Generaldirektratet för kmmunikatin Direktrat C Kntakter med allmänheten Enheten för övervakning ch uppföljning av den allmänna pininen Bryssel den 5 mars 2010 Seminarium den 2 mars 2010 Inför 2014: Vad har kvinnrna för relatin till EU? Kvinnrna ch EU Presentatin av TNS pinin Ett seminarium m denna frågeställning utgjrde det första av Eurpaparlamentets evenemang i anslutning till Internatinella kvinndagen 2010. Rdi Kratsa- Tsagarpulu, vice talman i Eurpaparlamentet, var rdförande för seminariet, sm hölls den 2 mars 2010. Vid summeringen av valet till Eurpaparlamentet i juni 2009 var det viktigt att ställa ett antal grundläggande frågr: Vad har kvinnr för relatin till EU ch vilka förväntningar har de på EU? Vilken rll anser de att Eurpaparlamentet har ch vilken funktin skulle de vilja att parlamentet hade? Hur förhåller de sig till plitiken? Hur såg deras röstningsbeteende ut i samband med valet till Eurpaparlamentet? Svaren på dessa frågr ges av en analys av samtliga kvantitativa Eurbarmetrar sm gjrts före ch efter valet (Eurpaparlamentet ch kmmissinen) ch av kvalitativa studier sm parlamentet utfört efter valet. Detta dkument grundas på en sammanställning sm gjrts i samarbete mellan TNS pinin ch Eurpaparlamentets generaldirektrat för kmmunikatin. Detta dkument innehåller en sammanfattning av den bifgade pwerpintpresentatinen. En avgörande faktr för Eurpaparlamentsvalet 2014 är att kvinnrnas anknytning till EU är svagare än männens. Vetenskapliga analyser har visat på en nd cirkel sm vi måste bryta före nästa val till Eurpaparlamentet. Kvinnr i dag inser inte EU:s rll eller betydelse för knkreta frågr sm rör dem. Därför intresserar de sig inte heller särskilt mycket för EU ch har sämre kunskaper m EU än männen. Detta kan förklara varför kvinnr känner en sådan distans till EU. DV\808627SV.dc
Om vi lyckas bryta denna nda cirkel fram till 2014 skulle kvinnrna lättare inse EU:s betydelse, intressera sig mer för uninen, få bättre kunskaper m EU ch känna en närmare kppling till EU. Utmaningen är enrm men inte möjlig. För det första måste vi visa kvinnrna att EU på ett effektivt sätt bidrar till att bekämpa krisen. Statistiska uppgifter, sm presenteras längre fram i dkumentet, visar hur sårbara kvinnr är i krisen. Detta berr framför allt på att de eknmiska skillnaderna kvarstår, i synnerhet när det gäller löner, anställningsförhållanden samt prblemen med att kmbinera arbete ch familjeliv. Men vi måste även lyssna på kvinnrna när de kräver ett mer slidariskt EU, både innanför ch utanför uninsgränserna. Alla enkätundersökningar visar att majriteten av de kvinnliga uninsmedbrgarna vill ha ett mer scialplitiskt inriktat EU. Om EU är avlägset i deras ögn berr det på att EU inte i tillräcklig utsträckning tar upp de plitiska frågr sm kvinnliga EU-medbrgare känner sig berörda av, nämligen: knsumentskydd flkhälsa kampen mt arbetslösheten pensinernas framtid utbildningsfrågr skydd av de mänskliga rättigheterna i världen Därför måste vi kmma ifrån den förutfattade mening sm alltför fta förs fram: kvinnr är mindre EU-vänliga än män. Detta stämmer inte; de har helt enkelt en annan bild av vad EU bör vara än männen. Faktum är att kvinnr vill ha ett annrlunda EU. Därför kmmer de med tiden att närma sig EU ch intressera sig mer för frågr på EU-nivå. För närvarande är det dck allra främst på den lkala ch natinella nivån sm de känner sig mest engagerade. DV\808627SV.dc 2/11
I. FRÅN EN OND CIRKEL TILL EN GOD CIRKEL Av dessa analyser kan man dra slutsatsen att relatinen mellan kvinnrna ch EU grundar sig på en nd cirkel: Kvinnr känner inte att EU:s verksamhet är relevant för dem Kvinnr intresserar sig lite för EU Kvinnr uppfattar EU sm någt avlägset Kvinnr vet inte mycket m EU Denna mdell är ett resultat av följande mständigheter: 1. Kvinnr har i genmsnitt sämre eknmisk trygghet än män. 2. Kvinnr intresserar sig mer för plitik på lkal ch natinell nivå än på EU-nivå. 3. Trts att kvinnrna upplever EU sm avlägset är de medvetna m EU:s betydelse ch röstade i nästan lika str utsträckning sm männen i valet till Eurpaparlamentet 2009. 4. De har en annan bild av EU. Även m de till största delen stöder gemenskapsplitiken är deras stöd svagare än männens. Däremt stöder de ett EU med en tydlig scial inriktning. Den rådande situatinen har inte enbart beskrivits i lika pininsundersökningar, utan även bekräftats genm statistik från Eurstat. II. DEN RÅDANDE SITUATIONEN A. Kvinnr har i genmsnitt sämre eknmisk trygghet än män 1) Kvinnr har lägre löner. Löneskillnader mellan könen (%) Ttalt 2007 Estland - 30,3 Österrike - 25,5 EU 27-17,6 Italien - 5,1 Malta - 2,4 Eurstat DV\808627SV.dc 3/11
2) Även m situatinen håller på att förbättras (Lissabnstrategins mål 200/2010) är sysselsättningsnivån bland kvinnr frtfarande lägre ch deras ställning på arbetsmarknaden frtfarande mer instabil jämfört med männen Sysselsättningsnivå (%) per kön Ttalt 2008 Ttalt Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Finland 71,1 69,0 73,1-4,1 Sverige 74,3 71,8 76,7-4,9 EU 27 65,9 59,1 72,8-13,7 Grekland 61,9 48,7 75,0-26,3 Malta 55,3 37,4 72,5-35,1 Eurstat Andel tillfälliga anställningar av det ttala antalet anställda (%) 2008 Ttalt Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Cypern 13,9 19,9 8,2 + 11,7 Finland 15,0 18,7 11,2 + 7,5 EU27 14,0 14,9 13,3 + 1,6 Ungern 7,9 7,0 8,7-1,7 Lettland 3,3 2,0 4,7-2,7 Eurstat 3) Fler kvinnr lever i arbetslösa hushåll, dvs. där ingen av familjemedlemmarna arbetar. Arbetslösa hushåll per kön (%) Ttalt 2008 Ttalt Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Grekland 7,5 9,3 5,7 + 3,6 Förenade kungariket 10,7 12,5 8,9 + 3,6 EU 27 9,2 10,1 8,2 + 1,9 Finland 8,1 7,8 8,3-0,5 Estland 6,2 5,8 6,6-0,8 Eurstat Den bristande jämställdheten i EU är ett faktum: En tredjedel av kvinnrna i EU har någn gång känt sig rättvist behandlade på grund av att sitt kön. Har du någn gång känt dig rättvist behandlad på grund av att du är kvinna? DV\808627SV.dc 4/11 Ja Nej Vet ej Sverige 43 % 55 % 2 % Grekland 40 % 59 % 1 % EU27 32 % 67 % 1 % Prtugal 22 % 78 % 0 % Malta 22 % 76 % 2 % Flash Eurbarmeter 266, februari 2009 Frågr ställda enbart till kvinnr.
B. Kvinnr intresserar sig mer för plitik på lkal ch natinell nivå än på EU-nivå. 1) Kvinnrna är mer delaktiga i att sköta vardagslivet. När det gäller plitik anser fler kvinnr än män att ju lägre förvaltningsnivå (i första hand natinell, sedan reginal eller lkal nivå), dest större inverkan har plitiken på vardagslivet. Enligt Eurbarmeter 72 (hösten 2009): Vilken av följande nivåer har störst inverkan på dina levnadsförhållanden? Kvinnr Män Natinell nivå 44 % 48 % Reginal eller lkal nivå 37 % 31 % EU-nivå 11 % 15 % Vet ej 8 % 6 % 2) Kvinnr bekymrar sig mer för frågr sm direkt påverkar dem själva eller deras familj. Sm påpekats i punkt 4 van (EU:s sciala dagrdning) känner de sig mer berörda av scialplitiska frågr, medan männen är mer intresserade av makrplitik (eknmi, säkerhet ch försvar, energi sv.). Vilka anser du är de två viktigaste prblemen för egen del just nu? (Max 2 alternativ) Ttalt Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Höjda priser/inflatin 38 % 39 % 36 % +3 Den eknmiska situatinen 26 % 24 % 29 % -5 Arbetslösheten 20 % 20 % 20 % = Häls- ch sjukvårdssystemet 18 % 21 % 16 % +5 Pensinerna 15 % 17 % 14 % +3 EB72 (hösten 2009) 3) Kvinnr säger sig känna ett större engagemang för lkalplitiken eftersm deras familjeliv påverkas direkt av den ch eftersm de har en känsla av att deras röst räknas på denna nivå. Citat från den kvalitativa Eurbarmetern bland kvinnr från 2009: Jag föredrar att engagera mig på lkal nivå. Min kreativitet stimuleras mer av det. Jag känner de persner sm jag engagerar mig för. (Nederländerna) Jag är en passiv åskådare. När en artikel fångar min uppmärksamhet läser jag den. Jag kncentrerar mig på sådant sm berör mig eller min familj. (Slvakien) Allt det där känns verkligen avlägset, ch jag engagerar mig inte för det. Jag föredrar att kncentrera mig på frågr sm ligger närmare mitt vardagsliv, där jag känner att min röst räknas ch att jag har möjlighet att påverka. (Danmark) Visst, Eurpaparlamentet existerar, man hör talas m det ibland. Men jag uppfattar det inte sm någt verkligt styresrgan. (Italien) DV\808627SV.dc 5/11
C. Trts att kvinnrna upplever EU sm avlägset är de medvetna m EU:s betydelse ch röstade i nästan lika str utsträckning sm männen i det senaste valet till Eurpaparlamentet. 1) Kvinnr upplever EU sm avlägset. a) Kvinnr har en mindre psitiv uppfattning m EU än män, både när det gäller deras bild av EU, deras stöd för medlemskapet ch deras förtrende för EU. b) Nästan hälften av alla kvinnr i EU känner att de inte förstår hur EU fungerar. Från Standard Eurbarmeter 72: Ange för vart ch ett av följande påståenden m det stämmer in på dig eller inte. Jag förstår hur EU fungerar Ttalt Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Stämmer 44 % 38 % 51 % +13 Stämmer inte 48 % 54 % 42 % -12 Vet ej 8 % 8 % 7 % -1 c) Fler än 3 av 4 kvinnr känner sig dåligt insatta i Eurpaparlamentets verksamhet. Från de samlade resultaten från Eurbarmeter 68, 69 ch 70: Hur insatt är du i Eurpaparlamentets verksamhet? Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Väl insatt 19 % 28 % -9 Dåligt insatt 77 % 69 % +8 Vet ej 4 % 3 % +1 Detta leder till att EU betraktas sm avlägset ch alltför kmplicerat. Utdrag ur den kvalitativa enkätundersökningen bland kvinnr 2009: Många vet inte hur [EU] fungerar. EU styrs av för många persner ch man vet inte vem sm gör vad. (Frankrike) Jag känner ingen anknytning till EU. (Förenade kungariket) EU fungerar på högre nivå. Vanliga människr känner sig inte så berörda av uninen. (Slvenien) EU fattar beslut under brdet. De brde besöka medlemsstaterna ch grunda sina beslut på vad de ser där. (Slvakien) DV\808627SV.dc 6/11
2) Kvinnrna i EU vet trts allt att EU fyller en funktin, även m de inte vet hur de ska definiera denna funktin. Den kvalitativa Eurbarmetern bland kvinnr 2009 visar att kvinnr är intresserade av det eurpeiska prjektet (fred ch slidaritet). De vet att EU spelar en avgörande rll för harmnisering ch reglering, majriteten av de natinella lagarna på ett eller annat har sitt ursprung på EU-nivå, EU ger eknmisk stabilitet. Men de är ckså medvetna m att de inte kan ge några mer exakta uppgifter m EU:s rll. Kvinnr har sämre faktakunskaper m EU. Enligt Eurbarmeter 72, där de tillfrågade fick svara på fem frågr m EU, kunde endast 38 prcent av kvinnrna ge svar sm visar på medelmåttiga EU-kunskaper (jämfört med 17 prcent av männen). 3) Kvinnrna röstade i nästan lika str utsträckning sm männen i valet till Eurpaparlamentet 2009 (i vissa länder till ch med i större utsträckning än männen). Valet till Eurpaparlamentet: deltagande DV\808627SV.dc 7/11 Ttalt Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Lettland 54 % 58 % 49 % +9 Litauen 21 % 25 % 16 % +9 EU 27 43 % 42 % 44 % -2 Cypern 59 % 55 % 64 % -9 Grekland 52 % 48 % 58 % -10 Eftervalsundersökning (juni 2009) D. Kvinnr förväntar sig ett annrlunda EU med scialplitisk inriktning 1) En majritet av kvinnrna stöder EU:s plitik, men i mindre utsträckning än männen när det gäller följande frågr: Stöd för följande av EU:s plitikmråden För Emt Vet ej Kvinnr Män Kvinnr Män Kvinnr Män En valutaunin med eurn sm gemensam valuta 57 % 65 % 35 % 30 % 9 % 6 % En gemensam utrikesplitik för EU:s medlemsstater i förhållande 65 % 73 % 19 % 19 % 15 % 9 % till andra länder En gemensam försvars- ch säkerhetsplitik för alla 73 % 78 % 15 % 15 % 12 % 7 % medlemsstater Utvidgningen av EU med ytterligare länder under kmmande år 44 % 48 % 40 % 41 % 16 % 11 % Samlade resultat från EB68, EB69 ch EB70
2) Däremt stöder fler kvinnr än män plitik sm rör sciala frågr, flkhälsa ch knsumentskydd. Vilka av dessa frågr anser du bör pririteras? (ange max 4 alternativ) Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Förbättra knsument- ch flkhälsskyddet 39 % 33 % +6 Bekämpa terrrismen samtidigt sm de individuella friheterna respekteras 38 % 35 % +3 Effektiv bekämpning av klimatförändringen 36 % 35 % +1 En säkerhets- ch försvarsplitik sm gör det möjligt för EU att stå emt internatinella kriser 31 % 33 % -2 En gemensam energiplitik för att trygga EU:s energiberende 28 % 33 % -5 Samlade resultat EB68, EB69 ch EB70 Kvinnr förväntar sig således ett EU sm har en scial inriktning. Både när det gäller vilka värderingar sm Eurpaparlamentet bör försvara ch vilka plitikmråden sm bör pririteras stöder fler kvinnr än män en utveckling av de scialplitiska mrådena i EU. Vilka av följande värderingar anser du att Eurpaparlamentet först ch främst brde försvara? Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Skydd av de mänskliga rättigheterna i världen 55 % 52 % +3 Jämställdhet mellan kvinnr ch män 37 % 29 % +8 Slidaritet mellan EU:s medlemsstater 33 % 40 % -7 Slidaritet mellan EU ch världens fattiga länder 27 % 29 % -2 Eurbarmeter Standard 70 (hösten 2008) III. TAR VI DE KVINNLIGA EU-MEDBORGARNAS FÖRVÄNTNINGAR PÅ ALLVAR? A. Kvinnrs förväntningar 1) Före valet ville kvinnrna att valkampanjen 2009 skulle grunda sig på följande frågr: Viktiga valfrågr i samband med Eurpaparlamentsvalet 2009 Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Arbetslöshet 49 % 47 % +2 Eknmisk tillväxt 45 % 50 % -5 Inflatin ch köpkraft 44 % 45 % -1 Otrygghet 36 % 33 % +3 Pensinernas framtid 34 % 31 % +3 Samlade resultat från EB68, 69 ch 70 DV\808627SV.dc 8/11
2) Kvinnr vill få mer infrmatin m följande frågr: Vilka mråden vill du få mer infrmatin m? Ttalt Kvinnr Män Skillnad kvinnr/män Dina rättigheter sm EU-medbrgare 48 % 48 % 47 % +1 Sysselsättningsplitiken 39 % 39 % 40 % -1 Scialplitiken samt häls- ch sjukvårdsplitiken 39 % 42 % 34 % +8 Åtgärder sm rör utbildning ch ungdmar 32 % 35 % 29 % +6 Plitik sm rör utvecklingssamarbete, utvecklingsbistånd ch humanitärt 20 % 22 % 17 % +5 bistånd EB 64 (hösten 2005) B. Eurpaparlamentet vill agera på lika nivåer 1) Kvinnrnas eknmiska situatin Eurpaparlamentet begär än en gång att Eurpeiska kmmissinen lägger fram ett lagstiftningsförslag m lika löner för kvinnr ch män. Eurpaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett effektivare sätt bekämpa arbetslösheten bland kvinnr. 2) Bristen på jämställdhet mellan kvinnr ch män i EU Eurpaparlamentets ledamöter kräver att det inrättas barnmsrgsstrukturer för barn sm inte uppnått sklålder. Detta är viktigt för att man ska kunna förbättra balansen mellan arbete ch familjeliv. I detta syfte begär Eurpaparlamentet även att medlemsstaterna ch EU stärker stödet till de äldre ch andra stödbehövande persner. För Eurpaparlamentet är det mycket viktigt att främja en bättre balans mellan kvinnr ch män i ledande ställning inm företag, förvaltning ch plitiska rgan. DV\808627SV.dc 9/11
C. Antalet kvinnr i Eurpaparlamentet ökar När det gäller andelen kvinnr i Eurpaparlamentet har situatinen förbättrats sedan 1979 ch frtsätter att förbättras. Kvinnliga parlamentsledamöter 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 1979 1984 1984 1989 1989 1994 1994 1999 1999 2004 2004 2009 2009 2014 Det bör påpekas att andelen kvinnliga ledamöter i de natinella parlamenten i nuläget endast uppgår till 23,92 prcent. IV. VILKA SLUTSATSER KAN VI DRA? För att bryta den nda cirkel sm gör att EU känns avlägset för kvinnr måste EU på ett innvativt sätt visa att 1) EU:s åtgärder är relevanta för kvinnrna inm EU: EU måste på ett mer effektivt sätt visa att de frågr sm är viktigast för EU:s kvinnliga medbrgare tas i beaktande, såväl när det gäller kvinnrs trygga eknmiska ch sciala situatin, den bristande jämställdheten mellan kvinnr ch män ch de plitiska knsekvenserna av detta sm när det gäller utvecklingen av de scialplitiska mrådena. 2) EU verkar för att förbättra EU-medbrgarnas vardagsliv. Detta skulle kunna vara ett effektivt sätt att förändra bilden av EU. V. MÅL Kvinnr anser att EU:s verksamhet är relevant Kvinnr intresserar sig mer för EU Kvinnr känner sig nära EU Kvinnr vet mer m EU DV\808627SV.dc 10/11
Källr: 1. Kvantitativa studier Special Eurbarmeter: Attitudes and Opinins f Eurpean Wmen prir t the 2009 EP Electins (hösten 2007 hösten 2008) samlade resultat från tre Eurbarmetrar varje Eurbarmeter utgjrdes av ett representativt urval av 1 000 EU-medbrgare från 15 år ch uppåt sm intervjuats persnligen i de 27 medlemsstaterna (ttalt cirka 27 000 intervjuer) Flash Eurbarmeter 266: Wmen and Eurpean Parliamentary Electins (februari 2009) representativt urval av 1 000 kvinnr från 15 år ch uppåt ch ett representativt urval av 500 manliga ch kvinnliga EU-medbrgare från 15 år ch uppåt, intervjuade per telefn i de 27 medlemsstaterna (ttalt cirka 35 000 intervjuer) Gallup Eurpa Eurbarmeter Special Surveys 71.3: Pst-electral Survey 2009 (juni 2009) representativt urval av 1 000 EU-medbrgare från 18 år ch uppåt (Österrike 16 år ch uppåt), intervjuade persnligen i de 27 medlemsstaterna (ttalt cirka 26 000 intervjuer) Standard Eurbarmeter (EB 64, hösten 2005 EB 70, hösten 2008 EB 72, hösten 2009) representativt urval av 1 000 EU-medbrgare från 15 år ch uppåt, intervjuade persnligen i de 27 medlemsstaterna (ttalt cirka 27 000 intervjuer) 2. Kvalitativ studie Les femmes et l'unin eurpéenne, au lendemain des électins eurpéennes de juin 2009 [Kvinnrna ch EU efter valet till Eurpaparlamentet i juni 2009] (juni 2009) målgrupper: kvinnr i åldern 30 55 år, intervjuade i de 27 medlemsstaterna. 3. Makreknmiska uppgifter Statistik från Eurstat DV\808627SV.dc 11/11