Dnr: LD11/ Årsredovisning Landstingsstyrelsen

1 Årsredovisning 2011 Landstingsstyrelsen 2012-03-26

2 Årsredovisningens målgrupp Landstinget Dalarnas årsredovisning lämnas av landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. Den vänder sig både till landstingets politiker och externa intressenter. Årsredovisningen produceras av ekonomienheten.

3 Innehåll ÅRSREDOVISNING 2011...1 PÅ RÄTT VÄG MEN INTE I MÅL!...4 2011 - eftertankar ur ett landstingsdirektörsperspektiv...5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...7 Verksamheten...7 Åtgärdsplan ekonomi i balans 2011, steg I+II...24 Medarbetare...27 Miljöredovisning...33 Finansiell analys...34 Omvärldsanalys...48 Intern kontroll...51 Bolag, stiftelser och gemensamma nämnder...52 FINANSIELLA RAPPORTER... 60 Resultaträkning...60 Kassaflödesanalys...61 Balansräkning...62 Noter...63 Investeringsredovisning...78 Nyckeltal 2007-2011...80 Redovisningsprinciper...81 TABELL /DIAGRAMFÖRTECKNING... 83 EKONOMISK ORDLISTA... 84

4 På rätt väg - men inte i mål! Vid den här tiden förra året fanns inte många positiva tecken att glädjas åt i Landstinget Dalarna. Nu ser bilden annorlunda ut, det har hänt en hel del under året. De åtgärdspaket som beslutats om under 2011 har visat goda resultat och bokslutet slutade på ett plusresultat. Vilket är en fantastisk upphämtning! En av de viktigaste uppgifterna under året har varit att bringa ordning och reda i Landstinget Dalarnas ekonomiska uppföljning. Det känns tillfredsställande att kunna konstatera att prognoserna under året haft stor träffsäkerhet och därför kom 2011 års resultat inte som någon överraskning. Året har varit tufft och intensivt med många snabba och ibland tunga beslut. Nu kan vi avläsa resultatet av alla våra ansträngningar. De beslutade åtgärdsprogrammen resulterade i en besparing på 135 miljoner, omräknat i helårseffekt drygt 260 miljoner. Det är en anmärkningsvärd insats om man betänker att det första åtgärdspaketet klubbades så sent som på landstingsfullmäktige i april. Detta resultat har inte varit möjligt utan medverkan och stora uppoffringar från landstingets kompetenta och engagerade personal. Alla anställda förtjänar en stor eloge för sina insatser. Det är en extraordinär bedrift att kunna spara 135 miljoner kronor samtidigt som vårdproduktionen ökar, väntetiderna förbättras avsevärt och patientsäkerhetsarbetet tar flera steg framåt. Färdriktningen är fastlagd men än har vi inte gått i mål. För att klara den snabba medicinska och tekniska utveckling som sker i vården måste vi hålla i den positiva trend som inletts under 2011 med fortsatt stor ekonomisk försiktighet. Förutom att hålla stramt i ekonomin och klara vårdgarantin kommer under 2012 ett flertal stora frågor att finnas på agendan. Dessa kommer att påverka Landstinget Dalarna för lång tid framåt. Frågan om storregioner har nu gått lite i stå men den kommer säkerligen tillbaka och då måste vi vara rustade för det. Hur den nya kollektivtrafiklagstiftningen kommer att påverka Dalarna är i dagsläget svårt att överblicka. Inom kulturområdet fortsätter arbetet att tillsammans med kommunerna lägga fast en gemensam kulturplan som förhoppningsvis kommer att stärka länets kulturprofil. Tillsammans med länets kommuner pågår ett förberedelsearbete för att kommunalisera hemsjukvården i ordinärt boende vid årsskiftet 2012/2013. Om allt går som planerat kommer beslut om detta i landstingsfullmäktige senast under september. Kommunaliseringen av hemsjukvården är en viktig fråga som kommer att få stor påverkan på landstingets verksamheter och ta mycket tid och kraft att genomföra. Många viktiga insatser har genomförts under 2011. Jag är övertygad om vi med fortsatta gemensamma ansträngningar på sikt kommer att nå vårt mål om ett attraktivt Landstinget Dalarna med stabil ekonomi och en positiv framtidstro! Ingalill Persson Landstingsstyrelsens ordförande

5 2011 - eftertankar ur ett landstingsdirektörsperspektiv Det har nu gått två år sedan vi tillträdde som landstingsdirektörer och förvaltningschefer för hälso- och sjukvården och centrala förvaltningen. Det har varit positiva, händelserika och engagerande arbetsår, men samtidigt ibland turbulent och med långa arbetsdagar. När vi tillträdde våra uppgifter valde vi att beskriva våra tankar om nuläge och framtid i form av ett antal ledord. Vi har nu inför 2012 gjort en uppdaterad version av ledordsdokumentet och tar detta som utgångspunkt för eftertankar om det år som nyligen avslutats. Våra ledord är grupperade i sex områden: Ledning, styrning och organisation Ekonomi- och personalfrågor Bemanning, medarbetare och chefer Hälso- och sjukvårdens verksamhetsinnehåll Hälso- och sjukvårdens samverkansytor Information och kommunikation Ledning, styrning och organisation Samspelet med landstingets politiska ledning har funnit välfungerande former, med bl.a. varje vecka systematisk ärendeberedning, inklusive planering av förestående möten i landstingsstyrelsen och dess arbetsutskott. Konceptet med gemensam ledning för landstinget som helhet och hälso- och sjukvården har givit möjligheter till enhetlig ledning och styrning, parat med utrymme för de skilda förutsättningar som finns inom landstingets mångfasetterade verksamheter. Konceptet med samlad förvaltning och gemensam ledning för hälso- och sjukvården, har inneburit enhetlig och konsekvent ledning och styrning, samt utökad samverkan i ett helhetsperspektiv. Under 2011 har en ny och samlad administrativ stödorganisation planerats och genomförts, med uppgifter gentemot såväl landstinget som koncern som hälso- och sjukvården. Den nya administrativa stödorganisationen innehåller bl.a. en ombildad och förstärkt hälso- och sjukvårdsenhet, samt en nybildad medicinsk enhet. Inom hälso- och sjukvårdsenheten ingår bl.a. uppgifterna att erbjuda stöd inom utvecklings- och förbättringsarbete. Inom medicinska enheten ingår bl.a. chefläkarfunktionen, samt ansvar för patientsäkerhet och läkemedelsfrågor. Ett arbete med att utveckla ett nytt gemensamt ledningssystem har inletts under året och kommer att fortsätta under 2012. Ledningssystemet syftar till att underlätta ledning och styrning, genom att etablera genomarbetade och systematiska arbetssätt och rutiner i ett brett spektrum. Ekonomi- och personalfrågor Den ekonomiska planeringen bygger på ett noggrant, realitetsförankrat och dialogbaserat budgetarbete, samt en systematisk budgetuppföljning, med analys och korrigerande åtgärder. Den nya administrativa stödorganisationen innebär bl.a. att ekonomi- respektive personalfunktionerna samlats och omarbetats. Initiativ har tagits och genomförande pågår för nära och förstärkt samarbete mellan ekonomi- och personalenheterna, inklusive rutiner för förbättrad uppföljning av bemanningsnivåer och personalkostnader. Under året har utarbetats och genomförts åtgärdsplaner för ekonomi i balans, sammantaget de mest omfattande och genomgripande i modern tid. Genomförandet har varit tungt och turbulent, men sammantaget mycket framgångsrikt. Den ekonomiska effekten kan avläsas genom en mycket låg (knappt 1 %) kostnadsutveckling, såväl i nationell jämförelse som över tid. Bemanning, medarbetare och chefer Bemanningssituationen är som helhet god för stora yrkesgrupper som sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare. Åtgärder för ekonomi i balans innebär att den samlade bemanningsnivån måste minskas, vår inriktning är att detta kan ske genom varsam balans mellan naturlig avgång, minskning av vikarier, samt selektiv återrekrytering. Bemannings- och rekryteringssituationen för grupper som läkare och psykologer har successivt förbättrats, bl.a. genom välfungerande rekrytering av unga medarbetare.

6 Landstingets chefsutbildningar är viktiga och centrala. En uppdaterande översyn har initierats, avseende såväl introduktion, grundutbildning, som moduler inom särskilda ämnesområden. Hälso- och sjukvårdens verksamhetsinnehåll En samlad hälso- och sjukvårdsförvaltning har bidragit till en hälso- och sjukvård med fokus på helhetssyn, bl.a. i form av förnyade initiativ vad gäller gränsöverskridande vårdprogram och vårdprocesser. En hög vårdgarantiuppfyllelse och en förbättrad väntesituation är en mycket viktig inriktning för hälso- och sjukvården. Under året har en betydande förbättring skett, särskilt vad gäller nybesök inom den specialiserade sjukvården, med mycket hög (mer än 90 %) vårdgarantiuppfyllelse inom 11 av 13 specialiteter. Under året har ett arbete inletts, med fortsättning under 2012, med noggrann produktionsplanering, i syfte att nå optimal effektivitet inom ordinarie verksamhet. Samtidigt kompletteras den vanliga verksamheten med fortsatta, förstärkta och uppehållande särskilda vårdgarantiinsatser. En hälso- och sjukvård med hög och förstärkt medicinska kvalitet och patientsäkerhet är också i fokus, bl.a. genom fortlöpande uppföljningar, såväl inom landstinget som nationellt, t.ex. med konceptet öppna jämförelser. Hälso- och sjukvårdens samverkansytor Hälso- och sjukvården har samverkansytor i flera perspektiv. Dels ett landstingsgemensamt perspektiv, som är särskilt viktigt inom specialiserad sjukvård, samt med framtidsinriktning på regionsamverkan. Dels ett lokalt perspektiv, med samverkan mellan specialiserad sjukvård, primärvård och kommunal verksamhet. Det lokala perspektivet har förstärkts genom tillsättning av fem områdessamordnare, med beredande och samordnande roll inom och mellan specialiserad sjukvård, primärvård, berörda kommunverksamheter, samt politiska fora. Information och kommunikation Under året har genomförts en översyn och uppdatering av landstingets inre information på intranät. Samtidigt har initiativ tagits för en kommande översyn av landstingets yttre information på den externa hemsidan. Under året har i många fall, ofta i samspel mellan politisk ledning och tjänstemannaledning, tagits proaktiva initiativ till pressmeddelanden, presskonferenser och andra mediakontakter. Landstingets informativa skrift Inblick, riktad till hela befolkningen, har återuppstått med uppdaterad form och omarbetat innehåll. Under 2011 har utkommit fem nummer och samma antal planeras under 2012. Sammanfattningsvis kan vi med dessa eftertankar se att vi tillsammans med våra medarbetare på många sätt konkretiserat ledordtankarna i handling. I många fall är det initiativ och åtgärder som har en naturlig fortsättning under 2012. Samtidigt kvarstår ett antal utvecklingsområden som kan och bör få förstärkt fokus under det kommande året, inte minst de aspekter som underlättar och bidrar till ett fortsatt genomförande av Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, i harmoni med vår grunduppgift att erbjuda vår befolkning och våra patientgrupper en välfungerande hälso- och sjukvård, med hög vårdgarantiuppfyllelse och god medicinsk kvalitet. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör Sven Nilsson Biträdande landstingsdirektör

7 Förvaltningsberättelse Verksamheten Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Sammanfattning, viktiga händelser under året Ledningsorganisation Sedan 2010, i samband med att landstinget fick ny politisk ledning och ny tjänstemannaledning har landstinget en ny ledningsorganisation, innefattande såväl hälso- och sjukvårdens inre organisation som hälso- och sjukvårdens administrativa stödfunktion. Den övergripande ledningsorganisationen bygger på några grundbultar : Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårdsförvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Bärande motiv för en gemensam hälso- och sjukvårdsorganisation är att betona hälso- och sjukvårdens helhetsuppgift, underlätta en samordnad ledning och styrning, samt ge goda förutsättningar för verksamhetssamarbete, med fokus på vårdkedjor och patientperspektiv. Hälso- och sjukvårdens inre organisation karaktäriseras av en platt ledningsstruktur, d.v.s. inga delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under året har genomförts en varsam översyn av antalet basenheter och verksamhetschefsområden, innebärande en mindre heterogen ledningsstruktur och en minskning av antalet verksamhetschefer från ca 80 till ca 60. Under vintern 2010-2011 planerades och genomfördes en ny och samlad administrativ stödfunktion. Den nya administrativa stödorganisationen innehåller verksamheter som indelas i sex större enheter; administrativ enhet, ekonomienhet, personalenhet, hälso- och sjukvårdsenhet, medicinsk enhet och MIT-enhet. Den nya organisationen har som en huvuduppgift att utgöra administrativ stödfunktion gentemot hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans 2011-2012, med fokus på hälso- och sjukvården, har under året utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplanernas utmärkande karaktäristika och effekter kommenteras vidare i några punkter: Sammantaget mest omfattande och genomgripande åtgärdspaket i modern tid, med mångfasetterat innehåll, bl.a. innefattande osthyvelreduktion av personalkostnader, förändringar av sjukvårdsutbud, förstärkta patientavgifter, samt riktlinjer och regelverk inom personalområdet. Tung och turbulent planerings- och genomförandeprocess, men sammantaget mycket framgångsrikt genomförande och resultat, om än delvis tidsförskjutning och delvis partiell effekt. Välfungerande samspel mellan politisk ledning, förvaltningsledning, verksamhetschefer, första linjens chefer och enskilda medarbetare. Mycket låg kostnadsutveckling (knappt 1 %), såväl i nationell jämförelse som jämförelse över tid. Bibehållen, och i vissa fall högre, produktion, inom såväl akut som planerad verksamhet. Vårdgaranti och väntesituation Hälso- och sjukvården har under 2011 fortsatt fokuserat på den utvidgade nationella vårdgarantin och aktiviteter för att uppnå och behålla en god väntesituation. Primärvård Primärvårdens vårdgarantidelar har en mycket hög uppfyllelse, såväl avseende telefontillgänglighet (kontakt dag 0) som avseende läkarbesök inom en vecka. Första besök inom specialiserad sjukvård Under året förbättrades vårdgarantiuppfyllelsen påtagligt, från 76 % till 86 %. Denna positiva utveckling innebär på motsvarande sätt att kömiljardnivån förbättrats, från 58 % till 70 %. Vid årets slut har 11 av 13 specialiteter en mycket hög (mer än 90 %) vårdgarantiuppfyllelse. Den främsta orsaken till den positiva utvecklingen är systematiska och långsiktiga vårdgarantiåtgärder, med bl.a. internt processarbete för att förbättra vårdflöden och produktivitet, viss förstärkning inom ramen för ordinarie verksamhet, kvälls- och helgverksamhet med egen personal, samt externa vårdköp. Operation/behandling inom specialiserad sjukvård Situationen för operation/behandling är i stora drag parallell med situationen för nybesök, med ett liknande tidsförlopp och liknande vårdgarantiaktiviteter. Under året har vårdgarantiuppfyllelsen förbättrats, från 70 % till 77 %. Denna positiva utveckling innebär på motsvarande sätt att kömiljardnivån förbättrats, från 48 % till 60 %. Verksamhetsplan Inför 2011 utarbetades en verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdförvaltningen, med sammanfattningsvis följande innehåll: Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet Landstingsdirektörens ledord. Ett antal citat från Landstingsplan 2011-2014, sammanställda under rubriken Vårt uppdrag från politiken 2011-2014. Ett styrkort, med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fyra perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare och Ekonomi. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, med bl.a. följande noteringar:

8 Patientenkätresultat vid eller över riksgenomsnitt avseende olika valörer av patientnöjdhet, bl.a. bemötande, information och delaktighet. Patientenkätresultat avseende frågor och råd om levnadsvanor visar signifikant förbättring. Förbättrad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Klart minskad antibiotikaförskrivning. Klart ökat antal mammografiundersökningar, vilket påtagligt påverkar screeningandel inom berörda åldersgrupper. Framtiden Under det kommande året 2012 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt genomförande av en samlad och välfungerande hälso- och sjukvård i ett helhetsperspektiv, med samordnad ledning och styrning, samt utvecklat och friktionsfritt verksamhetssamarbete. Planering och genomförande av åtgärdsplaner för ekonom i balans, med fokus på genomförande av åtgärdsplan III, samt planering och genomförande av en kompletterande åtgärdsplan IV. Under 2012-2013 kommer att införas ett nytt och gemensamt vårdinformationssystem, vilket innebär en betydande värdepotential ur verksamhetsperspektiv, om än temporärt ekonomiskt och personellt påtagligt resurskrävande. Under 2011 inleddes och med fortsättning under 2012 utarbetande av en långsiktig framtidsplan, med tidsperspektiv 2015 och 2025, som ett viktigt grundarbete inför planering av sjukvårdens framtida innehåll och utbud. Måluppfyllelse Nedan framgår en sammanfattande uppföljning av Hälsooch sjukvårdens strategiska mål 2011. En samlad måluppföljning framgår enligt separat bilaga. Nöjd befolkning och Nöjda patienter Den nationella patientenkäten visar att Dalarnas resultat totalt sett ligger på riksgenomsnittet, vissa vårdcentraler och kliniker har omdömen som ligger över riksgenomsnittet. God och jämlik hälso- och sjukvård Via patientenkäten följer vi antalet patienter som anser sig fått råd, eller blivit tillfråga om levnadsvanor. Resultaten indikerar att vi är på väg i rätt riktning och förberedda på arbetet som följer av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Andelen personer som sökt vårdcentral och som fått frågan om rökning är 75%, av dessa röker 6% Andelen rökare som är under 30 år har de senaste tre åren varit ca 13-14%(mot ca 8% åren 2005-2007)Falun ligger 2011 på 16%(högst i länet) mot Västerbeslagen 12%(lägst i länet) Vidare analyser kommer att göras utifrån resultaten från primärvårdens kvalitetsbokslut 2011. Effektiv hälso- och sjukvård Säker vård Under 2011 har stora ansträngningar gjort för att minska antibiotikaförskrivning och för att uppnå STRAMA: s mål. Arbetet har gett gott resultat. Dalarnas var ett av tre landsting som på nationell nivå uppnådde måluppfyllelsen för 2011. Målvärdet för vårdrelaterade infektioner är max 5% och mycket viktigt att fortsätta sträva mot. Störst påverkan på resultatet har basala hygienrutiner och klädregler. Där finns fortfarande ett stort förbättringsområde. Nästa mätning sker under våren 2012. Rehabiliteringsgarantin Totalt har 1800 personer genomgått insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin i primärvården.505 av dessa är män och 1295 är kvinnor. Av de 1800 har 318 personer har genomgått multimodal rehabilitering och 1482 personer har genomgått behandling med KBT I specialistvården har 52 personer genomgått multimodal rehabilitering Antalet insatser har höjts med knappt 4% från 2012 Kunskapsbaserad vård Särskild analysgrupp har tillsatts för arbetet med vidare analys av landstingets resultat av öppna jämförelser. Förbättringsområden har identifierats och arbete med förbättringar av resultaten har påbörjats bl.a. inom Diabetesvården. Sjukdomsförebyggande insatser Mammografin kallade under 2011 ca 34 400 kvinnor till hälsoundersökning, jämför med föregående år 21 900 då verksamheten digitaliserades och omorganiserades. Mammografin har under året jobbat för att komma ikapp För att lösa uppdraget måste ca 31 000 kvinnor/ år (40-74 år) kallas till hälsokontroll. Ekonomi i balans Följsamhet till läkemedelsrekommendationer Ingen basenhet når upp till 80% följsamhet till samtliga mått (Se styrkortet) Take Care- införandet kan medföra förbättringar i följsamheten till rekommendationer. Införandet ger ett ypperligt tillfälle till korrigering då alla läkemedelslistor manuellt skall föras över till ny läkemedelslista. Övrigt Hälsovalskansliet har följt upp avtalet genom en webbenkät och diskussion med varje verksamhetschef. Uppföljningen har fungerat både som tummen i ögat och hjälp och stöd. Nästa steg är uppföljning av den medicinska kvaliteten som beräknas påbörjas 2012. Ekonomi - Uppföljning besparingsåtgärder Förutom riktade besparingsåtgärder har särskilda riktlinjer och åtgärder bibehållits, främst inom personalområdet, för att öka och stärka kostnadskontrollen. En detaljerad uppföljning och analys per besparingsåtgärd har dels genomförts övergripande men även som en naturlig del i uppföljningsarbetet per basenhet. Nedan framgår plan för besparingsåtgärder samt effekter 2011, belopp i Mkr.

9 Hälso- och sjukvården Besparingsåtgärd Plan I+II Bokslut Bemanning 89 11 Struktur 66 34 Intäkter 17 11 Avkastningskrav 4 6 Övrigt 45 30 Summa 221 92 vård redovisar differensen -17 mkr jämfört med budget. Kostnader för övrig utomlänsvård, inkluderande vårdgarantivård och valfrihetsvård, överskrider budget med 19 mkr. Kostnadsutvecklingstakten 2011 för Hälso- och sjukvården (exkl hälsoval) är ca 1%. Hälsovals resultat 2011 är -36 mkr. De offentliga vårdcentralerna har tappat 65 Mkr i hälsovalsintäkter. Trots betydande personalreduceringar så ligger svårigheten i att ställa om kostnaderna i samma takt som intäktsbortfallet, vilket är omedelbart vid omlistning. Listning och produktion hänger heller inte ihop. Antalet listade har minskat med ytterligare 6 600 under 2011. Under samma tid har produktionen ökat med ca 10 000 besök hos läkare och dsk. I december var 21 500 listade på de privata vårdcentralerna vilket motsvarar ca 83 Mkr i minskade intäkter på helårsbasis. De offentliga vårdcentralerna har minskat antalet anställda med 89 under 2011 och personalkostnaderna har minskat med 4%. Kostnader för förmånsläkemedel har minskat från 222 Mkr till 207 Mkr, från 850 till knappt 800 kr per listad. Avstämningsmöten med samtliga verksamhetschefer har skett och åtgärdsplaner för att hantera kvarvarande obalans har tagits fram. Genomförande av personalkostnadsreduceringar har främst gjorts genom verkställande av 4 procent generellt sparbeting. En betydande del, ca 60 Mkr, av differensen mot sparbelopp består av omställningskostnader 2011. Sparmålet utgår från 9 månaders effekt medan flertalet av personalreduceringarna har genomförts först under 2:a halvåret 2011. Därutöver har det verkställts vissa ytterligare reduceringar genom riktade åtgärder. Ekonomi Resultaträkning 2011 2010 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 1 737 1 681-56 1 723 Kostnader 6 435 6 542-107 6 525 Verksamhetens resultat 3 419 3 365 54 3 437-4 698-4 861-163 -4 802 Landstingsbidrag 4 698 4 698 0 4 579 Överskott/ underskott 0-163 -163-222 Årets investering 100 78 22 123 Sammantaget redovisas ett resultat motsvarande -163 Mkr. I detta ingår effekter av det betydande sparbeting som lagts på Hälso- o sjukvården. Förseningar i verkställigheten av personalkostnadsreduceringar påverkar resultatet. Medicinska och opererande specialiteter samt hälsoval står för merparten av budgetavvikelsen. Köp av högspecialiserad Resultatet fördelas på verksamhetsområde/motsv enligt nedan (Mkr): varav personalkostnader Verksamhetsområde (mkr) Budget Resultat Avvikelse Medicinska 1 475 1 508-33 Opererande 1 390 1 430-40 Övrig somatik 572 581-9 Psykiatri/Hab 623 625-2 Medicinsk service 27 25 2 Ledn/gemensamt/övrigt 143 149-6 Läkemedel(central del) 100 104-4 Utomlänsvård/högspec 32 49-17 Övr utomlänsvård 81 100-19 Övrig primärvård 177 179-2 Hälsoval pv -36-36 LD Hjälpmedel 78 73 5 Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Fastigheter IT-utrustning Övriga investeringar 100 78 22 Summa 100 78 22

10 Den positiva budgetavvikelser beror på tidsmässig försening i an skaffningsprocessen samt att akutpotten inte nyttats fullt ut. Under 2011 har ett antal objekt från tidigare år genomförts men fortfarande finns ett stort antal beslutade objekt som ännu ej är aktiverade. En översyn av investeringsprocessen är initierade, bl a med mål att tidigarelägga prioriteringar och beslut samt påskynda anskaffnings- och upphandlingsprocessen. Under 2012 kommer prioritering av investeringsbudget att läggas mot beslutade objekt från tidigare år.

11 Landstingsstyrelsen Central förvaltning Viktiga händelser under året Ledningsorganisation Sedan 2010, i samband med att landstinget fick ny politisk ledning och ny tjänstemannaledning har landstinget en ny ledningsorganisation, innefattande såväl hälso- och sjukvårdens inre organisation som hälso- och sjukvårdens administrati va stödfunktion. Under vintern 2010-2011 planerades och genomfördes en ny och samlad administrativ stödfunktion, som utgör huvuddelen i landstingets centrala förvaltning. Den administrativa stödorganisationen innehåller verksamheter som indelas i sex större enheter: Administrativ enhet Ekonomienhet Personalenhet Hälso- och sjukvårdsenhet Medicinsk enhet MIT-enhet I den centrala förvaltningen ingår även en ledningsenhet, med innehåll motsvarande landstingsdirektör/förvaltningschef, biträdande landstingsdirektör/förvaltningschef, samt vissa verksamheter respektive några medarbetare organiserade direkt under landstingledningen och som är en del av den administrativa stödorganisationen. Under 2011 har den nya organisationen successivt funnit välfungerande former, med roller, arbetsinnehåll och arbetsfördelning, i samarbete med bl.a. politisk ledning, tjänstemannaledning och hälso- och sjukvårdens verksamhetschefer. Den nya administrativa stödorganisationen är tillika kostnadseffektiv, med en genomförd kostnadsreduktion i nivån 20 Mkr. Fr.o.m. 2012 ändras den organisatoriska tillhörigheten för landstingets hjälpmedelsverksamhet, som kommer att ingå i central förvaltning som en sjunde större enhet parallellt med de sex befintliga enheterna. Uppföljning besparingsåtgärder Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans 2011-2012, med fokus på hälso- och sjukvården, har under året utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Framtiden Under det kommande året 2012 förutses att den centrala förvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl s timulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt genomförande av en samlad och välfungerande administrativ stödorganisation, med precisering av roller och arbetsinnehåll. Fortsatt ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med verkställande av åtgärdsplaner för ekonomi i balans. Administrativt stöd vid införande av ett nytt och gemensamt vårdinformationssystem inom hälso- och sjukvården. Administrativt stöd i samband med utarbetande av en långsiktig framtidsplan, med tidsperspektiv 2015 och 2025, som ett viktigt grundarbete inför planering av sjukvårdens framtida innehåll och utbud. Ekonomi Resultat räkning 2011 2010 (mkr) Budget Resultat Avv Resultat Intäkter 395 503 108 760 Kostnader -1 919-1 947-28 -2 252 varav personalkostnader -252-250 2-189 Verksamhetens resultat -1 524-1 443 80-1 492 Lanstingsbidrag 1 548 1 548 0 1 539 Över-/underskott 24 104 80 47 Investering 2011 (mkr) Budget Resultat Avv Årets investering 68 62 6 Verksamhetsområde (mk r) Bu dge t Resultat Av vikelse Ledningsadm 194 164 30 Hälsoval (beställare) 1 187 1 172 15 Trafik och bidragsgivning 167 108 59 Sa Central förvaltning 1 548 1 444 104 Resultatet för centralförvaltningen uppgår till +104 mkr. Den största avvikelsen mot budget är inom trafikområdet och avser en återbetalning från Tåg i Bergslagen med 61 mkr av tidigare års för höga avgifter/bidrag. Bakgrunden är att SJ betalat skadestånd till Tåg i Bergslagen efter att SJ dragit sig ur tågtrafiken i Bergslagen. I samband med sammanslagningen av hälso- och sjukvårdens ledningsadministration och landstingsledningen beslutades att kostnaderna för administrationen skulle minska med 20 mkr. Kostnadsminskning har genomförts och ingår i resultatet som ett överskott. Som ett led i åtgärder för ekonomi i balans ålades MITenheten ett avkastningskrav på 4 mkr. Detta uppnåddes under året genom vakanser, återhållsamhet med kompetensutveckling samt senareläggning av olika projekt. MIT-enhetens resultat blev +8 mkr. Beställarkansliet för Hälsoval Dalarna redovisar ett resultat på +15 mkr. Detta förklaras bl a av att patientintäkterna blev högre på grund av höjda avgifter fr o m juni samt att kostnader för försäkringsanslutna vårdgivare lägre än budgetrat.

12 Landstingsstyrelsen Finansförvaltningen Verksamhet I finansförvaltningens driftbudget ingår kostnader för pensioner, löneskatt på pensioner, premie för patientförsäkringen samt interna ränteintäkter. Statsbidrag för ökad tillgänglighet inom somatik och BUP, för rehabiliteringsåtgärder, för ökad patientsäkerhet samt statsbidrag från den s k sjukskrivningsmiljarden ingår i budgeten. Likaså verksamhetskostnader för att uppnå kraven för att få del av statsbidragen från kömiljard (somatik), rehabiliteringsgarantin samt från sjukskrivningsmiljarden. Vidare ingår en budgeterad besparing inom administration och inköp. I tabellen nedan specificeras statsbidragen som budgeteras och redovisas inom finansförvaltningen; Statsbidrag, mkr Ökad tillgänglighet (kömilj ard) Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 3 27 4 Utökad vårdgaranti, BUP 5 7 7 Rehabiliteringsgaranti 32 28 42 Ökad patientsäkerhet 41 12 0 Sjukskrivningsmiljard 12 30 34 Statsbidrag för ökad tillgänglighet inom somatisk vård, från den s k kömiljarden, uppgår till 3 mkr. Villkoren för att få statsbidraget var svåra att uppnå 2010 och har stramats upp ytterligare för 2011. Besökskraven har uppnåtts respektive månad mars, april och november i år. För ökad tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin uppgår statsbidraget till 4,8 mkr. Landstinget Dalarna är ett av tre landsting som klarat samtliga fyra prestationskrav inom patientsäkerhetsarbetet och därmed erhållit 41 mkr i statsbidrag. Statsbidrag avseende rehabiliteringsgarantin uppgår till 32 mkr. Statsbidraget överstiger budget med 4 mkr och avser utökat bidrag för insatser 2010. Statsbidraget från den s k sjukskrivningsmiljarden beräknas uppgå till 12 mkr. Besparingar inom administration samt kostnadsminskningar till följd av effektivare inköpsrutiner och avtalstrohet är budgeterade inom finansförvaltningen med sammanlagt 42 mkr. Inom centralförvaltningens administration har besparingar gjorts med 20 mkr och som redovisas i centralförvaltningens bokslut. Effektivare inköpsrutiner uppskattas ge lägre kostnader med ca 5 mkr och ingår i respektive förvaltnings bokslut. Pensionskostnader, utbetalningar och förändring av avsatta pensioner, inkl löneskatt överstiger budget med ca 17 mkr. Redovisningen är enligt KPAs uppgifter i december 2011. Premierna för avtalsförsäkringar har, i likhet med 2009 och 2010, sänkts även för 2011. Sänkningen motsvarar ca 15 mkr. Ekonomi Finansförvaltning / verksamhetskostnader Resultaträkning 2011 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Intäkter 148 167 19 Kostnader -231-258 -27 varav -126-169 -43 personalkostnader Verksamhetens resultat -83-91 -8 Lanstingsbidrag 83 83 0 Över-/underskott 0-7 -7 Finansförvaltning / finansiering Resultaträkning 2011 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Intäkter 6 797 6 870 73 Kostnader -157-338 -181 varav per sonalkostnader 0 0 0 Verksamhetens resultat 6 640 6 532-108 Lanstingsbidrag -6 615-6 615 0 Över-/underskott 25-83 -108 Skatteintäkter och utjämningsbidrag är 92 mkr högre än budget, varav 113 mkr avser slutavräkningar 2010 och 2011. Prognoserna på slutavräkningarna är enligt Sveriges Kommuners och. Landstings (SKL) prognos i december. I utjämningsbidraget ingår bl a 2,8 mkr för HPV-vaccin. Medlen har, i enlighet med SKLs rekommendation, överförts till 2012 eftersom upphandlingen av vaccinet överklagats och vaccineringen mot livmoderhalscancer inte kunnat genomföras 2011. I juni godkände SKLs styrelse en överenskommelse om statens ersättning till landstingen för läkemedelskostnader 2011. Det totala statsbidraget blev lägre än tidigare år. För Landstinget Dalarna uppgår statsbidraget till 704 mkr och det innebär 13 mkr lägre än budgeterat. Ränta på avsatta pensioner uppgår till 51 mkr enligt KPA.s redovisning i december. Enligt de riktlinjer som tillämpas för beräkning av pensionsskuld, RIPS07, ska nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar beräknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna och i världsekonomin har lett till att den långa marknadsräntan är den lägsta om uppmätts i Sverige. I september var den 1,69 procent. Diskonteringsräntan för pensionsskulden sänks med 0,75 procentenheter. Det innebär för Landstinget Dalarna att pensionsskulden ökar med 164 mkr. Skuldökningen redovisas som en jämförelsestörande kostnad i resultatet. Kostnaden belastar inte balanskravsresultatet i enlighet med SKLs rekommendation. Peter Hansson / Ekonomidirektör

13 Fastighetsnämnden Fastighetsförvaltningen Måluppfyllelse Politikens inriktning och uppdrag till fastighetsförvaltningen framgår av landstingets verksamhetsplan för åren 2011-2014. Uppdraget finns sammanfattat under punkterna 1-3 nedan. Mål 2011 Utfall 2011 Utfall 2010 1. Tillhandahålla lokaler som uppfyller hyresgästers behov och förväntan på funktion, arbetsmilj ö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Under året har vi arbetat med identifierade förbättringsområden baserade på senast genomförda hyresgästenkät (2010). Mätning genomförs ungefär vartannat år, dvs. nästa 2012. 2. Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. Total kostnadseffektivitet = lokalernas andel av landstingets totala kostnadsmassa = < 5,56 % Kostnadseffektivitet = resultat på fastighetsförvaltning en minst enligt budget/plan = 100 % Energiförbrukning = kwh/kvm = 174 Vakanser = total area för outhyrda lokaler i procent av uthyrningsbar area = < 5 % 172,7 kwh/kvm, se kommentar nedan Totalindex 57 5,55 % 5,56 % 124 % 124 % 176,8 kwh/kv m 5,2 % 5,1 % 3. Genomföra investeringar i fastigheter byggherrerollen utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Energiförbrukningen har glädjande nog fortsatt att sjunka under 2011 till en nivå på 173 kwh per kvm, som är under delmålet 174 kwh. Sänkningen ska ses utifrån att Landstinget Dalarna 2010 hade den näst lägsta energiförbrukningen bland Sveriges landsting. Viktiga händelser under året Landstingsfastigheters ansvar är dels lokalförsörjning för landstingets olika verksamheter, dels fastighetsförvaltning av i första hand Landstinget Dalarnas egna fastighetsbestånd. För att tillgodose lokalförsörjningen under innevarande planperiod (2011-2014) har Landstingsfastigheter att hantera 1 000 mkr i fastighetsinvesteringar. Det enskilt största projektet under planperioden är ny vårdbyggnad på Falu lasarett (NVB). Projektet inkl delprojekt är upptagna till totalt 606 mkr (prisläge februari 2011) och beräknas vara avslutade med början 2013 fram till och med 2015. Vid årsskiftet 2010/2011förvärvades fastigheten Valhalla 2, Falun. En fastighetsreglering har genomförts och Valhalla 2 ingår nu i fastigheten Daljunkaren 23 (Landstingshuset). Under våren så växlades By VC i Avesta kommun över till kommunen. Vid årsskiftet 2011/2012 övertog Älvdalens kommun förvaltarskapet av Älvdalens Naturbruksgymnasium. Vid utgången av året förvaltades totalt 441 000 kvm BRA, varav 360 000 var landstingsägda och 81 000 inhyrda. Dessutom hanterades 102 000 kvm externt inhyrda lokaler. Uppföljning besparingsåtgärder I Åtgärdsplan för ekonomi i balans 2011 ökas avkastningskravet för Landstingsfastigheter från 20,4 mkr till 25,5 mkr 2011. Vi uppnådde avkastningskravet och utfallet för 2011 blev 25,3. Framtiden Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år. Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar. Ett exempel på detta är projektet Ny vårdbyggnad, NVB, på Falu lasarett som pågår för fullt och kommer att nå sin största omfattning vad gäller antal sysselsatta byggarbetare under 2012. Förutom betydande investeringar så kommer även för en lång period framåt stora planerade underhållsinsatser att behövas. Ekonomi Resultaträkning 2011 2010 (mkr) Budget Re su ltat Avvikelse Resultat Fastighetsinvestering ar 422 mkr 407 96 % Intäkter 464,6 470,9 6,3 453,5 Kostnader -444,2-445,6-1,4-428,4 Kommentar: Den av Fastighetsnämnden 2011-04-13 fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning (värme och el ) på 150 kwh per kvm vid utgången av år 2020. varav personalkostnader Verksamhetens resultat -19,9-16,3 3,6-16,6 20,4 25,3 4,9 25,1

14 Landstingsbidrag 0 0 0 0 Överskott/ underskott 20,4 25,3 4,9 25,1 Årets investering 422,2 407,3-14,9 239,5 Sedan budget fastslogs så har det tillkommit projekt i externa fastigheter som har övergått i intern finansiering; Säters sjukhus 15 mkr och Särna ambulansgarage 11 mkr. I samband med besparingspaketen så sänktes därefter investeringsvolymen till 380 mkr. Efter det har ytterligare ett externt projekt övergått till intern finansiering; Borlänge sjukhus med 14 mkr. Differenser i övrigt består i huvudsak av förskjutningar i tid av projekt

15 Servicenämnden Landstingsservice Måluppfyllelse Kund Målsättningen är att nöjdkundindex(nki) ska uppgå till 90 % och att kunderna ska få god kännedom om Landstingsservice utbud och tjänster. Under 2011 genomfördes en kundenkät. Utfallet blev 89 % nöjda kunder vilket inte riktigt överensstämmer med målet. Personal Målsättningen är att nöjdmedarbetarindex (NMI) ska uppgå till 75 % och att antalet närvarodagar uppgår till 95 %. Timtiden ska ha minskat med 30 % jämfört med utfallet 2008. Målet är att samtliga chefer och medarbetare ska vara kartlagda enligt VPL-modellen (vilja, prestation, ledarförmåga). Nöjdmedarbetarindex för Landstingsservice uppgick 2011 till 76 % vilket är en förbättring jämfört med 2008 års resultat på 64 %. Antalet närvarodagar för året uppgick till 95 %. Detta innebär att utfallet överensstämmer med målet för Nöjdmedarbetarindex och för antalet närvarodagar. Utfallet för timtiden är en minskning med 26,8 % vilket gör att målet ännu inte är uppfyllt. Under året har också samtliga chefer och medarbetare i förvaltningen kartlagts enligt VPL-modellen (vilja, prestation, ledarförmåga) vilket gör att målet är uppfyllt. Ekonomi Målsättningen är att resultatindex (RI) ska uppgå till minst 1,0, vilket innebär att kostnader och intäkter ska vara minst i balans. Under 2011 fick Landstingsservice ett avkastningskrav på 1,0 Mkr till följd av Landstinget Dalarnas svåra ekonomiska situation. Utöver detta beslöts att förvaltningen skulle bära kostnaderna för Servicenämnden inom omslutningen. Resultatet för Landstingsservice uppgår 2011 till +4,1 Mkr. Resultatindex för 2011 blev 1,015. Det innebär att samtliga ekonomiska mål och åtaganden uppfyllts under året. Utveckling Förvaltningen är sedan tidigare kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och milj öcertifierad enli gt ISO 14001. Under 2011 förnyades certifikaten efter revision för kommande verksamhetsår och gäller nu till och med 2014. Processkartläggning är påbörjad för de viktigaste processerna inom förvaltningen. Viktiga händelser under året De viktigaste händelserna anges nedan i punktform: En förändrad distribution av försörjningsmateriel har skett där Landstingsservice åtagit sig ett större ansvar gällande distributionen i länet. Omcertifiering av hela förvaltningen enligt ISO 9001 och 14001. Under året har ny geografisk organisation införts i förvaltningen. Huvudsyftet har varit att öka synergieffekterna mellan verksamheterna och hitta flexiblare produktionslösningar. För att stödja förvaltningens chefer har ett internt chefsutvecklingsprogram startats med fokus på ledarskap och utvecklingsfrågor. Ämnen som behandlats är bl.a. likabehandlingsfrågor, upphandling, ekonomi, lönebildning och arbetsrätt. Leveranslösning av kost för Avesta lasarett har skett i samarbete med Avesta kommun. Förberedelser för outsourcing av Café och butik i Mora. I början av året stals två lastmaskiner från vår verksamhet i Falun, dessa har ännu inte återfunnits. Servicenätverket Best service har utökats med två nya medlemmar till totalt 18 landsting. För första gången har dessa landsting ingått i ett gemensamt benchmarkingarbete. Uppföljning besparingsåtgärder I början av året tog landstinget beslutet att genomföra besparingar för att komma till rätta med det försämrade ekonomiska läget. Landstingsservice fick i uppdrag under 2011 i samarbete med Hälso- och sjukvården att genomföra besparingar för koncernen motsvarande 3,5 Mkr, därutöver hade Landstingsservice ett avkastningskrav på 1,0 Mkr. Åtgärder som genomförts med ett lyckat resultat, för att nå besparingsmål och avkastningskrav, var bl.a. att se över städstandarden, minska antalet telefoner och abonnemang, granska leasingen av fordon och bli kostnadseffektivare genom att finna synergier mellan olika verksamhetsområden. Café- och butiksverksamheten i Mora har under en längre tid haft underskott i verksamheten. Landstingsstyrelsen beslutade att verksamheten skulle outsourcas, detta är nu klart och fr.o.m. 1 feb 2012 tar extern intressent över verksamheten. Besparingsåtgärder, kostnadskontroll och nya verksamheter har följts upp och stämts av fortlöpande under året. Framtiden Förberedelser har påbörjats för att kunna erbjuda en bra och bred service till den nya vårdbyggnaden i Falun. Arbete har inletts för att erbjuda ett brett servicekoncept inom området sjukvårdsnära tjänster till hela hälso- och sjukvården. Syftet är att avlasta sjukvården och öka koncernnyttan. Genom den nya organisationslösningen ges möjlighet till flexiblare servicekoncept och organisationen skall utvärderas och eventuellt korrigeras under år 2012. För att möta den pågående generationsväxlingen och samtidigt skapa utvecklingsmöjligheter för förvaltningens medarbetare har samtliga medarbetare och chefer kartlagts enligt VPL-modellen (vilja, prestation och ledarförmåga). VPL-kartläggningen av medarbetare och chefer innebär att Landstingss ervices talangpool bestående av 10 stycken medarbetare har startat upp. Benchmarkingen inom servicenätverket Best service kommer att utökas med ytterligare en process.

16 Ekonomi Resultaträkning 2011 2010 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 274,4 278,5 4,1 292,9 Kostnader -274,4-274,3 0,1-290,9 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -163,3-158,6 4,7-166,3 0 4,1 4,1 2,0 Landstingsbidr ag 0 0 0 0 Överskott/ underskott 0 4,1 4,1 0 Årets investering -8,0-2,6 5,4 En ökad efterfrågan på förvaltningens beställningsuppdrag förklarar en stor del av ökningen på intäktssidan. En annan bidragande orsak till resultatet är att förvaltningen hållit nere personalkostnaderna genom att inte återbesätta pensionsavgångar och vakanta tjänster.

17 Nämnden för kostsamverkan Mora Kostsamverkan Mora Måluppfyllelse Under 2011 genomfördes enkätundersökningar för Nöjdkundindex (NKI) och Nöjdmedarbetarindex (NMI). Resultatet för NKI uppgår till 89 % och för NMI är motsvarande siffra 59 %. Nämnden har inte fastställt mål för det första verksamhetsåret avseende NKI och NMI. Den ekonomiska målsättningen är att resultatindex (RI) i fastslagen budget för verksamhetsåret skall uppgå till 1,0. Det innebär att kostnader och intäkter minst skall balansera. Detta mål är inte uppfyllt under året. Underskottstäckning för Landstinget Dalarna och Mora kommun uppgick vardera till 0,3 Mkr. Utöver detta har Landstinget Dalarna stått för en sammanlagd underskottstäckning på 1,5 Mkr för Restaurang LaRätt, Strandens skola (temporärt kök under ombyggnationen) och fördyrad hyra till en följd av en ökad investeringskostnad. Totalt underskott för Nämnden för Kostsamverkan under verksamhetsåret 2011 uppgick till 2,2 Mkr. Viktiga händelser under året Produktionsköket Arom färdigställdes under vårvintern och invigdes den 5:e april 2011. Produktionen skedde under ombyggnationen på Strandens skola. Kommunens produktionskök inom äldreomsorgen har byggts om till mottagningskök. Iordningsställandet av mottagningsköken försenades men under oktober var samtliga i drift. Följande äldreboende är berörda: Saxnäs, Spanskgården, Noretgården och Våmhus. Upphandlingen av matvagnar för brickdukning vid Mora lasarett har försenats p.g.a. överklaganden i olika instanser. Produktionen vid Aromköket har förflutit på ett tillfredsställande sätt under året dock har leverans av matlådor till hemtjänsten försenats p.g.a. praktiska problem. Ekonomi Resultaträkning 2011 2010 (mkr) Budget Re su ltat Avvikelse Resultat Intäkter 27,1 21,4-5,7 0,2 Kostnader -27,1-21,4 5,7-0,1 varav personalkostnader Verksamhetens resultat Överskott/ underskott 0,0-10,1 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets investering -6,2-0,6 5,6 Under året har Landstinget Dalarna haft svårigheter att uppnå de garanterade vol ymerna som är fastslagna i Samverkansavtalet. Mora Kommun har under året överstigit sina garanterade volymer. Avtalets prissätt ningsmodell har gjort det svårt att nå balanserat resultat för produktionsköket. Investeringar (m kr) Bu dge t Resultat Av vikelse Maskiner och inventarier -6,2-0, 6 5,6 Summa -6,2-0, 6 5,6 Investeringarna avser inventarier, vagnar och maskiner till det nya produktionsköket vid Mora lasarett. Matvagnar för leverans av brickor har ännu inte investerats p.g.a. överklaganden av upphandlingen. Framtiden Under det första verksamhet såret har det konstaterats att det finns praktiska svårigheter i tillämpningen av Samverkansavtalet. Det pågår därför en översyn och utvärdering av avtalet mellan Landstinget Dalarna och Mora Kommun. Kolonialvaruförsörjningen via distributionscentral i Mora har ännu inte startat då centralen fortfarande är i planeringsstadiet. Leveranserna sker därför med kylbil från produktionsköket i Falun. Nämnden har fastställt målet att till år 2015 skall 25 % av råvarorna vara ekologiska. Utifrån de faktiska volymerna under året kan det konstateras att de garanterade volymerna var för optimistiska för Landstinget Dalarna när avtalet skrevs 2009. Avvikelsen bedöms bli ännu större för 2012 som en effekt av minskade vårdplatser. Mora Kommuns faktiska volym bedöms överensstämma väl med de avtalade garantivolymerna.

18 Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildningsförvaltningen Måluppfyllelse Måluppfyllelsen inom Kultur- och bildningsförvaltningen är god. Förvaltningen arbetar som helhet mot de uppdrag som getts till nämnden. Ytterligare information återfinns i dokument för måluppfyllelse samt nämndens fullständiga verksamhetsberättelse. Viktiga händelser under året From årsskiftet är de två tidigare Skol- respektive Kulturnämnderna sammanslagna till en gemensam Kulturoch bildningsnämnd (KBN). En ny förvaltningschef har rekryterats. Dans i Dalarna genomförde i maj den 24:e upplagan av Stora Daldansen och för andra året i rad i Falun, där bl a en internationell balettävling ingår. Residans är ett treårigt utvecklingsprojekt i scenisk folkdans, med stöd från Kulturrådet och i samarbete mellan Dalarna, Gävleborg och Uppsala. Dansare, musiker och koreograf skapar en föreställning per år, som går ut på turné i skolor och offentligt i de tre länen, som ansvarar för ett år vardera. Perfect är en dansföreställning som genomförs med en integrerad ensemble, där dans och funktionshinder förenas. Föreställning har distribuerats i länet genom Dansspridning Mellansverige. Film i Dalarna bjöds i maj in till Malaysia, i syfte att utveckla ett nätverk mellan unga filmare genom att använda den nya teknik för klippning på distans som finns på Film i Dalarna. Film i Dalarna har fått projektmedel för att vidareutveckla syntolkning på biograf, som genomförts vid flera tillfällen under året Fornby folkhögskola har,som en bland de första folkhögskolorna i Sverige, fått rätt att arrangera Svenska för invandrare. Sedan januari har man utökat sin verksamhet med SFI och anställt nya lärare för detta. Under hösten genomfördes en certifiering av klassmorfäder och mormödrar som from årsskiftet arbetar i Borlänge kommuns grundskolor. Konstarkivet, Film i Dalarna och Länskonst Dalarna arbetar gemensamt och länsövergripande med en satsning på konstfilm. Konstfilmsfestivalen 2011ägde rum i Magasinet och arbetet med att utveckla konstfilmstationer runt om i länet har fortsatt. Länsbibliotek Dalarna Läsfrestivalen i maj blev en succé och kommer att fortsätta arrangeras. Länsbibliotekets monter Dalalitteraturen på Bok & Bibliotek i Göteborg fick tusentals besök av medborgare från såväl Dalarna som resten av landet. 11 program med Dalaförfattare arrangerades där. Länskonst Dalarna Två konstnärer från Tucson i USA inbjöds att komma till Sverige som Artists in Residence för att mötas kring amerikansk och svensk konst och kulturliv och låta dem prova på olika trycktekniker på konstgrafiska verkstaden i Orsa. Under sommaren anordnades en workshop i Vikmanshyttans stentryckeri med professionella konstnärer tillsammans med yrkestryckare. Målet var att få igång processer och arbetsformer där konstnärliga resurser i Dalarna blir synligare i och utanför länet och landet samt att förvalta och förnya en viktig kunskapsbank för den grafiska konsten. Malungs folkhögskola har fått beviljad sin ansökan till Internationella Programkontoret om att bli en EUambassadörsskola. Distanskurs i fiol startade under hösten. Verksamheten IT för seniorer har utvecklats vidare och blivit en mycket populär verksamhet i lokalsamhället. Under hösten 5 grupper studerat. Mentalvårdsmuseet 2012 är det 100 år sedan Säters sjukhus öppnades. Förberedelser har pågått inför jubileumsåret. Mentalvårdsmuseet har haft 3 500 besökare under året. Gruvhospitalet har under året setts av uppskattningsvis 48 000 personer. Mora folkhögskola har genomfört en distansutbildning inom IT för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Anpassad IT i vardagen med stöd från FBR. Man deltar även i ett EU-projekt som syftar till att skapa en digital arena för livslångt lärande för personer med funktionsnedsättning och personer i deras närhet. Renoveringen av skolans elevhem, Masen och Kullan, har färdigställts. Musikkonservatoriet Skolan har beviljats platser och startat treårig spetsutbildning i musik på gymnasienivå hösten 2011. Samverkan sker med Örebro universitet.vid årets Vinterfest medverkade stråkkvartett, jazz och folkmusik med mycket uppskattade inslag. Under våren förbereddes och genomfördes ett samarbete mellan Gävle symfoniorkester och skolans orkesterverksamhet som blev mycket lyckat. Scenkonst Dalarna Under året har Scenkonst Dalarna förmedlat föreställningar och arrangörsstöd till barn och unga i samtliga 15 kommuner. 169 föreställningar har spelats i länet och totalt 13 843 barn och unga har sett dessa föreställningar. Länk 2012 är ett nationellt teaterprojekt som med nyskriven dramatik riktar sig till unga amatörteateraktiva och estetiska gymnasier. I Dalarna arrangeras under våren 2012 en festival där verken framförs. Älvdalens utbildningscentrum AB Vid halvårsskiftet övergick personal och drift för naturbruksgymnasiet i Älvdalen till bolaget Älvdalens utbildningscentrum AB. I samband med det kommer Landstinget Dalarna samt Älvdalens kommun att kvarstå som huvudman för årskurs 2 och 3 då dessa påbörjade sin utbildning i det gamla programmet. Uppföljning besparingsåtgärder Kultur- och bildningsförvaltningen har, innan omställningskostnader samt den konstnärliga utsmyckningens driftkostnader mycket väl uppfyllt de besparingar som ålagts i budget samt i besparingsprogram. Framtiden Nuvarande styrdokument Landstinget och kulturen Vision och mål 2005-2012 ska ersättas av ett nytt dokument till 2013. Regeringen har beslutat införa en ny samverkansmodell som ska stärka dialogen mellan kommun, landsting/region och stat och det fria kulturlivet. Kultur- och bildningsnämnden ansvarar för att ta fram en regional kulturplan för 2013-15. En parlamentarisk styrgrupp med

19 representanter från landstinget, stiftelserna och Region Dalarna leder arbetet. 2013 går Dalarna in i samverkansmodellen. Det tätare samarbetet med kommunerna och den lyhördhet som utvecklats i processen med planen innebär förhoppningsvis att kulturen stärks i Dalarna. Ekonomi Resultaträkning 2011 2010 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 113,4 116,7 3,3 131,7 Kostnader -241,6-244,6 3,0-255,6 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -84,3-85,0-0,7-100,8-128,3-128,0 0-123,9 Landstingsbidrag 128,3 128,3 0 125,1 Överskott/ underskott 0 0,3 0,3 1,1 Årets investering (konstnärlig utsmyckn drift) -6,2-1,7 (0,5) Totalt resultat för Kultur- och bildningsförvaltningen blev 0,3 mkr. Detta efter att hänsyn tagits till omställningskostnader vid naturbruksgymnasiet i Älvdalen samt till driftkostnader för konstnärlig utsmyckning. Resultatet före dessa kostnader uppgår till 1,4 mkr.

20 Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltningen Måluppfyllelse Målen för Folktandvårdens verksamhet har till övervägande delen nåtts. Särskilt glädjande är att tandhälsomålen för såväl barn som vuxna nåtts samt att målen för de särskilda patientgrupperna, en verksamhet som Folktandvården varit kontrakterad för också nåtts. Viktiga händelser under året Beroendet av ett väl utvecklat it-stöd för att hantera nuvarande tandvårdsstöd är stort, något som kräver ständig utveckling. Det s k tredje steget i tandvårdsstödet har inte införts under 2011 utan förväntas införas under 2012. Folktandvårdens ledningssystem fungerar bra och har fått stort nationellt intresse. Konkurrensfrågorna har utgjort ett dominerande inslag under året och detta har lett till att samtliga s k fria nyttigheter tagits bort, att momsfrågan lösts och att modell för särredovisning av kostnader tagits fram. Denna modell skall tillämpas under 2012. Det företagsekonomiska tänkande och de marknadsmässiga villkor som skall gälla för tandvården har lett till diskussioner om en ökad frihetsgrad för Folktandvården i ett landstingsperspektiv under begreppet bolagsliknade former. Inget konkret resultat har ännu åstadkommits i denna del. Uppföljning besparingsåtgärder För 2011 räknades landstingsersättningen upp med 1,7% och därefter fastställdes ett avkastningskrav om 1,0 Mkr. Sparkravet har nåtts genom att en klinik avvecklats under året samt genom att vi fortlöpande minskar våra lokalytor och behandlingsrum samt infört skiftgång för att på flera sätt åstadkomma en mera kostnadseffektiv produktion. Antalet anställda har också minskat samtidigt som stor återhållsamhet har varit rådande på kostnadssidan Framtiden Rekryteringsfrågan kommer att vara dominerande under kommande år. Stora pensionsavgångar är att förvänta och generationsväxlingen kommer att medföra minskad produktivitet med minskade intäkter som följd. Konkurrensfrågorna måste kunna hanteras och i denna del är det viktigt att Folktandvården får rätt förutsättningar för att kunna konkurrera på rådande tandvårdsmarknad. Begreppet bolagsliknade former måste utvecklas och tydliggöras innebörden av. Ledningssystemet kommer att ge oss den trygghet vi behöver för att göra rätt saker på rätt sätt. Utvecklandet av frisktandvårdskonceptet kommer också att stärka Folktandvårdens profil som en aktör med förebyggande profil och stort samhällsekonomiskt ansvar. Kostnader -352,6-346,1 6,5-344,9 Verksamhetens resultat -223,5-218,7 4,8-219,4-157,6-152,5 5,2-155,9 Landstingsbidrag 157,6 157,6 0 156,7 Överskott/ underskott 0 5,1 5,1 0,8 Årets investering 7,6 8,6 1,0 6,6 Sett till förutsättningarna måste årets resultat ses som mycket positivt. Genom en god kostnadskontroll har vi, trots att kalkylerade intäkts mål via genomförd taxejustering inte nåtts, åstadkommit ett bra ekonomiskt resultat. varav personalkostnader Verksamhetsområde (mkr) Budget Resultat Avvikelse Specialisattandvård 54,8 56,8-2,0 Sjukhustandvård 9,5 8,9 0,6 Allmäntandvård 226,0 223,4 2,6 Tandteknisk verksamhet 6,0 6,0 0,0 Övrig verksamhet 56,3 52,4 3,9 Samtliga verksamhetsområden har klarat sina ekonomiska mål. Specialisttandvården har under året påförts kostnader för specialistutbildning för vilka ekonomisk kompensation inte utgått. Detta är orsaken till det bokförda underskottet. Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Fastigheter IT-utrustning Övriga investeringar 7,6 8,6 1,0 Summa 7,6 8,6 1,0 Årets investeringsutrymme har överskridits i dialog med centrala ekonomi enheten p g a förseningar i tänkta investeringar under 2010 och därmed ej fullt nyttjat investeringsutrymme under 2010. Ekonomi Resultaträkning 2011 2010 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 195,0 193,6 1,4 189,0

21 Tandvårdsnämnden Beställarenhet för tandvård Måluppfyllelse Alla som har tackat ja till årlig uppsökande munhälsobedömning har fått det. 42 % av länets vård- och omsorgspersonal i kommuner och privat verksamhet har deltagit i årlig munvårdsutbildning. Uppsatt mål är ett deltagande på 50 % per år. Målen avseende verksamhet, medarbetare och ekonomi har uppfyllts. Överskott/ underskott 0 0,5 0,8 Årets investering 0 0 0,0 Landstingen ansvarar för att organisera och bekosta uppsökande tandvård till personer med stort omvårdnadsbehov samt att, mot sjukvårdsavgift, erbjuda nödvändig tandvård till ovanstående grupp samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling till 14 preciserade grupper. Landstinget Dalarnas utökade tandvårdsstöd är ett frivilligt åtagande av Landstinget Dalarna, som funnits 2006-2011. Det ekonomiska resultatet 2011 blev ett överskott i förhållande till budget på 549 tkr. Viktiga händelser under året Hösten 2011 beslutade riksdagen att inför det tredje steget i tandvårdsreformen. Den avser ett kompletterande tandvårdsstöd till långvarigt sjuka och kommer att införas 2013-01-01. Försäkringskassan och landstingen ska ansvara för varsin del av det nya stödet. Landstinget Dalarnas utökade tandvårdsstöd har funnits sedan 2006-04-01. Stödet har gällt för ungefär samma grupper av långtidssjuka som det tredje steget i tandvårdsreformen nu kommer att avse. Det utökade stödet måste vara avvecklat till 2013-01-01 och eftersom alla godkända ansökningar gäller en period på 12 månader, så var sista datum för ansökning den 2011-12-31. Framtiden Det tredje steget i tandvårdsreformen kommer att innebära ett större och till viss del förändrat ansvar för Beställarenheten och en utökning av personalen kan då komma att behövas. Under 2012 kommer tillämpningar och anvisningar att tas fram för landstingens del av det nya tandvårdsstödet. Landstinget kommer att få ett tillskott i det allmänna statsbidraget, för att täcka kostnaderna för det nya tandvårdsstödet. Landstingets resursfördelning av ersättning till tandvårdsnämnden för 2013, kommer att behöva höjas med motsvarande belopp. Beställarenhetens dataprogram för administration av tandvårdsstöd börjar bli föråldrat och under 2012 kommer marknaden av webbaserade dataprogram att undersökas i samarbete med landstingets IT-avdelning. Ekonomi Resultaträkning 2011 2010 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 0,3 0,3 0 % 0,3 Kostnader -25,5-24,9 2 % -24,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -1,6-1,5 7 % -1,5-25,3-24,6 3 % -24,0 Landstingsbidrag 25,1 25,1 0 % 24,7

22 Patientnämnden Dalarna Patientnämnden Måluppfyllelse Med stöd av Lagen om Patientnämndsverksamhet (1998:1656) försöker vi att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda individer samt främja kontakten mellan patienter och vårdpersonal. Vårt mål är att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården på olika sätt. Vi har under året uppdaterat vår patientbroschyr och hemsida samt utformat en fullmakt och anmälningsblankett. Ett informationsblad som beskriver vår verksamhet har tagits fram för att skickas till nyanställda chefer. Vi informerar även chefer om vad som är viktigt att tänka på då de svarar på skriftliga ärenden från oss. Information till patienter/närstående hur de kan ta tillvara sina intressen i sjukvården sker även liksom hjälp till kontakt med andra myndigheter. Ett studiebesök gjordes på LÖF för att öka kunskapen kring deras verksamhet. Ekonomi Resultaträkning 2011 2010 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 0,3 0,3 0,3 Kostnader -4,3-3,7-3,7 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -3,8-3,3-3,2-3,5-3,4-3,4 Landstingsbidrag 4,0 4,0 3,3 Överskott/ underskott 0,0 +0,6-0,1 Årets överskott beror på att vi inte rekryterat den medarbetare som vi fick medel för redan 2011. I övrigt har ekonomin inte medfört några överraskningar. Viktiga händelser under året Ett stort antal informationstillfällen, 36 (45) har skett under året. Vi har bl.a. träffat blivande sjuksköterskor, AT-läkare, blivande sekreterare och mentalskötare, personal vid några vårdcentraler samt personal och politiker i några kommuner. I ett speciellt projekt har vi besökt alla enheter på Medicinkliniken Falun/Ludvika. Ett liknande projekt har påbörjats på Kirurgkliniken Falu lasarett och kommer att genomföras under 2012. Samtliga patientnämnder har ingått i ett läkemedelsprojekt under året. Projektet har följts upp av patientnämndernas chefsnätverk vilka har träffats några gånger under året. Från 2012 kommer nätverket att utökas till att vara ett nätverk med representanter från alla patientnämnder i Sverige. Vårt ärendehanterings- och diariesystem Vårdsynpunkter har fortsatt att uppgraderas och förbättras under året. Skåne och Dalarna har styrt den arbetsgrupp som arbetat med detta och sammanträdena har oftast skett via telefon. De flesta kontakter med Patientnämnden sker via telefon men e-postanvändandet ökar stadigt. Sedan slutet av året ingår Patientnämnden i Mina vårdkontakter vilket ger ännu en möjlighet att nå oss. Vid nya förordnanden av stödpersoner har handläggaren börjat att följa med vid första besöket hos patienten. Framtiden Vi har fått dispens från anställningsstoppet och kommer att rekrytera en ny medarbetare under 2012 vilket vi fick medel till redan 2011. En fortsatt hög nivå av antalet ärenden förväntas, om än inte en lika stor ökning som mellan åren 2007-2010. Informationsinsatserna kommer förhoppningsvis att kunna utökas med en utökad bemanning liksom en förbättrad och tätare rapportering till verksamheterna. Vi ser fram emot att kunna åstadkomma ett bättre och mer formaliserat samarbete med Socialstyrelsen.

23 Revisorerna Revisorerna och tjänstemannabiträde Måluppfyllelse Revisorernas uppdrag är att granska om landstingets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. I granskningsarbetet stöds revisorerna av sakkunniga, dels i form av en anställd revisionschef, dels av inhyrda konsulter vilka utför huvuddelen av granskningsarbetet. Granskningsarbetet följer en årligen fastställd revisionsplan och planeras med utgångspunkt från anvisad budget. Viktiga händelser under året Under 2011 har revisionens ordförande Gun Drugge lämnat sitt uppdrag och ersatts av Carl-Erik Nyström. Därutöver kan särskilt uppmärksammas att revisorerna tillsammans med landstingsstyrelsen genomfört ett massmedialt uppmärksammat seminarium om bl a mutor och bestickning. Revisions granskningsverksamhet har i allt väsentligt följt upprättad revisionsplan. Framtiden Under 2011 har upphandling av sakkunnigstöd för perioden 2012 2015 genomförts. Upphandlingen har bl a resulterat i byte av leverantör för redovisningsrevisionen fr o m år 2012. Under 2012 planeras också, utöver den löpande granskningsverksamheten, arbete påbörjas med revidering av revisorernas riskanalys. Ekonomi Resultaträkning 2011 2010 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 0,0 0,1 0,1 0,0 Kostnader -5,8-5,7 0,1-5,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -2,1-2,3-0,2-1,9-5,8-5,6 0,2-5,3 Landstingsbidrag 5,8 5,8 0,0 5,7 Överskott/ underskott 0,0 0,2 0,2 0,4 Årets investering 0,0 0,0 0,0 0,0 I personalkostnaderna ingår arvoden för de förtroendevalda revisorerna.

24 Åtgärdsplan ekonomi i balans 2011, steg I+II Under året har ett intensivt arbete pågått med att ta fram och genomföra stora besparingar och landstingets ekonomiska resultat hade varit betydligt sämre om inte det arbetet verkställts. Åtgärdsplanen för ekonomi i balans innebär beslut om besparingar på ca 220 Mkr i Hälso- och sjukvården, där det största underskottet finns, och ytterligare ca 40 Mkr inom andra verksamheter. Åtgärderna har verkställts efterhand under 2011, helårseffekter har därför inte uppnåtts. Mkr 35 30 25 20 15 10 5 0 Effekt ekonomi i balans 2011 steg I+II Plan I+II Bokslut Totalt beräknas besparingsåtgärderna ha minskat kostnaderna med ca 135 Mkr under året. Den uppnådda effekten skiljer sig mellan olika delar av åtgärdsplanen. Bemanning Enligt planen skulle personalkostnaderna minska med fyra procent genom bland annat anställningsstopp, färre stafettläkare och stopp för timanställda. De största besparingarna planerades ge full effekt från april 2011.

25 Förändringar inom bemanningsområdet kräver ofta lång framförhållning för att ge resultat. Under 2011 har effekten av besparingsplanen delvis uppnåtts, under årets sista månader ses en minskning av antalet anställda och en lägre månadskostnad för löner som ligger nära målet. Struktur Inom Hälsovalet har landstingets egna vårdcentraler sänkt kostnaderna, men även intäkterna har minskat. Totalt visas ett underskott på ca 37 Mkr. Samordning av verksamheter som ingått i planen verkställs först under 2012 och dessutom öppnar ytterligare två privata vårdcentraler då. Omställningsprocessen för att möta ökad andel privat vårdcentralsverksamhet behöver utvecklas. Flera kliniker har stängt ett antal vårdplatser efter sommaren, i vissa fall temporärt. Intäkter Patientavgifterna höjdes från juni, men har inte gett så stor intäktsökning som beräknats i åtgärdsplanen. Det är alltid vanskligt att förutsäga effekten, då man inte vet hur många fler patienter som får frikort under perioden på grund av avgiftshöjningen eller om besöksfrekvensen påverkas. Avkastningskrav I stort sett samtliga avkastningskrav är uppnådda. Landstingsservice och Tandvården har lämnat ytterligare överskott. Övrigt Läkemedelskostnaderna ligger på ungefär samma nivå som 2010. En viss minskning har skett inom vårdcentralsverksamheten medan kostnaderna har ökat inom den specialiserade vården. Investeringar Sammanlagt har investeringarna minskat i enlighet med planen. Landstingsfastigheter har högre investeringskostnader, men det kompenseras av att andra förvaltningar har investerat mindre än planerat. Prognos för 2012, steg I+II+III Utifrån bokslut 2011 och övriga kända faktorer har en grov uppskattning gjorts av besparingseffekterna 2012. Steg I+II kan i bästa fall ge ca 215 Mkr medan steg III beräknas kunna ge ca 15 Mkr. Planering pågår även för steg IV i Åtgärdsplan för ekonomi i balans. 120,0 100,0 80,0 Ekonomi i balans steg I+II+III Mkr 60,0 40,0 20,0 0,0 Plan I+II+III Bokslut 2011 Prog 2012 Bemanning Personalminskningarna behöver fortsätta enligt plan. Översyn av schemaplanering, bemanningsnivåer, flextidsavtal mm är vitala pusselbitar för att optimera resursanvändningen i verksamheterna. I effektberäkningen

26 inför 2012 förutsätts att dessa områden får full genomslagskraft från halvårsskiftet. Enligt ursprunglig plan skulle de gälla från januari 2012. Struktur Anpassning av verksamheten vid landstingsdrivna vårdcentraler fortsätter. Såväl strukturella anpassningar som anpassningar i bemanningsnivåer krävs för att närma sig målet om balans i hälsovalet. Strukturförändringarna vid Ludvika lasarett och inom Psykiatrin förutsätts genomföras samt värdering och beslut kring temporärt stängda vårdplatser. Intäkter Intäkterna från patientavgifter beräknas uppnå samma nivå som 2011. Avkastningskrav Verksamheter som hade avkastningskrav under 2011 förutsätts hålla sig inom samma ramar 2012. Övrigt Kostnader för läkemedel inom Hälsovalet bör kunna hålla samma nivå som 2011. SKL har räknat med att läkemedelskostnaderna ska kunna minska 2012 på grund av patentutgångar på flera vanliga läkemedel. Det bör kunna minska kostnaden förutsatt att verksamheterna fortsätter att använda dessa preparat.

27 Medarbetare Uppdragen Politikernas uppdrag till personalenheten är: att säkerställa kompetensutveckling och kompetensförsörjning engagerad och delaktig personal chefs- och ledarutveckling ge cheferna rätt förutsättningar för att kunna utöva ett gott ledarskap likabehandling attraktiv arbetsplats. Säkerställa en god arbetsmiljö, hög kvalitet i rekryteringsarbetet, fortsatt god löneutveckling och heltid en rättighet Personalenheten har under 2011 fokuserat resurserna mot målet Ekonomi i balans. Det har bl a resulterat i att antalet anställda har minskat, likaså arbetad tid och kompensationstid. Däremot har arbetad tid under jour och beredskap för läkare ökat, vilket kan bl a härledas till förändrade rapporteringsrutiner och ett ökat tryck på akutmottagningar i länet och det s k snabbspåret i Falun. Kompetensförsörjning En av personalenhetens stora utmaningar inför framtiden är att trygga landstingets kompetensförsörjning, en utmaning vi delar med övriga landsting. Landstinget Dalarna har en medelålder på 47 år, vilket innebär att fram till år 2025 kommer nästan hälften (46 procent) av dagens personalstyrka ha fyllt 65 år. De största pensionsavgångarna finns i yrkesgrupperna administratörer/ledningspersonal (60 procent), tandsköterskor (58 procent) och undersköterskor (55 procent). För att möta denna utmaning har några förvaltningar bl a arbetat med kompetensanalyser som ett led i det strategiska rekryteringsarbetet. Ett gott samarbete med universitet, högskolor och institutioner som utbildar vårdpersonal och andra för oss viktiga yrkesgrupper kommer att ha en central roll i vår kompetensförsörjning. Lika viktigt är det att vi strukturerar och planerar för kunskapsöverföring från äldre till yngre medarbetare för att inte förlora värdefull kompetens. Delaktighet Att ha en hög grad av delaktighet och medinflytande är viktiga grundfundament för en positiv och utvecklande arbetsplats. arbetsmiljöredovisningen 2011 visar att 94 procent av verksamheterna håller regelbundna arbetsplatsträffar 94 procent av verksamheterna har medarbetarsamtal med alla sina medarbetare 87 procent av verksamheterna har avgångssamtal med medarbetare som slutar sin anställning. Chefs- och ledarutveckling En pilotutbildning i ledarskapsutveckling för nya chefer har genomförts i egen regi. Erfarenheterna från denna kurs tillsammans med tidigare utbildningar samt omvärldsbevakning ligger som grund för ett nytt koncept för Landstinget Dalarnas chefs- och ledarutvecklingsprocess. Även lönebildningsseminarierna som genomförts under 2011 är ett bidrag till att förstärka ledarskap. Likabehandling och jämställdhet Landstinget Dalarna var en av tio landsting som granskades av diskrimineringsombudsmannen (DO). Syftet med granskningen var att ta reda på hur landstingen lever upp till diskrimineringslagens krav, för allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. DOs granskning resulterade i att Landstinget Dalarna omarbetade sin likabehandlingspolicy från 2010. Den nya policyn har tydliga målområden med egna handlingsplaner och har godkänts av DO. Implementeringen av likabehandlingspolicyn sker under 2012.

28 Attraktiv arbetsplats Medarbetarnas engagemang och delaktighet, en god arbetsmiljö, chefs- och ledarutveckling och likabehandling bildar tillsammans den plattform som krävs för att Landstinget Dalarna ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna Faktiska årsarbetare.beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter >14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Under 2011 har antalet anställda, faktiska årsarbetare och den arbetade tiden minskat i enlighet med ambitionerna i målet Ekonomi i balans. Antal årsarbeten har minskat med 3 procent (258 årsarbeten) jämfört med 2010. Motsvarande siffror vid en jämförelse med 2009 är 2,6 procent (210 årsarbeten). Faktiska årsarbeten har minskat med 2,9 procent (214 faktiska årsarbetare) jämfört med 2010. Motsvarande siffror vid en jämförelse med 2009 är 2,8 procent (208 faktiska årsarbetare) Sysselsättningsgraden har ökat marginellt, från 94,6 procent 2010 till 94,9 procent 2011. Mot bakgrund av landstingets ekonomiska situation har löneutvecklingen varit återhållsam 2,19 procent. Lönekostnader är 23 Mkr lägre än budget. Kostnaderna för inhyrd personal visar ett överskridande med 34 Mkr av budgeterade medel. Detta ska dock vägas mot lönekostnader för läkare inom Hälso- och sjukvården som visar ett överskott på 44 Mkr. Antal anställda faktiska 2009 2010 2011 Antal faktiska årsarbetare Antal anställda 7 246 7 285 7 038 8 715 8 739 8 436 - varav heltid - varav deltid 6 977 1 738 7 099 1 640 6 924 1 512 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Nästan samtliga förvaltningar har minskat antalet faktiska årsarbetare. Största minskningen står Hälso- och sjukvården för. För Kultur- och bildningsförvaltningens del beror minskningen främst på att Älvdalens naturbruksgymnasium bolagiserades under 2011. Central förvaltnings faktiska årsarbetare

29 har ökat. Den huvudsakliga orsaken till ökningen är att personal har flyttats från Hälso- och sjukvården till Medicinska enheten. Kostsamverkan i Mora startade under 2011. Arbetad tid 2009 2010 2011 Arbetad tid timmar, alla 12 293 717 12 426 632 12 341 077 - varav timanställda 289 198 307 133 280 042 - varav arbete under jour/beredsk. läkare* 143 330 142 704 147 414 - varav mertid/övertid samtlig personal* 170 251 166 440 149 340 *Preliminära värden för innevarande år. Den ackumulerade arbetade tiden för 2011 har minskat med ca 85 500 (ca 50 årsarbetare) timmar jämfört med 2010. Den arbetade tiden för timanställda har minskat med drygt 27 000 timmar (ca 16 årsarbetare). Övertidsarbete ingår i måttet Arbetad tid. Antalet övertidstimmar har minskat med 17 000 timmar. Läkarnas arbetade tid under jour och beredskap visar en marginell ökning som till största delen kan hänföras till förändrade rapporteringsrutiner. Arbetad tid har minskat inom alla yrkesgrupper utom bland sjuksköterskor och laboratoriepersonal och sjukhustekniker. Den största minskningen står undersköterskor och lärare (Älvdalens naturbruksgymnasium bolagiserades 2011). Gruppen Övrig personal består av arvoderade personer samt feriearbetare. Den arbetade tiden för anställda läkare via bolag har minskat med drygt 7 000 timmar jämfört med 2010. Det är främst primärvården och psykiatrin som nyttjat inhyrda läkare. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2011 är 94,9 procent, en marginell ökning jämfört med 2010 (94,6procent). Var femte (21procent) av landstingets kvinnliga medarbetare arbetar deltid. Bland männen är motsvarande siffra ca 8 procent. Åldersgruppen 60 år och äldre utgör 17 procent av totala antalet medarbetare, motsvarande ca 1 400 personer. Medelåldern i landstinget är 47 år - lika för kvinnor och män. Andelen kvinnliga medarbetare är 79 procent. Ingen förändring har skett jämfört med de två föregående åren. 4,5 procent av våra kvinnliga anställda är chefer. 6,7 procent av våra manliga anställda är chefer.

30 Personalomsättningen totalt i landstinget var under 2011 6,4 procent. Den kan jämföras med 5,6 procent 2010. Måtten anges exklusive Älvdalen och definieras som Antal personer som slutat sin anställning i landstinget / antal anställda. Mäts1/1 och 31/12 och endast för tillsvidareanställd personal De största personalomsättningarna finns inom läkare, tandläkare och teknisk personal. De flesta avgångar har skett inom Hälso- och sjukvården och då främst inom undersköterskegruppen som. Nästan hälften (45%) av de som har slutat sin anställning under 2011 har gått i pension. Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal 2010 2011 (Mkr) Resultat Budget Resultat Löner exklusive sociala avgifter -2 845-2 885-2 862 Inhyrd personal -109-76 -110 Resultatet för lönekostnader 2011 visar ett överskott med 23 Mkr jämfört med budget. Beträffande inhyrd personal (stafettläkare) överskrids budgeten med ca 34 Mkr. Redovisad kostnad utgör utbetalad ersättning för inhyrd personal. Innestående kompensation för övertid, jour och beredskap, det s.k. kompberget, har reducerats med drygt 12 Mkr, med nästan 46 000 timmar och uppgår därmed 275 903 timmar till ett värde av 96,1 Mkr Medellönen har ökat med 2,19 procent under 2011. Motsvarande siffra för 2010 var 1,7 procent och 2009 3,7 procent. I beräkningen ingår pensionsavgångar, nyanställningar och årets löneöversyn. Löneökningar som hänförs till löneöversynen för 2011 är ca 1,5 procent. Löneöversynen har genomförts under året och huvuddelen av nya de lönerna utbetalades före årsskiftet. I löneöversynen 2011 har sjuksköterskegruppen prioriterats. Ingen omfördelning mellan förvaltningar har skett. Den individuella löneutvecklingen för år 2011 ligger på knappt 2,7 procent och beräknas enbart på de personer, vilka var anställda såväl vid mätperiodens början 1/1 som dess slut 31/12.

31 Sjukfrånvaro 59,9 procent av våra anställda hade ingen eller högst fem sjukdagar under året. Samma siffra 2010 var 59,6 procent. Sjukfrånvaro 2009 2010 2011 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Antal sjukdagar per anställd 5,0 4,8 4,9 16,4 15,8 16,4 Procent av ordinarie arbetstid Alla % Män % vinnor % Totalt 4,9 2,8 5,4 0-29 år 3,4 2,4 3,6 30-49 år 4,6 2,3 5,3 50- år 5,3 3,5 5,8 Mer än 60 dagar 47,2 37,9 48,6 Under 2011 har landstinget nått målet med 5 procents sjukfrånvaro, men antalet sjukdagar är något högre än målet, 16,4 dagar per anställd. Arbetsmiljö (Arbetsmiljöredovisning finns i en särskild bilaga) I uppdraget att säkerställa en god arbetsmiljö utgör grundutbildning för chefer, skyddsombud, HRspecialister och politiker en viktig del. Våra chefers kunskaper inom arbetsmiljöområdet har bl a resulterat i att landstinget har kunnat minska kostnaderna för företagshälsovård utan att ge avkall på medarbetarnas arbetsmiljö. Under 2011 har fyra arbetsmiljöutbildningar och tre kurser i Från konsekvensanalys till riskbedömning. Centrala Arbetsmiljökommittén har haft fyra möten arbetsgrupper arbetar emellan mötena. Arbetsmiljömodulen i Synergi har varit i drift i drygt tre år. Statistik från Synergi redovisas i Arbetsmiljöredovisning.. Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) har Landstinget Dalarnas verksamheter möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser. Insatsen utgår från de risker som upptäcks på arbetsplatsen och är ett komplement till övriga arbetsmiljöinsatser. De registrerade SAM-timmarna har ökat marginellt (c 452 timmar) till 6 140 timmar under 2011 jämfört med 2010. Kostnader för SAM-aktiviteter har däremot minskat med 0,8 Mkr till 2 Mkr. Redovisade aktiviteter är bl.a. fysiska aktiviteter som t.ex. simning, styrketräning. Kostnaderna för företagshälsovård har ökat något jämfört med 2010. Ett nytt avtal med GDFH har arbetats fram som kommer att träda i kraft under 2012. Rökpolicyn antogs för tre år sedan. Uppföljningen, som sker i samband med arbetsmiljöredovisning, visar att efterfrågan på rökavvänjning varit marginellt, 78 procent av verksamheterna anger att stöd för rökavvänjning är inte aktuellt. Antalet verksamheter som anger att de har rökande medarbetare har ökat med ca 10 procent, d v s till samma nivå som första mätningen 2009

32 En viktig komponent för att klara den framtida kompetensförsörjningen är att säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling för landstingets medarbetare. Enligt arbetsmiljöredovisning 2011 har en tredjedel av våra verksamheter tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner för sina medarbetare. Inom förvaltningarna landstingsfastigheter och folktandvård har nästan alla medarbetare en individuell kompetensutvecklingsplan. Registrerade fortbildningsdagar 2011 är 28 312 dagar eller i genomsnitt tre dagar per anställd. Antal fortbildningsdagar mellan olika yrkesgrupper varierar mellan 0,5 (servicepersonal) till 7,4 dagar (läkare). Personalenheten har genomfört 18 chefsutbildningar under året. Antalet genomförda kurstillfällen har varit färre än ursprungsplanering på grund av restriktivitet med utbildningsmedel.

33 Miljöredovisning Miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas verksamhet fortsätter att minska genom stort engagemang från medarbetare på alla nivåer. Målet att nå ett certifieringsbart miljöarbete enligt ISO14001:2004 i all verksamhet till årsskiftet 2011-2012 är uppfyllt. Miljöhandboken utgör grunden för miljöarbetet. Under 2011 påbörjades arbetet med att införa ett gemensamt ledningssystem för Landstinget Dalarna där miljöhandboken kommer att integreras. Arbetet med lokala miljöplaner, internrevisioner och användningen av avvikelsesystemet Synergi har vidareutvecklats. Bland de certifierade verksamheterna har Landstingservice och Landstingsfastigheter fått förnyat miljöcertifikat och Folktandvården Jakobsgårdarna har genomfört periodisk revision enligt ISO14001:2004. Resor och transporter utgör några av Landstinget Dalarnas mest miljöpåverkande aktiviteter. Att minska antalet fordon och utsläppen till luft har därför varit prioriterade mål under en följd av år. Under 2011 har antalet leasingbilar fortsatt att minska. Andelen miljöbilar har ökat och utgör nu 77 procent. Även den totala körsträckan har minskat. Användandet av videokonferens fortsätter att öka. Detta har möjliggjorts genom fortsatt utbyggnad av antalet videokonferensanläggningar. Under året genomfördes cirka 4 400 videokonferenser vilket är en ökning med drygt 14 procent jämfört med 2010. Distansmötena ger stora besparingar vad gäller både miljöpåverkan, arbetstid och resekostnader. Utöver möten genomförs även behandling av patienter bland annat inom logopedin. Arbetet för att minska energianvändningen i landstingsägda fastigheter fortsätter. Landstinget Dalarna vill behålla positionen som ett av Sveriges energieffektivaste landsting. Energianvändningen har minskat med 2,4 procent, från 177 till 173 kwh per kvm, under 2011. Verksamheterna har möjlighet att teckna miljökontrakt som medför 2 procent reducerad hyra. Kontraktet innebär att hyresgästen strävar efter minskad miljöpåverkan genom källsortering och minskad energiförbrukning. Under 2011 ökade andelen kontrakt och vid årets slut fanns tecknade miljökontrakt för 57 % av den uthyrningsarea som är möjlig att teckna kontrakt för. Arbetet med att byta ut hälso- och/eller miljöfarliga kemiska produkter fortsätter. Under 2011 har automatisk registrering av inköpta kemiska produkter från de största leverantörerna införts vilket ökat kemikalieregistrets tillförlitlighet och minskat arbetsbelastningen. Miljöutbildning riktad till hälso- och sjukvårdens miljöombud och chefer har genomförts med stort positivt gensvar och ökat engagemang i det dagliga systematiska miljöarbetet. Grundläggande miljöutbildning erbjuds all nyanställd personal inom folktandvården och har genomförts under hösten. Miljöutbildning och miljöombudsträffar har erbjudits inom alla förvaltningar. Ett nyhetsblad om miljöarbetet för miljöombuden distribueras till alla verksamheters miljöombud och finns även tillgängligt på intranätet. Nyhetsbladet ger god kännedom och samsyn kring Landstinget Dalarnas miljöarbete samt sprider goda exempel. Andra nämnvärda insatser inom miljöområdet 2011 är: Användning av mobila tandvårdskliniker på skolor minskar patienternas resor. Utvecklade rutiner för förbättrad egenkontroll inom Ambulanssjukvården. Inventering av miljöpåverkan och utbildning av personal på kulturenheterna. Ökad andel av miljömärkta livsmedel inom Kostservice och skolor. Inventering av och åtgärder för att minska mängden matavfall inom vården. Avtal med ny mottagare för riskavfall vilket medför minskade transporter Sanering av avloppssystem avseende kvicksilver i samband med avveckling av Folktandvården i Långshyttan. Samverkan med andra landsting i nätverket Läkemedel och miljö vilket bland annat lett till gemensam informationsfolder om hantering av läkemedelsavfall.

34 Finansiell analys Landstinget Dalarnas finansiella mål De finansiella målen uppnås inte 2011. Resultatet enligt balanskravet, 15 Mkr, ligger mycket nära det budgeterade resultatet för 2011 på 25 Mkr eller 0,4 procent av skatte- och statsbidragsinkomsterna. Det Genomsnittliga resultatet över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsinkomsterna, åren 2008 till 2011, uppgår till -1,4 procent. Årets resultat hamnar dock på -149 Mkr på grund av ökningen av pensionsskulden samtidigt som soliditeten sjunker från 4 till -1 procent. Den förändrade pensionsskulden påverkar inte likviditeten, som är betydligt bättre än budgeten förutspådde för 2011 samtidigt som den planerade upplåningen på 300 Mkr kunnat begränsas till 250 Mkr. Självfinansieringsgraden för nettoinvesteringarna är 14 procent, den budgeterade självfinansieringsgraden för 2011 låg på 35 procent. Resultat Resultat Resultat Budget Resultat 2008 2009 2010 2011 2011 Not Resultatet ska vara ett överskott på minst 1-2% i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte - och statsbidragsinkomster % -2,8-1,9-1,4 0,4-2,2 1) 0,2 2) Soliditeten ska öka med mellan 1-3% per år. % 12 7 4 7-1 1) Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktig bestående upplåning inte behöver ske. Mkr 649 926 544 10 236 Upplåning, Mkr - - - -300-250 Den skattefrinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100% vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod % 9 30 29 35 14 1) 1) Resultat -149 Mkr, inkl RIPS förändring av pensionsskuld 2) Resultat 15 Mkr, exkl RIPS förändring av pensionsskuld

35 Årets resultat och resultat enligt balanskravet Årets resultat är ett underskott på 149 Mkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande finansiell post på grund av förändrad värdering av pensionsskulden på 164 Mkr. Enligt regelverket för pensionsskulden, RIPS 07, definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna och i världsekonomin har lett till att den långa marknadsräntan i dag är den lägsta som uppmätts i Sverige. I enlighet med RIPS har SKL därför beslutat att sänka räntan i pensionsskuldberäkningen med 0,75 procentenheter (from sept 2011). Detta får till följd att pensionsskulden ökar med sammantaget ca 6 Mdkr för landstingssektorn. För landstinget Dalarna ökar pensionsskulden med 164 Mkr. Effekterna av den förändrade diskonteringsräntan vid pensionsskuldberäkningen redovisas i enlighet med RKRs yttrande i bokslut 2011 såväl i ansvarsförbindelse, balansräkning som resultaträkning. I resultaträkningen tas 164 Mkr upp som en finansiellt jämförelsestörande kostnad. Posten ingår dock inte i balanskravsavstämningen eftersom värderingen återspeglar ett mycket långsiktigt åtagande (40-50 år) och balanskravets regelverk har ett 1-3 års perspektiv. Att skuldsidan i balansräkningen och i ansvarsförbindelsen ökar innebär dock att den långsiktiga finansiella styrkan försvagas. Årets resultat och finansiellt mål Årets underskott på 149 Mkr innebär att Landstingets finansiella mål, att resultatet ska vara ett överskott på minst 1-2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter, uppfylls inte. Nyckeltalet visar minus 2,2 procent för 2011, +0,2 procent enligt balanskravsresultatet. Resultat och balanskrav Det sedan år 2000 lagstadgade balanskravet i den kommunala sektorn innebär dels att respektive års resultat ska vara positivt, dels att eventuella underskott ska kompenseras med överskott i bokslut senast tre år senare. Resultatet 2011 är enligt balanskravet 15 Mkr, att jämföras med budget på 25 Mkr och föregående års resultat på -94 Mkr. Balanskravet uppnås därmed 2011. Tidigare års ackumulerade resultat från 2000 till 2010 medför att det återstår 883 Mkr att återställa. Enligt finansplanen 2012-2015 planeras att återställs 1 078 Mkr.