3 0,3 Deponiåtgärder 14 945 14 840 14,9 14,8 Avveckling/utveckling fastigheter SHB 3 898 2 900 3,9 2,9 Latent skatteskuld 4,2 3,7 Summa avsättningar (not 21-22) 466 215 449 821 472,5 457,3 23. Långfristiga skulder 0 30 000 105,6 124,6 Kommuninvest 0 30 000 106,1 125,1 Uppbokad kortfristig del -0,5-0,5 24. Kortfristiga skulder 172 874 148 345 191,5 174,5 Leverantörsskulder 16 500 11 956 22,7 24,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 47 596 29 580 57,0 41,1 Skulder till staten 30 269 14 962 30,3 15,2 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid inkl sociala avgifter 43 035 43 300 44,5 45,1 Pensionspremier avgiftsbestämd ålderspension 16 250 16 000 16,4 16,1 Övriga kortfristiga skulder 19 225 32 546 20,6 32,4 25. Total låneskuld 0 30 000 106,1 125,1 Nyupplåning 0 0 31,5 16,0 Amorteringar -30 000 0-20,5-3,0 NOTER (Mkr) (Mkr) (Mkr) (Mkr) 26. Borgensåtagande 120,8 111,2 14,8 16,1 Kommunala bolag 106,1 95,1 0,0 0,0 Strömsunds Hyresbostäder AB (SHB) 74,7 74,7 Jämtlandsvärme AB 31,4 20,4 Egna hem 40% 3,6 4,1 3,6 4,1 Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) 3,2 3,7 3,2 3,7 Övriga 0,4 0,4 0,4 0,4 Bostadsrättsförening HSB 8,5 8,7 8,5 8,7 Idrottsanläggningar 1,6 1,8 1,6 1,8 Utrikeshallen AB 0,7 0,7 0,7 0,7 Fjällsjöhallen AB 0,9 1,1 0,9 1,1 Övriga 1,0 1,4 1,1 1,5 Attacus Jämtlandshus AB 1,0 1,4 1,0 1,4 Övrigt 0,1 0,1 Strömsunds kommun har i augusti 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Strömsunds kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,22 procent.

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 15 Investeringar Den sedan 2008 beslutade nybyggnaden av lokaler för Närvård Frostvikens verksamhet sköts upp och kommer att påbörjas under 2010. Energieffektiviseringsarbetet har fortsatt under året och bland annat har delar av Hjalmar Strömerskolan tilläggsisolerats, byte av motorvärmaruttag, klimatstyrning av fastigheter m m påbörjats. Fortsatt konvertering till fjärrvärme där så är möjligt pågår. Största objekt är Rossöcenter som ska konverteras från elvärme, vilket kommer slutföras under 2010. Inom VA konverteras också reningsverket i Strömsund till fjärrvärme med driftsättning tidigare delen av 2010. Installation av automatisk sprinkler har utförts vid Forsgårdens och Granbackens boenden som brandskyddsåtgärder. Övriga brandskyddsåtgärder som genomförts är bland annat larmkompletteringar och brandcellsavgränsningar. De flesta, i dag kända, bristerna i brandskydd vid kommunens boenden bedöms vara åtgärdade kommande år. Dock kommer behov av åtgärder i övriga fastigheter till stor del att kvarstå ytterligare ett antal år. Totalt ca 1,6 Mkr har investerats i beläggning av gator och vägar runt om i kommunen. Enskilt största objektet är Järnvägsgatan i Strömsund. Beläggning har också skett av nya på-/avstigningsplatsen vid Vattudalsskolan som därmed är färdigställd. Inom renhållningen har, efter flera års diskussion om bl a lämplig plats, ny återvinningscentral (ÅVC) i Hammerdal kunnat driftsättas. Även två nya slambehandlingsanläggningar, Hammerdal och Rossön, har färdigställts och tagits i drift. Inom VA-verksamheten har investering gjorts på grund av bristande funktioner. Bland annat har sänkning av flouridhalten i vattnet i Backe gjorts för att klara lagkrav samt ombyggnad av slamdammar vid Rossöns reningsverk. Investeringsredovisning, nämnd kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2009 2009 2009 2008 Kommunstyrelse 15 198 59 190 43 992 11 788 Miljö- och byggnämnd 238 200-38 Närvårdsnämnd 57 Summa 15 436 59 390 43 954 11 845 därav inventarier och maskiner 2 783 2 735-48 891 skolor, sjukhem, daghem etc 4 446 37 402 32 956 6 846 vattenverk, avlopp, renhållning 6 235 17 281 11 046 3 152 gator, vägar, parker 1 972 1 972 Summa 15 436 59 390 43 954 11 845 Total nettoinvestering 15 436 59 390 43 954 11 845 INVESTERINGAR

16 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Driftredovisning Driftredovisning, nämnd (inkl kapitalkostnader) kkr Kostnader Intäkter Nettoav- Netto- Redovisat Budget Redovisat Budget vikelse budget 2009 2009 2009 2009 2009 2009 Revision 763 780 17 780 Kommunfullmäktige, kommunstyrelse 423 095 403 583 233 651 194 477 19 662 209 106 Miljö- och byggnämnd 6 351 6 135 2 152 2 456-520 3 679 Barn- kultur- och utbildningsnämnd 223 563 213 191 10 776 8 015-7 611 205 176 Socialnämnd 308 698 288 381 35 385 30 771-15 703 257 610 Närvårdsnämnd 29 703 29 339 11 332 11 360-392 17 979 Överförmyndaren 1 033 1 105 72 1 105 Summa 993 206 942 514 293 296 247 079-4 475 695 435 Avsättningar, nedskrivningar etc 7 059 926-6 133 SUMMA 1 000 265 942 514 294 222 247 079-10 608 695 435 Driftredovisning, verksamhet nettokostnad (inkl kapitalkostnader) kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2009 2009 2009 2008 Revision 763 780 17 772 Kommunfullmäktige, kommunstyrelse 56 713 78 832 22 119 49 152 Teknik- och serviceförvaltning 26 957 23 495-3 462 27 280 Strömsund Turism 4 041 3 631-410 4 238 Kommunledningsförvaltning 25 097 25 566 469 26 148 Framtids- och utvecklingsförvaltning 76 637 77 582 945 74 012 Miljö och Bygg 4 199 3 679-520 3 878 Barn- och utbildningsförvaltning 196 034 188 854-7 180 193 366 Kultur och Fritid 16 753 16 322-431 16 748 Socialnämnd (endast politiskt organ) 647 783 136 825 Biståndsenhet 1 968 2 087 119 1 887 Socialförvaltning 56 090 42 747-13 343 47 129 Vård- och omsorgsförvaltning 214 607 211 993-2 614 213 428 Närvård Frostviken 18 371 17 979-392 20 876 Överförmyndaren 1 033 1 105 72 1 079 Summa 699 910 695 435-4 475 680 818 DRIFTREDOVISNING

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 17 Nämnderna inför 2010 Kommunstyrelse Den ekonomiska situationen 2009 har varit tuff och årets resultat landade på +2,7 Mkr, 11,3 Mkr sämre än budget. Det år vi har framför oss kommer också att präglas av mindre skatteintäkter samt det faktum att många verksamheter inte ligger i balans vad avser ramar och ambitioner. Det innebär att kommunstyrelsen även detta år måste lägga stor vikt vid att följa nämndernas och förvaltningarnas följsamhet till angivna ramar. För att vi även fortsättningsvis skall kunna uppfylla målet om god ekonomisk hushållning krävs, förutom att ramarna hålls, ett intensifierat arbete med ägarfrågor. Bland dem vill jag särskilt lyfta följande tre områden. Arbetet med lokalminskningar måste intensifieras, vi äger och nyttjar fortfarande alldeles för stor andel kvadratmeter i förhållande till antalet invånare. Utifrån vår nyss antagna handlingsplan för konkurrensutsättning skall vi pröva vår egen effektivitet mot andra utförare och även pröva frågan om vad någon annan lika gärna kan göra. Med fokus på den goda arbetsplatsen kan vi fortsätta öka våra frisktal. Mår våra anställda bra och känner att ett bra inflytande på sin arbetsplats blir vår service till våra invånare bättre och effektivare. Trots att vi även under 2010 kommer att ha mindre resurser att röra oss med måste vi lägga fokus på att arbeta med frågor som utvecklar vår kommun. Vi skall förverkliga arbetet med jämställdhet som tillväxtfaktor samt öka vår inflyttning så att vi står redo när konjunkturen vänder och vi behöver mer och ny arbetskraft. Karin Stierna (c), ordf Miljö- och byggnämnd Den kommunövergripande översiktsplanen är inne i sitt slutskede men kommer att behöva kompletteras utifrån nya strandskyddsbestämmelser och EU:s vattendirektiv. Inom ramen för de nya strandskyddsbestämmelserna ges möjlighet för planläggning av områden för landsbygdsutveckling med höga attraktionsvärden för boende. Åldern på detaljplaner inom kommunens tätorter varierar i hög grad och måste successivt förnyas. Det tidigare kommunala tillsynsansvaret enligt djurskyddslagstiftningen har övertagits av länsstyrelserna och resursanpassning med anledning av detta är genomförd. Förändrad tillståndsprövning för större vindkraftsparker från miljö- och byggnämnden till miljöprövningsdelegationen medför minskning av nämndens intäkter samtidigt som medverkan från nämnden fortsatt kvarstår. Justering av taxan för bygganmälan av större vindkraftsparker har beslutats. Nämndens tilldelade budgetram har minskat kraftigt och arbete med anpassning till den nya budgetförutsättningen har inletts. En viktig förutsättning i anpassningen är att den kommunövergripande kostnaden för karthanteringen inte enbart belastar nämnden samt att visionen om ett arbetssätt med GIS-baserat (Geografiskt Informationssystem) arbete inom hela kommunförvaltningen genomförs. Jan-Olof Olofsson (m), ordf Barn-, kultur- och utbildningsnämnd De kommande åren, 2010 och framåt, står nämnden inför stora utmaningar. Elevantalet i skolan fortsätter att minska och anpassningar därefter är ett måste. Men vi har under 2009 vidtagit ett antal åtgärder och påbörjat en anpassning av våra skollokaler till det elevunderlag vi har. Enligt beslut i kommunfullmäktige utreder en konsult vår skolverksamhet och kommer att lägga fram ett förslag till framtida skolorganisation den 31 mars 2010. Då denna utredning är klar kommer nämnden att besluta om en framtida skolorganisation för de kommande åren. Ett allvarligt bekymmer är att i vissa rektorsområden minskar meritvärdena oroväckande, detta ställer krav på nämnden som huvudman att följa upp och ta tag i. Nämnden har gett kommunchefen i uppdrag att se över framtida organisation, inklusive ledning och administration, inom kultur och fritidssektorn. Vårt förslag till kultur- och fritidsplan kommer att vara ute bland partigrupperna under första kvartalet 2010 för synpunkter. Efter det kommer den att gå ut på remiss till övriga berörda. I den kommer vi också att presentera vad vi förväntar oss av kulturskolan inkl nya kulturformer så som dans etc. Slutligen så är min stora förhoppning att vi även under kommande år ska kunna finna breda politiska lösningar inför framtiden som kan fungera långsiktigt för både skolan, kultur och fritid. Lars-Eric Bergman (m), ordf NÄMNDERNA inför 2010

18 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Socialnämnd Socialnämndens verksamhet har under året varit föremål för stora förändringar. En rad beslut har tagits om organisationsförändringar där kommunfullmäktiges beslut om att slå ihop vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen är den mest omfattande. Familjevårdsteamet har börjat arbeta med så kallat öppet intag, vilket innebär att de själva kan ta emot familjer och enskilda utan att det först behöver vara baserat på en utredning. För att motverka passivitet hos unga arbetslösa så har vi startat Samverkanshuset tillsammans med Arbetsförmedlingen. Det innebär att unga människor snabbare kommer vidare mot praktik, studier och arbete. För personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa har en öppenvårdsenhet startats med socialsekreterare och beroendeterapeuter för vård- och boendestöd. Personer över 65 år ska uppfatta det tryggt att bo och leva i kommunen. De som har behov av stöd och vård ska även i framtiden få det. Människor med funktionsnedsättningar, så väl synliga som mindre synliga, utgör en stor grupp i samhället, och deras speciella behov av åtgärder måste lyftas fram och respekteras. Attityder och samhällsförändringar hänger samman. Förutsättningen för att förbättra attityder till människor med funktionsnedsättningar är att göra samhället tillgängligt för alla. Den av kommunfullmäktige tilldelade ramen för socialnämndens ansvarsområden ska nyttjas effektivt. Gunnar Geijer (c), ordf Närvårdsnämnd frostviken Verksamheten för Närvårdsnämnden år 2009 har präglats av den tuffa ekonomiska verklighet Strömsunds kommun, Jämtlands läns landsting och därmed också den gemensamma nämnden i Frostviken lever i. 2008 års stora ekonomiska underskott krävde tuffa åtgärder under 2009. I en personalintensiv verksamhet har detta medfört personalreduceringar. Under året har beslut fattats angående en gemensam byggnad. Osäkerheten angående vilka ekonomiska effekter den nya lagen om etableringsfrihet skulle få för nämndens arbete, ledde till att Strömsunds kommun beslutade att samlokalisera de verksamheter som idag bedrivs vid Forsgården och Uddebo. Hälsocentralen kommer att stanna kvar i nuvarande lokaler. Byggnationerna beräknas komma igång under 2010. Närvårdsnämndens deltagande i Mittskandinaviska regionprojektet har under slutet av året förtydligats och vi ser fram emot ett utvecklande arbete 2010. Andra höjdpunkter värda att nämnas är att Frostviken och dess medborgare under sommaren 2009 fick en ny och modern ambulans. Närvårdsnämnden har nu verkat i fem år och är en framgångsmodell, särskilt i ett glesbefolkat område som Frostviken. Bengt Bergqvist (s), ordf NÄMNDERNA inför 2010

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 19 Strömsunds Utvecklingsbolag AB Strömsunds Utvecklingsbolag AB (SUAB) är ett kommunalt helägt bolag. Bolaget har två verksamhetsområden: näringslivsutveckling och Energi- och Miljöanalyslaboratorium (EM-lab). fakta Vd: Daniel Perfect Årsarb: 7 Ordf: Karin Stierna (c) Näringslivsutveckling Vår verksamhetsidé är att med kompetens och kvalitet erbjuda service, lotsning och mötesplatser till företag och utvecklingsgrupper för ett starkare näringsliv i Strömsunds kommun. Vår vision är att ge de bästa förutsättningarna för att skapa norrlands inlands starkaste näringsliv. I våra tjänster ingår bland annat att ge snabba svar på enkla frågor, kontrollant och lots i företagsstödärenden, projektadministration, lotsa i finansieringsfrågor. Vi är projektägare till Vindkraftsamordning för Jämtlands län och dess näringsliv. Vi deltar i Midscand, Arena för entreprenörskap, Näringslivsrådet, Leader 3sam, Guldälgen, Arena Mötesplats Strömsund, Mittskandinaviskt regionprojekt, Teknikcollege Strömsund, projekt Fjällsjöbanan m m. Vi är dessutom engagerade i Almi starta-eget och Akademi Norr s motorfunktion. Verksamhetsåret Konjunkturnedgången under 2009 har varit påtaglig. De flesta av kommunens större företag med en primär marknad utanför regionen har minskat sin personalstyrka på grund av en lägre efterfrågan. Betydligt trevligare att konstatera är att besöksnäringen fortsätter att växa och att nyföretagandet är på en fortsatt hög nivå. Vindkraftsutbyggnaden i Sverige är alltjämt i sin linda och i vår kommun finns numera landets största landbaserade vindkraftpark i Havsnäs. Utbyggnaden skapar möjligheter för företagen i kommunen och vi arbetar aktivt för att vårt näringsliv ska engageras i så stor omfattning som möjligt. Utvecklingen av kvinnors företagande är av mycket stor betydelse. I syfte att stödja den utvecklingen har vi genomfört fyra inspirationsträffar på olika platser i kommunen. Tillsammans med Vattenfall Inlandskraft och Härjedalens kommun fortgår ett intensivt arbete i vårt gemensamma projekt för företagsetableringar, Midscand. För vår del har vi fokuserat på företag i eller med koppling till vindkraftbranschen, verksamhet till Backe Trä anläggningen samt delprojektet Holland. Den årliga Näringslivsveckan, vecka 45, i syfte att främja relationen mellan näringsliv och allmänheten, att väcka intresse för företagande och att ge inblick i en företagares vardag genomfördes på bred front. Bland annat kan nämnas en mini-mässa där 21 företag/ föreningar ställde ut på Hjalmar Strömerskolan för att visa upp sig för ungdomarna. Vi har varit engagerade i olika mötesplatser och aktiviteter. De månatliga lunchträffarna på orter i kommunen hade fler än 360 deltagare totalt under året, starta eget informationsträffar besöktes av 71 personer, 35 företagsbesök med ledamöter i styrelsen genomfördes. Vid den årliga företagargalan Guldälgen delades det ut priser till duktiga entreprenörer. Till Årets Företagare 2008 utsågs Robert Färdvall, Hammerdals Betonggjuteri AB. Till Årets by 2009 utsågs Lorås, I denna medeltidsby frodas idérikedom, nytänkande och ett rikt kulturliv. I år beviljades företag i kommunen 4,8 Mkr (9,1 Mkr 2008) i företagsstöd till investeringar från Länsstyrelsen (totala investeringar 14,9 Mkr (30,8 Mkr 2008). Landsbygdsprogrammet har skapat nya möjligheter till utveckling på lokal nivå genom Leader. Under 2009 startade Leader 3-sam med Strömsund och Ragunda kommuner som geografiskt område. Under december flyttade vi till Storgatan 20, då vår tidigare hyresvärd behöver lokalerna för egen verksamhet. EM-lab EM-lab, är ett kemiskt och mikrobiologiskt analys och konsultlaboratorium och som i huvudsak utför kemisk och mikrobiologisk analys av dricksvatten, recipientvatten samt analys av kommunala och industriella avloppsvatten. Verksamheten omfattar även bestämning av radioaktivt cesium i livsmedel samt analys av biobränslen. Årets resultat, inkl extra nedskrivningar av inventarier med 170 kkr, är sämre än budget med 53 kkr. Intäkterna är 1,4 Mkr (2008 1,3 Mkr) och verksamhetens nettokostnad är 403 kkr (509 kkr år 2008). Vid styrelsemötet i november beslutades att avveckla EM-lab av ekonomiska skäl. Verksamhetsmått Resultaträkningar (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Intäkter 6,3 5,3 Kostnader -5,9-5,2 Planenliga avskrivningar -0,3-0,1 Finansiella intäkter 0,0 0,1 Finansiella kostnader -0,1-0,1 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat* 0,0 0,0 *efter ägartillskott 3,7 3,7 Balansräkningar (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Tillgångar Anläggningstillgångar 0,2 0,5 Omsättningstillgångar 2,9 3,2 Summa tillgångar 3,1 3,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital och obeskattade reserver 0,2 0,2 Avsättningar 0,8 0,8 Långfristiga skulder 0,1 0,2 Kortfristiga skulder 2,0 2,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3,1 3,7 2009 2008 2007 Totalt antal arbetsställen i kommunen som är aktiebolag (Källa: SCB) 393 386 375 Antal nya företag i kommunen (Källa: Bolagsverket) 52 47 51 Antal nya aktiebolag i kommunen (Källa: Bolagsverket) 22 20 23 koncernbolag

20 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Strömsunds Hyresbostäder AB Strömsunds Hyresbostäder AB (SHB) är kommunens allmännyttiga bostadsföretag och förvaltar 950 lägenheter, 83 lokaler, 48 garage och 428 bilplatser i Strömsund, Hammerdal, Hoting, Backe, Rossön och Gäddede. Egen förvaltningsyta är ca 63 600 m 2. Förvaltningen av kommunens fastigheter innebär att den totala ytan uppgår till ca 170 000 m 2. fakta Vd: Tord Sjödin Årsarb: 16 Ordf: Hans Wessén VAKANSER Vakanserna totalt uppgår till 8,6 procent (6,7 procent 2008), med 7,4 procent (1,5) i Gäddede, 1,8 procent (2,5) i Strömsund, 6,4 procent (8,5) i Hammerdal, 27,2 procent (16,6) i Hoting, 24,3 procent (18,6) i Backe och 31,9 procent (23,4) i Rossön Vakanserna har ökat från 64 lägenheter 2009-01-01 till 82 lägenheter 2009-12-31. Kommunens negativa befolkningsutveckling har fortsatt även 2009. Befolkningen har minskat med 246 personer. Enligt tidigare erfarenhet borde befolkningsminskningen svara för ett vakanstillskott på ca 25 lägenheter. Att detta inte slagit igenom fullt ut i årets statistik beror helt på flyktingmottagningen. Flyktingar bor i 64 lägenheter (8 i Hammerdal, resten i Strömsund). 40 av lägenheterna hyrs av flyktingar med egna avtal. Utan flyktinglägenheterna skulle vakansgraden vara styvt 15 procent. Flyktinglägenheterna representerar ca 3,6 Mkr i intäkter. I praktiken finns ingen bostadskö. Endast en liten byteskö finns. FASTIGHETSAVVECKLINGAR Kommunens avtal med BostadsKreditNämnden löpte till och med 2007. BKN har efter uppföljning meddelat kommunen att BKN anser att kommunen uppfyllt avtalets villkor. BKN pekar dock på behovet av fortsatt anpassning av Strömsunds Hyresbostäders AB bestånd. De försämrade vakanstalen understryker drastiskt detta. Avvecklingsarbetet har påbörjats igen. HYROR Hyrorna 2009 höjdes efter förhandlingar med 2,1 procent. Hyresförhandlingen för 2010 medför en genomsnittshöjning på 1,5 procent. Nominell varmhyra blir därmed 783 kr/m 2. Avtalet gäller till 2011-03-31. RESULTAT Årets resultat visar en vinst på +614 kkr. Utfallet är väsentligt bättre än budget främst genom låga räntor, att andelen vakanser blivit mindre än vad som bedömdes i budgeten och det varma året har medfört lägre värme- och elkostnader. Nedskrivningar har gjorts med 2,2 Mkr. Kostnaden för reparationer och underhåll uppgick till 7 Mkr. ALLMÄNNYTTANS VILLKOR Regeringen lade i december fram ett remissförslag om allmännyttans villkor. Förslaget har i huvudsak accepterats av hyresmarknadens parter. Förslaget berör inte situationen för allmännyttiga bostadsföretag på vikande marknader dit Strömsunds Hyresbostäder AB hör. Oavsett vilka beslut som fattas så kommer företag i liknande situation som Strömsunds Hyresbostäder AB att påverkas mycket starkt. I det sämsta scenariot kommer de inte att kunna överleva. FRAMTID Besluten om allmännyttans framtida spelregler blir helt avgörande för Strömsunds Hyresbostäder AB på lite längre sikt. Den ordinarie verksamheten ger i dag en god ekonomi med utrymme för underhåll/ upprustning. De strukturellt betingade förändringarna sätter dock detta ur spel och gör att bolaget även framgent behöver stöd för avvecklingar. Ett annat kommande problem är utvecklingen av åldersstrukturen för innehavare av hyreskontrakt, se nedanstående tabell. Verksamhetsmått koncernbolag Resultaträkningar (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Intäkter 47,7 47,0 Kostnader -40,2-41,7 Planenliga avskrivningar -4,5-2,1 Finansiella intäkter 0,0 0,2 Finansiella kostnader -2,4-3,4 Resultat efter finansiella poster 0,6 0,0 Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat 0,6 0.0 Lämnade villkorat aktieägartillskott uppgår till 40 Mkr. Balansräkningar (Mkr) Bokslut Bokslut Tillgångar 2009 2008 Anläggningstillgångar 85,3 89,0 Omsättningstillgångar 9,3 7,0 Summa tillgångar 94,6 96,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital och obeskattade reserver 9,4 8,8 Avsättningar 1,3 1,2 Långfristiga skulder 74,7 74,7 Kortfristiga skulder 9,2 11,3 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 94,6 96,0 Åldersstruktur kontraktsinnehavare Lägsta ålder Andel 80 år hos 75% av eller äldre (%) hyresgästerna Ort 2009 2002 2009 2002 Strömsund 30 39 12 18 Hammerdal 55 46 37 34 Hoting 66 57 35 30 Backe 59 50 27 34 Rossön 47 37 34 25 Gäddede 51 50 29 25 Ställda panter och ansvarsförbindelser Fastigo 0,1 0,1

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 21 Jämtlandsvärme AB Jämtlandsvärme AB:s ( JVAB ) affärsidé är att leverera värme till fastighetsägare inom Strömsunds kommun och med målsättningen att företaget ska uppfattas som en nära, trygg och långsiktig leverantör som erbjuder säkra och miljöanpassade värmelösningar för god totalekonomi. fakta Vd: Torbjörn Andersson Årsarb: 6 Ordf: Göran Espmark (c) Verksamhetsåret Tack vare en kylig avslutning blev 2009 något kallare än de senaste fem åren, men ändå ca 12 procent varmare än det så kallade normalåret. Leveransvolymen ökade till följd av nyanslutningar och väderleken med ca 1 700 MWh jämfört med budgeterad volym. Investeringarna under året uppgår till ca 14 Mkr och utgörs av fortsatta utbyggnader av kulvertsystemen i Strömsund, Hammerdal, Hoting och Kyrktåsjö samt fullföljande av de nya pannanläggningarna i fd sjukhusets panncentral i Strömsund och i Kyrktåsjö. På kostnadssidan kan noteras att pelletspriserna ökat med ca 10 procent medan priserna på övriga biobränslen och även eldningsoljan har varit relativt oförändrade. Framtiden Styrelsen bedömer att JVAB:s ekonomi de närmaste åren blir fortsatt god. För 2010 har beslutats om oförändrat pris förutom i Hammerdal där priset justeras till detsamma som i övriga nät i kommunen. Satsningen på nyanslutning av villor kommer att fortsätta. Vidare planeras en anslutning av affärsfastigheterna på Näsviken under 2010. Med ökad leveransvolym och fullt utnyttjande av de nya biobränslepannorna bör verksamheten under 2010 generera överskott enligt budget. Resultat Under år 2009 (2008) levererades drygt 48 700 MWh (45 000) till 333 (242) fastigheter. De största kunderna är Strömsunds kommun och Strömsunds Hyresbostäder AB. Intäkterna uppgick till 30,3 (26,0) Mkr och det ekonomiska resultatet före dispositioner och skatt till +1,8 (+1,9) Mkr. Resultatförbättringen på ca 0,3 Mkr mot budget beror på ökade försäljningsintäkter och lägre räntekostnader. Verksamhetsmått Resultaträkningar (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Intäkter 30,5 26,0 Kostnader -26,6-22,5 Planenliga avskrivningar -1,5-1,3 Finansiella intäkter 0,0 0,2 Finansiella kostnader -0,6-0,5 Resultat efter finansiella poster 1,8 1,9 Bokslutsdispositioner -1,5-1,6 Skatt -0,1-0,1 Årets resultat 0,2 0,2 Balansräkningar (Mkr) Bokslut Bokslut Tillgångar 2009 2008 Anläggningstillgångar 55,3 42,7 Omsättningstillgångar 14,2 16,1 Summa tillgångar 69,5 58,8 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital och obeskattade reserver 27,8 26,1 Långfristiga skulder 30,9 19,9 Kortfristiga skulder 10,8 12,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 69,5 58,8 2009 2008 2007 Antal abonnenter 333 242 204 Försäljning MWh 48 700 45 000 43 084 Medelintäkt kr/mwh 622 579 581 koncernbolag Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga

22 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund består av ägarkommunerna Strömsund (25%), Krokom (26%) och Östersund (49%). Förbundet har också via avtal skött funktionerna räddningschef, förebyggande och operativ ledning i Berg, Bräcke och Ragunda kommuner. fakta Tf förbundschef: Morgan Olsson Ordf: Per Jönsson (m) Årets händelser Under 2009 har flera stora projekt slutförts. Det gäller organisationsförändring, byggnation och flytt till nya lokaler samt utökat förbund från tre till fem kommuner. En organisationsöversyn i Östersund har gjort att deltidskåren är under avveckling och ett dagskift med fyra personer anställs. Arbetet har renderat i ett nytt handlingsprogram. När det gäller den operativa ledningen så har funktionen inre befäl inrättats. I januari 2010 var det klart för inflyttning i det nya Certus Östersund, verksamhetsanpassade lokaler tillsammans med övriga blåljusmyndigheter. I Certuskonceptet finns en för landet unik gemensam ledningsfunktion, alla blåljusfunktioner har samma information och lägesbild av de händelser som skall hanteras i Jämtlands län. Förbundet har under något år ansvarat för stora delar av räddningstjänsten i Berg, Bräcke och Ragunda kommuner på ett tillfredsställande sätt. Nämnda kommuner beslutade att ansöka om inträde i Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund och en förstudie gjordes under hösten. I samband med att förbundet ställde en del kvalitetskrav för inträdet drog förhandlingarna ut på tiden. Sent i december kom besluten och från 1 januari 2010 byter förbundet namn till Jämtlands Räddningstjänstförbund och kommer att bestå av Östersund, Krokom, Strömsund, Berg och Bräcke kommuner. Den 1-2 oktober stod förbundet värd för räddningstjänstens årliga glesbygdskonferens som lockade 70 talet deltagare från hela landet. Deltagarna fick bland annat information från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och dess plan för utbildning av räddningspersonal. RESULTAT Arbetet med att bibelhålla ekonomisk kontroll och samtidigt utveckla och förnya verksamheten och samtidigt klara beslutade besparingar, är en stor utmaning. 2009 lyckades vi nå ett positivt resultat, +370 kkr. Detta är andra året vi i förbundet, av egen kraft, klarat att skapa ett plusresultat. MÅLUPPFYLLELSE Förbundet har uppnått målen för sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt. De bränder och olyckor som inträffat har avhjälpts på ett effektivt sätt. I det förebyggande arbetet har fler tillsyner än planerat genomförts. Arbetet med Certus är klart och nya ändamålsenliga lokaler är inflyttningsklara. Ett utökat Jämtlands Räddningstjänstförbund är bildat och startar 1 januari 2010. Tilldelad budget har hållits och det egna kapitalet stärkts. Antalet fordon har minskat samtidigt som de äldsta har bytts ut mot nya. FRAMTID Förbundet står 2010 inför något av en nystart med nya lokaler och nya medarbetare. Detta medför en tid av anpassning för att hitta rollerna i organisationen och i Certuskonceptet. Gemensamma utbildningar och arbetsgrupper med övriga blåljusaktörer kommer att genomföras under kommande år. Allt i syfte att bli så effektiva som möjligt mot tredje man. Behovet av ett anpassat övningsområde för intern och extern utbildning har i och med det utökade förbundet blivit än tydligare. Flera av förbundets planer kommer att revideras för att anpassas till det utökade förbundet, även handlingsprogram, avtal och styrdokument måste synkroniseras. Verksamhetsmått koncernbolag Resultaträkningar (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Intäkter 63,7 60,0 Kostnader -58,6-56,6 Avskrivningar -4,1-2,7 Finansiella intäkter 0,0 0,4 Finansiella kostnader -0,6-0,5 Resultat efter finansiella poster 0,4 0,6 Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat 0,4 0,6 Balansräkningar (Mkr) Bokslut Bokslut Tillgångar 2009 2008 Anläggningstillgångar 24,4 20,3 Omsättningstillgångar 9,9 13,1 Summa tillgångar 34,3 33,5 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 3,2 2,8 Avsättningar 9,1 7,1 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 22,0 23,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 34,3 33,5 Antal 2009 2008 2007 Larm 1 134 1 163 1 138 varav IVPA 139 155 126 IVPA = I väntan på ambulans

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 23 Affärsverksamhet AVA Särredovisning om avfall, vatten och avlopp från Teknik och service AVA-enheten, avfall, vatten och avlopp, ansvarar för bland annat drift och skötsel av återvinningscentraler (ÅVC) och deponi, insamling av hushållsavfall, slamtömningar från enskilda brunnar och kommunens reningsverk, slambehandling, samt drift och underhåll av de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna och ledningsnätet i Strömsunds kommun. Enhetens syfte är att driva och utveckla de tjänster inom avfall, vatten och avlopp som ingår i det kommunala uppdraget så att de tillgodoser brukarnas behov. fakta Chef: Jörgen Pettersson Nämnd: Kommunstyrelsen Ordf: Karin Stierna (c) Årets händelser I Hammerdal och Rossön har nya slambehandlingsanläggningar byggts och två liknande anläggningar kommer att byggas under 2010 för att uppfylla gällande bestämmelser. Ny återvinningscentral i Hammerdal har byggts för att öka servicegraden. Renspolning av vattenledningsnätet i Strömsunds samhälle har genomförts. På reningsverket i Strömsund har AVA-enheten satsat på ett ekonomiskt och miljöanpassat energialternativ och konverterat från olja till fjärrvärme. Resultat För de tjänster som ingår i det kommunala uppdraget för renhållning visar årets resultat ett underuttag på -1 027 kkr. Detta innebär att täckningsgraden för renhållningsverksamheten är 91 procent för 2009. Från 2008 har man med sig ett överuttag på +101 kkr vilket kompenserar, och därmed innebär, att det kvarvarande underuttaget för 2009 slutligen blir -926 kkr. Underuttaget bör regleras inom de tre närmsta åren. För de tjänster som ingår i det kommunala uppdraget för VA visar årets resultat ett underuttag på -1 264 kkr. Detta innebär att täckningsgraden för VA-verksamheten är 95 procent för 2009. Från 2008 har man med sig ett överuttag på +622 kkr vilket kompenserar och ger ett kvarstående underuttag för 2009 på -642 kkr. Underuttaget bör regleras inom de tre närmsta åren. Måluppfyllelse Renhållningsverksamheten uppnår inte målet om hel intäktsfinansiering. Detta till stor del på grund av ökade transporter av brännbart avfall till Sundsvall samt att deponirest under hösten 2009 transporterats samt deponerats på Gräfsåsen deponi i Östersund. VA-verksamheten uppnår inte målet om intäktsfinansiering av verksamheten. Detta beror till stor del på ökad elkostnad samt underhållsarbeten på verk och ledningsnät som ej varit planerade. Kvalitet Under året har arbetet för att höja kvaliteten inom det kommunala renhållningsuppdraget fortskridit bland annat genom fortsatt anpassning av slambehandlingsanläggningar samt av deponin. AVA-enheten har även anlagt ny ÅVC i Hammerdal. För att höja kvaliteten på de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Strömsunds kommun, har bland annat försök med effektivisering av slamhantering från avloppsreningsverken genomförts. För att säkerställa att ett vatten med tillfredsställande kvalitet når till VA-abonnenten så har renspolning av vattenledningsnätet gjorts i Strömsund. Det vatten som levereras är av god kvalitet. Även rening av avlopp har god klass som helhet. Provtagningar av dricksvatten och avloppsvatten sker enligt fastställt kontrollprogram. Framtiden Under 2010 kommer AVA-enheten att bygga ytterligare två slambehandlingsanläggningar. De kommer att byggas i Tåsjö och Strömsund. Anpassning av deponi kommer att göras under 2010, om tillstånd ges från tillståndsmyndigheten, för att uppfylla kraven i deponiförordningen. Verksamhetsmått Resultaträkning VA (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Externa intäkter 12,3 20,7 Interna intäkter 10,9 1,4 Externa kostnader -10,3-7,7 Interna kostnader -6,0-5,8 Avskrivningar -5,4-5,4 Finansiella kostnader -2,1-2,6 Årets resultat -0,6 0,6 Balansräkning VA (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Tillgångar Anläggningstillgångar 45,3 49,6 Kortfristiga fordringar 3,7 5,3 Summa tillgångar 49,0 54,9 Eget kapital och skulder Balanserat resultat -0,6 Årets resultat -0,6 0,6 Långfristiga skulder 45,3 49,6 Kortfristiga skulder 4,3 5,3 Summa eget kapital avsättningar och skulder 49,0 54,9 Resultaträkning Renhållning (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Externa intäkter 10,5 9,6 Interna intäkter 0,3 2,3 Externa kostnader -7,0-7,3 Interna kostnader -4,0-4,0 Avskrivningar -0,4-0,4 Finansiella kostnader -0,3-0,2 Årets resultat -0,9 0,0 Balansräkning Renhållning (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Tillgångar Anläggningstillgångar 9,6 4,9 Kortfristiga fordringar 1,8 2,6 Summa tillgångar 11,4 7,5 Eget kapital och skulder Balanserat resultat 0,0 0,0 Årets resultat -0,9 0,0 Långfristiga skulder 9,6 4,9 Kortfristiga skulder 2,7 2,5 Summa eget kapital avsättningar och skulder 11,4 7,5 affärsverksamhet VA

24 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Teknik och service Teknik- och serviceförvaltningen sköter drift och underhåll av kommunens fastigheter, va-anläggningar, gator/vägar, parker och industrispår. Utredningar, projektering, upphandling samt genomförande av ny-, om- och tillbyggnad av kommunala fastigheter och anläggningar handhas av förvaltningen. Kommunens skogsförvaltning, teknisk beredskap, köp och försäljning av mark och fastigheter, bostadsanpassningsåtgärder, sysselsättningsåtgärder, försäkringsavtal, lokalvård och kostverksamhet ingår också. fakta Chef: Jörgen Pettersson Årsarb: 161 Nämnd: Kommunstyrelse Ordf: Karin Stierna (c) Resultaträkningar kkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2007 Intäkter 161 397 141 268 161 695 187 911 Kostnader -155 501-134 481-155 700-178 334 Avskrivningar -19 393-18 822-19 450-20 182 Verksamhetens nettokostnad -13 497-12 035-13 455-10 605 Intern ränta -11 892-11 460-14 405-15 422 Resultat före kommunbidrag -25 389-23 495-27 860-26 026 Kommunbidrag 23 495 23 495 26 025 24 423 ÅRETS RESULTAT före affärsverksamhet -1 894 0-1 835-1 603 Affärsverksamhet resultatpåverkan -1 568 0 580-580 ÅRETS RESULTAT -3 462 0-1 255-2 183 Budgetutfall nettokostnad inkl kapitalkostnad kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut 2009 2009 2009 2008 2007 TEKNIK och service Administration 5 685 6 623 938 5 138 5 675 Fastighetsförvaltning -1 150 1 150-786 -340 Gator, vägar, parker och belysning 13 129 13 259 130 12 845 11 842 Fritidsanläggningar (inkl samlingslokaler) 2 114 2 119 5 2 105 2 471 Dagvattenverksamhet 358 348-10 422 226 Hantering verksamhetsavfall 392-1 227-1 619-474 Sysselsättningsenhet 357 300-57 2 294 4 142 Bostadsanpassningsbidrag 2 321 2 073-248 1 930 1 925 Driftsgrupp, återvinningscentraler 291-291 1 066 1 208 Transport 623-623 534 87 Lokalvård -616 616-455 178 Personalservice 2 011-2 011 1 182-41 Fordonsenhet/bilpool -427 427-424 -63 Storkök 301-301 2 483 199 Justering ändrad redovisning affärsverksamhet -1 482 SUMMA exkl affärsverksamhet 25 389 23 495-1 894 27 860 26 026 AFFÄRSVERKSAMHET Vatten och avlopp (se särredov sid 23) 642 0-642 -580 580 Renhållning (se särredov sid 23) 927 0-927 0 SUMMA affärsverksamhet 1 568 0-1 568-580 580 TOTALT 26 957 23 495-3 462 27 280 26 660

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 25 Årets händelser Största händelsen inom förvaltningen är nedläggningen av enheten personalservice, enheten har fungerat som personalpool mot främst förvaltningarna vård- och omsorg och teknik- och service. Dryga 20-talet tillsvidareanställda berördes av nedläggningen. De skolor som lades ner inför hösten har tillsammans med övrig översyn från verksamheterna som servas, inneburit neddragningar inom såväl kost, lokalvård som verksamhetsservice. Konkurrensutsättning av samtliga återvinningscentraler i kommunen genomfördes och innebär att förvaltningens produktionsenhet nu utför skötseln av dessa. Arbetet med energieffektivisering har fortsatt och ekonomiskt resultat av detta börjar synas inom fastighetsförvaltningen. Bland försålda fastigheter märks främst campinganläggningarna i Hammerdal och Rossön samt fritidsanläggningen Brattli. Det elavtal som tecknades inför året upphörde att gälla på grund av turbulensen på elmarknaden i början av året. Detta har inneburit mycket oklarheter innan ny upphandling kunde genomföras under hösten. Resultat Förvaltningens resultat inklusive fastighetsförvaltningen, visar på ett underskott om -1,9 Mkr. I totala resultatet redovisas affärsverksamheternas resultat, för året ett underuttag på ca -1,6 Mkr, vilket bör regleras inom tre år. Personalservice redovisar största underskottet, -2,0 Mkr. Stort underskott uppstod för hantering av verksamhetsavfall beroende av ökade kostnader och kraftig minskning av mottagna mängder. Även transportenheten uppvisar negativt resultat, detta i första hand på grund av lägre intäkter än förväntat. Underskott kvarstår också inom kostverksamheten även om resultatet förbättrats väsentligt mot föregående år, detsamma gäller även för driftgrupperna. Överskott för fordonsenheten tack vare högre intäkter och lägre räntor än kalkylerat. I lokalvårdens överskott ingår 80 kkr för att finansiera investering i städmaskin, resterande till största delen för att vikariekostnaden varit lägre än budgeterat. Överskott uppstod inom fastighetsförvaltningen trots att budget för underhåll och reparationer överskridits. Detta har varit möjligt främst för att kapitalkostnaderna, kostnaderna för taxebundna avgifter och förvaltning varit lägre än budgeterat. Måluppfyllelse Fastighetsförvaltningen klarar det ekonomiska målet för året, betydelse för detta har det aktiva arbetet med energieffektivisering haft. Den förvaltade fastighetsytan har endast minskat i ringa omfattning och innebär att målet ej uppnåtts. Översyn av systemet för lokalhyror har påbörjats men inte fullföljts under året. Totalt sett har också gatu-/markverksamheten klarat det ekonomiska målet där dock vägbelysningen redovisar höga kostnader och här har inga energieffektiviseringsåtgärder vidtagits. Mängden verksamhetsavfall som mottas har nu minskat, medan hanteringskostnaden ökat, så att nettokostnad för verksamheten uppstått. Kvalitet Genomförda konkurrensutsättningar visar att förvaltningen ofta hävdar sig väl i fråga om kvalitet i förhållande till kostnad när uppdragen tydliggörs av beställarna. I det syftet har också nu överenskommelser upprättats för i princip alla tjänster som förvaltningens produktionsenheter tillhandahåller övriga verksamheter. Satsningar på underhåll och reinvesteringar uppnår inte den nivå som krävs. Under året har jobbats med framtagande av flertalet planer och policys för att klargöra verksamheters omfattning och utförande. Framtid Eftersom resurserna inte räcker för att upprätthålla värdet på kommunens fastigheter och anläggningar är det viktigt att tydligare prioriteringar görs. Intresset är generellt svalt för våra fastigheter vid försäljning varför nya former måste prövas om målet med minskning av fastighetsbeståndet ska nås. Från 2010 minskas öppethållandet väsentligt på återvinningscentralerna för att få ekonomi i verksamheten, beroende av utfall kan ytterligare åtgärder krävas. Konkurrensutsättning av kostverksamheten i delar av kommunen kan komma att påverka förvaltningens volym rejält liksom den beslutade konkurrensutsättningen av fastighetsskötseln. Viktigt att samtliga produktionsenheter har en fortsatt anpassning av resurser utifrån efterfrågan av deras tjänster. Verksamhetsmått Antal årsarbetare 2009 2008 2007 Administration 19 23 22 Vaktmästare/GSpersonal/VA-maskinister 26 40 45 Lokalvårdare 35 40 42 Bygg/målare 1 Kost 43 51 53 Personalservice 24 38 41 Totalt 147 192 204 Sysselsättningsbefrämjande åtgärder Beredskapsarbetare/plusjobb 9 50 OSA 9 10 7 Feriearbetare 5 5 8 14 24 65 Totalt 161 216 269 Minskade lokalytor 2009 2008 2007 Mål, m 2 4 000 4 000 4 000 Redovisad minskning, m 2 305 2 572 1 239 Nyckeltal fastigheter; Fjärrvärme I de fastigheter som är anslutna till fjärrvärme har energiförbrukningen för värme minskat med 7% från 2007-2009. Vatten Vattenförbrukningen har minskat med 2 550 m 3 från 2006-2009 vilket motsvarar 3,3%. Olja År 2006 hade kommunen 16 st oljeeldade fastigheter. 2009 har det minskat till 9 st och av dessa har beslut fattats om försäljning av 4 st. Minskade lokalytor m 2 10000 8000 6000 4000 2000 0 2005 2006 2007 2008 2009 TEKNIK och service Minskade lokalytor, m2

26 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Strömsund Turism Strömsund Turism har i uppdrag att marknadsföra kommunen turistiskt och samordna kommunens insatser inom turismområdet. Avdelningen har även i uppdrag att tillhandahålla turistinformation till turistbyråerna i Gäddede, Hoting och Hammerdal samt att driva turistbyrå och camping i Strömsund. Avdelningen ansvarar för extern information, marknadsföring, kommunens hemsidor samt fiske- och skoterfrågor. Avdelningen sköter även kommunens konsumentrådgivning. fakta Chef: Anna Gillgren Årsarb: 8 Nämnd: Kommunstyrelse Ordf: Karin Stierna (c) Resultaträkningar kkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2007 Intäkter 3 037 2 288 2 723 2 494 Kostnader -6 452-5 290-6 348-5 700 Avskrivningar -530-530 -491-491 Verksamhetens nettokostnad -3 944-3 532-4 117-3 698 Intern ränta -97-99 -122-146 Resultat före kommunbidrag -4 041-3 631-4 238-3 844 Kommunbidrag 3 631 3 631 3 967 3 775 ÅRETS RESULTAT -410 0-271 -69 Budgetutfall nettokostnad inkl kapitalkostnad kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut 2009 2009 2009 2008 2007 Administration 2 332 2 303-29 2 691 2 196 Turism 546 461-85 629 526 Camping och friluftsbad 1 163 867-296 918 1 123 SUMMA 4 041 3 631-410 4 238 3 844 strömsund turism

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 27 Årets händelser Under året har Hammerdals camping sålts och därmed avslutades vår verksamhet på Hammerdals camping den 31 augusti. Under 2009 har vi tagit emot ca 260 konsumentärenden samt informerat om konsumentrådgivning och konsumenträtt till elever i årskurs 9 i Hammerdal, Backe, Rossön och Strömsund. Fortsatt redaktionellt ansvar för kommunens del i länsportalen jamtland.se. Strömsund Turism har arrangerat ett flertal seminarier för företagare inom jakt, fiske, skoter, evenemang samt två generella turistseminarier. Ett antal företagsbesök har genomförts under året. Arbetet med att utbilda redaktörer och publicister till hemsidan har fortsatt och ett intranät har sjösatts under året. Vi har ansvar för utformning och layout av kommunens annonser och marknadsföringsmaterial, ett exempel är kommunens almanacka med temat för 2010 Värdskap och attityder. Personalen har deltagit i arbetsgrupper för kommunens informationsgrupp, jamtland.se, referensgrupp JHT (Jämtland Härjedalen Turism), referensgrupp Drömfiske, fokusgrupp kommunikationsplattform jamtland.se, Gaaltije, olika nätverk inom kommunen samt länsturismprojektet Turism 2020. Revidering av verksamhetsplanen har genomförts. Anna Gillgren rekryterades som ny turistchef och påbörjade sin anställning den 7 januari. Resultat Strömsunds camping har återigen haft ett rekordår både beläggnings- och omsättningsmässigt. Antalet gästnätter på kommunens campingplatser har ökat med 22 procent till 41 000 varav vindkraftsbygget i Havsnäs genererat ca 8 000 gästnätter. Antalet besök på Strömsunds turistbyrå var 5 750, vilket är en ökning med 20 procent. Försäljningen av fiskekort har ökat något men däremot minskade jaktkortsförsäljningen, detta på grund av att Länsstyrelsen drog in årets ripjakt. Måluppfyllelse Det ekonomiska målet att hålla budgetramen uppfylldes ej och orsaker till budgetavvikelsen är bland annat: Fördyrade elkostnader för friluftsbadet och campingverksamheten med ca 450 kkr. Avtalet med elleverantören Husbyggnadsvaror (HBV) missgynnade oss då elpriset var som högst under den period vi förbrukade som mest. Kostnaderna för marknadsföring och annonsering har överskridits med ca 65 kkr. Kommuninvånarna har fått tillgång till: En väl fungerande konsumentrådgivning. En informativ hemsida och kommunal information via annonssida. Gratis bad i tempererade bassänger på Strömsunds camping. Beläggningen på kommunens campingplatser genererar en omsättning i samhället på 15 miljoner. Förmedling av gäster och besökande till boendeanläggningar och besöksmål inom kommunen. Företagare inom besöksnäringen har fått hjälp med utformning av produktblad. Kvalitet På grund av att försäljningen av Hammerdals camping drog ut på tiden så har öppethållandet på campingen varit mindre. Framtiden Fortsatt destinationsutvecklingsarbete tillsammans med näringen. På grund av det ekonomiska läget inför 2010 måste en lägre ambitionsnivå intas. En konsekvens av detta blir en snävare budget när det gäller bland annat marknadsföring av kommunen. Under 2010 kommer vi att undersöka alternativa och mer kostnadseffektiva energilösningar för uppvärmning av friluftsbadet. En solfångaranläggning för tappvarmvatten ser vi också som en kostnadseffektiv och miljöanpassad lösning. Under 2010 kommer vi att fortsätta med förebyggande arbete inom konsumentrådgivningen. Arbetet med att utveckla och ständigt förbättra kommunens hemsida och intranät fortsätter. Verksamhetsmått Antal årsarbetare 2009 2008 2007 Administration 4 5 4 Verksamhet 3 4 4 Camping Antal gästnätter i Strömsund och Hammerdal 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2005 2006 2007 2008 2009 strömsund turism

28 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Framtid och utveckling Framtids- och utvecklingsförvaltningens mål är att utveckla kommunen och dess medborgare. Förvaltningen är en sammanhållen organisation för kommunens satsningar på kompetenshöjning, tillväxt och samhällsutveckling. Hjalmar Strömerskolan och Lärcentrum är plattformar för ungdomars och vuxnas lärande. Strömsunds kommuns deltagande i kommunalförbundet Akademi Norr ger kommunmedborgare möjligheter att med god service genomföra olika former av högre utbildning. Ökad inflyttning och företagande är viktiga utvecklingsområden som förvaltningen arbetar med i samverkan med andra aktörer. fakta Chef: Karin Holmquist Årsarb: 87 Nämnd: Kommunstyrelsen Ordf: Karin Stierna (c) Resultaträkningar kkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2007 Intäkter 29 353 13 853 26 356 28 085 Kostnader -105 861-91 306-100 182-100 253 Avskrivningar -120-120 -173-103 Verksamhetens nettokostnad -76 628-77 573-73 999-72 272 Intern ränta -9-9 -13-9 Resultat före kommunbidrag -76 637-77 582-74 012-72 281 Kommunbidrag 77 582 77 582 73 633 71 872 ÅRETS RESULTAT 945 0-379 -409 Budgetutfall nettokostnad inkl kapitalkostnad kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut 2009 2009 2009 2008 2007 Gemensamma kostnader 8 733 9 167 434 9 083 7 909 Skolmåltider 1 929 1 875-54 1 988 2 377 Skolskjutsar 1 864 1 500-364 1 478 1 486 Interkommunal ersättning* 16 128 17 010 882 14 566 12 398 Gymnasieskola 43 167 43 060-107 42 439 42 685 Vuxenutbildning 3 885 3 900 15 3 511 5 067 Lärcenter/Akademi Norr 791 1 070 279 942 743 EU-projekt 138-138 5-384 SUMMA 76 637 77 582 945 74 012 72 281 * Fr o m 2009 inkl gymnasiesärskola. framtid och utveckling

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 29 Årets händelser Under sommaren genomförde Hjalmar Strömerskolan i samarbete med grundskolan Sommarskola 2009. Utbildningen, som omfattade matematik, svenska och engelska, vände sig till både grund- och gymnasieskoleelever. 39 ungdomar deltog och 23 nådde betyg i någon kurs eller ämne. Tredje utbildningsomgången av KY-utbildningen, Vindkraft - drift, service och underhåll lockade väldigt många sökande till de 20 platserna. Yrkeshögskolemyndigheten beslutade i början av 2010 att KY-utbildningen ska få omvandlas till Yrkeshögskoleutbildning. Försöksverksamheten Samverkanshuset startade under 2009. Personal från Vård- och Socialförvaltningen, Framtids- och utvecklingsförvaltningen samt Arbetsförmedlingen ska gemensamt planera och genomföra insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden samt samordna kommunens praktikverksamhet. Samordningsförbundet Strömsund är medfinansiär. Europeiska regionala utvecklingsfonden beslutade i november att tilldela inflyttningsprojektet Livet på landet 3,6 Mkr. Målsättningen är bland annat att öka inflyttningen till Strömsunds kommun och skapa ett positivt flyttnetto. Projektet ska pågå i tre år och vänder sig i första hand till holländare, tyskar och danskar. Europeiska flyktingfonden beviljade 4,7 Mkr till projektet Barnintroduktion i Jämtlands län. Länets kommuner, utom Östersund och Ragunda, samt Länsstyrelsen i Jämtlands län är projektpartners med Strömsunds kommun som projektägare. Målet är att systematisera och kvalitetssäkra mottagandet och introduktionen av vidarebosatta barn och ungdomar i åldern 0 19 år. Flyktingmottagningen välkomnade 49 personer under 2009, varav 20 är under 18 år och 29 under 25 år. 40 personer är kvotflyktingar, åtta kommer från andra kommuner och en från Migrationsverkets anläggningsboenden. Resultat Förvaltningen uppvisar ett positivt resultat med +945 kkr för 2009. Den största positiva avvikelsen, +882 kkr, avser de interkommunala ersättningarna. Orsaken är att färre elever från Strömsund än beräknat sökte andra skolor och fler elever från andra kommuner än beräknat valde Hjalmar Strömerskolan. Skolskjutsarna blev 364 kkr dyrare än budgeterat. Det förklaras i första hand av trafikföretagens höjda priser. En högre grad av projektfinansiering och minskad administration är orsaken till att de gemensamma kostnaderna och kostnaderna för Lärcenter/Akademi Norr blev lägre än budgeterat. Måluppfyllelse Läsåret 2008/2009 slutförde 146 elever studierna på Hjalmar Strömerskolan. 90 procent av eleverna lämnade skolan med slutbetyg. Riksgenomsnittet för 2009 är 75 procent. Ett mål i gymnasieplanen för Hjalmar Strömerskolan är att eleverna efter genomgången utbildning har uppnått kunskaper som minst motsvarar betyget godkänt i samtliga kurser. Av betygen i kärnämneskurserna, för samtliga elever på Hjalmar Strömerskolan under läsåret 2008/2009, var andelen icke godkända betyg 9,5%. Den högsta andelen icke godkända betyg fanns i kurserna Matematik A samt Idrott och hälsa A. Kvalitet För att öka måluppfyllelsen och minska andelen icke godkända betyg i gymnasieskolan har stödverksamheten förändrats. En studieverkstadsmodell med god tillgång till hjälp och stöd under dagtid har införts och dessutom erbjuds eleverna att läsa extra under sommaren. SFI-undervisningen (svenska för invandrare) genomgår en förändringsprocess med målet att öka måluppfyllelsen och genomströmningen. Framtiden Elevunderlaget i gymnasieskolan minskar de kommande åren samtidigt som reformen GY-11 genomförs. Antalet elever sjunker med ca 20 per år de närmaste två åren. En anpassning av programutbud och lokaler sker kontinuerligt. Medieprogrammet och inriktningarna Bild och Teater på Estetiska programmet kommer inte att erbjudas från och med höstterminen 2010. I samband med detta lämnar gymnasieskolan lokalerna i Gula skolan. Från 1 december 2010 kommer Arbetsförmedlingen att få ett större ansvar för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Kommunerna kommer fortfarande att ansvara för vissa delar i introduktionen bland annat samhällsorientering och SFI. En anpassning av bemanning och lokaler i flyktingmottagningen kommer att genomföras under senare delen av 2010. Verksamhetsmått Antal årsarbetare 2009 2008 2007 Utvecklingsenheten 16 13 14 - varav projektfinansierade 12 9 9 Hjalmar administration/elevvård 9 6 6 Lärare 59 61 65 Elevhem 3 3 3 Totalt 87 83 88 Antal elever 2009 2008 2007 Gymnasieskola 467 486 511 -varav elever från annan kommun 71 69 71 Gymnasieelever från Strömsund i annan kommun 178 185 184 Totalt 645 671 695 framtid och utveckling

30 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Miljö och bygg Avdelningen utför bland annat allmänna inspektioner, övervakar miljöfarlig verksamhet, handlägger hälsoskyddsärenden, kontrollerar livsmedel och dricksvatten. Inom byggsidan beslutas om bygglov, bygganmälan och andra tillståndsärenden. Ventilationskontroll, hissbesiktning, upprättande av detaljplaner, översiktsplaner, idéskisser och kartor ingår också. Avdelningen avgör strandskyddsärenden, upprättar och underhåller byggnads- och adressregister samt informerar om kulturmiljöhänsyn vid byggprojekt. fakta Chef: Eva Pettersson Årsarb: 11 Nämnd: Miljö- och byggnämnd Ordf: Jan-Olof Olofsson (m) Resultaträkningar kkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2007 Intäkter 2 152 2 456 2 111 1 825 Kostnader -6 280-6 064-5 915-5 943 Avskrivningar -63-64 -63-96 Verksamhetens nettokostnad -4 192-3 672-3 868-4 214 Intern ränta -7-7 -11-14 Resultat före kommunbidrag -4 199-3 679-3 878-4 228 Kommunbidrag 3 679 3 679 3 579 3 674 ÅRETS RESULTAT -520 0-299 -554 Budgetutfall nettokostnad inkl kapitalkostnad kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut 2009 2009 2009 2008 2007 Nämnd, administration 1 599 1 725 127 1 614 1 709 Hälsoskyddstillsyn 768 704 Miljöskyddstillsyn 669 510-159 78 155 Fysisk planering 2 132 1 560-572 1 418 1 661 Projektmedel -201-116 85 SUMMA 4 199 3 679-520 3 878 4 228 miljö och bygg

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 31 Årets händelser Arbetet med översiktsplan för vindkraft, kommunens södra del, har färdigställts och beslutades av kommunfullmäktige sommaren 2009. Den kommunövergripande översiktsplanen har av olika anledningar inte kunnat antas under 2009, utan arbetet kommer att fortsätta under 2010. Den kommunövergripande översiktsplanen är ett långsiktigt dokument som ska uttrycka kommunens långsiktiga mål med markanvändningen. Detta är ett stort arbete som inte går att skynda fram. Resultat Budgetutfallet visar på ett underskott på -520 kkr. Underskottet beror främst på lägre intäkter än beräknat på grund av att bygglovsplikten för tillståndspliktiga vindkraftverk slopades. I budgeten för 2009 räknade man med en ansenlig summa för dessa verk. Avdelningen har haft högre personalkostnader på grund av dubbel bemanning på planingenjörstjänsten då den tillträdande planingenjören var nyutbildad och därför gick bredvid den avgående planingenjören för att komma in i arbetet på ett bra sätt. Det har varit en relativt stor personalomsättning de senaste åren, beroende på pensionsavgångar och föräldraledigheter. Det betyder att det har skett omfördelningar av arbete och tid har gått åt till att sätta sig in i ämnesområdet. I december driftsattes det nya verksamhetssystemet Miljö- och byggreda. Det nya systemet lever på ett mycket bättre sätt upp till lagstiftningens krav på registerhållning och dokumenthantering, och underlättar administrationen framledes. Detta kräver dock mycket arbete initialt, gamla register har setts över och uppdaterats för att föras över i det nya systemet. Antal ärenden har minskat med cirka 50 ärenden från 2008. Det är ändå en liten minskning med tanke på att djurskyddet övergick till staten vid årsskiftet 2008/2009. Antal inspektioner (miljö och livsmedel) har minskat med cirka 130 stycken, vilket till en stor del beror på att djurskyddet inte längre är en kommunal angelägenhet. Trots lågkonjunktur ligger antalet bygglov på en jämn nivå, de har minskat med tolv stycken jämfört med 2008. Måluppfyllelse Verksamhetsmålen enligt planerna har inte nåtts fullt ut vad gäller livsmedel och miljötillsyn. Arbetet med ny kommunövergripande översiktsplan har inte antagits under 2009 utan arbetet fortsätter 2010. Kvalitet Avdelningens arbete styrs till stor del av regler i förvaltningslag, planoch bygglag, miljöbalk, livsmedelslagstiftning och annan speciallagstiftning. Kvaliteten i dessa avseenden har varit fortsatt hög. För att säkerställa en jämn och hög kvalitet har handläggningsrutiner och bedömningsgrunder tagits fram för ett antal ärendetyper. Detta säkerställer att ärenden handläggs lika oavsett handläggare. Detta arbete kommer att fortsätta även kommande år. Framtiden De närmsta åren har planarbetet en fortsatt hög prioritet. Förutom den kommunövergripande översiktsplanen, behöver kommunen arbeta fram en översiktsplan för strandnära områden benämt Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Detta kommer att ske parallellt med den kommunövergripande översiktsplanen. Flera av kommunens detaljplaner är gamla och måste även de ses över. Inom miljö och livsmedel fortsätter arbetet med att nå en effektiv och ändamålsenlig tillsyn. Det betyder att man i högre utsträckning kommer att arbeta i projektform och med avgränsade tillsynsområden. Handläggning och tillsyn över alkohol, tobak, folköl och vissa receptfria läkemedel har från 2010 överförts till miljö- och byggavdelningen. Socialnämnden är dock i fortsättningen tillsynsmyndighet. Avdelningens handläggning och tillsyn sker på delegation av socialnämnden. Verksamhetsmått Antal årsarbetare 2009 2008 2007 Administration/verksamhet 11 10 11 2009 2008 2007 Inspektioner 250 384 435 Godkännande av livsmedelshantering 65 69 91 Miljömätningar/provtagning 8 65 188 Bygglov 183 195 149 Strandskyddsdispenser 23 28 20 Lokaliseringsprövningar 4 16 16 Myndighetsbesked 34 63 63 Antal registrerade ärenden 956 1 061 1 333 Inspektioner och bygglov Antal 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 Bygglov Inspektioner miljö och bygg

32 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Barn och utbildning Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för sju rektorsområden. Sex av områdena består av förskolor och grundskolor, ett område har grundskola 7 9. Barnomsorg innefattar förskola, fritidshem, familjedaghem och stöd till kooperativ. 10 grundskolor täcker upp behovet för våra 1 200 elever. Elevantalet varierar från fem till 238 på våra skolor. fakta Chef: Lars Boberg Årsarb: 332 Nämnd: Barn-, kultur- och utbildningsnämnd Ordf: Lars-Eric Bergman (m) Resultaträkningar kkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2007 Intäkter 10 289 7 730 9 810 9 085 Kostnader -206 241-196 502-202 952-196 858 Avskrivningar -68-68 -202-303 Verksamhetens nettokostnad -196 020-188 840-193 344-188 076 Intern ränta -14-14 -23-36 Resultat före kommunbidrag -196 034-188 854-193 366-188 112 Kommunbidrag 188 854 188 854 188 118 181 573 ÅRETS RESULTAT -7 180 0-5 248-6 539 Budgetutfall nettokostnad inkl kapitalkostnad Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut 2009 2009 2009 2008 2007 Nämnd 2 875 2 873-2 959 899 Gemensamma kostnader 10 720 12 551 1 831 10 002 9 955 Barnomsorg 58 009 55 868-2 141 55 532 51 614 varav kooperativ 1 332 1 200-132 1 252 1 095 Grundskola 119 125 112 206-6 919 123 559 121 960 varav skolmåltider 9 089 9 093 4 8 831 9 121 varav skolskjutsar 10 503 10 730 227 8 271 7 627 varav interkommunal ersättning* -76 208 284 2 554 2 550 Särskola 5 305 5 356 51 3 315 3 685 varav skolskjutsar 339 657 318 444 618 varav interkommunal ersättning 953 998 45 1 050 835 SUMMA 196 034 188 854-7 180 193 366 188 112 * 2007-2008 inkl gymnasiets särskoleelever. Verksamhetsmått BARN och UTBILDNING Antal årsarbetare 2009 2008 2007 Administration/elevvård 17 14 14 Elevassistenter 46 43 40 Lärare 122 128 136 Verksamhet barnomsorg 147 136 132 Totalt 332 321 322 Antal elever 2009 2008 2007 Förskoleklass 92 106 104 Grundskola 1 123 1 180 1 244 Totalt 1 215 1 286 1 348 Antal barn kooperativ verksamhet Daghem 16 16 15 Fritidshem 0 2 0 Antal inskrivna barn 2009 2008 2007 Förskola 452 431 367 Fritidshem 207 304 236 Familjedaghem 25 27 41 Förskoleklass 92 106 104 Totalt 776 868 748

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 33 Årets händelser Vid sidan av områdesvisa och individuella kompetensutvecklingsinsatser har arbetet med Social emotionell träning (SET), fortsatt och fördjupats i samtliga årskurser under 2009. Under året gjordes uppföljningar av Föräldrakraft, SET och Barn som riskerar att fara illa inom ramen för 3 x 3. 3 x 3 är ett samverkansprojekt där skolan, socialtjänsten, barn- och ungdomshabiliteringen och polisen i tre kommuner i tre län deltar. Under året har elva lärare i grundskolan fortbildat sig via statens kompetenssatsning Lärarlyftet. Enligt beslut i fullmäktige 2008 flyttades skolverksamheten i Gubbhögen, Fyrås och Gåxsjö till Strömsund respektive Hammerdal from höstterminen 2009. Under 2009 lämnade skolchefen in ett budgetförslag för 2010 innehållande 17,3 Mkr i besparingar. Fullmäktige (KF) beslutade om ett tillskott på 4,5 Mkr och barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) beslutade om besparingar på sammanlagt 7,5 Mkr (6,5 Mkr i minskade lokalkostnader och 1 Mkr i minskade ledningsresurser). KF avsatte 2 Mkr till BKU för uppdraget att utreda framtida skolorganisation i Strömsunds kommun. En extern utredare anlitades att göra denna utredning. Resultat Förvaltningen uppvisar ett underskott på ca 7,2 Mkr för verksamhetsåret 2009. Orsaken till det negativa resultatet beror på att verksamheten, i dess nuvarande omfattning och organisation, är mer resurskrävande än vad budgeten medger. En del av detta är kostnader för lokaler där ytan inom framför allt skolan är stora. Det medför höga (total)kostnader för lokalhyra, lokalvård och verksamhetsservice. Kommunen har hög lärarbemanning dels beroende på få elever i några klasser/skolor och dels för att kunna erbjuda eleverna garanterad undervisningstid. I övrigt ökar behovet och därmed kostnaderna för stödet till barn och elever med särskilda behov. Lärarlyftet har gett förvaltningen högre kostnader än beräknat. Måluppfyllelse och kvalitet Utbildningsresultaten visar på en förbättring gentemot förra året (2008). Andelen behöriga elever till gymnasieskolan har ökat och ligger nu på riksnivå. Andelen elever som ej uppnått målen (godkänt betyg eller högre) i två eller flera ämnen har minskat. I alla ämnen har måluppfyllelsen höjts. Andelen elever som uppnått målen (godkänt betyg eller högre) är lika med riksnivå. (Se i tabellen Kunskapsutveckling, Vårtermin 2009, Strömsund, nedan). Elever som inte uppnått målen för betyget godkänt i kärnämnena i årskurs nio erbjöds att gå sommarskola 2009. Resultatet av sommarskolan blev bland annat att antalet behöriga elever till gymnasieskolan ökade över riksnivå. Detta syns inte i den officiella statistiken eftersom den går på slutbetyget 2009-06-16. Resurspersonerna för matematikutveckling och läs- och skrivutveckling inom grundskolan fortsatte sitt arbete under 2009. Dessa arbetar tillsammans med representanter från alla skolor i hela kommunen i stadieövergripande ämnesgrupper. I början av 2009 inspekterades en av kommunens högstadieskolor av Skolinspektionen avseende lärares behörighet och användning efter utbildning i grundskolan. Utifrån kvalitetsgranskningen bedömer Skolinspektionen att: Strömsunds kommun bör sträva efter att i större utsträckning använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. I slutet av 2009 inspekterades skolan av Skolinspektionen avseende kvalitetsgranskning av undervisningen i fysik. Framtiden De två viktigaste områdena i ett längre perspektiv är utbildningsresultaten och kvalitén samt den framtida organisationen. Lärarlyftet fortsätter under nya förutsättningar 2010 för att öka andelen behöriga lärare. De nya förutsättningarna innebär att dessa studier skall ske inom ramen för ordinarie tjänstgöringstid. Arbetet med matematikutveckling och läs- och skrivutveckling inom grundskolan fortsätter och förstärks under 2010. Skolutredningen som påbörjades 2009 fortsätter under våren 2010. De närmaste åtta åren minskar elevunderlaget med i snitt ca 35 elever varje år. Detta innebär att behov och efterfrågan förändras och ställer ett allt större krav på verksamheten både ur ett organisatoriskt och ekonomiskt perspektiv. Verksamhetsmått Antal elever i grundskola (exkl förskoleklass) Antal 1800 1800 1600 1600 1400 1400 1200 1200 1000 1000 800 800 600 600 400 400 200 200 0 0 2006 2006 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 2015 2015 2016 2016 2017 2017 Totala Totala antalet antalet elever elever Prognos Prognos Kunskapsutveckling Vårtermin 2009 Vårtermin 2008 Strömsund Riket Strömsund Riket Genomsnittligt meritvärde, båda könen 201,8 209,6 199,9 209,3 Andel elever behöriga till gymnasieskola (%) 88,8 88,8 83,7 88,9 Andel elever som ej uppnått målen i ett ämne (%) 14,3 7,9 10,5 8,4 Andel elever som ej uppnått målen i två eller flera ämnen (%) 11,2 15,1 17,6 13,9 BARN och UTBILDNING

34 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Kultur och fritid Avdelningen erbjuder många tillfällen till ett rikt kulturliv. Tillsammans med studieförbund och föreningar arrangeras olika aktiviteter i kommunen. En träffpunkt är biblioteken i tätorterna, där det även finns möjlighet att kostnadsfritt söka information på internet. Från Ankarvattnet i norr till Lorås i söder kör kommunens bokbil som ger en betydelsefull glesbygdsservice. Inom fritidssidan finns bland annat förstklassiga skidspår på vintern och fina terrängspår för löpning den snöfria delen av året. fakta Chef: Hans-Erik Dahlgren Årsarb: 23 Nämnd: Barn-, kultur- och utbildningsnämnd Ordf: Lars-Eric Bergman (m) Resultaträkningar kkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2007 Intäkter 487 285 554 480 Kostnader -17 233-16 600-17 295-16 972 Avskrivningar -6-6 -6-6 Verksamhetens nettokostnad -16 752-16 321-16 746-16 498 Intern ränta -1-1 -2-2 Resultat före kommunbidrag -16 753-16 322-16 748-16 500 Kommunbidrag 16 322 16 322 16 323 15 939 ÅRETS RESULTAT -431 0-425 -561 Budgetutfall nettokostnad inkl kapitalkostnad kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut 2009 2009 2009 2008 2007 Nämnd, administration 1 777 1 802 25 1 781 2 117 Biblioteksverksamhet 5 489 5 496 7 5 570 5 502 Allmänkulturell verksamhet 583 383-200 774 705 Stöd till kulturella föreningar 88 50-38 105 54 Stöd till bildningsförbund 800 800 0 810 800 Musikskola 3 384 3 145-239 3 297 3 070 Frilufts- och fritidsanläggningar 1 729 1 187-542 1 796 1 664 Stöd till fritidsverksamhet 2 650 3 159 509 2 360 2 589 Fritidsgårdar 254 300 46 255 SUMMA 16 753 16 322-431 16 748 16 500 kultur och fritid

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 35 Årets händelser Författaren och journalisten tillika Aftonbladets kulturchef Åsa Lindeborg tilldelades Hedenvindplaketten, vilken hon emottog vid en välbesökt författarafton i Gubbhögen. Åsa berättade om sitt författarskap och främst om den prisbelönta boken Mig äger ingen. Medverkade gjorde också violinisten Cecilia Gelland som tillsamans med maken Martin har världen som arbetsfält men som bor i Fyrås. En trevlig och både i lokal och rikspress omskriven händelse var utdelandet av Beppepriset som tilldelades Pål Jansson från Rossön. Pål är en mycket skicklig illustratör och barnboksförfattare. Kommuninvånarna kan också glädjas åt skytten Emil Anderssons internationella framgångar samt Robin Bryntessons framgångar i skidspåren. Under skollov arrangeras Lovely days, aktiviteter för barn och ungdomar, tillsammans med föreningslivet Resultat Årets resultat visar på underskott. Det beror främst på bidrag till föreningar, vilka varit större än budgeterat, samt att budgeterad besparing av indragna musikertjänster fördröjts på grund av uppsägningstid, detsamma gäller en halvtids vaktmästartjänst. Måluppfyllelse Ett mål har varit att utöka ensembleverksamheten inom musikskolan. Så har också skett. Tuttiblåset i Hammerdal som är inne på sitt elfte år har varit mycket verksamma. Orkestern består av samtliga elever i årskurs fyra, samt från årskurs fem och sex. Två lärare och två assistenter medverkar också. Under 2009 har man spelat in 30 000 kronor för att finansiera en Gotlandsresa 2010 som också innehåller framträdanden på ön Gotland. För invånarna har vi erbjudit undervisning inom musikskolan på ett flertal instrument över hela kommunen. Bibliotek finns i Strömsund, Hammerdal, Backe, Hoting och Gäddede och de är en tillgång för allmänheten och inte minst för skolorna. Vi kan också erbjuda goda möjligheter för motion, idrottsutövande och friluftsliv. Kvalitet Kvaliteten får överlag sägas vara god, med stort utbud. Biblioteken har öppet fyra till fem dagar i veckan där centralbiblioteket i Strömsund ökar sina öppettider under sommarmånaderna. Musikskolan har inte infört något kösystem, utan alla som anmäler sig får lektionstid. Musikskoleavgiften är bland de lägsta i både länet och landet. Framtiden Fortsatt översyn av möjligheterna till integration bibliotek - skola. Bredda samarbetet med andra kommuner oavsett verksamhet. Förbättra möjligheterna till olika aktiviteter i slalombacken i samarbete med IFK:s Alpina sektion. Fortsätta det viktiga arbetet med Lovely days för barn och ungdomar. Se över om det är möjligt att erbjuda vuxenundervisning i musikskolan och om den kan utökas till kulturskola. Planer på att erbjuda babyrytmik finns också då vi nu har en musiklärare med kompetens för detta. Verksamhetsmått Antal årsarbetare 2009 2008 2007 Administration/verksamhet 17 17 17 Musikskolan 6 7 7 Antal elever i musikskolan 412 431 419 Biblioteksutlån Antal 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Antal utlån kultur och fritid 0 2005 2006 2007 2008 2009

36 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Socialförvaltning Huvuduppdraget är att utreda, bedöma och besluta om insatser enligt socialtjänstlagen. Vi riktar oss främst till barnfamiljer, vuxna med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa, människor med försörjningsproblem som behöver ekonomiskt bistånd samt vissa insatser till psykiskt funktionshindrade. Inom förvaltningens verksamhetsområde handläggs även familjerättsfrågor. fakta Chef: Monica Grahn (Paul Bergenby 2009) Årsarb: 45 Nämnd: Socialnämnd Ordf: Gunnar Geijer (c) Resultaträkningar kkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2007 Intäkter 1 564 505 1 574 1 089 Kostnader -57 654-43 252-48 703-45 689 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad -56 090-42 747-47 129-44 600 Intern ränta Resultat före kommunbidrag -56 090-42 747-47 129-44 600 Kommunbidrag 42 747 42 747 41 663 41 697 ÅRETS RESULTAT -13 343 0-5 466-2 903 Budgetutfall nettokostnad inkl kapitalkostnad kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut 2009 2009 2009 2008 2007 Administration 4 583 3 034-1 549 3 457 3 259 Sysselsättning 7 498 7 154-344 7 089 6 155 Boende för barn 6 581 6 378-203 5 514 6 229 Försörjningsstöd 14 781 11 090-3 691 9 528 8 782 varav socialbidrag 11 257 7 500-3 757 8 133 7 275 Vuxna missbrukare 8 352 3 820-4 532 6 396 3 648 Barn- och ungdomsvård 11 094 8 098-2 996 12 297 13 600 Familjecentral 599 587-12 510 583 Övrigt 2 603 2 586-17 2 338 2 344 SUMMA 56 090 42 747-13 343 47 129 44 600 Verksamhetsmått socialförvaltning Antal årsarbetare 2009 2008 2007 Administration/verksamhet 45 43 43 Familjehemsförälder 13 22 18 Verksamhetsmått LSS* inom socialförvaltningen Antal årsarbetare administration 2 2 2 Antal årsarbetare verksamhet 12 12 17 Antal sysselsatta, dagverksamhet 50 48 48 Bruttokostnad kkr/sysselsatt 152 148 130 Försörjningsstöd (socialbidrag) Antal hushåll med socialbidrag 388 362 345 Nettokostnad, kkr/bidragshushåll 28,9 23,1 21,1 Socialbidrag, kr per invånare/år 914 664 574 Stödinsatser 2009 2008 2007 Kontaktpersoner 50 46 50 Stödfamiljer 5 5 5 Korttidshem barn, antal dygn Pumphusgatan 12 114 191 275 Korttidshem vuxna, antal dygn Östersund korttidshem (privat) 51 54 8 Korttidstillsyn, antal vårddygn för barn över 12 år 42 80 50 Institutionsvårdskostnad 2009 2008 2007 (köpta tjänster) nettokostnad, kkr Barn och ungdom 2 804 4 340 6 073 Vuxna 4 406 2 488 1 479 Familjehem barn/vuxna 4 521 4 651 3 999 Socialnämndens ekonomiska mål Korta ned tiden för socialbidragsberoende (antal månader) 4,4 3,8 4,0 * LSS = Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 37 Årets händelser Antalet anmälningar om barn som riskerar fara illa har minskat något. Vid årsskiftet hade vi ingen ungdom placerad på institution, minskning av kostnader motsvarande 1,5 Mkr, och endast en ungdom placerad på förstärkt familjehem. Övriga placeringar gäller traditionella familjehem inom kommunen. Kostnaderna för familjehemmen har minskat med 0,1 Mkr. Till denna positiva utveckling har familjebehandlingsteamet bidragit. Vårt eget HVB-hem avvecklades vid årsskiftet. Barn- och familjeenheten redovisar ett negativt resultat motsvarande -3 Mkr mot budget. Antalet missbrukare med behov av insatser ökade andra halvåret 2008 och trenden har fortsatt under 2009 varför kostnaderna för dessa också markant har ökat med 1,9 Mkr. Den öppenvårds- och boendestödsenhet vi under 2009 har planerat för kom igång vid årsskiftet 2009/2010. Den enheten ska borga för att vi nu möter människor tidigare och kan ge egna insatser tidigare. Det borde under 2010 innebära att behovet av institutionsvård minskar. Inom enheten arbetar en socialsekreterare med myndighetsutövning och ett öppenvårdsteam bestående av en socialsekreterare, två beroendeterapeuter samt resurser motsvarande en boendestödjare. Bemanningen har tagits från befintliga resurser. Vuxenenheten redovisar ett negativt resultat motsvarande -4,5 Mkr mot budget. Kostnaderna för ekonomiskt försörjningsstöd (socialbidrag) ökade som befarat i och med förändringarna av a-kassan och socialförsäkringssystemet. Kostnaden har sedan 2007 ökat med 55 procent (4 Mkr) och sedan 2008 med 38 procent (3,1 Mkr). Totalt blev det ett underskott på -3,8 Mkr mot tilldelad budget 2009. Totalt redovisade enheten för ekonomiskt försörjningsstöd ett negativt resultat motsvarande -3,7 Mkr mot budget. Under december startade Samverkanshuset där kommunen och arbetsförmedlingen samverkar för att stödja personer som står utanför arbetsmarknaden. BUDGETUTFALL Socialförvaltningen har inte heller i år klarat tilldelad budgetram. Det är även i år kostnaderna för myndighetsutövningen, sådant vi enligt lag är ålagda att verkställa som står för det mesta i obalansen. Resultat Socialförvaltningen redovisar ett underskott på -13,3 Mkr. Detta beror bland annat på ovan redovisat men också extraordinära kostnader på grund av ombyggnation av socialkontoret, personalförstärkning på grund av arbetsbelastning m m. Att budgetera en verksamhet som socialförvaltningens är inte lätt när verksamheten direkt påverkas av omvärldsförändringar lokala som nationella. Det borde snart vara dags att tillskjuta ekonomiska medel som motsvarar verkligheten eller motsvarar en realistisk målsättning. Dagens metod när man politiskt tilldelar medel är inte till gagn vare sig för klienter, anställda eller nämnd. FRAMTIDEN Från och med 2010 sker en sammanslagning av socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Den nya förvaltningen får namnet Vård- och socialförvaltning. Verksamhetsmått Utbetalda socialbidrag kkr 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2005 2006 2007 2008 2009 KPI Socialbidrag Institutionsvård kkr 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2005 2006 2007 2008 2009 Barn och ungdom Vuxna Familjehem barn/vuxna socialförvaltning

38 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Vård och omsorg Socialnämnden har ålagt vård- och omsorgsförvaltningen att enligt delegation verkställa insatser enligt SoL och LSS samt enligt socialnämndens ambitionsnivå. Som huvudman för den kommunala hälso- och sjukvården har socialnämnden även gett vård- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att tillgodose behovet av hälso- och sjukvård när det bedöms att insatserna ska ges i form av hemsjukvård. fakta Chef: Monica Grahn Årsarb: 426 Nämnd: Socialnämnd Ordf: Gunnar Geijer (c) Resultaträkningar kkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2007 Intäkter 33 719 30 266 34 191 27 177 Kostnader -248 123-242 055-247 366-233 554 Avskrivningar -145-145 -180-158 Verksamhetens nettokostnad -214 549-211 934-213 355-206 535 Intern ränta -59-59 -73-38 Resultat före kommunbidrag -214 607-211 993-213 428-206 573 Kommunbidrag 211 993 211 993 213 510 207 527 ÅRETS RESULTAT -2 614 0 82 954 Budgetutfall nettokostnad inkl kapitalkostnad kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut 2009 2009 2009 2008 2007 Administration 6 422 10 528 4 106 5 397 6 853 Bostad med särskild service vuxna 23 314 23 513 199 22 609 18 721 Personlig assistans 7 216 9 336 2 120 6 769 7 729 Boende för vuxna, stödinsats 349 403 54 451 318 Särskilt boende 87 363 80 210-7 153 88 601 87 439 Nattlag Strömsund 4 658 4 184-474 4 409 4 922 Gemensamhetsboende 2 426 1 687-739 2 972 2 826 Hemvård 60 159 57 568-2 591 59 726 55 411 Hemsjukvård 15 073 16 000 927 15 085 15 093 Dagverksamhet 192 253 61 254 316 Kommunrehab 7 348 8 311 963 6 837 6 325 Utskrivningsklara 88-88 318 620 SUMMA 214 607 211 993-2 614 213 428 206 573 vård och omsorg Verksamhetsmått Antal årsarbetare 2009 2008 2007 Administration 8 7 6 Verksamhet 418 441 431 Antal pensionärer 65 år och äldre 2 904 2 896 2 896 varav 80 år och äldre 897 909 947 Bostad med särskild service inom LSS Antal brukare 47 47 46 Bruttokostnad, kkr/brukare 502 485 417 Hemvård 2009 2008 2007 Antal vårdtagare 400 405 371 Bruttokostnad kkr/vårdtagare 155 152 151 Gemensamhetsboenden (87 platser) redovisas i SCBstatistik under ordinärt boende. Särskilt boende* Antal budgeterade platser 196 196 196 Antal utnyttjade platser 189 189 192 Bruttokostnad kr/vårddygn exkl lokalkostnader 1 315 1 318 1 264 * inklusive nio korttidsplatser närvårdsavdelning (NÄVA). Hemsjukvård 2009 2008 2007 Antal vårdtagare 580 543 524 Bruttokostnad kkr/vårdtagare 27 29 31 Personlig assistans 2009 2008 2007 Antal brukare* 18 17 21 Bruttokostnad, kkr/person med assistans 1 399 1 458 1 064 Nettokostnad, kkr/person med assistans 401 398 368 * inklusive brukare med assistansförmedling.

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 39 Årets händelser Data för öppna jämförelser inom äldreomsorgen har samlats in i tre omgångar inom kvalitetsområden: tillgänglighet, delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet, självständighet, mat, stöd till närstående, läkarmedverkan, ledning och uppföljning samt information. Resultatet av insamlade uppgifter har presenterats vid tre tillfällen på Äldreguiden. Äldreguiden ger stora möjligheter till jämförelser på kvalitetsområdesnivå. Förvaltningen uppvisar hög kvalitet. Vi vill fortsätta utveckla kvaliteten och driva förändringsarbete så att vi även framledes håller god kvalitet i jämförelser. Våra ansökta stimulansmedel möjliggör mängder med kompetensutveckling i verksamheten. Läkemedelsgenomgångar är exempel på en stor och viktig satsning som genomförts. Projektet socialt innehåll har möjliggjort en satsning främst i särskilda boenden och där rollen som kulturombud har utvecklats. Validering, föreläsningar, försök med IntraPhone, studiecirkel, studiebesök är några fler exempel på satsningar som genomförts med hjälp av stimulansmedel. En ny gruppbostad (fullvärdigt boende) för personer med funktionsnedsättning har tagits i bruk. Inom hemsjukvården ser vi en fortsatt ökning av palliativ vård och multisjuka. Beviljade projektmedel har möjliggjort inventering och delvis kartläggning relaterat till Lag om valfrihetssystem (LOV). Sammanslagning av hemtjänstdistrikt. Förvaltningens interna utbildningsdagar Barrometerdagarna (som fokuserar på förvaltningens målområden) höll en hög kvalitet och fina utvärderingsresultat från medarbetarna. RESULTAT Även 2009 kunde förvaltningen presentera en balanserad budget förutom kostnader för Närvårdsavdelningen (NÄVA). Även en fördröjd budgetanpassningsprocess klarade vi av inom förvaltningen. Vård- och omsorg kan i jämförelse med liknande kommuner och även nationellt påvisa balanserade kostnader trots finansiering av externa områden. Av länets kommuner har vi lägsta standardkostnadsavvikelse (källa: öppna jämförelser). Måluppfyllelse Vårt viktigaste uppdrag är fokus på vårdtagare/brukare så att de får insatser av god kvalitet. Vård- och omsorgsförvaltningen har kompetent och engagerad personal vilket har visats inte minst i jämförelser, äldreguiden och efterfrågan av tjänster inom förvaltningen. När avvikelser, fel och brister uppstår försöker vi se hur detta kan förebyggas och åtgärdas ur ett kvalitetsperspektiv. Mål följs upp, mäts och utvärderas. Kvalitet Ytterligare ett antal medarbetare har genomfört validering till undersköterska med hjälp av våra stimulansmedel. Vårt ledningssystem Vägvisaren genomgår revidering. Uppföljning och besök av medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, fungerar mycket tillfredsställande. Praktikavtal med universiteten ger utrymme till verksamhetssatsningar t ex inköp av litteratur och kompetensutveckling. Avvikelser, synpunkter och klagomål registreras och anmäls inom samtliga lagstiftningsområden och återförs. Arbetet pågår nu med insamlingen av enkätdata för 2010 års jämförelser. Att öppet redovisa kvaliteten och effektiviteten i det offentliga åtagandet är viktigt. En viktig del är att analysera data och skapa möjligheter för medarbetarna att omsätta analyser i konkreta förbättringar ned på enhetsnivå. Framtiden Arbete med datainsamling är tidskrävande vilket gör att förvaltningen behöver bra lokala IT-system till nationella register. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren behöver utvecklas. Lokalfrågan för målgruppen inom bostad med särskild service måste hållas levande eftersom målgruppen åldras och är i behov av tillgängliga ändamålsenliga lokaler. Vi ska klara konkurrens och få fortsatt förtroende att bedriva vård och omsorg. Sammanslagning av vård- och socialförvaltning kräver en ändamålsenlig organisation utifrån uppdrag, ansvar, roll och verksamhetsnämndens mål och ambitioner med resurstilldelning. Även ett samlat ledningssystem ska utvecklas. Verksamhetsmått Hemsjukvård/hemvård Antal vårdtagare 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 Hemsjukvård Hemvård LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade SoL = Socialtjänstlagen HSL = Hälso- och sjukvårdslagen vård och omsorg

40 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Närvård Frostviken Närvård Frostviken är ett samarbete mellan Strömsunds kommun och Jämtlands läns landsting. Verksamheten består i att genomföra primärvårdens uppdrag med första linjens sjukvård samt att tillgodose vård, omsorg, stöd och service till äldre/ sjuka och funktionshindrade i egna hem och i särskilt boende. Syftet är att genom samordning av de totala resurserna genomföra en god och kostnadseffektiv nära vård till medborgarna. fakta Chef: Anders Heimdahl Årsarb: 42 Nämnd: Närvårdsnämnd Frostviken Ordf: Bengt Bergqvist (s) Resultaträkningar kkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2007 Intäkter 11 332 11 360 10 100 11 261 Kostnader -29 623-29 259-30 914-30 153 Avskrivningar -74-74 -55 Verksamhetens nettokostnad -18 365-17 973-20 869-18 892 Intern ränta -6-6 -7 Resultat före kommunbidrag -18 371-17 979-20 876-18 892 Kommunbidrag 17 979 17 979 17 961 17 626 ÅRETS RESULTAT -392 0-2 915-1 266 Budgetutfall nettokostnad inkl kapitalkostnad kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut 2009 2009 2009 2008 2007 Närvårdsnämnd 46 40-6 13 11 Ledning och administration -5 604-5 353 251-4 388-4 939 Personlig assistans 585 721 136 726 622 Särskilt boende 5 861 5 917 56 5 908 5 808 Utskrivningsklara 0 0 0 0 38 Gemensamhetsboende 1 872 1 685-187 1 791 1 727 Hälsocentral 9 632 8 976-656 10 580 9 272 Hemvård 4 941 5 175 234 5 136 5 392 Hemsjukvård 937 700-237 1 011 858 Fotvård 102 118 16 99 104 SUMMA 18 371 17 979-392 20 876 18 892 NÄRVÅRD FROSTVIKEN

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 41 Årets händelser Under våren togs nytt politiskt beslut om att avbryta byggplanerna av Levinsgården med hänvisning till osäkerhetsfaktorer när det gäller hälsocentral. I juli jubilerade sjukstugan med 70-årsjubileum, vilket firades med att allmänheten bjöds in till öppet hus vilket var välbesökt och mycket uppskattat. Närvård Frostviken presenterades i stor positiv artikel i tidningen vårdfacket om hur innovativ samverkan i glesbygd är nödvändig. Under våren fick verksamheten ny ambulansbil. Återkommande utslagning av såväl fast som mobil telefoni i Frostviken och i vissa områden i flera dygn, medverkade till ökat personellt resursbehov och aktivering av handlingsplaner. Budgetutfall/RESULTAT Även detta år visar de två största budgetposterna ur personalhänseende ett positivt resultat, särskilt boende och hemvård. Det sjunkande vårdbehovet i hemtjänst och platsreducering vid särskilda boendet tillsammans med god hushållning med resurserna ger överskott. Intäkterna vid dessa kostnadsställen har sjunkit med vårdbehovet. Även ledning/administration, fotvården och personlig assistans ger överskott. Hemsjukvården har ett underskott som till stor del beror på en fördröjning av reduceringar som gjordes inför budgetåret. Vid hälsocentralen är underskottet övervägande och beror i första hand på personalkostnader. Läkarkostnader, sjukresor och intäkter är i balans, medan läkemedelskostnaderna ger ett överskott vid hälsocentralen. Befolkningsunderlaget i Frostviken sjunker drastiskt och med det antalet listade personer vid hälsocentralen vilket medför lägre intäkter från Jämtlands läns landsting. Med ett färre antal vårdtagare i utbyarna är idag hemtjänstinsatser mer koncentrerat till Forsgårdens gemensamhetsboende. KVALITET/MÅLUPPFYLLELSE Vårt mål att invånarna i Frostviken skall erhålla en god och kostnadseffektiv omvårdnad, hälso- och sjukvård genom samverkan har tillgodosetts. Vid vårdplaneringar och i det dagliga arbetet uppdateras rutiner för att säkerställa en god och säker vård. Fallförebyggande arbetet kräver omedelbara fallriskbedömningar, analyser och uppföljningar görs regelbundet. Antalet fallskador för 2009 är 89 stycken, 35 st vid särskilda boendet och 54 st vid det ordinära boendet. Av dessa var det 88 personer med ringa skador och en med större fraktur. Antalet avvikelser är sex st, tre st vid särskilt boende och tre st vid gemensamhetsboendet. Samtliga är uteblivna medicindoser. Matprojektet avslutades i juni och har rönt stor framgång och skapat fortsatt fokus kring innehåll i måltider och dess miljö. Vid hälsocentralen har primärvårdsuppdragets mål tillgodosetts genom god personalsamverkan. Verksamheten har sedan 2008 haft fast läkare vilket innebär trygghet, kontinuitet och säkrad vårdkvalitet för befolkningen. Kvällsöppen läkarmottagning gör oss unika i länet och skapar bra tillgänglighet för befolkningen inom vår ekonomiska ram. Framtiden Det mittskandinaviska regionprojektet tittar på flera framtidsmöjligheter för att utveckla samverkan mellan gränserna. Närvård Frostviken arbetar tillsammans med Teknik och serviceförvaltningen med byggplaner efter nytt politiskt beslut om nybyggnation av särskilt boende utan hälsocentral vid Forsgården. Med anledningen av det minskande befolkningsunderlaget i Frostviken de närmaste åren, är samordning av omvårdnadspersonal i en gemensam verksamhet med närhet till hemtjänstinsatser avgörande ur resurshänseende. Verksamhetsmått Antal årsarbetare 2009 2008 2007 Administration/verksamhet 42 45 45 Befolkningstal 31 december 922 970 997 Antal pensionärer 65 år och äldre 257 264 275 varav 80 år och äldre 84 85 86 Särskilt boende, Uddebo Antal budgeterade platser 14 15 15 Antal utnyttjade platser 14 15 15 Bruttokostnad kr/vårddygn exkl. lokalkostnader 1 095 1 074 1 063 Antal sviktdygn korttidsplats 614 402 273 Forsgårdens gemensamhets- 2009 2008 2007 boende Antal boende 15 15 15 Antal sviktdygn korttidsplats 431 396 434 Hemvård Antal vårdtagare 27 30 36 Bruttokostnad kkr/vårdtagare 149 141 118 Antal trygghetslarm totalt under året 16 20 31 Hemsjukvård Antal vårdtagare 40 40 40 Bruttokostnad kkr/vårdtagare 25 25 21 Hälsocentral 2009 2008 2007 Antal listade personer december 913 965 1 000 Antal läkarbesök 2 462 2 397 2 010 Antal besök distriktssköterskemottagning 1 443 1 866 1 900 -varav antal besök MVC 262 231 257 -varav antal besök BVC 150 166 136 Antal ambulanstransporter 194 177 201 Fotvård Antal behandlingar 342 362 334 Bruttokostnad, kr/behandling 508 471 467 Nettokostnad, kr/behandling 298 274 311 MVC = mödravårdscentral BVC = barnavårdscentral NÄRVÅRD FROSTVIKEN

42 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Övriga verksamheter Budgetutfall nettokostnad inkl kapitalkostnad kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut 2009 2009 2009 2008 2007 Revision 763 780 17 772 689 Kommunstyrelsens övriga verksamheter Kommunfullmäktige, kommunstyrelse 44 438 65 382 20 944 38 477 38 959 Näringsliv 5 765 5 900 135 5 171 4 982 Länstrafik 4 834 5 800 966 3 974 4 700 Företagshälsovård 1 676 1 750 75 1 531 1 612 Kommunledningsförvaltning 25 097 25 566 469 26 148 24 358 -Kansli 3 607 3 628 21 3 464 3 487 -Ekonomi 2 320 2 523 203 2 415 2 181 -Personal 4 242 4 178-64 4 200 3 905 -Löner 2 928 2 892-36 2 977 2 860 -IT 7 899 8 478 579 9 000 8 467 -Gemensamma lokaler 4 101 3 867-234 4 093 3 459 Socialnämnd (endast politiskt organ) 647 783 136 826 797 Biståndsenhet 1 968 2 087 119 1 887 2 031 Överförmyndaren 1 033 1 105 72 1 079 1 001 Revision Ordf: Kurt Blomgren (s) Revisionens uppgift är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna ska årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. De granskar också, som lekmannarevisorer, kommunägda företag. Revisorerna har, med utgångspunkt från genomförd väsentlighetsoch riskanalys, planerat 2009 års revisionsinsatser. Granskningen har bland annat omfattat tillförlitlighet i redovisning, system och rutiner, delårsrapport och årsredovisning, anställningsrutiner, överförmyndarverksamhet, styrelsen/nämndens arbetsformer, sjukfrånvaro, socialnämnden ekonomi i balans, barn-, kultur- och utbildningsnämnden ekonomi i balans, närvårdsnämnden ekonomi i balans, uppföljningar och granskningar 2007, väsentlighets- och riskanalys. Granskningar och revisionsrapporter över genomförda granskningar har successivt kommunicerats och överlämnats till berörda. Revisorerna har bedrivit sin verksamhet inom given budgetram. Revisorerna har biträtts av Komrev inom PricewaterhouseCoopers AB. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING Chef: Anneli Svensson Årsarbetare: 35 Ordf: Karin Stierna (c) övriga verksamheter Kommunledningsförvaltningen (KLF) är organisatoriskt indelad i fem enheter: ekonomi, personal, löner, kansli och IT. Lokalkostnaderna för kommunhuset, lokalkontoret i Hoting och socialkontoret betalas av förvaltningen. Under december 2009 flyttade IT in i kommunhuset vilket leder till lägre hyreskostnader för 2010. Förvaltningen redovisar ett överskott mot budget med +470 kkr. Det kunde tidigt prognostiseras, och orsaken var medvetet vakanshållna tjänster. Förvaltningen, främst löneenheten, har varit engagerad i bytet till ett nytt personaladministrativt system med självservice som påbörjades under våren 2009, och som slutförs under 2010. Arbetsledarna får bättre uppföljning och information och arbetstagarna kan följa sin lönespecifikation i självservice och meddela löner om något saknas eller är fel. Sollefteå kommun sköter driften av det nya systemet. Även en programvara för rehabiliteringsverksamheten har införskaffats under 2009, genom erhållna investeringsmedel. Övriga investeringar är att det nu finns flera trådlösa nätverk inom kommunhus, socialkontor och gymnasieskolan. Ett första steg mot en gemensam kundtjänst har tagits under året, genom att vissa arbetsuppgifter på prov har överförts från teknik- och serviceförvaltningen till kommunens reception. Försöksverksamheten ska utvärderas under 2010. Kommunens post och bud har bedrivits med en mindre organisation och begränsade turer från 2009. Kommunens arkiv har diskuterats men ännu ej slutligt avgjorts vad gäller renovering, placering etc.

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 43 Elektroniska fakturor blev verklighet i och med att vi fick vår första leverantör att sända elektroniska fakturor, vilket sparar såväl tid som miljö. Arbetet fortsätter med att få in flera leverantörer, genom öronmärkta projektmedel. Arbetet med att minska korttidsfrånvaron har bedrivits i samarbete med företagshälsovården. 40 personer har berörts av olika insatser utifrån behov och förutsättningar. I ca 85 procent av fallen har sjukfrånvaron minskat. Kommunstyrelsen fick besked om att sökta medel erhålls för ett projekt inom Jämställdhetsintegrering som startar 2010, och drivs bland annat genom KLF. Investeringar i moderna IT-system fortsätter. Förvaltningen får en nyckelroll vid införandet av schema- och bemanningssystemet Time Care, och även vid införandet av ett ärendehanteringssystem för hela kommunen. Inget system finns upphandlat ännu. Ett stort förändrings- och effektiviseringsarbete planeras inom IT, som innebär att kommunens olika nät görs om till ett. Idag har skola och administrationen olika nät. Under utveckling är även bättre analys- och uppföljningsverktyg inom redovisningen och effektivare hantering av interna transaktioner. Inom personalredovisning kommer vi att nyttja ytterligare funktioner från det nya lönesystemet. Avtalet med Frostviksfjäll om kommunal administrativ service kommer att sägas upp. Lokalkontoret i Hoting planeras att läggas ned under 2011, vid en pensionsavgång. Arbetsförmedlingen har sagt upp sin del i den gemensamma lokalen vilket ökar lokalkostnaden för KLF. Dialogutbildning och friskvårdsdagar kommer ej att bedrivas under de närmaste åren. Det är en del av det utbud som begränsas i tider med krympta ramar. Flera EU-projekt drivs nu inom kommunen. Ingen extra personal tillsätts inom KLF vilket gör att det tidvis blir hög belastning på personalen. Förvaltningen får ekonomisk kompensation vilket bidrar positivt till budgeten. Förhoppningsvis kan en del av utrymmet nyttjas till utbildning och andra utvecklingsinsatser som det annars är svårt att inrymma ekonomiskt. BISTÅNDSENHET Enhetschef: Karin Henriksson Årsarbetare: 4 Ordf: Gunnar Geijer (c) Under hela året har det varit hög arbetsbelastning för alla handläggare. Flera svåra och komplicerade ärenden har tagit mycket tid i anspråk. Biståndsenheten har sedan i juli utrett och beslutat om färdtjänst. Från augusti 2009 har en handläggare arbetat 50 procent SoL-handläggare och 50 procent som färdtjänsthandläggare. En handläggare tar hand om alla vårdplaneringar med länssjukvården via meddix och fattar korta beslut, vilket har lett till smidigare planeringar med länssjukvården. Besluten följs upp och omprövas inom ca en månad. Brukarens behov kan ofta förändras sedan man kommit hem från sjukhuset. Omprövningar och uppföljning av beslut medför att brukaren får rätt insatser utifrån behov. Enhetens resultat för 2009 visar ett överskott mot budget med +119 kkr. Detta beror på att en tjänst som handläggare ej varit tillsatt under ca tre månader av året. Arbetet med kvalitetsutveckling vid utredning, dokumentation samt överlämnade av ärendet till verkställighet fortsätter, vilket kommer att innebära en ökad rättssäkerhet för brukarna. Under 2010 beräknas arbetet med att ta fram en vägledning/ rutin för handläggning av LSS-ärenden att slutföras. Under våren kommer vi att påbörja arbetet med att ta fram en vägledning/rutin för handläggning av SoL-ärenden. Överförmyndaren Överförmyndare: Angelica Texmo Årsarbetare: 1 Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare samt ge tillstånd till olika rättshandlingar och andra åtgärder. Överförmyndaren arbetar för en rättssäker handläggning och en god kvalité. Under året har överförmyndaren genomfört utbildning för gode män och förvaltare och medverkat och informerat om överförmyndarverksamheten inom kommunens verksamheter men även inom andra verksamheter. Man kan tydligt se att ärendena blir mer omfångsrika och kommuniceringen med gode män, förvaltare, förmyndare med flera tar en stor del av handläggningstiden. Försämrade förutsättningar för huvudmännen att själva stå för ställföreträdarens arvodeskostnader, till följd av den allmänna nedgången i ekonomin, kommer sannolikt få effekt för överförmyndarens budget under 2010. Verksamhetsmått Kommunledningsförvaltning/IT Anslutna datorer/skrivare etc i nätverket Antal 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 Kommunledningsförvaltning/IT Anslutna arbetsplatser i nätverket Antal 60 Anslutna enheter i nätverket 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 Överförmyndaren Gode män och förvaltare Antal Anslutna noder 300 i nätverket 250 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 Övriga Förvaltare Gode män I gruppen Övriga ingår bl a barn med förmögenhet, barn med spärrade bankmedel och tillfälliga gode män vid rättslig handling. övriga verksamheter

44 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Personalredovisning Minskat antal årsarbetare Kommunstyrelsen har från 2006 antagit verksamhetsmål som innebär att antalet årsarbetare ska minska med 2 procent. Under 2009 har antalet årsarbetare minskat med 56 st, 4,59 procent. Teknik- och serviceförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har tappat flest årsarbetare. De flesta av kommunens arbetstagare återfinns inom vård- och omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt teknik- och serviceförvaltningen. Antal årsarbetare 2009 2008 Kommunchef 1 1 Teknik- och serviceförvaltning 147 192 Strömsund Turism 8 9 Kommunledningsförvaltning 35 37 Framtids- och utvecklingsförvaltning 87 83 Miljö och bygg 11 10 Barn- och utbildningsförvaltning 332 321 Kultur och fritid 23 24 Biståndsenhet 4 4 Socialförvaltning 45 43 Vård- och omsorgsförvaltning 426 448 Närvård Frostviken 42 45 Överförmyndare 1 1 Totalt 1 162 1 218 Sysselsättningsbefrämjande åtgärder 14 24 Åldersfördelning Åldersfördelningen bland de kommunanställda är oförändrad till nackdel för åldersgruppen 39 år och yngre. Den genomsnittliga åldern har ökat till 49 år. Könsfördelning 81 procent av kommunens samtliga anställda är kvinnor och 19 procent är män. Sysselsättningsgrader Andelen heltidsarbetande medarbetare har ökat till 64 procent. Av kommunens anställda arbetar 49 procent av kvinnorna heltid och 15 procent av männen. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har minskat även under 2009, från 7,9 procent till 6,1 procent. Från 1 november 2006 upphörde reglerna om medfinansiering för arbetsgivare vad gäller sjukförsäkringen. Lagändringen ska vara kostnadsneutral för arbetsgivarkollektivet, som innebär att samtidigt som tidigare avgifter togs bort höjdes arbetsgivaravgiften med 0,14 procentenheter från och med 1 januari 2007. Arbetsgivarens kostnad för sjuklön 2009 uppgick till ca 6,6 Mkr. RehabiliteringsKEDJA Från 1 juli 2008 har regler om rehabiliteringskedja införts med fasta tidpunkter för provning av en sjukskrivens arbetsförmåga och därmed rätt till sjukpenning. De första 90 sjukskrivningsdagarna ska prövning ske i förhållande till arbetstagarens vanliga arbete. Från dag 91 ska prövning ske i förhållande till annat tillgängligt arbete hos arbetsgivaren. Från dag 181 sker prövning i förhållande till allt reguljärt arbete på arbetsmarknaden. Arbetet med sjukfrånvaron har varit fokuserad på arbetstagare sjukdagar över 90 och 180. Verksamhetsmått personalredovisning Sysselsättningsgrader % 70 60 50 40 30 20 10 2008 2009 Sysselsättningsgrader fördelade på kön % 100 Kvinnor 80 Män 60 40 20 Åldersfördelning % 40 30 20 10 2008 2009 0 100 77-99 50-69 0-49 0 100 70-99 50-69 0-49 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 45 Personalredovisning Årsredovisning sjukfrånvaro 2009 Indikator I förhållande till Sjukfrånvaro i Sjukfrånvaro i procent 2009 procent 2008 Total Sammanlagd sjukfrånvaro ordinarie arbetstid 6,10 7,93 Långtidssjukfrånvaro Total 60 dagar eller mer sjukfrånvaro 71,72 72,92 Sjukfrånvarotid för kvinnor Sjukfrånvarotid för män Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 6,76 9,19 Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 3,59 3,49 Sjukfrånvarotid Sammanlagd i åldersgruppen ordinarie arbetstid 29 år eller yngre i åldersgruppen 29 år eller yngre 1,96 3,43 Sjukfrånvarotid Sammanlagd i åldersgruppen ordinarie arbetstid 30 49 år i åldersgruppen 30 49 år 5,12 6,92 Sjukfrånvarotid Sammanlagd i åldersgruppen ordinarie arbetstid 50 år eller äldre i åldersgruppen 50 år eller äldre 7,52 9,49 Pensionsavgångar Pension utges enligt KAP-KL tidigast från och med den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 61 år och senast från 67 år. Oavsett vad som sägs i avtalet äger arbetstagare rätt att kvarstå i tjänst till månadsskiftet efter det att denne har fyllt 67 år. Antal pensionsavgångar är beräknade vid 65 år. Verksamhetsmått Pensionsavgångar Antal 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2014 2018 2022 2025 Könsfördelning samtliga anställda Män 19 % Totalt Övriga Närvård Frost, Frostviken, VOF Vård och omsorg Barnutb,FUF och utbildning, Framtid och utveckling Kvinnor 81 % Sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid, % 2009 2008 Teknik- och serviceförvaltning 7,67 7,27 Kommunledningsförvaltning 4,36 4,61 Framtids- och utvecklingsförvaltning 3,97 4,80 Barn-, kultur- och utbildningsförvaltning 6,49 7,83 Socialförvaltning 3,51 4,01 Vård- och omsorgsförvaltning 6,14 9,80 Närvård Frostviken 7,06 11,65 personalredovisning

46 chefer och vd Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Chefer och vd Förvaltnings- och avdelningschefer Anders Andersson Kommunchef Lars Boberg Chef för barn-, kulturoch utbildningsförvaltningen Hans-Erik Dahlgren Chef för kultur- och fritidsavdelningen Anna Gillgren Chef för Strömsund Turism Monica Grahn Chef för vård- och socialförvaltningen Anders Heimdahl Chef för Närvård Frostviken Karin Holmquist Chef för framtidsoch utvecklingsförvaltningen Eva Pettersson Chef för miljö- och byggavdelningen Jörgen Pettersson Chef för teknik- och serviceförvaltningen Anneli Svensson Chef för kommunledningsförvaltningen tillika ekonomichef VD I KOMMUNALA BOLAG chefer och vd Torbjörn Andersson Jämtlandsvärme AB Daniel Perfect Strömsunds Utvecklingsbolag AB Tord Sjödin Strömsunds Hyresbostäder AB Morgan Olsson Tf förbundschef Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 47 politiskt valda Politiskt valda ORDFÖRANDEN I NÄMNDER OCH KOMMUNALA BOLAG Hans Wessén Strömsunds Hyresbostäder AB Gunnar Geijer (c) Socialnämnd Lars-Eric Bergman (m) Barn-, kultur- och utbildningsnämnd Jan-Olof Olofsson (m) Miljö- och byggnämnd Bengt Bergqvist (s) Närvårdsnämnd Frostviken Göran Espmark (c) Jämtlandsvärme AB Kurt Blomgren (s) Revision Karin Stierna (c) Kommunstyrelse Strömsunds Utvecklingsbolag AB Pär Jönsson (m) Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund (Östersunds kommun) Kommunstyrelse 2010 Socialdemokraterna Rättvis demokrati Vänsterpartiet Lennart Oscarsson, Hammerdal, 2e vice ordförande gudrun Hansson, Strömsund Yngve Johansson, Gäddede (fr o m 2009-09-25) Lars Andreasson, Abborrholmberget Anette Bergqvist, Strömsund eva Sjölander, Älgön, Rossön göran Edman, Holmsund mats Almer, Strömsund Anna Forsner-Andersson, Rossön gert Norman, Backe Centerpartiet Moderaterna karin Stierna, Gåxsjö, Ordförande göran Espmark, Äspnäs Jan-Olof Andersson, Trångmon, 1e vice ordförande Britt-Inger Roos, Strömsund politiskt valda Folkpartiet Lars Edin, Strömsund

48 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Organisationsplaner nämndsorganisation Kommunfullmäktige Revisorer Valnämnd Överförmyndaren Kommunstyrelse Närvårdsnämnd Frostviken Socialnämnd Barn-, kultur- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnämnd Förvaltningsorganisation Kommunchef Kansli Ekonomi Personal Löner IT Barn-, kulturoch utbildningsförvaltning Teknikoch serviceförvaltning Framtidsoch utvecklingsförvaltning Kommunledningsförvaltning Vårdoch Socialförvaltning IT-råd Inköp/ upphandling Socialförvaltning Miljö och Bygg SF Socialförvaltning Strömsund Turism SF Socialförvaltning Närvård Frostviken SF Socialförvaltning Biståndsenhet SF Socialförvaltning Överförmyndaren SF organisationsplaner

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 49 Tio år i sammandrag Resultaträkningar Mkr 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Verksamhetens intäkter 117,9 116,3 127,3 126,5 148,7 194,6 206,2 241,4 176,6 155,4 Verksamhetens kostnader -682,3-660,7-694,4-716,5-748,3-807,5-834,4-923,3-814,8-818,5 Avskrivningar -36,7-33,5-35,1-35,2-35,2-34,8-39,8-27,4-37,5-28,6 Verksamhetens nettokostnader -601,1-577,9-602,2-625,2-634,8-647,7-668,0-709,3-675,7-691,7 Skatteintäkter 346,2 366,1 371,6 381,1 376,7 389,5 412,3 423,8 424,5 435,0 Generella statsbidrag och utjämning 223,8 230,6 244,5 253,4 265,4 272,3 271,1 269,5 285,8 281,3 Finansiella intäkter 1,5 1,1 3,1 3,0 3,0 3,2 4,3 5,7 5,7 1,8 Finansiella kostnader -9,7-8,7-7,5-7,5-5,1-5,2-18,7-14,9-17,4-23,7 Resultat före extraordinära poster -39,3 11,2 9,5 4,8 5,2 12,1 1,0-25,2 23,0 2,7 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT- Förändring av eget kapital -39,3 11,2 9,5 4,8 5,2 12,1 1,0-25,2 23,0 2,7 varav jämförelsestörande post avtal Bostadsdelegationen -51,9 grundändring pensionsskuld KPA -24,0-37,9 Balansräkningar Mkr 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 483,1 468,8 456,5 444,2 429,4 405,1 371,7 351,6 326,6 312,7 Maskiner och inventarier 27,5 25,5 25,6 19,9 14,2 10,7 11,5 12,6 8,6 9,2 Finansiella tillgångar 11,8 12,7 13,9 13,8 14,1 13,7 22,3 22,0 21,9 21,8 Omsättningstillgångar Förråd 0,5 0,4 0,5 0,2 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,0 Kortfristiga fordringar 47,4 44,2 49,6 40,6 38,0 44,4 54,7 54,4 47,9 49,9 Kortfristiga placeringar 1,0 3,0 2,0 13,1 13,1 3,2 Likvida medel 41,3 28,6 25,8 49,6 54,3 74,8 85,7 79,4 125,8 160,9 SUMMA TILLGÅNGAR 611,6 580,2 571,9 568,3 551,3 552,0 548,2 533,2 544,1 557,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 247,8 259,0 268,5 273,3 278,5 288,4-81,9-107,1-84,1-81,4 därav årets resultat -39,3 11,2 9,5 4,8 5,2 12,1 1,0-25,2 23,0 2,7 anläggningskapital 298,5 323,1 331,6 320,5 325,0 317,5-37,6-90,1-122,7-122,5 rörelsekapital -50,7-64,1-63,1-47,2-46,5-29,0-44,3-17,0 38,7 41,1 Avsättningar Pensionsavsättning 7,0 7,5 7,0 7,7 11,2 14,1 388,0 416,2 417,5 432,9 Andra avsättningar 42,9 32,2 24,5 26,9 29,1 30,9 30,2 30,0 32,3 33,3 Skulder Långfristiga skulder 174,0 144,2 133,2 122,8 92,4 67,0 30,0 30,0 30,0 0,0 Kortfristiga skulder 139,9 137,3 138,7 137,6 140,1 151,5 181,9 164,0 148,3 172,9 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 611,6 580,2 571,9 568,3 551,3 552,0 548,2 533,2 544,1 557,7 Ställda panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse - pensionsskuld 341,4 345,1 351,1 362,6 368,3 371,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Borgensförbindelser 176,3 176,6 155,5 149,3 127,9 117,3 113,0 113,0 111,2 120,8 tio år i sammandrag

50 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Sex år i sammandrag Kassaflödesanalyser Mkr (t o m 2003 upprättades s k finansieringsanalyser) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Löpande verksamhet Årets resultat 5,2 12,1 1,0-25,2 23,0 2,7 Justering för av- och nedskrivningar 35,2 34,8 39,8 27,4 37,4 28,6 Justering för gjorda avsättningar 10,9 4,7 373,2 99,9 23,4 119,0 Justering för ianspråktagna avsättningar -5,2-2,4-29,3-71,8-19,8-102,6 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -2,2-371,3 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 46,1 49,4 42,7 30,3 64,0 47,6 Förändring kortfristiga skulder 2,5 11,6 30,3-17,8-15,7 24,5 Förändring kortfristiga fordringar 2,6-6,5-21,5 11,5 6,4-1,9 Förändring förråd -0,1 0,2 0,2 Kassaflöde från löpande verksamhet 51,1 54,5 51,5 24,1 54,7 70,4 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar -16,6-7,2-9,9-8,5-11,8-15,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,9 0,2 2,7 0,2 3,4 0,1 Förändring av finansiella anläggningstillgångar -0,3 0,4 2,6-10,9 0,1 0,1 Kassaflöde från investeringsverksamhet -15,0-6,6-4,6-19,2-8,3-15,2 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån Amortering av skuld -30,4-25,4-37,0-30,0 Ökning/minskning långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet -30,4-25,4-37,0-30,0 Förändring i kassaflöde 5,7 22,5 9,9 4,9 46,4 25,2 Likvida medel vid årets början 49,6 55,3 77,8 87,7 92,5 138,9 Likvida medel vid årets slut 55,3 77,8 87,7 92,5 138,9 164,1 varav pensionsmedel 15,4 25,6 36,4 47,3 10,0 25,0 Redovisningsmodell Sambandet mellan redovisningsmodellens olika delar kan åskådliggöras på följande sätt; FEM år i sammandrag Resultaträkningen visar årets finansiella resultat. Den visar hur förändringen av det egna kapitalet under året har uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även utläsas i balansräkningen. Kassaflödesanalysen visar förändringen av kassaflödet, dvs likvida medel. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen och har som syfte att vara resultatutredande.

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 51 Principer och förklaringar Redovisningsprinciper Strömsunds kommuns redovisning bygger på Kommunala redovisningslagen (KRL) samt på rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Sammantaget innebär detta att redovisningen i kommunen sker på ett sätt som i huvudsak överensstämmer med god redovisningssed. För RKR:s rekommendation nr 13.1, redovisning av leasingavtal, gäller följande: Kommunen ska klassificera och dokumentera sina leasingavtal i operationella respektive finansiella. Bedömning har gjorts att endast operationella leasingavtal, med en avtalstid som understiger tre år, finns. Enligt RKR:s rekommendation behöver inte upplysningar om operationella leasingavtal som är kortare än tre år lämnas. Kommunen tillämpar RKR:s idéskrift för avskrivningar: Inventarier och transportmedel 5 10 år Gator, vägar och VA-verk 20 33 år Fastigheter, VA-ledningar 33 50 år För att aktivering ska ske ska anskaffningsvärdet uppgå till minst ett halvt basbelopp och den ekonomiska livslängden vara över tre år. AVSTEG FRÅN REKOMMENDATION Kommunen följer i stort de rekommendationer som RKR hänvisar till. Följande avsteg görs: Pensionsåtaganden: Strömsunds kommun redovisar ej pensioner intjänade före 1998 enligt KRLs blandmodell, det vill säga att intjänade pensionsförmåner före 1998 ska redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Från och med 2006 redovisar kommunen hela pensionsåtagandet som en avsättning i balansräkningen enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Avsikten är att ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling samt en god redovisning. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING De kommunägda bolagens redovisning har skett i enlighet med god redovisningssed och bygger på bokföringslagen, årsredovisningslagen samt aktiebolagslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden vilket innebär att koncernens egna kapital utgörs dels av kommunens eget kapital, dels den del av dotterbolagens egna kapital som upparbetats efter förvärvstidpunkten. Vid upprättande av koncernredovisningen har eliminering gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive företag samt mellan företagen. Obeskattade reserver i företagen har efter avdrag för latent skatteskuld hänförts till eget kapital. Från 2009 ingår inte Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund i de sammanställda räkenskaperna. Motivet för detta är att kommunen färdigställer sitt bokslut före förbundet. Undantag från den sammanställda redovisningen görs med stöd av RKR:s rekommendation nr 8:2. Kommunens andel av förbundets omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder samt avsättningar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Eget kapital Kommunens eget kapital består av anläggningska pital och rörelsekapital. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Benämning för intern ränta och avskrivningar. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt, förmåga att betala skulder i rätt tid. Långfristiga skulder Skulder överstigande ett år. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investerings bid rag. Nettokostnader Driftskostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång, till exempel bankmedel och kundfordringar. Rörelsekapital Differensen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, avspeglar den finansiella styrkan. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga gra den av egna finansierade tillgångar. principer och förklaringar Mkr = mega kronor, miljon(er) kronor kkr = kilokronor, tusen kronor

Ankarede Sielkentjakke Jormvattnet Bastunäsfjället Fiskåfjället Nordli Vilhelmina Föllinge Sollefteå, Sundsvall Sollefteå, Sundsvall Östersund Sundsvall Kommunledningsförvaltningen Box 500 833 24 Strömsund tfn 0670 161 00 Fax 0670 161 05 e-post: ekonomi@stromsund.se www.stromsund.se