Årsredovisning 2009 Strömsunds kommun

Det bästa med Strömsund är Tingvalla, tycker Nova 5 år. Jag tycker det är kul att vara på hembygdsgården, säger Sofie 4 år Årsredovisning 2009 Strömsunds kommun

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 3 Innehåll ATTITYDER OCH VÄRDSKAP Om man söker på ordet attityd i Wikipedia får man upp följande: Attityd avser inom psykologi en persons medvetna eller omedvetna, öppet visade eller dolda, kognitiva eller emotionella inställning till något. Attityder antas ofta stå i nära förhållande till beteende. Fördomar är en typ av attityder där personen övertagit färdiga åsikter och inställningar om en viss sak, företeelse, folkgrupp eller person. Även onyanserat positiva fördomar förekommer. Då är det ju solklart att vinkan påverka och förändra våra negativa attityder. Vi ser också att det förekommer onyanserat positiva fördomar och då är de dessa vi ska lägga vår energi på och sprida. Det sägs att vi föds som original men dör som kopior. Låter inte det otroligt sorgligt? Jo, men frågan är vad vi kan göra åt det. Om man läser Jan Gunnarssons senaste bok Barnen som våra gäster så skriver han följande: Några av oss har fått duktiga guider, andra tyvärr inte. En del av oss har fått uppleva föräldrar som inte bara uppfostrat oss utan även upptäckt oss och lärt oss likt en nyfiken gäst att själva utforska livet. Några av oss har upplevt ett värdskap. Det är bland annat detta vi som vuxna och föräldrar kan tänka på, vad är det vi pratar om vid middagsborden i våra hem. Hur mycket påverkar vi våra barns tankar och attityder? Det är via våra barn vi har framtiden och då bör vi alla ge dem de förutsättningar som krävs för att förbättra och i vissa fall bevara det som är positivt och utvecklande. Barnen är inte våra ägodelar som vi kan forma till något utifrån våra egna drömmar och värderingar. Inte heller till någon kopia av vad vi själva inte lyckades bli. Värdskap Konsten att få sina medmänniskor att känna sig välkomna. Värdskap är något som ska kännas i hela kroppen. Det är upplevelsen av engagemang, att någon bryr sig och att jag som människa är både viktig och värdefull. Värdskap är ett förhållningssätt. Det är attityder och värderingar som visar sig i våra ord och handlingar. Guldstjärnan Gott värdskap och vänligt bemötande gör ett område attraktivt att besöka, bo, verka och leva i. Detta är en framtidsfråga för vår kommun och vårt län. Därför arrangerar Föreningen Fördel Jämtland och länets kommuner Guldstjärnan. Guldstjärnan delas ut varje år till en serviceperson och ett företag som nominerats av kommuninvånarna. Håll utkik efter information när vi drar igång 2010-års jakt efter våra nya stjärnor. Anna Gillgren, turistchef Fakta om Strömsunds kommun 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse 6 9 Kommunens ekonomi 10 11 Noter 12 14 Investeringar 15 Driftredovisning nämnd/verksamhet 16 Nämnderna inför 2009 17 18 ÅRSBERÄTTELSER Strömsunds Utvecklingsbolag AB 19 Strömsunds Hyresbostäder AB 20 Jämtlandsvärme AB 21 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 22 Affärsverksamhet AVA (avfall, vatten och avlopp) 23 Teknik och service 24 25 Strömsund Turism 26 27 Framtid och utveckling 28 29 Miljö och bygg 30 31 Barn och utbildning 32 33 Kultur och fritid 34 35 Socialförvaltning 36 37 Vård och omsorg 38 39 Närvård Frostviken 40 41 Övriga verksamheter 42 43 Personalredovisning 44 45 Chefer och vd 46 Politiskt valda 47 Organisationsplaner 48 Tio år i sammandrag 49 Sex år i sammandrag 50 Redovisningsmodell 50 Principer och förklaringar 51 Sammanställning: Kommunledningsförvaltningen Grafisk form: Gerd Sjöberg, Strömsund Turism Porträttfoto: Strömsunds Foto, Tore Torstensson och Gerd Sjöberg Omslagsfoton: Pernilla Hermansson Tryck: Prinfo Accidenstryck 2010 Adress: Strömsunds kommun Storgatan 15 Box 500 833 24 Strömsund Tfn: 0670-161 00 vx Fax: 0670-161 05 E-post: stromsunds.kommun@stromsund.se Hemsida: www.stromsund.se Org nr: 212000-2486 INNEHÅLL

4 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Fakta om kommunen Statistik 2009 31 december Kommunal utdebitering 2009, kr/skattekrona per församling Kommun Landsting Begravnings- Kyrko- Totalt avgift avgift Strömsund 23,07 10,60 0,36 1,33 35,36 Strömsunds pastorat 23,07 10,60 0,35 1,33 35,35 Frostviken 23,07 10,60 0,52 1,38 35,57 Invånarantal 2009 12 286 2008 12 532 2007 12 679 2006 12 782 2005 12 931 Antal invånare/församling 2009 2008 Ström/ Alanäs 5 674 5 729 Hammerdal/ Gåxsjö 2 552 2 598 Frostviken 922 970 Fjällsjö 900 925 Bodum 616 629 Tåsjö 1 622 1 681 12 286 12 532 Åldersfördelning Ålder Antal % % Riket 0-6 år 722 6% 8% 7-17 år 1 397 11% 13% 18-24 år 1 038 8% 9% 25-44 år 2 283 19% 26% 45-64 år 3 685 30% 26% 65-79 år 2 180 18% 13% 80+ år 981 8% 5% Mandat i kommunfullmäktige 2007-2010 2003-2006 Socialdemokraterna 13 22 Rättvis demokrati 8 Centerpartiet 5 10 Moderaterna 4 4 Folkpartiet 1 2 Vänsterpartiet 3 8 Miljöpartiet 0 1 Kristdemokraterna 0 2 Politisk vilde 1 Beslut 2009 Certifiering av lokalt Vård- och omsorgscollege (kf 7/2009) Deltagande i gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (kf 22/2009) Planförslag för vindkraft i kommunens södra del antas (kf 40/2009) Handlingsprogram för skydd mot olyckor och extraordinära händelser antas (kf 67/2009) fakta om kommunen Ny skolplan för gymnasiet antas (kf 68/2009) Framtids- och utvecklingsförvaltningen får i uppdrag att inleda försöksverksamhet med samverkanshuset (kf 72/2009) Rossöns Camping säljs till Västiöns Vilda Produkter AB för 78 000 kronor (ks 179/2009) Strömsunds kommun söker utvecklingsmedel hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för jämställdhetsintegrering (ks 237/2009). SKL har beviljat bidrag med 1,1 Mkr. Campingen i Hammerdal säljs till familjen Van Veen för 440 000 kronor (ks 280/2009)

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 5 Årets resultat blev +2,7 miljoner vilket innebär att vi klarar lagens krav på att ha en kommunal ekonomi i balans. Verksamheterna släpar efter i sitt omställningsarbete och det är inte hållbart i längden om vi skall kunna lägga fokus på att utveckla vår kommun. Vi är dock skuldfria vad avser lån och vi kan nu höja vår ambition att amortera vår pensionsskuld och förbättra vår soliditet. I bokslutet kan vi se att verksamheterna fortfarande har svårigheter att hålla de ramar som de erhållit i budget. Vi förtroendevalda i nämnder och styrelser har ett stort ansvar för att i dialog med verksamheterna prioritera vad som skall göras och att vi gör det på det mest effektiva sättet. Slutligen också verkligen tar de beslut som krävs, vilket tyvärr verksamheternas resultat delvis visar att vi inte gör. 2009 präglades väldigt mycket av den lågkonjunktur som slog till över hela landet. Hög arbetslöshet och slutligen också en väldigt stor utflyttning gav en befolkningsminskning som vi inte sett på länge, -246 personer. Glädjande nog ser vi att de ungdomar som flyttar går vidare till högre studier vilket är ett klokt val i en period av lågkonjunktur. För att vår kommun skall vara ett naturligt val att flytta till för bland annat dessa ungdomar, är det viktigt att vi fortsätter jobba mot de sex mål vi satt upp: God ekonomisk hushållning Starkt näringsliv Kunskap och lärande Livskvalitet och trygghet Hållbar samhällsutveckling Medborgardialog För att lyckas nå de mål vi satt upp krävs det ett nära samarbete mellan kommunen, näringslivet och alla våra byutvecklingsgrupper. Jag är övertygad om att det samarbetet och att vi samlar oss kring ovanstående mål stärker vår attraktivitet, vänder vår befolkningsutveckling och ytterligare ökar våra möjligheter till en positiv utveckling i vår kommun. Karin Stierna (c), kommunstyrelsens ordförande kommunalrådet har ordet

6 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Förvaltningsberättelse Bokslutsanalys kommunkoncernen Positivt resultat för kommunkoncernen Strömsunds kommunkoncern redovisar ett positivt resultat med ca +3,5 Mkr. Samtliga ingående enheter har minst ett nollresultat. Strömsunds kommun ingår med +2,7 Mkr. Strömsunds Hyresbostäder AB har ett överskott med 614 kkr. Utfallet är väsentligt bättre än budget på grund av färre vakanser och lägre ränte- och uppvärmningskostnader. Positivt är att ekonomin även inrymt nedskrivningar med 2,2 Mkr. Jämtlandsvärme AB redovisar en vinst på 227 kkr. Bolaget har fortsatt investera i utbyggnad av fjärrvärme och låneskulden har därför ökat. Strömsunds Utvecklingsbolag AB redovisar även i år ett nollresultat, efter ägarbidrag med 3,7 Mkr. Beslut har tagits om att EM-lab ska avvecklas under 2010. Från 2009 ingår inte Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund i de sammanställda räkenskaperna. Motivet för detta är att kommunen färdigställer sitt bokslut före förbundet. Undantag från den sammanställda redovisningen görs med stöd av rekommendation nr 8:2 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kommunens andel av förbundets omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Låneskulden minskad Eftersom kommunen amorterat sitt sista lån på 30 Mkr har låneskulden för kommunkoncernen minskat. Jämtlandsvärme AB har ökat sina lån med 10,5 Mkr. För Strömsunds Hyresbostäder AB är låneskulden oförändrad. Framtiden Allmännyttans framtid på vikande marknader är fortfarande oklar. Bostadsbolaget har ett fortsatt arbete med att avveckla lägenheter på grund av höga vakanstal. Jämtlandsvärme AB har ytterligare låneutrymme på 16 Mkr (med kommunal borgen) att investera för under 2010. Såväl villor som affärsfastigheter kommer att anslutas till fjärrvärme under året. Strömsunds Kommun Strömsunds Utvecklingsbolag AB 100 % Strömsunds Hyresbostäder AB 100 % Jämtlandsvärme AB 100 % Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 25 % Intressebolag: Strömsundshälsan AB. Kommunen ingår i det finansiella Samordningsförbundet Strömsund (FINSAM). förvaltningsberättelse Fakta koncern Förändring av egna kapitalet enligt 2009 2008 bolagens årsredovisningar (Mkr) Strömsunds kommun 2,7 23,0 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 0,0 0,0 Strömsunds Hyresbostäder AB 0,6 0,0 Jämtlandsvärme AB 0,2 0,2 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 0,4 0,6 Budget från kommunen (Mkr) 2009 2008 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 3,7 3,7 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund (25%) 14,4 14,0 Totalt 18,1 17,8 Avsättning pensioner inkl löneskatt Strömsunds kommun 432,9 417,5 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 0,8 0,8 Strömsunds Hyresbostäder AB 1,3 1,2 Jämtlandsvärme AB Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund (25%) 2,3 1,8 Totalt 435,0 421,3 Total låneskuld (Mkr) 2009 2008 Strömsunds kommun 0,0 30,0 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 0,1 0,2 Strömsunds Hyresbostäder AB 74,7 74,7 Jämtlandsvärme AB 30,9 20,4 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund (25%) 0,0 0,0 Totalt 105,7 125,3

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 7 Förvaltningsberättelse Bokslutsanalys kommunen finansiella målen DELVIS uppfyllda Strömsunds kommuns resultat för 2009 är +2,7 Mkr och lagens krav på balans i kommunens ekonomi är därmed uppfyllt. Men kommunen har själv satt högre krav än så. Ambitionen är att ha en god ekonomisk hushållning, och då krävs ett årligt överskott motsvarande minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkterna. Från år 2009 har det budgeterats ett överskott med +14 Mkr. Den finansiella målsättningen nås således inte. Kommunens andra finansiella mål är att investeringarna begränsas till max 20 Mkr per år. 2009 års investeringar uppgår till 15,4 Mkr och målet nås. Investeringarna finansieras med egna medel, dvs utan banklån. Det tredje finansiella målet är att amortera 25 Mkr per år på pensionsskulden, balans i vilket är en höjd ambition kommunens mot tidigare år. Någon faktisk amortering har inte ekonomi skett 2009 men medel har öronmärkts och målet är därför uppnått. Resurser kontra ambitioner? Det är fortfarande för stora skillnader mellan budgetramar och ambitioner vilket leder till stora budgetavvikelser. Verksamheterna får minskade ramar för varje år. Demografin leder till konsekvenser i form av minskad intäktssida för kommunen. Årliga rationaliseringar krävs därför för att finansiera löne- och prisökningar. Redan i början av budgetåret 2009 stod det klart att stora underskott i flera nämnder inte skulle kunna arbetas bort under året. Fullmäktige fattade därför beslut om att ej nyttja de särskilda medel som fanns budgeterade till utveckling, omställning och oförutsett. På det viset kunde kommunens totala resultat ändå visa plus på bokslutsdagen. Obalansen, det vill säga underskotten för verksamheterna uppgick till drygt -24 Mkr. Socialnämndens bokslut visar -15,7 Mkr. Socialförvaltningen redovisar -13,3 Mkr och det är vård för vuxna, barn och ungdomar samt försörjningsstödet som avviker mot budget. Åtgärder har satts in i form av verksamhetsförändringar som ska leda till minskade kostnader. Vård- och omsorgsförvaltningen redovisar ett underskott på -2,6 Mkr. En orsak är att kommunen har fortsatt att köpa ett antal närvårdsplatser från landstinget, vilket ej var planerat i budgeten. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har ett underskott på -7,6 Mkr 2009. Största underskotten finns inom grundskolan. Antal barn och elever fortsätter att minska men organisationen har inte anpassats därefter. Ett lokalminskningsprojekt är nu igång. Finanssidan sämre än vanligt Finanssidan totalt går något sämre än budgeterat främst på grund av extremt höga räntekostnader för pensionsskulden och återbetalning av för höga preliminära skatteintäkter. Befolkningsminskningen blev större än under de senaste åren men rymdes precis inom budget, minskningen blev -246 personer. Ränteintäkterna blev högre än budgeterat på grund av god likviditet och att alla kommuner fick en engångsutdelning från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Investeringarna på rimlig nivå Under 2009 investerades totalt 15,4 Mkr i kommunens fastigheter och anläggningar samt inventarier. Inom renhållningsverksamheten har investerats för 5 Mkr, bland annat i ny återvinningscentral i Hammerdal. Till detta går inga skattemedel utan det är brukarkollektivet som betalar via avgifterna. För övrigt har det även investerats i åtgärder för bättre brandskydd och energieffektiviseringar samt i it-system. Det största objektet, nytt äldreboende i Gäddede, har ombudgeterats till 2010 med 29 Mkr på grund av nya och förändrade beslut. Projektet kommer att sträcka sig över flera år. Kommunens finansiella mål God ekonomisk hushållning Mkr 30 20 10 0-10 -20-30 2007 2008 2009 2010 + 14 Mkr = god ekonomisk hushållning 2011 I resultatet för 2007 ingår en jämförelsestörande post på -37,9 Mkr. Investeringar Mkr 60 God ekonomisk hushållning 50 40 30 20 10 Åren 2007 2009 avser bokslut, 2010 budget och 2011 plan Investeringar Max 20 Mkr per år 0 2007 2008 2009 2010 2011 2010 inkl ombudgeteringar från 2009 med 42,5 Mkr. Låneskuld Mkr 40 30 20 10 0 2007 Lån slutamorterat februari 2009 2008 2009 Mkr 50 Låneskuld 40 Öronmärkta medel för framtida amortering pensionsskuld 30 20 10 Totala pensionsmedel per 2009-12-31 36,4 Mkr 0 2008 2009 2010 2011 förvaltningsberättelse Öronmärkta medel för fr

8 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Förvaltningsberättelse I budget 2010 finns nu totalt 52,5 Mkr att investera för. Trots detta klaras taket på max 20 Mkr i genomsnitt per år, eftersom det varit flera år med låg investeringsnivå. En del av det ombudgeterade beloppet kommer att nyttjas först 2011. Låneskulden är noll Från en nivå 2001 med banklån på 174 Mkr har målet nu nåtts och kommunen är utan låneskuld. Under 2009 slutamorterades kommunens sista lån. Pensionsskulden ökar Pensionsskulden uppgår till ca 433 Mkr, en ökning med ca 15 kommunen Mkr från 2008. Kommunen valde är utan att visa hela pensionsskulden i låneskuld balansräkningen redan 2006. Kommunen har hittills amorterat (genom försäkringslösning) ca 80 Mkr på pensionsskulden, som annars skulle ha varit över 500 Mkr. I bokslut 2009 har 25 Mkr öronmärkts som pensionsmedel. Ambitionen har höjts från budgeterade 10 Mkr per år till 25 Mkr per år eftersom utrymme inte längre behövs till att amortera på lån. Med tidigare års medel finns nu 36,4 Mkr för framtida amortering eller om kommunen kanske väljer att starta en pensionsstiftelse, vilket är under utredning. För några år sedan hade Strömsund den tredje största pensionsskulden per invånare. Enligt en nyare sammanställning är vi nu på 14:e plats. Här syns att ambitionen att minska skulden genom amortering har gett resultat. Befolkningsminskningen gör dessvärre att vi jobbar lite i motvind när man fördelar skulden per invånare. Soliditeten behöver stärkas Kommunens eget kapital är negativt sedan hela pensionsskulden lyftes in i balansräkningen år 2006. Det egna kapitalet har dock stärkts något under 2008 och 2009. Soliditeten, den långsiktiga betalningsförmågan, uppgår till -15 procent när pensionsskulden inräknas. Om pensionsskulden räknas bort är soliditeten +54 procent. Ambitionen är att successivt förbättra soliditet och eget kapital, vilket också kan ske om de årliga finansiella målen uppfylls. Borgensåtagandet har ökat Borgensåtagandet uppgår till 120,8 Mkr i bokslut 2009, en ökning med 9,6 Mkr, vilket beror på Jämtlandsvärme AB:s ökade låneskuld med kommunal borgen. Det finns beslut på ytterligare 16 Mkr borgen till Jämtlandsvärme, men dessa medel har inte lånats upp ännu. Borgensåtagandet kommer således att öka ytterligare till nästa bokslut. Trots det just nu ökade borgensåtagandet har borgensrisken minskat under senare år. 1998 uppgick borgensåtagandet till 225 Mkr och då ingick bland annat bostadsrättsföreningar med 61 Mkr vilka generellt sett utgör en hög risk. Idag är borgensrisken gentemot bostadsrättsföreningar nere i 8,5 Mkr genom att det i tidigare bokslut gjorts avsättningar som täcker delar av riskåtagandet. Fullmäktige har, liksom föregående år, förlängt HSB:s bostadsrättsförening Rönnens rekonstruktionsavtal med endast ett år på grund av deras osäkra ekonomiska situation. Kommunen lämnar idag endast borgen till sina egna bolag. Bokslutsåtgärder inför framtiden Förutom avskrivningar enligt plan har vissa punktinsatser gjorts. Fastigheter på väg ur kommunal ägo prioriteras, så även i år. En översyn av mark har också lett till nedskrivningar. Totalt har värden för 1,7 Mkr skrivits ned. Fondering för framtida återställande av deponier uppgår i detta bokslut till 825 kkr, och följer den plan som SWECO (konsultfirma) tagit fram åt kommunen. förvaltningsberättelse Verksamhetsmått Känslighetsanalys Hur påverkas resultatet av ändrade priser m m? Löneökning med 1 % (inkl arbetsgivaravgift) -4,3 Mkr Prisförändring 1 % på övriga kostnader +/-4,2 Mkr Förändrad utdebitering med 1 kr +/-19 Mkr Borgensåtagande Mkr 200 150 100 50 Övriga Bostadsrättsföreningar Kommunala företag Pensionsskuld, total Mkr 500 400 300 200 100 Avsättningar Ansvarsförbindelse 0 2005 2006 2007 2008 2009 0 2005 2006 2007 2008 2009

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 9 Förvaltningsberättelse För fortsatt avvecklings- och utvecklingsarbete inom kommunens bostadsbolag, SHB, har avsatts 1 Mkr. Politiska inriktningsmål Fullmäktige har fastlagt ett antal inriktningsmål för mandatperioden, dessa är: 1. Strömsunds kommun ska i verksamheter och arbete uppvisa en god ekonomisk hushållning. 2. Kommunens näringsliv med starkt lokalt engagemang finns på internationella marknader. 3. Kunskap, lärande och förnyelse är i vår kommun starka drivkrafter för tillväxt. 4. Strömsunds kommun förknippas med livskvalitet och trygghet. 5. Livet och framåtskridandet i Strömsund präglas av en hållbar samhällsutveckling. 6. I vår kommun kännetecknas medborgardialogen mellan kommunal verksamhet och invånare av ömsesidigt förtroende. Målen finns mer detaljerade i kommunens utvecklings- och budgetdokument. När det gäller målet om god ekonomisk hushållning har kommunen från år 2004 haft som mål att minska kommunens lokalytor. Under 2009 har endast 305 m 2 minskats men flera fastigheter är på gång att avvecklas. Arbetet med lokalminskningar fortsätter. Målet att anpassa antalet anställda utifrån demografin har nåtts. Den totala sjukfrånvaron har minskat även under 2009, från 7,9 procent till 6,1 procent vilket är positivt (mer finns att läsa längre bak, under rubriken Personalredovisning). Vad gäller övriga mål står kommunen inför många utmaningar de kommande åren. Även om konjunkturen har vänt i den nedersta svackan sedan 1930-talet så har vi en lång tid av återhämtning framför oss. Lågkonjunkturen har också inneburit mindre intäkter till kommunen. skapa rimliga förväntningar Kommunen har som sin viktigaste uppgift att ge service till: Medborgare Företagare Besökare Kommunen och övrig offentlig verksamhet har dock inte outtömliga resurser. Därför måste det till en utveckling i hur vi löser våra uppgifter men också ett tydliggörande av rollerna för att på så sätt skapa rimliga förväntningar. En trend som är mycket tydlig i den offentliga serviceutvecklingen är olika typer av e-tjänster. Här kommer vi på olika sätt att jobba vidare på interna system men även för dialog direkt mot de som vi ger service till. Ett annat område som vi måste öka ansträngningarna är inom energiområdet. Energiförbrukningen och därmed kostnaderna måste ned. Detta innebär krav på både lokal- och energieffektiviseringar. Dessutom finns det många olika arbetsmöjligheter inom den framtida energisektorn till exempel inom vindkraft och biobränsle. Även om arbetslöshetssiffrorna just nu kan verka dystra så kommer vi inom kort att ha betydande arbetskraftsbehov. För att kunna lösa framtidens välfärdstjänster måste vi få fler i arbete. Därför är det viktigt med; jämställda arbetsplatser att bryta utanförskap och isolering så att man kommer tillbaka till arbetsmarknaden verka för inflyttning och invandring ha en utbildning anpassad till arbetsmarknadens krav skapa attraktiva miljöer och mötesplatser. Anders Andersson Kommunchef Anneli Svensson ekonomichef Verksamhetsmått Pensionsskuldens fördelning 2009 2008 per kategori (antal personer) arbetstagare 1 766 1 976 pensionstagare 836 800 avgångna 2 497 2 229 garantipensioner 24 23 visstidspensioner 2 2 Totalt 5 125 5 030 Pensionskostnader (Mkr) 2009 2008 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt 12,1 3,7 Avgiftsbestämd ålderspension 16,6 16,0 Premier, avgifter m m 3,3 2,1 Löneskatt 4,7 4,3 Finansiell kostnad 22,9 15,4 Totalt 59,6 41,5 förvaltningsberättelse

10 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Kommunens ekonomi Resultaträkningar Mkr Kommun Kommun Kommun Koncern Koncern Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2009 2008 Verksamhetens intäkter Not 1 155,4 177,6 176,6 204,3 221,3 Verksamhetens kostnader Not 2-818,5-825,1-814,8-855,5-849,1 Avskrivningar Not 3-28,6-35,0-37,4-35,9-43,2 Verksamhetens nettokostnader -691,7-682,5-675,7-687,1-671,0 Skatteintäkter Not 4 435,0 446,0 424,5 435,0 424,5 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 281,3 269,0 285,8 281,3 285,8 Finansiella intäkter Not 6 1,8 0,5 5,7 1,8 5,0 Finansiella kostnader Not 7-23,7-19,0-17,4-26,9-21,5 Resultat före extraordinära poster 2,7 14,0 23,0 4,1 22,8 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat före bokslutsdispositioner 2,7 14,0 23,0 4,1 22,8 Bokslutsdispositioner -0,4-0,4 Skatt -0,2-0,1 ÅRETS RESULTAT- Förändring av eget kapital Not 8 2,7 14,0 23,0 3,5 22,3 kommunens ekonomi Kassaflödesanalyser Mkr Kommun Kommun Kommun Koncern Koncern Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut Löpande verksamhet 2009 2009 2008 2009 2008 Årets resultat Not 18 2,7 14,0 23,0 3,5 22,3 Justering för av- och nedskrivningar Not 3 28,6 30,0 37,4 35,9 43,2 Förändring för avsättningar Not 21-22 16,4 10,0 3,6 16,9 4,8 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,3 0,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 47,6 54,0 64,0 56,6 70,8 Förändring kortfristiga skulder Not 24 24,5-15,7 22,9-5,6 Förändring kortfristiga fordringar Not 15-1,9 6,4-2,5 2,1 Förändring förråd 0,2-0,3-0,2 Kassaflöde från löpande verksamhet 70,4 54,0 54,7 76,7 67,1 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Not 10-11 -15,4-59,2-11,8-30,3-34,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 10-11 0,1 3,4 0,1 3,4 Förändring av materiella anläggningstillgångar Förändring av finansiella anläggningstillgångar Not 12-14 0,1 0,1-0,1 Kassaflöde från investeringsverksamhet -15,2-59,2-8,3-30,2-31,4 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 31,5 16,0 Amortering av skuld Not 25-30,0-55,0-50,5-3,0 Ökning/minskning långfristiga fordringar -0,2 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -30,0-55,0-19,0 12,8 Förändring i kassaflöde 25,2-60,2 46,4 27,5 48,5 Likvida medel vid årets början Not 16-17 138,9 92,5 148,9 * 101,4 Likvida medel vid årets slut Not 16-17 164,1 138,9 176,4 149,9 Av kassaflödet har 25 Mkr förts till pensionsmedel år 2009. * Exkl Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund fr o m 2009.

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 11 Kommunens ekonomi Balansräkningar Mkr Kommun Kommun Kommun Koncern Koncern Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2009 2009 2008 2009 2008 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 9 1,9 2,9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 10 312,7 322,9 326,6 451,5 456,5 Maskiner och inventarier Not 11 9,2 14,3 8,6 11,0 14,6 Finansiella tillgångar Not 12-14 21,8 22,0 21,9 3,0 4,2 Summa anläggningstillgångar 343,7 359,2 357,1 467,4 478,2 Omsättningstillgångar Förråd 0,0 0,2 0,2 2,2 1,9 Kortfristiga fordringar Not 15 49,9 54,4 47,9 58,5 58,3 Kortfristiga placeringar Not 16 3,2 0,0 13,1 3,7 14,3 Likvida medel Not 17 160,9 75,3 125,8 172,7 135,7 Summa omsättningstillgångar 214,0 129,9 187,0 237,1 210,2 SUMMA TILLGÅNGAR 557,7 489,1 544,1 704,5 688,4 Eget kapital Not 18-81,4-94,1-84,1-65,1-68,0 därav årets resultat 2,7 14,0 23,0 3,5 22,3 *anläggningskapital Not 19-122,5-72,7-122,7-110,6-103,6 *rörelsekapital Not 20 41,1-21,4 38,7 45,6 35,6 Avsättningar Avsättning för pensioner Not 21 432,9 401,0 417,5 435,0 421,3 Andra avsättningar Not 22 33,3 30,9 32,3 37,5 36,0 Summa avsättningar 466,2 431,9 449,8 472,5 457,3 Skulder Långfristiga skulder Not 23, 25 0,0 0,0 30,0 105,6 124,6 Kortfristiga skulder Not 24 172,9 151,3 148,3 191,5 174,5 Summa skulder 172,9 151,3 178,3 297,1 299,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 557,7 489,1 544,1 704,5 688,4 Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensåtagande Not 26 120,8 130,0 111,2 14,8 16,1 Ekonomiska mått för kommunen utveckling 2007 2009 2009 2008 2007 Antal invånare 12 286 12 532 12 679 Utdebitering 23.07 23.07 23.07 Soliditet (inkl pensionsskuld) -15% -15% -20% Soliditet (exkl ansvarsförbindelse pensionsskuld) 54% 55% 52% Skuldsättningsgrad (inkl pensionsskuld) 115% 115% 120% Nettokostnad i % av skatter och statsbidrag 97% 95% 102% Eget kapital, Mkr -81,4-84,1-107,1 Eget kapital, kr/invånare -6 625-6 711-8 447 Nettoinvesteringar, Mkr 15,4 11,8 19,7 Nettoinvesteringar, kr/invånare 1 253 942 1 554 Skulder (inkl samtliga pensionsåtaganden), kr/invånare 52 019 50 120 50 501 Borgensåtaganden, kr/invånare 9 832 8 873 8 597 kommunens ekonomi Förpliktelsebelopp (skulder+pensioner+borgen), kr/invånare 61 851 58 993 59 098

12 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Kommun Kommun Koncern Koncern 2009 2008 2009 2008 (Mkr) (Mkr) (Mkr) (Mkr) 1. Verksamhetens intäkter 155,4 176,6 204,3 221,3 Intäkter ordinarie verksamhet 291,8 289,8 376,2 383,0 Realisationsvinster 1,5 0,3 1,5 0,3 Interna intäkter -137,9-113,5-173,4-162,0 2. Verksamhetens kostnader -818,5-814,8-855,5-849,1 Kostnader ordinarie verksamhet -999,4-984,2-1 070,8-1 061,6 Interna kostnader 137,9 113,5 173,4 162,0 Kapitalkostnader 44,3 56,1 44,3 56,1 Pensionskostnader -36,8-26,1-37,7-29,7 Differens mellan kalkylerade och faktiska PO-påslag 35,2 25,0 35,2 25,0 Förändring semesterlöneskuld inkl sociala.avgifter 0,3 0,9 0,1-0,9 3. Avskrivningar -28,6-37,4-35,9-43,2 Planenliga avskrivningar -26,9-27,7-31,8-32,9 Nedskrivningar -1,7-9,7-4,1-10,3 4. Skatteintäkter 435,0 424,5 435,0 424,5 Preliminär kommunalskatt 449,7 428,5 449,7 428,5 Prognos slutavräkning kommunalskatt innevarande år -15,2-3,1-15,2-3,1 Slutavräkning kommunalskatt föregående år 0,5-0,9 0,5-0,9 5. Generella statsbidrag och utjämning 281,3 285,8 281,3 285,8 Fastighetsavgift 17,5 16,7 17,5 16,7 Inkomstutjämningsbidrag 135,3 143,7 135,3 143,7 Kostnadsutjämningsbidrag 96,8 92,1 96,8 92,1 Strukturbidrag 26,7 27,0 26,7 27,0 Nivåjustering -6,1-5,8-6,1-5,8 Utjämningsbidrag LSS 11,1 12,1 11,1 12,1 6. Finansiella intäkter 1,8 5,7 1,8 5,0 Räntor, likvida medel 0,9 4,4 0,9 4,8 Utdelning Jämtlandsvärme AB 0,0 1,2 Återbetalning från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 0,7 0,7 Övrigt 0,2 0,2 0,2 0,2 7. Finansiella kostnader -23,7-17,4-26,9-21,5 Räntor, långfristig upplåning -0,3-1,8-3,4-5,7 Ränta pensionsavsättning -22,9-15,4-23,0-15,6 Övriga finansiella kostnader -0,6-0,2-0,5-0,2 8. Årets resultat Årets finansiella resultat är +2,7 Mkr mot +23,0 Mkr för år 2008. Årets finansiella resultat inom koncernen är +3,5 Mkr mot +22,3 Mkr för år 2008. Avstämning balanskrav 1,2 22,7 Årets resultat 2,7 23,0 Realisationsvinst -1,5-0,3 (kkr) (kkr) (Mkr) (Mkr) 9. Immateriella anläggningstillgångar (goodwill) 1,9 2,9 Bokfört värde 1 januari 2,9 3,9 Planenliga avskrivningar -1,0-1,0 NOTER 10. Mark*, byggnader och tekniska anläggningar 312 724 326 604 451,5 456,5 Anskaffningsvärde 543 137 756,3 Årets nyanskaffningar 8 229 14,9 Årets omklassificeringar 732 21,7 Ackumulerade avskrivningar -194 551-275,5 Årets avskrivningar -24 677-28,1 Ackumulerade upp-/nedskrivningar -23 467-44,0 Årets upp-/nedskrivningar -1 694-3,9 Årets försäljningar, bokfört värde -122-0,1 307 587 441,3 Pågående investeringar Anskaffningsvärde 1481 19,6 Årets nyanskaffningar 4 389 12,3 Årets omklassificeringar -732-21,7 5 137 10,2 * Taxeringsvärdet för kommunens skog uppgår till 19,3 Mkr.

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 13 Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Kommun Kommun Koncern Koncern 2009 2008 2009 2008 (kkr) (kkr) (Mkr) (Mkr) 11. Maskiner/inventarier 9 194 8 588 11,0 14,6 Anskaffningsvärde 39 759 45,0 Årets nyanskaffningar 2 818 3,1 Ackumulerade avskrivningar -31 522-34,6 Årets avskrivningar -1 526-2,0 Ackumulerade upp-/nedskrivningar -335-0,3 Årets upp-/nedskrivningar 0-0,2 Årets försäljningar, bokfört värde 0 0 Då kommunen 2009 övergått från netto till bruttoredovisning av anläggningstillgångar enligt RKR:s rekommendation nr 11:1, görs ej specificering bakåt i tid (not 10-11). 12. Aktier 19 430 19 430 0,5 0,5 Jämtlandsvärme AB (100%) 11 300 11 300 Strömsunds Hyresbostäder AB (100%) 7 500 7 500 Länstrafiken i Jämtland AB (10,64%) 300 300 0,3 0,3 Strömsunds Utvecklingsbolag AB (100%) 150 150 Inlandsbanan AB (6%) 180 180 0,2 0,2 Andelar 595 601 0,7 0,7 Kommuninvest* 450 450 0,5 0,5 Strömsundshälsan ekonomisk förening 67 67 0,1 0,1 Skogsägarna Norrskog ekonomisk förening 77 83 0,1 0,1 * Kommunens andel i Kommuninvest har genom insatsemissioner ökat med 19,8 kkr, total andel 585 kkr. 13. Bostadsrätter Strömsund 1 674 1 674 1,7 1,7 14. Långfristiga fordringar 99 197 0,0 1,0 Strömsunds Utvecklingsbolag AB 99 197 Östersunds kommun 0,0 1,0 HSB:s brf Rönnen har en skuld till kommunen på 11,3 Mkr enligt rekonstruktionsavtal KF 18, 2004. Summa finansiella anläggningstillgångar (not 12-14) 21 797 21 902 3,0 4,2 15. Kortfristiga fordringar 49 884 47 943 58,5 58,3 Kundfordringar 11 898 11 182 19,9 19,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 677 5 909 8,1 7,5 Fordringar hos staten 22 234 25 794 22,4 26,1 Övriga kortfristiga fordringar 7 075 5 058 8,1 5,7 16. Kortfristiga placeringar 3 200 13 140 3,7 14,3 Obligationer 3 200 13 140 3,2 13,1 Övriga kortfristiga placeringar 0 0 0,5 1,2 17. Likvida medel 160 899 125 762 172,7 135,7 Bank 160 500 125 372 172,3 135,3 varav pensionsmedel 36 403 11 341 36,4 11,3 Övrigt (plusgiro, kassa, övrigt) 400 390 0,4 0,4 18. Eget kapital (Mkr) (Mkr) (Mkr) (Mkr) Ingående eget kapital -84,1-107,1-68,0-90,3 Justering ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning -0,6 Justerat ingående eget kapital -84,1-107,1-68,6-90,3 Årets resultat 2,7 23,0 3,5 22,3 Utgående eget kapital -81,4-84,1-65,1-68,0 19. Anläggningskapital Anläggningskapitalet utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder samt avsättningar. 20. Rörelsekapital Rörelsekapitalet utgör skillnaden mellan omsättnings tillgångar och kortfristiga skulder. (kkr) (kkr) (Mkr) (Mkr) 21. Avsättning för pension inkl löneskatt 432 884 417 526 435,0 421,3 Avsättning för pensionsförpliktelser intjänade t o m 1997-12-31 Ingående avsättning inkl löneskatt 383 711 386 635 Pensionsutbetalningar -10 593-9 692 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 20 832 14 233 Aktualisering -1 144-3 548 Förändring löneskatt 1 989-570 Övrigt -904-3 347 Utgående avsättning inkl löneskatt 393 891 383 711 NOTER

14 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Noter till resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser Kommun Kommun Koncern Koncern 2009 2008 2009 2008 (kkr) (kkr) (Mkr) (Mkr) 21. Avsättning för pension inklusive löneskatt (fortsättning) Avsättning för pensionsförpliktelser intjänade fr o m 1998 exkl ÖK-SAP* Ingående avsättning inkl löneskatt 26 943 22 957 Pensionsutbetalningar -1 157-970 Nyintjänad pension 2 221 3 372 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 1 643 916 Förändring löneskatt 629 778 Övrigt -115-110 Utgående avsättning inkl löneskatt 30 164 26 943 Avsättning för pensionsförpliktelser intjänade fr o m 1998 ÖK-SAP*, 28 st Ingående avsättning inkl löneskatt 6 872 6 647 Pensionsutbetalningar -4 064-3 686 Arbetstagare som pensionerats 5 073 3 232 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 381 246 Förändring löneskatt 382 44 Övrigt 185 389 Utgående avsättning inkl löneskatt 8 829 6 872 Aktualiseringsgrad 90,0%.*ÖK-SAP = Överenskommen särskild avtalspension. Förtroendevald med uppdrag med minst 40% har rätt till pension enligt PRF-KL. Fr o m 2006 redovisas pensionsförpliktelser, intjänade till och med 1997-12-31, som avsättning istället för ansvarsförbindelse, s k fullfonderingsmodell. 22. Andra avsättningar 33 331 32 295 37,5 36,0 Åtagande enligt Bostadsdelegationen 10 515 10 515 10,5 10,5 Borgensåtagande - övriga 3 661 3 779 3,7 3,8 Garantibesiktningar enligt entreprenadavtal 312 261 0,3 0,3 Deponiåtgärder 14 945 14 840 14,9 14,8 Avveckling/utveckling fastigheter SHB 3 898 2 900 3,9 2,9 Latent skatteskuld 4,2 3,7 Summa avsättningar (not 21-22) 466 215 449 821 472,5 457,3 23. Långfristiga skulder 0 30 000 105,6 124,6 Kommuninvest 0 30 000 106,1 125,1 Uppbokad kortfristig del -0,5-0,5 24. Kortfristiga skulder 172 874 148 345 191,5 174,5 Leverantörsskulder 16 500 11 956 22,7 24,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 47 596 29 580 57,0 41,1 Skulder till staten 30 269 14 962 30,3 15,2 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid inkl sociala avgifter 43 035 43 300 44,5 45,1 Pensionspremier avgiftsbestämd ålderspension 16 250 16 000 16,4 16,1 Övriga kortfristiga skulder 19 225 32 546 20,6 32,4 25. Total låneskuld 0 30 000 106,1 125,1 Nyupplåning 0 0 31,5 16,0 Amorteringar -30 000 0-20,5-3,0 NOTER (Mkr) (Mkr) (Mkr) (Mkr) 26. Borgensåtagande 120,8 111,2 14,8 16,1 Kommunala bolag 106,1 95,1 0,0 0,0 Strömsunds Hyresbostäder AB (SHB) 74,7 74,7 Jämtlandsvärme AB 31,4 20,4 Egna hem 40% 3,6 4,1 3,6 4,1 Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) 3,2 3,7 3,2 3,7 Övriga 0,4 0,4 0,4 0,4 Bostadsrättsförening HSB 8,5 8,7 8,5 8,7 Idrottsanläggningar 1,6 1,8 1,6 1,8 Utrikeshallen AB 0,7 0,7 0,7 0,7 Fjällsjöhallen AB 0,9 1,1 0,9 1,1 Övriga 1,0 1,4 1,1 1,5 Attacus Jämtlandshus AB 1,0 1,4 1,0 1,4 Övrigt 0,1 0,1 Strömsunds kommun har i augusti 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Strömsunds kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,22 procent.

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 15 Investeringar Den sedan 2008 beslutade nybyggnaden av lokaler för Närvård Frostvikens verksamhet sköts upp och kommer att påbörjas under 2010. Energieffektiviseringsarbetet har fortsatt under året och bland annat har delar av Hjalmar Strömerskolan tilläggsisolerats, byte av motorvärmaruttag, klimatstyrning av fastigheter m m påbörjats. Fortsatt konvertering till fjärrvärme där så är möjligt pågår. Största objekt är Rossöcenter som ska konverteras från elvärme, vilket kommer slutföras under 2010. Inom VA konverteras också reningsverket i Strömsund till fjärrvärme med driftsättning tidigare delen av 2010. Installation av automatisk sprinkler har utförts vid Forsgårdens och Granbackens boenden som brandskyddsåtgärder. Övriga brandskyddsåtgärder som genomförts är bland annat larmkompletteringar och brandcellsavgränsningar. De flesta, i dag kända, bristerna i brandskydd vid kommunens boenden bedöms vara åtgärdade kommande år. Dock kommer behov av åtgärder i övriga fastigheter till stor del att kvarstå ytterligare ett antal år. Totalt ca 1,6 Mkr har investerats i beläggning av gator och vägar runt om i kommunen. Enskilt största objektet är Järnvägsgatan i Strömsund. Beläggning har också skett av nya på-/avstigningsplatsen vid Vattudalsskolan som därmed är färdigställd. Inom renhållningen har, efter flera års diskussion om bl a lämplig plats, ny återvinningscentral (ÅVC) i Hammerdal kunnat driftsättas. Även två nya slambehandlingsanläggningar, Hammerdal och Rossön, har färdigställts och tagits i drift. Inom VA-verksamheten har investering gjorts på grund av bristande funktioner. Bland annat har sänkning av flouridhalten i vattnet i Backe gjorts för att klara lagkrav samt ombyggnad av slamdammar vid Rossöns reningsverk. Investeringsredovisning, nämnd kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2009 2009 2009 2008 Kommunstyrelse 15 198 59 190 43 992 11 788 Miljö- och byggnämnd 238 200-38 Närvårdsnämnd 57 Summa 15 436 59 390 43 954 11 845 därav inventarier och maskiner 2 783 2 735-48 891 skolor, sjukhem, daghem etc 4 446 37 402 32 956 6 846 vattenverk, avlopp, renhållning 6 235 17 281 11 046 3 152 gator, vägar, parker 1 972 1 972 Summa 15 436 59 390 43 954 11 845 Total nettoinvestering 15 436 59 390 43 954 11 845 INVESTERINGAR

16 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Driftredovisning Driftredovisning, nämnd (inkl kapitalkostnader) kkr Kostnader Intäkter Nettoav- Netto- Redovisat Budget Redovisat Budget vikelse budget 2009 2009 2009 2009 2009 2009 Revision 763 780 17 780 Kommunfullmäktige, kommunstyrelse 423 095 403 583 233 651 194 477 19 662 209 106 Miljö- och byggnämnd 6 351 6 135 2 152 2 456-520 3 679 Barn- kultur- och utbildningsnämnd 223 563 213 191 10 776 8 015-7 611 205 176 Socialnämnd 308 698 288 381 35 385 30 771-15 703 257 610 Närvårdsnämnd 29 703 29 339 11 332 11 360-392 17 979 Överförmyndaren 1 033 1 105 72 1 105 Summa 993 206 942 514 293 296 247 079-4 475 695 435 Avsättningar, nedskrivningar etc 7 059 926-6 133 SUMMA 1 000 265 942 514 294 222 247 079-10 608 695 435 Driftredovisning, verksamhet nettokostnad (inkl kapitalkostnader) kkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 2009 2009 2009 2008 Revision 763 780 17 772 Kommunfullmäktige, kommunstyrelse 56 713 78 832 22 119 49 152 Teknik- och serviceförvaltning 26 957 23 495-3 462 27 280 Strömsund Turism 4 041 3 631-410 4 238 Kommunledningsförvaltning 25 097 25 566 469 26 148 Framtids- och utvecklingsförvaltning 76 637 77 582 945 74 012 Miljö och Bygg 4 199 3 679-520 3 878 Barn- och utbildningsförvaltning 196 034 188 854-7 180 193 366 Kultur och Fritid 16 753 16 322-431 16 748 Socialnämnd (endast politiskt organ) 647 783 136 825 Biståndsenhet 1 968 2 087 119 1 887 Socialförvaltning 56 090 42 747-13 343 47 129 Vård- och omsorgsförvaltning 214 607 211 993-2 614 213 428 Närvård Frostviken 18 371 17 979-392 20 876 Överförmyndaren 1 033 1 105 72 1 079 Summa 699 910 695 435-4 475 680 818 DRIFTREDOVISNING

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 17 Nämnderna inför 2010 Kommunstyrelse Den ekonomiska situationen 2009 har varit tuff och årets resultat landade på +2,7 Mkr, 11,3 Mkr sämre än budget. Det år vi har framför oss kommer också att präglas av mindre skatteintäkter samt det faktum att många verksamheter inte ligger i balans vad avser ramar och ambitioner. Det innebär att kommunstyrelsen även detta år måste lägga stor vikt vid att följa nämndernas och förvaltningarnas följsamhet till angivna ramar. För att vi även fortsättningsvis skall kunna uppfylla målet om god ekonomisk hushållning krävs, förutom att ramarna hålls, ett intensifierat arbete med ägarfrågor. Bland dem vill jag särskilt lyfta följande tre områden. Arbetet med lokalminskningar måste intensifieras, vi äger och nyttjar fortfarande alldeles för stor andel kvadratmeter i förhållande till antalet invånare. Utifrån vår nyss antagna handlingsplan för konkurrensutsättning skall vi pröva vår egen effektivitet mot andra utförare och även pröva frågan om vad någon annan lika gärna kan göra. Med fokus på den goda arbetsplatsen kan vi fortsätta öka våra frisktal. Mår våra anställda bra och känner att ett bra inflytande på sin arbetsplats blir vår service till våra invånare bättre och effektivare. Trots att vi även under 2010 kommer att ha mindre resurser att röra oss med måste vi lägga fokus på att arbeta med frågor som utvecklar vår kommun. Vi skall förverkliga arbetet med jämställdhet som tillväxtfaktor samt öka vår inflyttning så att vi står redo när konjunkturen vänder och vi behöver mer och ny arbetskraft. Karin Stierna (c), ordf Miljö- och byggnämnd Den kommunövergripande översiktsplanen är inne i sitt slutskede men kommer att behöva kompletteras utifrån nya strandskyddsbestämmelser och EU:s vattendirektiv. Inom ramen för de nya strandskyddsbestämmelserna ges möjlighet för planläggning av områden för landsbygdsutveckling med höga attraktionsvärden för boende. Åldern på detaljplaner inom kommunens tätorter varierar i hög grad och måste successivt förnyas. Det tidigare kommunala tillsynsansvaret enligt djurskyddslagstiftningen har övertagits av länsstyrelserna och resursanpassning med anledning av detta är genomförd. Förändrad tillståndsprövning för större vindkraftsparker från miljö- och byggnämnden till miljöprövningsdelegationen medför minskning av nämndens intäkter samtidigt som medverkan från nämnden fortsatt kvarstår. Justering av taxan för bygganmälan av större vindkraftsparker har beslutats. Nämndens tilldelade budgetram har minskat kraftigt och arbete med anpassning till den nya budgetförutsättningen har inletts. En viktig förutsättning i anpassningen är att den kommunövergripande kostnaden för karthanteringen inte enbart belastar nämnden samt att visionen om ett arbetssätt med GIS-baserat (Geografiskt Informationssystem) arbete inom hela kommunförvaltningen genomförs. Jan-Olof Olofsson (m), ordf Barn-, kultur- och utbildningsnämnd De kommande åren, 2010 och framåt, står nämnden inför stora utmaningar. Elevantalet i skolan fortsätter att minska och anpassningar därefter är ett måste. Men vi har under 2009 vidtagit ett antal åtgärder och påbörjat en anpassning av våra skollokaler till det elevunderlag vi har. Enligt beslut i kommunfullmäktige utreder en konsult vår skolverksamhet och kommer att lägga fram ett förslag till framtida skolorganisation den 31 mars 2010. Då denna utredning är klar kommer nämnden att besluta om en framtida skolorganisation för de kommande åren. Ett allvarligt bekymmer är att i vissa rektorsområden minskar meritvärdena oroväckande, detta ställer krav på nämnden som huvudman att följa upp och ta tag i. Nämnden har gett kommunchefen i uppdrag att se över framtida organisation, inklusive ledning och administration, inom kultur och fritidssektorn. Vårt förslag till kultur- och fritidsplan kommer att vara ute bland partigrupperna under första kvartalet 2010 för synpunkter. Efter det kommer den att gå ut på remiss till övriga berörda. I den kommer vi också att presentera vad vi förväntar oss av kulturskolan inkl nya kulturformer så som dans etc. Slutligen så är min stora förhoppning att vi även under kommande år ska kunna finna breda politiska lösningar inför framtiden som kan fungera långsiktigt för både skolan, kultur och fritid. Lars-Eric Bergman (m), ordf NÄMNDERNA inför 2010

18 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Socialnämnd Socialnämndens verksamhet har under året varit föremål för stora förändringar. En rad beslut har tagits om organisationsförändringar där kommunfullmäktiges beslut om att slå ihop vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen är den mest omfattande. Familjevårdsteamet har börjat arbeta med så kallat öppet intag, vilket innebär att de själva kan ta emot familjer och enskilda utan att det först behöver vara baserat på en utredning. För att motverka passivitet hos unga arbetslösa så har vi startat Samverkanshuset tillsammans med Arbetsförmedlingen. Det innebär att unga människor snabbare kommer vidare mot praktik, studier och arbete. För personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa har en öppenvårdsenhet startats med socialsekreterare och beroendeterapeuter för vård- och boendestöd. Personer över 65 år ska uppfatta det tryggt att bo och leva i kommunen. De som har behov av stöd och vård ska även i framtiden få det. Människor med funktionsnedsättningar, så väl synliga som mindre synliga, utgör en stor grupp i samhället, och deras speciella behov av åtgärder måste lyftas fram och respekteras. Attityder och samhällsförändringar hänger samman. Förutsättningen för att förbättra attityder till människor med funktionsnedsättningar är att göra samhället tillgängligt för alla. Den av kommunfullmäktige tilldelade ramen för socialnämndens ansvarsområden ska nyttjas effektivt. Gunnar Geijer (c), ordf Närvårdsnämnd frostviken Verksamheten för Närvårdsnämnden år 2009 har präglats av den tuffa ekonomiska verklighet Strömsunds kommun, Jämtlands läns landsting och därmed också den gemensamma nämnden i Frostviken lever i. 2008 års stora ekonomiska underskott krävde tuffa åtgärder under 2009. I en personalintensiv verksamhet har detta medfört personalreduceringar. Under året har beslut fattats angående en gemensam byggnad. Osäkerheten angående vilka ekonomiska effekter den nya lagen om etableringsfrihet skulle få för nämndens arbete, ledde till att Strömsunds kommun beslutade att samlokalisera de verksamheter som idag bedrivs vid Forsgården och Uddebo. Hälsocentralen kommer att stanna kvar i nuvarande lokaler. Byggnationerna beräknas komma igång under 2010. Närvårdsnämndens deltagande i Mittskandinaviska regionprojektet har under slutet av året förtydligats och vi ser fram emot ett utvecklande arbete 2010. Andra höjdpunkter värda att nämnas är att Frostviken och dess medborgare under sommaren 2009 fick en ny och modern ambulans. Närvårdsnämnden har nu verkat i fem år och är en framgångsmodell, särskilt i ett glesbefolkat område som Frostviken. Bengt Bergqvist (s), ordf NÄMNDERNA inför 2010

Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 19 Strömsunds Utvecklingsbolag AB Strömsunds Utvecklingsbolag AB (SUAB) är ett kommunalt helägt bolag. Bolaget har två verksamhetsområden: näringslivsutveckling och Energi- och Miljöanalyslaboratorium (EM-lab). fakta Vd: Daniel Perfect Årsarb: 7 Ordf: Karin Stierna (c) Näringslivsutveckling Vår verksamhetsidé är att med kompetens och kvalitet erbjuda service, lotsning och mötesplatser till företag och utvecklingsgrupper för ett starkare näringsliv i Strömsunds kommun. Vår vision är att ge de bästa förutsättningarna för att skapa norrlands inlands starkaste näringsliv. I våra tjänster ingår bland annat att ge snabba svar på enkla frågor, kontrollant och lots i företagsstödärenden, projektadministration, lotsa i finansieringsfrågor. Vi är projektägare till Vindkraftsamordning för Jämtlands län och dess näringsliv. Vi deltar i Midscand, Arena för entreprenörskap, Näringslivsrådet, Leader 3sam, Guldälgen, Arena Mötesplats Strömsund, Mittskandinaviskt regionprojekt, Teknikcollege Strömsund, projekt Fjällsjöbanan m m. Vi är dessutom engagerade i Almi starta-eget och Akademi Norr s motorfunktion. Verksamhetsåret Konjunkturnedgången under 2009 har varit påtaglig. De flesta av kommunens större företag med en primär marknad utanför regionen har minskat sin personalstyrka på grund av en lägre efterfrågan. Betydligt trevligare att konstatera är att besöksnäringen fortsätter att växa och att nyföretagandet är på en fortsatt hög nivå. Vindkraftsutbyggnaden i Sverige är alltjämt i sin linda och i vår kommun finns numera landets största landbaserade vindkraftpark i Havsnäs. Utbyggnaden skapar möjligheter för företagen i kommunen och vi arbetar aktivt för att vårt näringsliv ska engageras i så stor omfattning som möjligt. Utvecklingen av kvinnors företagande är av mycket stor betydelse. I syfte att stödja den utvecklingen har vi genomfört fyra inspirationsträffar på olika platser i kommunen. Tillsammans med Vattenfall Inlandskraft och Härjedalens kommun fortgår ett intensivt arbete i vårt gemensamma projekt för företagsetableringar, Midscand. För vår del har vi fokuserat på företag i eller med koppling till vindkraftbranschen, verksamhet till Backe Trä anläggningen samt delprojektet Holland. Den årliga Näringslivsveckan, vecka 45, i syfte att främja relationen mellan näringsliv och allmänheten, att väcka intresse för företagande och att ge inblick i en företagares vardag genomfördes på bred front. Bland annat kan nämnas en mini-mässa där 21 företag/ föreningar ställde ut på Hjalmar Strömerskolan för att visa upp sig för ungdomarna. Vi har varit engagerade i olika mötesplatser och aktiviteter. De månatliga lunchträffarna på orter i kommunen hade fler än 360 deltagare totalt under året, starta eget informationsträffar besöktes av 71 personer, 35 företagsbesök med ledamöter i styrelsen genomfördes. Vid den årliga företagargalan Guldälgen delades det ut priser till duktiga entreprenörer. Till Årets Företagare 2008 utsågs Robert Färdvall, Hammerdals Betonggjuteri AB. Till Årets by 2009 utsågs Lorås, I denna medeltidsby frodas idérikedom, nytänkande och ett rikt kulturliv. I år beviljades företag i kommunen 4,8 Mkr (9,1 Mkr 2008) i företagsstöd till investeringar från Länsstyrelsen (totala investeringar 14,9 Mkr (30,8 Mkr 2008). Landsbygdsprogrammet har skapat nya möjligheter till utveckling på lokal nivå genom Leader. Under 2009 startade Leader 3-sam med Strömsund och Ragunda kommuner som geografiskt område. Under december flyttade vi till Storgatan 20, då vår tidigare hyresvärd behöver lokalerna för egen verksamhet. EM-lab EM-lab, är ett kemiskt och mikrobiologiskt analys och konsultlaboratorium och som i huvudsak utför kemisk och mikrobiologisk analys av dricksvatten, recipientvatten samt analys av kommunala och industriella avloppsvatten. Verksamheten omfattar även bestämning av radioaktivt cesium i livsmedel samt analys av biobränslen. Årets resultat, inkl extra nedskrivningar av inventarier med 170 kkr, är sämre än budget med 53 kkr. Intäkterna är 1,4 Mkr (2008 1,3 Mkr) och verksamhetens nettokostnad är 403 kkr (509 kkr år 2008). Vid styrelsemötet i november beslutades att avveckla EM-lab av ekonomiska skäl. Verksamhetsmått Resultaträkningar (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Intäkter 6,3 5,3 Kostnader -5,9-5,2 Planenliga avskrivningar -0,3-0,1 Finansiella intäkter 0,0 0,1 Finansiella kostnader -0,1-0,1 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat* 0,0 0,0 *efter ägartillskott 3,7 3,7 Balansräkningar (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Tillgångar Anläggningstillgångar 0,2 0,5 Omsättningstillgångar 2,9 3,2 Summa tillgångar 3,1 3,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital och obeskattade reserver 0,2 0,2 Avsättningar 0,8 0,8 Långfristiga skulder 0,1 0,2 Kortfristiga skulder 2,0 2,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3,1 3,7 2009 2008 2007 Totalt antal arbetsställen i kommunen som är aktiebolag (Källa: SCB) 393 386 375 Antal nya företag i kommunen (Källa: Bolagsverket) 52 47 51 Antal nya aktiebolag i kommunen (Källa: Bolagsverket) 22 20 23 koncernbolag

20 Strömsunds kommuns årsredovisning 2009 Strömsunds Hyresbostäder AB Strömsunds Hyresbostäder AB (SHB) är kommunens allmännyttiga bostadsföretag och förvaltar 950 lägenheter, 83 lokaler, 48 garage och 428 bilplatser i Strömsund, Hammerdal, Hoting, Backe, Rossön och Gäddede. Egen förvaltningsyta är ca 63 600 m 2. Förvaltningen av kommunens fastigheter innebär att den totala ytan uppgår till ca 170 000 m 2. fakta Vd: Tord Sjödin Årsarb: 16 Ordf: Hans Wessén VAKANSER Vakanserna totalt uppgår till 8,6 procent (6,7 procent 2008), med 7,4 procent (1,5) i Gäddede, 1,8 procent (2,5) i Strömsund, 6,4 procent (8,5) i Hammerdal, 27,2 procent (16,6) i Hoting, 24,3 procent (18,6) i Backe och 31,9 procent (23,4) i Rossön Vakanserna har ökat från 64 lägenheter 2009-01-01 till 82 lägenheter 2009-12-31. Kommunens negativa befolkningsutveckling har fortsatt även 2009. Befolkningen har minskat med 246 personer. Enligt tidigare erfarenhet borde befolkningsminskningen svara för ett vakanstillskott på ca 25 lägenheter. Att detta inte slagit igenom fullt ut i årets statistik beror helt på flyktingmottagningen. Flyktingar bor i 64 lägenheter (8 i Hammerdal, resten i Strömsund). 40 av lägenheterna hyrs av flyktingar med egna avtal. Utan flyktinglägenheterna skulle vakansgraden vara styvt 15 procent. Flyktinglägenheterna representerar ca 3,6 Mkr i intäkter. I praktiken finns ingen bostadskö. Endast en liten byteskö finns. FASTIGHETSAVVECKLINGAR Kommunens avtal med BostadsKreditNämnden löpte till och med 2007. BKN har efter uppföljning meddelat kommunen att BKN anser att kommunen uppfyllt avtalets villkor. BKN pekar dock på behovet av fortsatt anpassning av Strömsunds Hyresbostäders AB bestånd. De försämrade vakanstalen understryker drastiskt detta. Avvecklingsarbetet har påbörjats igen. HYROR Hyrorna 2009 höjdes efter förhandlingar med 2,1 procent. Hyresförhandlingen för 2010 medför en genomsnittshöjning på 1,5 procent. Nominell varmhyra blir därmed 783 kr/m 2. Avtalet gäller till 2011-03-31. RESULTAT Årets resultat visar en vinst på +614 kkr. Utfallet är väsentligt bättre än budget främst genom låga räntor, att andelen vakanser blivit mindre än vad som bedömdes i budgeten och det varma året har medfört lägre värme- och elkostnader. Nedskrivningar har gjorts med 2,2 Mkr. Kostnaden för reparationer och underhåll uppgick till 7 Mkr. ALLMÄNNYTTANS VILLKOR Regeringen lade i december fram ett remissförslag om allmännyttans villkor. Förslaget har i huvudsak accepterats av hyresmarknadens parter. Förslaget berör inte situationen för allmännyttiga bostadsföretag på vikande marknader dit Strömsunds Hyresbostäder AB hör. Oavsett vilka beslut som fattas så kommer företag i liknande situation som Strömsunds Hyresbostäder AB att påverkas mycket starkt. I det sämsta scenariot kommer de inte att kunna överleva. FRAMTID Besluten om allmännyttans framtida spelregler blir helt avgörande för Strömsunds Hyresbostäder AB på lite längre sikt. Den ordinarie verksamheten ger i dag en god ekonomi med utrymme för underhåll/ upprustning. De strukturellt betingade förändringarna sätter dock detta ur spel och gör att bolaget även framgent behöver stöd för avvecklingar. Ett annat kommande problem är utvecklingen av åldersstrukturen för innehavare av hyreskontrakt, se nedanstående tabell. Verksamhetsmått koncernbolag Resultaträkningar (Mkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Intäkter 47,7 47,0 Kostnader -40,2-41,7 Planenliga avskrivningar -4,5-2,1 Finansiella intäkter 0,0 0,2 Finansiella kostnader -2,4-3,4 Resultat efter finansiella poster 0,6 0,0 Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat 0,6 0.0 Lämnade villkorat aktieägartillskott uppgår till 40 Mkr. Balansräkningar (Mkr) Bokslut Bokslut Tillgångar 2009 2008 Anläggningstillgångar 85,3 89,0 Omsättningstillgångar 9,3 7,0 Summa tillgångar 94,6 96,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital och obeskattade reserver 9,4 8,8 Avsättningar 1,3 1,2 Långfristiga skulder 74,7 74,7 Kortfristiga skulder 9,2 11,3 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 94,6 96,0 Åldersstruktur kontraktsinnehavare Lägsta ålder Andel 80 år hos 75% av eller äldre (%) hyresgästerna Ort 2009 2002 2009 2002 Strömsund 30 39 12 18 Hammerdal 55 46 37 34 Hoting 66 57 35 30 Backe 59 50 27 34 Rossön 47 37 34 25 Gäddede 51 50 29 25 Ställda panter och ansvarsförbindelser Fastigo 0,1 0,1