Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden

Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden 2015-04-24 Tid: Tisdagen den 5 maj 2015, kl. 13:30 Plats: Stensund folkhögskola, Trosa Utbildning för nämnden från kl 10.00, konferenslokal Fifång Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan Dnr 2. Kvartalsuppföljning med helårsprognos VON 2015/20 per mars 2015 3. Budget 2016 VON 2015/21 4. Riktlinje för delegering av arbetsuppgifter VON 2015/15 inom hälso- och sjukvård 5. Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och VON 2015/18 sjukvård och anmälan enligt Lex Maria 6. Långsiktigt hållbar finansiering av nämnden VON 2015/14 för samverkan kring socialtjänst och vård 7. Information från vård- och omsorgschefen (inga handlingar) 8. Anmälan om delegeringsbeslut VON 2015/1 9. Övriga anmälningsärenden VON 2015/2 10. Övriga frågor (Inga handlingar) Martina Johansson ordförande Nadja Furuberget Skog sekreterare

Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2015/20 2015-04-23 Vård och Omsorg Ann-Sofie Blomqvist Tel. 0156-520 03 Ann-sofie.Blomqvist@trosa.se Kvartalsuppföljning med helårsprognos per mars 2015 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att lägga kvartalsuppföljning/helårsprognos 2015 per 2015-03-31 till handlingarna. Sammanfattning Enligt bilaga har Vård och omsorgschefen presenterat uppföljningen t o m mars 2015. VO nämnden prognostiserar sammantaget ett negativt resultat på -0,8 mkr inklusive nämndens egen buffert på 2,6 mkr och inklusive prognostiserad reglering mot central buffert. Prognosen för avstämning demografi äldre visar per kvartalet att Vård- och omsorg ska erhålla 1,5 mkr då antalet äldre är högre än vad budgeten baserades på. Det är främst grupperna 65-79 år och 80-89 år som är fler än GPF:en. Äldreomsorgen visar ett totalt underskott på -4,5 mkr där resultatenheterna står för +0,3 mkr av detta. Behovet av särskilt boende ligger i nivå med budget medan behovet av hemtjänst är fortsatt hög och avviker i prognosen med -5,4 mkr mot budget. Tekniska hjälpmedel har en negativ prognos om -0,2 mkr. Funktionshinderområdet har en negativ prognos på -11,5 mkr. 3,9 mkr av dessa är kopplade till tidigare kända ärenden och som nämnden sökte ersättning för vid delåret 2014 men som inte finns med i budget 2015. Resterande 7,6 mkr är nya ärenden inom personlig assistans, köp av externa platser samt hemtjänstinsatser för funktionshindrade under 65 år. Av avvikelsen prognostiseras en reglering mot central buffert med 10,5 mkr. Kajsa Fisk Produktionschef Ann-Sofie Blomqvist Ekonom Bilaga Kvartalsuppföljning 2015-03-31

Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Martina Johansson (C) Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget helår 2014 helår 2014 helår 2015 helår 2015 prognos Verksamhetens intäkter 30 681 30 335 29 388 30 888 Verksamhetens kostnader -174 108-173 444-171 192-185 492 Personal -111 300-111 181 114 282 124 632 Kapitalkostnader -617-486 -646-646 Övriga kostnader -62 191-61 777-284 828-309 478 Nettoresultat -143 427-143 109-141 804-154 604 Nettoresultat inkl just från central buffert (beslut delår) -143 427-143 109-153 804-154 604-800 Varav resultatöverföring 383 Ekonomisk analys - helårsprognos Totalt sett prognostiserar Vård- och omsorgsnämnden ett negativt resultat på 800 tkr. Årsprognosen inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert. Inkluderat är också den 1-årssatsning som är kopplat till utveckling inom IT och teknologi. Med anledning av det prognostiserade underskottet har en direktåtgärd vidtagits vilket alltså innebär att 1- årssatningen inte kommer att nyttjas om prognosen håller i sig. Gemensam ledning och stöd inom vård- och omsorgsförvaltningen prognostiserar ett resultat på 500 tkr på vid årets slut. Myndighetsenheten vilken enbart avser personal och administration förväntas göra ett årsresultat på 300 tkr. Årsprognosen för hela äldreomsorgen är 4 500 tkr. Avvikelsen beror i huvudsak på det ökade behovet av hemtjänst. Prognosen för resultatenheterna (särskilt boende och hemtjänst) är 300 tkr, föregående års resultatöverföring inkluderat. Behovet av särskilt boende ligger i linje med lagd budget och i dagsläget finns inga icke verkställda beslut. Behovet av hemtjänst har ökat och ligger avsevärt mycket högre jämfört med budget. I nuläget finns ingenting som tyder på att behovet kommer att minska, varför ett resultat motsvarade 5 400 tkr prognostiseras. En del av äldreomsorgens totala underskott står färdtjänsten för, motsvarande 650 tkr på årsbasis. Anledningen är att de ökade kostnaderna för riksfärdtjänst samt felaktigt bokade kostnader för LSS- resor som upptäcktes i samband med bokslut 2014 inte är reglerad i budget för året. Funktionshinderområdet prognostiserar totalt sett ett negativt resultat på -11 500 tkr utifrån gällande beslut. 3 900 tkr av dessa är direkt kopplade till tidigare kända ärenden och som nämnden sökte ersättning för vid delåret 2014 men som inte finns med i budget 2015. 4 300 är nya ärenden inom personlig assistans, -2 300 tkr är kopplat till externa köp. 1 000 tkr är kostnader för insatser till människor under 65 år som har en funktionsnedsättning och behov av hemtjänst. Hälso- och sjukvården prognostiserar ett nollresultat. Helårsprognosen för tekniska hjälpmedel är -200 tkr. För att täcka de ökade kostnaderna för tekniska hjälpmedel avsattes 600 tkr ifrån demografiökningspengarna. Det betyder att behovet av tekniska hjälpmedel är ännu något större än förväntat. Förklaringen ligger dels i antagandet av en ny prismodell som innebär ackumulerade kostnader med en ökning även under 2015 och dels i ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård där tekniska hjälpmedel ofta är en naturlig del av insatsen. Viktiga händelser under der året Arbete pågår med att integrera kvalitets- och ledningssystem med det relativt nya intranätet (som också är under uppbyggnad). Utifrån den undersökning avseende medarbetarengagemanget (HME) som gjordes under vinterhalvåret 2013 kom förvaltningen fram till att arbeta med kommunikation och feedback. Under hösten 2014 påbörjade alla chefer inom vård- och omsorg utbildningen och i slutet av mars i år hölls det sist utbildningstillfället. Nästa steg är att integrera kunskaperna i hela organisationen med målsättning att skapa en feedback- kultur.

Trosa Kommun är som känt en ekokommun varför miljöarbete är högt prioriterat. Under sommaren 2014 öppnades en webbaserad miljöutbildning upp som en del av kommunens interna miljöledningsarbete. Utbildningen syftar till att ge alla anställda en gemensam grundkunskap om miljön och de miljöproblem vi idag står inför. Flertalet personal inom vård och omsorg har nu genomför utbildningen. I mitten på mars genomgick personal inom äldreomsorgen en finskspråkig 2-dagras utbildning som hölls av Finlandsinstitutet. Syftet med kursen var kortfattat att öka kunskaper om finsk identitet, kultur och konst, uppdatera deltagarnas kunskaper i finska samt förstärka den finska språkanvändningen i vardagen. På grund av det goda arbetet som gjordes under 2014 avseende registrering, uppföljningar och utvärderingar i kvalitetsregister erhöll förvaltningen en stor summa prestationspengar. Tack vare detta kan förvaltningen satsa mycket på utbildning och kompetensutveckling detta år. Inom hälso- och sjukvårdsenheten kommer personal att handleda och ge feedback till personal inom hemtjänsten och personlig assistans genom att följa med i deras vardag. Från och med maj kommer en sjuksköterska finnas till hands för att del av tid individuellt utbilda och handleda baspersonal i praktiskt arbete, allt ifrån hygienrutiner, basalt omvårdnadsarbete till bemötande av kund. Rekrytering av sjukgymnast/arbetsterapeut pågår för att på samma sätt handleda personal i förflyttningsteknik och aktivitetsmotivering. Ett samarbete mellan en arbetsterapeut och biståndshandläggarna har just startat i syfte att öka självständighetsgraden hos kunderna. I praktiken innebär det att arbetsterapeuten är med redan vid första mötet för att göra en aktivitetsbedömning och utifrån den rekommendera lämplig träning och eller hjälpmedel. För övrigt utbildar sig två sjuksköterskor till distriktssköterskor, en studerar till demenssjuksköterska och två vidareutbildar sig inom diabetesområdet. En annan sjuksköterska utbildar inom BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) för att därigenom utbilda övrig personal i organisationen. På de särskilda boendena arbetar personalen vidare med utvecklingen av måltidspolicyn och alla kostombud har nyligen varit på utbildning Mat för äldre All vårdpersonal har varit på föreläsning under temat äldres sjukdomar och en stor del av all personal inom vård och omsorg såg teaterföreställningen finn 25 fel. Framöver kommer föreläsningar att hållas för all personal inom ämnet psykisk ohälsa och en fördjupad utbildning inom samma område kommer att erbjudas viss personal med spetskompetens. Utredningsgruppen, som är benämningen på den arbetsgrupp som ansvarar för implementeringen av trygg hemgång fortskrider. Enligt den demografiska statistiken kommer den äldre befolkningen d.v.s. 85 år och äldre att ligga relativt konstant antalsmässigt de närmsta åren. Därefter förväntas en ökning av antalet. Det är därför av stor vikt att kunna följa utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna ställa om och anpassa resurser. Ansökningar inom LSS har liksom förväntat ökat och är något som kan antas fortsätta. Det samma gäller den ökade diagnostisering av yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Demografi Äldre Enligt invånarstatistik visar prognosen för 2015 en positiv avvikelse jämfört med GPF i åldersgruppen 65-79 med +16 st, 80-89 med +4 st och 90 år och äldre med - 2. Totalt ger detta en positiv avvikelse mot GPF (gemensamma planeringsförutsättningar) för vård och omsorg med +1 500 tkr på helår 2015. Funktionshinderområdet Totalt visar funktionshinderområdet en negativ prognos på -11 500 tkr som är hänförligt både gamla och nya ärenden som inte finns i budget. - 1 000 tkr av dessa är kopplade till hemtjänstinsatser vilket innebär att återstående - 10 500 tkr kommer att begäras från central buffert vid delårsbokslutet. Inom äldreomsorgen utbildar sig fyra undersköterskor till Silviasköterskor (Specialisering inom demensvård).

Tjänsteskrivelse Vård och Omsorgsnämnden Dnr VON 2015/21 2015-04-28 Vård och Omsorg Kajsa Fisk Tel. 0156-521 15 Kajsa.fisk@trosa.se Budget 2016 med flerårsplan för 2017-2018 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna budget 2016 för vård- och omsorgsnämnden. Sammanfattning Enligt bilaga har Vård och omsorgschefen presenterat budget 2016 med plan för 2017 och 2018. Budgetramen är uppräknad enligt budgetanvisningarna med 1,85 % för löner 2016 och 2,5 % för år 2017 och 2018. Övriga kostnader är uppräknade med 1,0% för år 2016 och 1,5% för år 2017 och 2018. I förslaget ligger en medräknad positiv ramjustering på 2 030 tkr för 2016, 2 243 tkr för 2017 och 2 478 tkr för 2018 som gjorts utifrån den demografiska utvecklingen av den äldre befolkningen. Utöver detta ligger rationaliseringar inkluderade med 1 001 tkr för 2016 och 655 tkr för år 2017 i ram. Satsningarna för år 2015 som tas bort efter avslutat år och har minskat ramen med motsvarande 1 500 tkr. I förslaget ingår en buffert med totalt 2 600 tkr kronor. Kajsa Fisk Vård- och Omsorgschef Ann-Sofie Blomqvist Ekonom Bilaga Förslag till budget 2016

Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Martina Johansson Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 30 335 29 388 29 682 30 127 30 579 Verksamhetens kostnader -173 444-171 192-173 234-178 934-185 647 Personal -111 181-114 282-117 099-122 325-127 923 Kapitalkostnader -486-646 -652 662 672 Övriga kostnader -61 776-56 264-55 483-57 271-58 396 Nettoresultat -143 109-141 804-143 552-148 807-155 068 Varav resultatöverföring 383 Verksamhetsområde Myndighetsutövning Hemtjänst Särskilt boende Daglig verksamhet Insatser enligt LSS Socialpsykiatri Öppen psykiatrisk tvångsvård Hälso- och sjukvård/ Hemsjukvård Medicinskt färdigbehandlade Rehabilitering/ Tekniska hjälpmedel Färdtjänst/ Riksfärdtjänst Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshinder (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Verksamhetsförändringar (2016) Gruppen 65-79 år ökar och har så gjort med ca 100 personer per år de senaste åren. Det betyder att vi även framgent kommer att behöva satsa på att skapa goda förutsättningar för individer i framförallt det ordinära boendet. Sannolikt kommer det ställas krav på en mer kvalificerad hemtjänst och redan idag finns indikatorer på att de hemsjukvårdsinsatser som efterfrågas är alltmer avancerade. Det samma gäller för individuella insatser inom funktionshinderområdet. Det kommer därför bli än mer viktigt att höja beredskapen genom kompetensutveckling och resursanpassning. Ett sätt att möta utvecklingen är den proaktiva satsning tryggare hemgång som påbörjades under 2013. Syftet är som tidigare känt att skapa trygghet efter sjukhusvistelse/korttidsvistelse. Genom att erbjuda individuellt stöd i hemmet möjliggörs kvarboende i det ordinarie bostadsbeståndet och en större valfrihet/livskvalitet för den enskilde. Det första pilotfallet genomförts under 2014 och insatsen mottogs mycket positivt av den enskilde. Ytterligare utveckling inom denna satsning är ett utvidgat samarbete mellan arbetsterapeut och biståndshandläggare. Målet är att öka självständighetsgraden hos kunderna. I praktiken innebär det att arbetsterapeuten är med redan vid första mötet för att göra en aktivitetsbedömning och utifrån den rekommendera lämplig träning och eller hjälpmedel. Vidare pågår kompetensförstärkning inom prioriterade områden tex inom demens och palliativ vård. Såväl sjuksköterskor som undersköterskor utbildar sig till silviasjuksköterskor respektive silviasköterskor (specialisering i demensvård). För övrigt utbildar sig två sjuksköterskor till distriktssköterskor, en studerar till demenssjuksköterska och två vidareutbildar sig inom diabetesområdet. En annan sjuksköterska utbildar inom BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) för att därigenom utbilda övrig personal i organisationen. Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett område som under lång tid varit eftersatt. Behoven kan vara stora och undersökningar visar på att fler äldre än yngre riskerar att drabbas av depression. Mot bakgrund av detta görs nu flera nationella satsningar inom området. En av 2014 års satsningar var att kartlägga av hur det ser ut i våra verksamheter och vad vi kan förvänta oss framöver samt vilken kompetens som behövs för att möta behoven. Resultatet av de djupintervjuer

som genomförts kommer att redovisas under 2015 och ligga till grund för kommande aktiviteter. Ett sätt att nå denna målgrupp och bryta social isolering är skapandet av en öppen verksamhet. Målet med en öppen verksamhet är flera. Den ska fungera som en mötesplats med aktiviteter och träning, motverka ensamhet och psykisk ohälsa samt erbjuda information kring vilka stödinsatser Kommunen kan erbjuda samt vidareförmedla kontakter till andra myndigheter. I dagsläget har en arbetsgrupp bestående av flera olika professioner bildats för att undersöka vilka behov som finns bland innevånarna och hur en öppen verksamhet skulle kunna se ut och fungera i Trosa Kommun. Socialstyrelsen har den 7 april 2015 överlämnat ett förslag till föreskrifter och allmänna råd rörande bemanning i särskilda boenden till regeringen. Regeringen har låtit meddela att de kommer att bereda frågan i regeringskansliet innan beslut. I Trosa kommun har biståndsenheten sedan länge fattat hemtjänstbeslut i särskilt boende och beviljat insatser utifrån det individuella behovet. Det finns med andra ord redan en god beredskap, men föreskrifterna kan komma att leda till ytterligare verksamhetsutveckling med ökade kostnader som följd. En översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård har gjorts och redovisades 27 feb 2015. Målsättningen med översynen har varit att förkorta ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. Detta för att undvika onödig vistelse på sjukhus för utskrivningsklara patienter. Träder förslaget i kraft innebär det att kommunen övertar betalningsansvaret efter tre dagar jämfört med dagens 5 arbetsdagar. Det finns en politisk vilja att öka möjligheten till ökad sysselsättningsgrad för personalen. Flera insatser har gjorts i detta syfte. Bl.a. överanställning under vissa perioder, kontinuerlig översyn och av tjänsters sysselsättningsgrad vid förändringar, ökad flexibilitet och samordning mellan enheter, schemaöversyner och kontinuerlig uppföljning av sysselsättningsgraden för varje enhet. Åtgärderna har visat sig ge positiv effekt inom i stort sett samtliga enheter. Bäst resultat står hemtjänsten för som gått från 35 procent heltidstjänster till 47 procent under ett år. Arbete pågår med att ta fram ytterligare förslag på åtgärder i syfte att höja sysselsättningsgraden. Ett förslag är att göra studiebesök till en framgångsrik kommun som enligt SKL och Kommunal lyft fram i skriften Heltid- en del av helheten Ett annat förslag är att arbetsgivare tillsammans med facket genomför en enkätundersökning för att ta reda på hur många som vill öka sin sysselsättningsgrad och orsaken till varför vissa inte vill. Utifrån HME (medarbetarengagemanget) resultatet har alla chefer getts utbildning i kommunikation och feedback. Nästa steg är att integrera kunskaperna i hela organisationen med målsättning att skapa en feedback- kultur. För att möta det ökade behovet inom vård och omsorg är kompetensförsörjningen en prioriterad fråga. Det råder i dagsläget en obalans på arbetsmarknaden så till vida att det kan vara en svårighet att finna personal med rätt kompetens samtidigt som många har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Färska studier visar på två yrkesområden med mycket stor obalans, vård- och omsorgsyrkena samt vissa tekniska yrken. En annan trend är att alltför få elever väljer omvårdnadsutbildning som förstahandsval. Det är med andra ord av stor betydelse att öka attraktiviteten för vård- och omsorgs verksamheter och för arbetsplatsen som sådan. Kompetensförsörjning är en angelägenhet för hela Trosa kommun och vård- och omsorgs förvaltningen kommer att arbeta med frågan på flera nivåer. Tex kommer flera chefer att ingå i Regionförbundets satsning Attraktiv arbetsgivare inom vård och omsorg. Samtliga kommuner i länet och Landstinget Sörmland står bakom satsningen som kommer att omfatta cirka tre miljoner kronor och pågå till och med oktober 2016. Redan under 2015 har förvaltningen sett över behov av utveckling inom IT. För att följa utvecklingen och erbjuda goda effektiva lösningar såväl för personalen i deras dagliga arbete som för brukarna i deras vardag är det av stor vikt att fortsätta satsningar inom IT. Något som just nu pågår är testperiod av Giraffen som kan beskrivas som en mobil robot för hemmet i syfte att underlätta den äldres kontakt med omvärlden. Den är fjärrstyrd, rullar fram och har en videoskärm som ansikte. Testerna innefattar praktisk användning samt dokumentation med hjälp av en standardiserad dagbok samt uppföljning. Syftet med testperioden är att få en bild av interaktion mellan brukare och anhöriga samt hemtjänstpersonal. Ett annat testprojekt som kommer att sättas i rullning under maj månad 2015 är den s.k. jdome BikeAround även kallad upplevelsecykeln. Det är i först hand ett verktyg för att stimulera minnesfunktionen hos äldre i allmänhet hos

dementa i synnerhet. Forskning har visat att fysiska aktivitetsprogram är gynnsamt när det gäller att bromsa en försämring av kognitiva funktioner, vitalisera nyproduktion av hjärnceller samt förbättra rörelseapparatens effektivitet. Vilket tidigare nämnts så ökat antalet människor i ålderintervallet 65-79 år vilket medför att behov av framförallt hemtjänst ökar men också insatser för personer med funktionsnedsättning i denna ålderskategori. Behovet ser i dagsläget ut att hålla i sig, i Trosa såväl som i landet i övrigt. Samma antagande kan göras vad gäller kostnader för tekniska hjälpmedel. Anledningen till stigande kostnader har dels att göra med att en ny prismodell antagits och som inneburit ackumulerade kostnader och dels på grund av ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård där tekniska hjälpmedel ofta är en naturlig del av insatsen. Under 2015 har kostnader för färdtjänst legat högre i relation till budget. Anledningen är ökade kostnaderna för riksfärdtjänst samt felaktigt bokade kostnader för LSS- resor som upptäcktes i samband med bokslut 2014 men som inte är reglerad i budget. En justering i ram är med andra ord nödvändig för att förhindra framtida underskott. Rationaliseringar Budgeten 2016 är beräknad med föreslagna rationaliseringar inlagda om totalt 1001 tkr. I plan för 2017 ligger rationaliseringarna inkluderad budget motsvarande 655 tkr. Ramförändringar Utifrån den demografiska utvecklingen har en ramjustering gjorts med + 2 030 tkr för 2016. Utöver denna ramjustering ser vård- och omsorgsnämnden utökat behov inom funktionshinderområdet (LSS) varför en korrigering av ram skulle behöva göras utifrån idag kända ärenden. Verksamheten 2017-2018 För att hålla ledarskapsutvecklingen vid liv kommer resultaten av HME fortsättningsvis att följas och analyseras. Det samma gäller arbetet med kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Enligt den demografiska statistiken (GPF 2014 2017) kommer den äldre befolkningen, d.v.s. 90 år och äldre, att ligga relativt konstant i antal under de kommande åren. Därefter förväntas en ökning av antalet. Mot bakgrund av detta är det viktigt att följa utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna ställa om och anpassa resurser utifrån detta. Det handlar i huvudsak om personalplanering och boendeformer. Enligt statistik från SCB kommer antalet finsktalande och eller med finskt ursprung på sikt att öka. Det är därför sannolikt att finskspråkiga vårdtagare kommer att bli fler och behovet av finskspråkig personal en realitet. Redan vid inträdet i det finska förvaltningsområdet gjordes en inventering i syfte att ta reda på vad brukare med finskt ursprung inom vård och omsorgs verksamheter har för behov, önskemål och förväntningar. En kartläggning har också gjorts avseende antal finskspråkig personal som i dagsläget är god i förhållande till behovet. Under 2015 har personal inom äldreomsorgen gått en finskspråkig 2-dagras utbildning som hölls av Finlandsinstitutet. Målet med kursen var kortfattat att öka kunskaper om finsk identitet, kultur och konst, uppdatera deltagarnas kunskaper i finska samt förstärka den finska språkanvändningen i vardagen. IT och tekniska lösningar kommer att bli allt mer aktuellt och nödvändigt för att möta upp de ökade behov vi framförallt ser inom äldreomsorg och funktionshinderområdet i ordinärt boende. Personal Personal Budget Budget Förändr 2015 2016 % Personalkostnader, tkr 114 282 117 099 2% Personalkostn/total kostnad 67% 68% 1% Ekologisk utveckling Trosa Kommun är en ekokommun varför miljöarbete är högt prioriterat. Under sommaren 2014 öppnades en webbaserad miljöutbildning som en del av kommunens interna miljöledningsarbete. Utbildningen syftar till att ge alla anställda en gemensam grundkunskap om miljön och de miljöproblem vi idag står inför. Flertalet personal inom vård och omsorg har nu genomför utbildningen. Vård och omsorg befinner sig på miljöledningsnivå 2 och använder sig att kommunekologen som rådgörande organ i olika frågor som rör miljön, exempelvis vid upphandlingar. Cyklar används så mycket som möjligt för dagliga transporter och miljöklassade bilar kommer att fortsättningsvis att i första han användas och upphandlas.

Tjänsteskrivelse Vård- och Omsorgsnämnden Dnr VON 2015/15 2015-03-17 Vård- och omsorgskontoret Charlotte Karlsson Tel. 0156-520 54 charlotte.karlsson@trosa.se Riktlinje för delegering av arbetsuppgifter inom hälsooch sjukvård Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta Riktlinje för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Ärendet Vårdgivare för Hälso- och sjukvård är skyldig att ha en aktuell riktlinje som beskriver vad som krävs för att legitimerad Hälso- och sjukvårdspersonal ska få delegera en hälso- och sjukvårdsåtgärd till omvårdnadspersonal. En delegering ska användas för att höja kvaliteten i vården kring den enskilde, genom att göra det möjligt för färre personer att ge den omvårdnad och den hälso- och sjukvård som den enskilde behöver. Delegering får inte ges slentrianmässigt eller för att klara personalbemanningen i verksamheten. En delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter är personlig och kräver en professionell bedömning, endast legitimerad personal (sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut) får fatta ett beslut om delegering. Kajsa Fisk Produktionschef Vård- och omsorg Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vård- och omsorg Bilaga 1. Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppdrag Beslut till Författningssamlingen

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren Riktlinje för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Antagen XX XX XX, dnr VON 2015/15 1

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren Innehållsförteckning Riktlinje för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård... 3 Delegering... 3 Den som ska delegera... 3 Den som ska ta emot en delegering... 4 Styrande lagar, författningar och rådgivande dokument:... 5 2

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren Riktlinje för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Delegering En legitimerad sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut får genom delegering överlåta åt en annan personal att utföra vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter. Delegering ska användas för att höja kvaliteten i vården kring den enskilde, genom att begränsa det antal personal som ska ge den omvårdnad och den Hälso- och sjukvård som den enskilde behöver. Delegering får inte ges slentrianmässigt eller för att klara personalbemanningen i verksamheten. Den som delegerar en hälso- och sjukvårdsåtgärd ska informera medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och ansvarig chef. I kommunen informeras enhetschefen och hos privata utövare verksamhetschefen. En delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter kräver en professionell bedömning och endast legitimerad personal (sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut) får fatta ett beslut om delegering. En delegering är personlig, både för den som fattar beslutet och för den som tar emot delegeringen. Det innebär att delegeringen slutar att gälla om den som har utfärdat den slutar sin tjänst och att delegeringen slutar gälla när delegaten slutar, delegeringen överlåts inte till efterträdaren. Den som har fått en specifik åtgärd delegerad till sig får inte be någon annan att utföra åtgärden, om inte den andre också har en sådan delegering. Den som ska delegera Den som delegerar ansvarar för att delegeringen är förenlig med hälso- och sjukvårdslagens krav på en god och säker vård och att den utförs med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Den som delegerar ska bedöma om delegeringen kan medföra en risk för patienten Vissa arbetsuppgifter får endast utföras av legitimerad personal och får därför inte delegeras. Nedan följer arbetsuppgifter som aldrig får delegeras enligt gemensamt beslut av Masnätverket i Sörmland: bedömning av behov av hälso- och sjukvårds/rehabiliteringsinsatser bedömning och förskrivning av hjälpmedel intyg för bostadsanpassning bastest/ blodgruppering och blodtransfusion förestå läkemedelsförråd vidaredelegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter infusioner och transfusioner 3

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren hantering av centrala infarter komplicerad katetersättning sugning av nedre luftvägar. Den eller de åtgärder som ska delegeras ska vara tydligt beskrivna, både gällande vad som ska utföras och under vilka förutsättningar. Delegeringen får inte beskrivas med allmänna termer som t.ex. omvårdnadsuppgifter. Den som delegerar ska ha formell och reell kompetens för att utföra uppgiften. Formell kompetens innebär att ha den högskoleutbildning som krävs för att få utöva yrket och vilken har godkänts av Socialstyrelsen genom utfärdande av legitimation. Reell kompetens innebär att ha praktisk kunskap om hur åtgärden ska utföras på ett patientsäkert sätt. Den som ska delegera en arbetsuppgift ska försäkra sig om att den som ska ta emot delegeringen (delegaten) har tillräckliga teoretiska och praktiska kunskaper för att kunna utföra uppgiften på ett patientsäkert sätt. Kunskapen ska kontrolleras med teoretiskt prov och genom kontroll av hur den praktiska uppgiften utförs. Den som ska delegera uppgiften ska fråga delegaten om hen upplever sig ha tillräcklig kunskap och utbildning för att utföra uppgiften. Delegering får inte ges mot någons vilja, delegaten har alltid rätt att inte ta emot en delegering. Undantag är att vid en akut nödsituation beordra någon att utföra en viss uppgift men detta är inte en delegering. Den som delegerat en uppgift ska bevaka att den utförs på ett säkert sätt. Delegeringsbeslutet ska omprövas om omständigheterna påkallar det och omedelbart återkallas om delegeringen inte är förenlig med god och säker vård En delegering ska gälla en bestämd tid, för ett bestämt tillfälle och som längst för ett år. Den som ska ta emot en delegering Om den som ska ta emot en delegering inte anser sig ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att utföra åtgärden skall hen informera den som ska delegera om anledningen och inte ta emot delegeringen. Den som åtar sig att utföra en åtgärd på delegering ska utföra den efter bästa förmåga och har själv det fulla ansvaret för att utföra åtgärden på bästa sätt. Den som tagit emot en delegering av en hälso- och sjukvårdsuppgift är hälsooch sjukvårdspersonal när hen utför uppgiften. Delegeringsbeslutet dokumenteras i Treserva eller på papper. Beslutet ska innehålla: Vilken arbetsuppgift som har delegerats Vem som delegerat den Till vem uppgiften delegerats Tiden för delegeringens giltighet Datum då delegeringsbeslutet fattades. 4

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren Den som delegerar och den som tar emot delegeringen ska underteckna delegeringsbeslutet. Ansvarig enhetschef i kommunen eller verksamhetschef för privata vårdgivare och medicinskt ansvarig sjuksköterska ska underteckna beslutet för kännedom För information om HUR en delegering ska ges se mappen: Kollektiv(\\GINNUNGAGAP)(K:) / Vård- och omsorgskontoret/ Riktlinjer och rutiner/ Delegering Styrande lagar, författningar och rådgivande dokument Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd om Delegering av Arbetsuppgifter (SOSFS 1997:14) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Läkemedelshantering i hälsooch sjukvård (SOSFS 2000:1), Socialstyrelsens handbok 2004 Vem får göra vad inom hälso- och sjukvård och tandvård? Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), Läkemedelshantering i Sörmland (Läkemedelskommittén) 2013, länk; Läkemedelshantering 5

Tjänsteskrivelse Vård- och Omsorgsnämnden Dnr VON 2015/18 2015-04-17 Vård- och omsorgskontoret Charlotte Karlsson Tel. 0156-520 54 charlotte.karlsson@trosa.se Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvård och anmälan enligt Lex Maria Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården och anmälan enligt Lex Maria. Ärendet Varje år drabbas patienter av vårdskador som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid vårdtillfället. Vårdskador medför lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom och ibland även dödsfall. All vård- och omsorgsverksamhet är skyldig enligt lag att arbeta med egenkontroll och systematiskt kvalitetsarbete för att förbättra patientsäkerheten och avvikelserapportering är en förutsättning för detta. Genom att personalen rapporterar avvikelser från planerad vård, eller risk för vårdskada, kan enhetschefen tillsammans med teamet identifiera risker och därefter förändra arbetssätt eller organisation för att förebygga vårdskador. Enhetschefen ska sedan följa upp resultatet Enhetschefen ska sedan följa upp resultatet och stödja ett ständigt lärande genom att sprida goda erfarenheter i den egna och i övriga verksamheter Kajsa Fisk Produktionschef Vård- och omsorg Bilaga Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vård- och omsorg 1. Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården och anmälan enligt Lex Maria. Beslut till Författningssamlingen

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvård och anmälan enligt Lex Maria Antagen XX XX XX, dnr VON 2015/18 1

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren Innehållsförteckning Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvård och anmälan enligt Lex Maria... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Begrepp... 3 Vårdgivare... 3 Verksamhetschef... 3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)... 3 Lex Maria... 3 Anmälningsansvarig... 3 Avvikelsehantering och händelseanalys... 4 Avvikelse... 4 Rapportering... 4 Uppföljning... 4 Händelseanalys... 5 Anmälan enligt Lex Maria... 6 Styrande lagar och föreskrifter... 8 2

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvård och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Varje år drabbas patienter av vårdskador som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid vårdtillfället. Vårdskador medför lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom och ibland även dödsfall. All vård- och omsorgsverksamhet är skyldig enligt lag att arbeta med egenkontroll och systematiskt kvalitetsarbete för att förbättra patientsäkerheten. Syfte Att öka kunskapen om risker och brister i vården för att genom förebyggande åtgärder kunna minska antalet vårdskador och förbättra vårdkvaliteten. En förutsättning för detta är en välfungerande avvikelserapportering för att risker och misstag ska bli kända och avvikelser kunna följas upp, orsaker identifieras och förebyggande åtgärder sättas in. Fokus ska ligga på vad som har hänt, inte på vem som varit inblandad. För att stödja ett ständigt lärande ska personal, både i den egna verksamheten och i övriga, informeras om de risker och misstag man identifierat, de förebyggande åtgärder man vidtagit och vilka resultat de fått. Begrepp Vårdgivare Vård- och omsorgsnämnden (VON) i Trosa, har det juridiska ansvaret för att kommunens hälso- och sjukvård håller en god och säker vård av god kvalitet och ansvarar för att förebygga vårdskador och att anmäla enligt Lex Maria Verksamhetschef produktionschefen för vård och omsorg i Trosa, ansvarar för att planera, leda och kontrollera kommunens hälso- och sjukvård. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ska följa upp att den kommunala hälso- och sjukvården följer hälso- och sjukvårdslagens krav på en god vård med god kvalitet och är utsedd av VON till att anmäla enligt Lex Maria Lex Maria Vårdgivarens skyldighet att snarast anmäla till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) om en patient drabbats av, eller utsatts för risk att drabbas av, allvarlig vårdskada Anmälningsansvarig befattningshavare som vårdgivaren utsett att svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria. I Trosa är medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) anmälningsansvarig I texten används benämningen vårdtagare för att ersätta benämningen patient i lagtexterna. 3

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren Avvikelsehantering och händelseanalys Avvikelse En avvikelse är när en vårdtagare har fått en vårdskada, eller har utsatts för en sådan risk. Orsak kan vara allt som avviker från normal rutin och förväntat vårdförlopp eller tidigare okända risker. En vårdskada är kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som har orsakats av undersökning, vård eller behandling inom hälso- och sjukvården, eller av brister i samband med dem, en vårdskada är inte en oundviklig konsekvens av vårdtagarens tillstånd. Avvikelser ska följas upp genom händelseanalys, ett arbetssätt för att förhindra en upprepning av liknande händelser genom att identifiera orsaker och besluta om förebyggande åtgärder. Åtgärdernas effekt ska utvärderas och erfarenheterna återföras, både inom den egna enheten och till de övriga. Det ska finnas rutiner i verksamheten för hur avvikelser ska rapporteras, hanteras och dokumenteras när de har inträffat och för hur de ska följas upp för att förebygga en upprepning. Enhetschefen ansvarar för att det finns kända och fungerande rutiner för arbetet och för att personalen följer dem. All personal inom vård- och omsorg är skyldig att identifiera, dokumentera och rapportera avvikelser, d.v.s. negativa händelser och tillbud. Berörd vårdtagare ska informeras om avvikelsen och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Om informationen inte kan lämnas till vårdtagaren skall den istället lämnas till närstående, efter att en bedömning gjorts om lämpligheten i det enskilda fallet. Om det bedöms olämpligt att informera närstående ska grunden för beslutet dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen. Rapportering Avvikelse som medfört, eller kunnat medföra, skada för vårdtagaren ska skyndsamt rapporteras till tjänstgörande sjuksköterska för bedömning av eventuella omedelbara åtgärder. Avvikelsen rapporteras till enhetschefen i dokumentationssystemet Treserva, alternativt skrivs avvikelserapport på papper. Enhetschefen ansvarar för att informera berörd legitimerad personal (sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut) om avvikelsen. Uppföljning Tjänstgörande legitimerad (leg.) personal ska göra en första uppföljning av vad som orsakat avvikelsen och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att avvikelsen inte medför negativa följder för vårdtagaren, dokumenteras i patientjournalen. Det är bara leg. personal som får bedöma om en avvikelse 4

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren har orsakat vårdskada och som får registrera den som vårdskada i avvikelsesystemet. Vid brister i utförandet av en delegerad eller ordinerad hälso- och sjukvårdsåtgärd ska leg. personal följa upp händelsen med den inblandade omvårdnadspersonalen. Syftet är att få klarhet i ev. brister i kunskap eller kompetens för att sedan kunna undervisa personalen. Vid allvarliga brister i utförandet kan delegeringen behöva dras in. Enhetschefen ska följa upp om rutiner inte har följts eller när någon personal brustit i sin yrkesutövning. Om en ordinerad hälso- och sjukvårdsåtgärd inte har utförts eller har utförts för sent, ska enhetschefen följa upp orsaken enskilt innan avvikelsen följs upp gemensamt vid en Händelseanalys. Enhetschefen ansvarar för att sammanställa avvikelserna och följa upp dem en gång i månaden. Om liknande avvikelser förekommit flera gånger kan de följas upp vid ett gemensamt tillfälle. Händelseanalys Enhetschefen ska, tillsammans med omvårdnadspersonal och leg. personal, följa upp avvikelsen genom en Händelseanalys för att identifiera orsaker och besluta om åtgärder för att förhindra en upprepning av liknande händelser. Fokus ska vara inställt på händelsen, inte på vem som varit inblandad, inga syndabokar ska utses. Datum ska bestämmas för när åtgärdernas effekt ska utvärderas av enhetschefen tillsammans med teamet. Händelseanalysen och resultatet av genomförda åtgärder ska dokumenteras och återföras både inom den egna enheten och inom de övriga. Denna dokumentation ska sparas och utgör grunden för kommande års Patientsäkerhetsberättelse. Hälso- och sjukvårdspersonal och enhetschef ska skyndsamt rapportera de avvikelser till MAS som kan ha orsakat allvarlig vårdskada eller risk för sådan. MAS ska snarast bedöma om avvikelsen ska hanteras i verksamheten eller om den är av sådan art att den också skall anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt Lex Maria. Vård- och omsorgsnämnden ska som ansvarig vårdgivare följa upp avvikelsehanteringen. Exempel på händelser som bör rapporteras som avvikelser: - brister i bemötande i samband med omvårdnad inom hälso- och sjukvård (OBS! kan även omfattas av Lex Sarah) - fallolyckor. Fall innebär att någon ofrivilligt hamnat på golvet och ska alltid rapporteras, även om det inte medfört någon skada - samtliga fel, eller risker för fel, i läkemedelshantering där sjuksköterska tagit över ansvaret. 5

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren - utebliven eller fördröjd undersökning, diagnos, vård, behandling eller rehabilitering som varit motiverad enligt vetenskap och beprövad erfarenhet - utebliven eller fördröjd undersökning, vård eller behandling som är ordinerad - felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling - felaktig, otillräcklig eller vilseledande information till vårdtagaren eller närstående - felaktig, otillräcklig eller vilseledande instruktion eller information till personalen vid behandlande eller mottagande enhet - felaktig, otillräcklig eller vilseledande dokumentation, inklusive problem med datajournaler - händelser där medicintekniska produkter eller utrustning där tekniska försörjningssystem och nödkraftaggregat är inblandade - tidigare okända eller mindre kända skador eller risker vid tillämpning av metoder eller rutiner som är i allmänt bruk - brister i arbetsrutiner, vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter - misstanke om och bekräftade vårdrelaterade infektioner - handling som av behandlingsansvarig yrkesutövare bedömts som försök till självmord. Anmälan enligt Lex Maria Allvarlig vårdskada är när vårdskadan är bestående och inte ringa, eller när vårdskadan har lett till att vårdtagaren fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Vårdgivaren, eller av denne utsedd person, är skyldig att anmäla allvarlig vårdskada, eller risk för sådan, till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt Lex Maria. I Trosa har MAS utsetts till att utreda om vårdskadan är allvarlig och bedöma om den ska anmälas enligt Lex Maria. Vård- och omsorgsnämnden ska informeras om att utredning pågår och när den leder till att vårdskadan ska anmälas till IVO enligt Lex Maria. Exempel på händelser som bör anmälas enligt Lex Maria om de medfört en allvarlig vårdskada: - fallolycka som medfört skador eller allvarliga konsekvenser för vårdtagaren - förväxlingar, felaktiga förskrivningar eller felexpedieringar - avvikelser där läkemedel är inblandade om de medfört, eller borde ha medfört aktiva behandlingsåtgärder eller överföring av vårdtagaren till annan vårdenhet 6

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren - utebliven eller fördröjd undersökning, diagnos, vård, behandling eller rehabilitering som varit motiverad enligt vetenskap och beprövad erfarenhet - felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling - felaktig, otillräcklig eller vilseledande information till vårdtagaren eller närstående - felaktig, otillräcklig eller vilseledande instruktion eller information till personalen vid behandlande eller mottagande enhet - felaktig användning eller felaktigt underhåll av medicintekniska produkter eller annan utrustning t ex tekniska försörjningssystem och nödkraftaggregat - tidigare okända eller mindre kända skador eller risker vid tillämpning av metoder eller rutiner som är i allmänt bruk - brister i arbetsrutiner, vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter - vårdrelaterade infektioner - handling som av behandlingsansvarig yrkesutövare bedömts som försök till självmord om handlingen orsakats av brister i undersökning, vård eller behandling. Anmälan skall göras om en vårdtagare begått självmord i samband med undersökning, vård eller behandling eller inom en tidsperiod av fyra veckor efter vårdkontakten. Vårdtagaren skall informeras om vad som hänt och att en anmälan ska göras till IVO enligt Lex Maria. Vårdtagaren skall ges möjlighet att i anslutning till anmälan beskriva sin upplevelse av händelsen. Om informationen inte kan lämnas till vårdtagaren skall den istället lämnas till närstående om det inte bedöms olämpligt att lämna ut informationen i det enskilda fallet. MAS ska informera vårdtagaren eller dennes närstående om IVO:s beslut i ärendet och överlämna en kopia av beslutet till vårdtagaren. Anmälan till IVO enl. Lex Maria och att vårdtagaren eller närstående har informerats ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen. Om vårdtagaren eller närstående inte har informerats om anmälan ska orsaken dokumenteras. 7

TROSA KOMMUN 2015-02-27 Överförmyndaren Styrande lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28) Användning av medicinsktekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Patientlagen (SFS nr: 2014:821) 8

Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2015/14 2015-04-15 Kommunkontoret Nadja Furuberget Skog Tel. 0156-520 82 Fax. 0156-520 17 nadja.skog@trosa.se Långsiktigt hållbar finansiering av nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till långsiktigt hållbar finansiering av det regionala stödet inom socialtjänst och vård, under förutsättning att majoriteten av huvudmännen fattar beslut om att kommunerna ska finansiera det regionala stödet. att finansieringen av det regionala stödet behandlas i samband med budget 2016. Sammanfattning Den gemensamma nämnden för socialtjänst och vård har hemställt Trosa kommun att godkänna förslag om finansiering av det regionala stödet inom socialtjänst och vård. Förslaget innebär att de deltagande kommunerna från och med 2016 ska betala 12 kr per invånare och år istället för som idag 6 kr per invånare och år. Bakgrund Kommunfullmäktig beslutade 2011-04-06, 15 att Trosa kommun tillsammans med länets övriga kommuner ska ingå i en den gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS). Syftet med nämnden var att underlätta samarbetet mellan landstinget och kommunerna i vård- och omsorgsfrågor då det saknades en regional samordning för dessa frågor. 2014-12-10 169 beslutade kommunfullmäktige att anta ett nytt reglemente, med förändrat innehåll och förutsättningar, för nämnden. Nämnden bytte samtidigt namn till Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV). 2015-03-18 inkom en hemställan om ett godkännande av förslaget till långsiktigt hållbar finansiering av det regionala stödet inom socialtjänst och vård. Med utgångspunkt i att det nya reglementet för den gemensamma nämnden innebär

ett ökat driftansvar och ett breddat uppdrag med flera nya målgrupper, samt att statsbidragen minskat, beslutade Regionförbundet Sörmland att tillskjuta 2 miljoner kronor till den gemensamma nämnden för NSV under 2015. Regionförbundet Sörmland gav också nämnden i uppdrag att uppta överläggningar med huvudmännen angående långsiktig finansiering från och med år 2016. För att säkra uppdraget som NSV fått föreslås en ytterligare finansiering av kommunerna från 6 till 12 kronor per invånare och år från 1 januari 2016. Idag finansieras FoU i Sörmland genom en medlemsfinansiering av kommunerna i länet och landstinget med sammanlagt 10 kr per invånare och år, enligt fördelningsprincipen 60 % för kommunerna och 40 % för landstinget. Kajsa Fisk Vård- och omsorgschef Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare Bilagor 1. Hemställan om ett godkännande av förslaget till långsiktigt hållbar finansiering Beslut till Nämnden för socialtjänst och vård Ekonomienheten

Anmälan av delegationsbeslut Kontor: Vård och Omsorg Period: augusti 2014 mars 2015 Löpnr./ Diarienr. Punkt i delegeringsordningen Ärende och beslut Datum för beslut Delegat 28704 4.6 Beslut Dagverksamhet Bifall 140806 Marie L-H 28745 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140811 Marie L-H 28774 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140812 Marie L-H 28786 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140813 Marie L-H 28808 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140815 Marie L-H 28812 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140815 Marie L-H 28884 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140820 Marie L-H 29006 4.1 Hemtjänst särskilt boende Bifall 140827 Marie L-H 29110 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140829 Marie L-H 29139 4.5 Korttidsboende Bifall 140902 Marie L-H 29328 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140911 Marie L-H 29323 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140911 Marie L-H 29373 4.7 Ledsagarservice Bifall 140916 Marie L-H 29336 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140912 Marie L-H 29301 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140911 Marie L-H 29383 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140916 Marie L-H 29509 4.1 Hemtjänst särskilt boende Bifall 140924 Marie L-H Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

29527 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140924 Marie L-H 29520 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140924 Marie L-H 29588 4.5 Korttidsboende Bifall 140925 Marie L-H 27731 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140929 Marie L-H 29736 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 140925 Marie L-H 29906 4.6 Dagverksamhet Bifall 140916 Marie L-H 29766 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 141003 Marie L-H 29833 4.1 Boendestöd Bifall 141008 Marie L-H 30096 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 141020 Marie L-H 30180 4.15 Beslut om anhörigbidrag 141023 Marie L-H 30210 4.1 Hemtjänst särskilt Boende Bifall 141024 Marie L-H 30248 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 141027 Marie L-H 30275 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 141028 Marie L-H 30274 4.1 Hemtjänst ord. boende Bifall 141028 Marie L-H 31463 4.8 Beslut om kontaktperson Bifall 141031 Marie L-H 30408 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 141105 Marie L-H 30482 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 141110 Marie L-H 30516 4.15 Beslut om anhörigbidrag Bifall 141113 Marie L-H 30525 4.7 Beslut om Ledsagarservice Bifall 141113 Marie L-H 30546 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 141114 Marie L-H 30555 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 141114 Marie L-H 30552 4.1 Hemtjänst ord. Boende Bifall 141114 Marie L-H 30568 4.1 Beslut om boendestöd Bifall 141117 Marie L-H 30955 4.6 Beslut dagverksamhet Bifall 141209 Marie L-H 31055 4.1 Hemtjänst särskilt Boende Bifall 141215 Marie L-H 31060 4.1 Beslut om boendestöd Bifall 141215 Marie L-H 31107 4.1 Hentjänst ord. boende Bifall 141217 Marie L-H Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se