Vektoriella storheter är storheter med både värde och riktning. t.ex. hastighet och kraft

Relevanta dokument
Bestäm den sida som är markerad med x.

17 Trigonometri. triangeln är 20 cm. Bestäm vinkeln mellan dessa sidor. Lösning: Här är det dags för areasatsen. s1 s2 sin v 2

LNC Lösningar

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14,

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.13, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation , lösningar

Sidor i boken Figur 1: Sträckor

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal)

Vektorgeometri. En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B.

Övningshäfte 2: Komplexa tal

Examen I skärgårdsnavigation modellösningar

Complex numbers. William Sandqvist

Vektorer. 1. Vektorer - definition och räkneoperationer F H

1 Vektorer i koordinatsystem

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

October 9, Innehållsregister

SF1624 Algebra och geometri

ÖVNINGSTENTOR I MATEMATIK DEL C (MED LÖSNINGSFÖRSLAG)

Mekanik Föreläsning 8

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan

Examen i skärgårdsnavigation Modellösningar

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.4, 4.5, 4.6, 4.7, 4.13 Handräkning 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.7 Datorräkning 1-9 i detta dokument

Linjär Algebra, Föreläsning 2

Sammanfattning av lektion 3 Eskilstuna

SF1624 Algebra och geometri

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9

Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer

Mekanik FK2002m. Vektorer

Planering för Matematik kurs D

Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

MATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht Block 5, översikt

Linjär Algebra, Föreläsning 2

Kortfattade lösningar till tenta för LNC022, :

Tentamen i Terrester Navigation LNC Chalmers Institutionen för sjöfart och marinteknik sidan 1 (1 )

Introduktion till Komplexa tal

Lösningar Heureka 2 Kapitel 3 Rörelse i två dimensioner

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Övningsprov Förarintyg

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

Krafter och moment. mm F G (1.1)

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1

tal. Mängden av alla trippel av reella tal betecknas med R 3 och x 1 x 2 En sekvens av n reella tal betecknas med (x 1, x 2,, x n ) eller


Elteknik. Komplexa tal

Vektorer, matriser, nätverk - några elementa

IE1206 Inbyggd Elektronik

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse

Examen i skärgårdsnavigation Exempellösningar

Karta över Jorden - viktigt exempel. Sfär i (x, y, z) koordinater Funktionen som beskriver detta ser ut till att vara

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

NC-Matte. 1 Formler och Begrepp beskrivet med Figur 1 (Vad är Klockan) (Viktig Figur)

Lösning till tentamen i 5B1126 Matematik förberedande kurs för TIMEH1, , kl

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund rf

3 Parameterframställningar

Jordens Magnetiska Fält

Envariabel SF1625: Föreläsning 11 1 / 13

Övningar i ekvationer

GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet april

Komihåg 5: ( ) + " # " # r BA Accelerationsanalys i planet: a A. = a B. + " # r BA

Sammanfattningar Matematikboken X

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Navigering och sjömanskap

Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)

1 Minkostnadsflödesproblem i nätverk

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Grundläggande om krafter och kraftmoment

FACIT. Version

Explorativ övning Vektorer

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Lokala mål i matematik

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Final i Wallenbergs Fysikpris

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

y º A B C sin 32 = 5.3 x = sin 32 x tan 32 = 5.3 y = tan 32

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp,

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Tidsbunden del

Implementeras via TSFS 2009:44

Geometriska vektorer

Finlands Navigationsförbund Suomen Navigaatioliitto Modellösningar till examen i kustnavigation

2-4: Bråktal addition-subtraktion. Namn:.

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2

Vektorgeometri för gymnasister

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Kortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum:

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Vektorgeometri. En inledning Hasse Carlsson

Finnboda varv. Påsegling av grund. Beräkning av tillgänglig friktionskraft. Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status. Ramböll Sverige AB

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 1

KW ht-17. Övningsuppgifter

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.

TATM79: Föreläsning 8 Arcusfunktioner

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

4b. 1p I resolution nämns ytterligare en manöveregenskap som skall fastställas, vilken?

Transkript:

Skalära och vektoriella storheter Vektoriella storheter är storheter med både värde och riktning. t.ex. hastighet och kraft Skalära storheter är storheter med enbart värde. t.ex. tid och temperatur

Skalära och vektoriella storheter forts. skrivs med en pil ovanför bokstaven F F I figuren finns F 3/060 inritat. Siffran 3 står för mätetal och 060º för riktningen.

Skalära och vektoriella storheter forts. Inom maritim utbildning anges riktningen på två olika sätt:

Addition av vektorer Då vi adderar två eller flera vektorer med samma eller motsatt riktning kan detta göras på samma sätt som för skalära storheter. Ett fartyg seglar en distans på 8 sjömil och ytterligare 5 sjömil med samma kurs. Totalt får vi 8 sjömil + 5 sjömil = 13 sjömil

Addition av vektorer forts. Till sjöss är seglatsen uppbyggd av olika kurser och det förekommer (ibland) strömmar i farvattnen. Vid seglats i strömmande farvatten blir rörelsen över grund en kombination av fartygets hastighet genom vattnet och vattenmassornas hastighet (strömmen) över grund.

Exempel 5.1 Ett fartyg styr med kurs 109 och hastighet 3,5 knop. Strömmens riktning är 180 och hastighet 1 knop. Bestäm fartygets hastighet över grund och kurs.

Exempel 5.1 lösning Ett fartyg styr med kurs 109 och hastighet 3,5 knop. Strömmens riktning är 180 och hastighet 1 knop. Bestäm fartygets hastighet över grund och kurs. Fartygets hastighet genom vattnet Strömmen B 1/ 180 3,5 / 109 Fartygets hastighet över grund (behållen fart) A X A B

Exempel 5.1 lösning forts. Fartygets hastighet genom vattnet Strömmen B 1/ 180 A 3,5 / 109 Fartygets hastighet över grund (behållen fart) X A B Svaret ritas i skala. X 3,9 /123

Exempel 5.2 Kapitel 5 En trålare styr följande kurser: 030 i4sjömil 280 i3sjömil 120 i5sjömil 220 i2sjömil Hur långt från utgångspositionen och i vilken riktning befinner sig trålaren?

Exempel 5.2 lösning En trålare styr följande kurser: 030 i4sjömil 280 i3sjömil 120 i5sjömil 220 i2sjömil Hur långt från utgångspositionen och i vilken riktning befinner sig trålaren?

Subtraktion av vektorer Vi vill bestämma differensen mellan två vektorer A B D som kan skrivas D B A Vi kan alltså bestämma A B D genom att rita.

Exempel 5.3 Ett fartyg har en tid styrt med kurs 180 och hastighet 4 knop. Vakthavande styrman märker att fartyget inte kommit fram i den riktningen utan i 205, 3knop.Detta beror på strömmar i vattnet. Bestäm strömmens riktning och hastighet.

Exempel 5.3 lösning Ett fartyg har en tid styrt med kurs 180 och hastighet 4 knop. Vakthavande styrman märker att fartyget inte kommit fram i den riktningen utan i 205, 3 knop. Detta beror på strömmar i vattnet. Bestäm strömmens riktning och hastighet. Fartygets hastighet plus strömmens hastighet ger fartygets hastighet över grund. Vi känner till fartygets hastighet över grund A 3 / 205 och fartygets hastighet genom vattnet. Strömmen blir då X A B B 4 / 180

Exempel 5.3 lösning

Vektorpolygoner En vektorpolygon är en månghörning där alla sidor utgörs av vektorer. Vi har en serie vektorer där summan av alla vektorer = 0. Varje enskild vektor upphäver den samlade verkan av alla de andra vektorerna.

Exempel 5.4 En bogserbåt har i uppdrag att hålla en flytande oljeplattform på plats. Mätningar visar att vinden påverkar plattformen i riktningen 140 med kraften 40 kn och strömmen i riktningen 060 med kraften 20 kn. I vilken riktning skall bogserbåten dra för att hålla plattformen stilla?

Exempel 5.4 lösning En bogserbåt har i uppdrag att hålla en flytande oljeplattform på plats. Mätningar visar att vinden påverkar plattformen i riktningen 140 med kraften 40 kn och strömmen i riktningen 060 med kraften 20 kn. I vilken riktning skall bogserbåten dra för att hålla plattformen stilla? Vindens riktning : V 40 / 140 Strömmens riktning : S 20 / 060 Bogserbåtens kraftvektor kallas T För att plattformen skall ligga stilla måste summan av alla vektorer som verkar på den vara 0. V S T 0

Exempel 5.4 lösning forts. En bogserbåt har i uppdrag att hålla en flytande oljeplattform på plats. Mätningar visar att vinden påverkar plattformen i riktningen 140 med kraften 40 kn och strömmen i riktningen 060 med kraften 20 kn. I vilken riktning skall bogserbåten dra för att hålla plattformen stilla? Bogserbåten drar i riktningen 294º med kraften 47 kn.

Upplösning av en vektor i komponenter Exempel A 4/050 Bestäm vektorerna A x och A y. Vi förutsätts ha ett rätvinkligt koordinatsystem.

Upplösning av en vektor i komponenter Exempel forts. A A x x och A y A y A cos α 4 cos 50 2,6 A sin α 4 sin 50 3,1

Exempel 5.5 En bogserbåt drar i riktningen 35 ut från babord bog med kraften 50 kn. Hur stor del av kraften verkar rätt föröver? tvärs i förhållande till bogserbåtens längdriktning?

Exempel 5.5 lösning A A x x och A y A y A cos α 50 kncos 35 A sin α 50 kn sin 35 41kN 28,7 kn

Exempel 5.6 Ett fartyg styr kursen 235 med hastigheten 6 knop. Upplös hastigheten i en sydlig och en västlig komponent.

Exempel 5.6 lösning v syd = 6 knop cos 235º v syd = 3,44 knop v väst = 6 knop sin 235º v väst = 4,9 knop

Addition av vektorer med beräkningar Exempel Beräkna vektorsumman genom att uppdela vektorerna i x- och y-komponenter. A 2 knop/030 B 4 knop/320 C 3 knop/160 d.v.s. beräkna S A B C

Exempel lösning

Exempel lösning Vi kan bestämma längden av S 2 2 S 1,98 ( 0,55) 2,05 Vinkeln kan bestämmas enligt tan α α S 15,5 y x 2,05/344,5 0,55 1,98 eller v 0,28 344,5