Studieguide till Matematik för lärande och undervisning för F-3 och 4-6 del 1 vt 2015

Relevanta dokument
Studieguide till Matematik för lärande och undervisning för F-3 och 4-6 del 1 Ht 2014

Studieguide till Matematik för lärande och undervisning för F-3 och 4-6 del 1 ht 2015

Studieguide. Matematik för lärande och undervisning, del 1, F-6, 15hp. Höstterminen 2012

Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik. Studieguide till Matematik för F 3, kurs 2 Ht MN023

Matematik för åk F 3, kurs 3. Studieguide

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 2 Ht 2015

Lärande och undervisning i matematik för de tidiga skolåren 15hp, vårterminen 2010

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 3 Ht 2015

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016

Matematik 1 7,5 hp för åk 4-6

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Introduktion. Syfte med handboken Generella utgångspunkter Beskrivning av materialets delar Hur handboken kan användas

Lärarhandledning matematik

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Sammanställning av studentutvärdering samt analys av kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Välkommen till kursen Matematik för lärande och undervisning del I, F-6, 15 hp distans, 50% studietakt!

Matematiklyftet 2013/2014

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Matematik för åk F 3, kurs 4. Studieguide

TESTVERSION. Inledande text, Diamant

BARN OCH UTBILDNING Verktyg för systematiskt arbete i matematik

Kursbeskrivning för kursen

Kursplanen i ämnet matematik

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Plan för matematikutvecklingen

Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Vi har inte satt ord på det

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Bedömning för lärande för ämneslärare för åk 7-9 och gymnasium. Kursansvarig: Jonas Wikström xxxx

Observationsprotokoll för lektionsbesök

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat

Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1

Tummen upp! Matte ÅK 6

Göteborg 5 december Teknik

Bedömningsstöd för uppföljning av elevens kunskaper i taluppfattning årskurs 1-3

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Välkommen till Att bedöma kunskap i matematik" - Olofström. Kursansvarig: Karin Sällström karin.sallstrom@lnu.se.

På Nydalaskolan i Malmö har varje klass minst tre lektioner matematik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

Välkomna Kontaktpersoner BoB

Kursbeskrivning för kursen

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Verksamhetsförlagd utbildning, 3 hp

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning

Kursbeskrivning och studieplan för UM8011och UM81UU

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras

Varför programmering i läroplanerna?

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Westerlundska gymnasiet i Enköpings kommun

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Lära matematik med datorn

VFU i matematik ht 2015 MÅL

utbildningsgarantier

Formativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018

I kurserna ingår tre veckors VFU vecka

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Läromedel granskning

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Boken Förstå och använda tal en handbok behandlar 22 områden av elevers

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Transkript:

Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och Matematikens Didaktik Studieguide till Matematik för lärande och undervisning för F-3 och 4-6 del 1 vt 2015 1

Kursnamn: Matematik för lärande och undervisning för F-3 och 4-6 del 1 Termin: Vt 15 Kurskod: 6MN018 Anmälningskod: 61408 Kursansvarig: Lärare: Ingela Andersson ingela.andersson@umu.se 090-786 67 79 Jonas Wikström jonas.wikstrom@umu.se 090-786 73 25 Studieadministratör: Lars Knutsson lars.knutsson@umu.se 090-786 64 60 Kursplan: http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=2495 2

Om kursen Kursen är upplagd med tre obligatoriska kursträffar där fokus ligger på seminarier, diskussioner och workshops samt några kortare föreläsningar. Mellan träffarna finns några korta filmer med föreläsningsinnehåll som bildar utgångspunkt för samtal och diskussioner vid träffarna. I kursen studeras matematisk ämnesteori och ämnesdidaktik inom områdena grundläggande och fördjupad taluppfattning samt prealgebra och algebra. Utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet behandlas hur elever lär sig och utvecklar matematisk kunskap. Elevers olika behov och bakgrund problematiseras. Särskild vikt läggs vid att kunna bedöma och kommunicera elevers lärande. Kursen kommer genomgående att behandla de matematiska förmågorna. Kursens teoretiska innehåll omsätts i didaktiska uppdrag med barn/elever. Uppgifter Inför träff 1 1. Självvärdering av min matematikundervisning 2. Läslogg utifrån rapport 2009:5 Kvalitetsgranskning 3. En reflexion om differentiering och individualisering 4. Inledande uppgifter ur Beckmann kapitel 1 Inför träff 2 5. Läromiljö observation (I) vecka 11 6. Diagnoser McIntosh vecka 12 7. Matematiksamtal med elev (E) vecka 13 8. Analys av elevuppgift mot Lgr 11 (I)vecka 14 9. Beckmann (E) Inför träff 3 10. Tanketavla med multiplikation eller division (E) vecka 18 11. LPP-bråkuppgift, redovisas skriftligt och muntligt den 18 maj 12. Beckmann (E) 13. Tentamen tisdag den 19 maj kl 8-12 i Umeå 3

1. Självvärdering av min matematikundervisning Värdera din undervisning på bifogat skattningsunderlag (se bilaga A). Skattningsschemat utgår från de rekommenderade förbättringsförslagen i den nationella kvalitetsgranskningen, Lusten att lära med fokus på matematik, Skolverket (2003). Välj ut fem punkter som är angelägna för dig. Skriv ner dessa och motivera ditt val. Om du inte har undervisat i matematik kan du istället reflektera över de olika frågeställningarna och hur du som blivande matematiklärare skulle vilja undervisa. 2. Läslogg utifrån rapport 2009:5 Kvalitetsgranskning G Läs rapporten: Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik -utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Kvalitetsgranskning, rapport 2009:5 Gör en läslogg utifrån rapporten (se bilaga C). Rapporten ligger som pdf-fil i filsamlingen under Artiklar. 3. En reflexion om differentiering och individualisering G Ladda ner rapporten, Vad påverkar resultaten i svenskskola? En sammanfattande analys Skolverket (2009) www.skolverket.se/publikationer?id=2258 Läs särskilt om Differentiering: sidorna 30-35 och Individualisering, sid 38-43. Välj ut och skriv ner tre citat till varje textdel som du vill att vi diskuterar på träffen. 4. Inledande uppgifter ur Beckmann kapitel 1 Läs kapitel 1 i Beckmann s Mathematics for Elementary Teachers Fundera kring uppgifterna under rubrikerna: Problems for Section 1.1; 1.2; 1.3 och 1.4 5. Läromiljö observation (I) G Läsanvisning: Läroplan för grundskolan, 2011 Kommentarmaterial till kursplan i matematik Skolinspektionens kvalitetsrapport kap.4 och 5(Undervisningen i matematik undervisningens innehåll och ändamålsenlighet) Gör observationer i åk 1-6 (anpassa efter din egen inriktning) av matematiklektioner/arbetspass i två olika klasser. Skriv en observationsrapport om varje tillfälle, där du tar upp följande punkter (använd gärna punkterna som rubriker i rapporterna). lektionsstruktur material som användes arbetsformer elevaktivitet inlärningsmiljö (möblering, placeringar, närvaro/frånvaro av matte på väggar och tavla, matematikmateriel) olika uttrycksformer och representationsformer som förekommer under lektionen hur stämmer kursplanens intentioner om matematikundervisning med de lektioner som du observerat egna reflektioner 4

I observationsrapporten ska du referera till litteraturen som finns med under läsanvisningarna. Redovisning Skicka uppgiften till din inlämningsmapp samt till Forum i Cambro. Läs och ge respons till en av gruppmedlemmarnas inlämnade uppgift. Skicka den respons du fått på din uppgift och din egen uppgift till inlämningsmappen. 6. Diagnoser McIntosh G Läsanvisning: Förstå och använda tal. Relevanta delar till det innehåll som du valt i diagnosen. Läroplan för grundskolan 2011 Delar ur Tal och tanke kan också vara användbara Materialet i handboken utgår från undervisning i och om tal och räkning ur taluppfattningsperspektiv. Ett av syftena med handboken är att tillhandahålla hjälp för lärare att kartlägga svårigheter och missuppfattningar genom översiktstest för klass/ elevgrupp. Handboken ger förslag och underlag till översiktstest inom delar av området taluppfattning. Ytterligare ett syfte är att hjälpa lärare att med en medveten undervisning undvika att skapa missuppfattningar. Det finns tio olika diagnoser som är tänkta att användas från skolstart upp till årskurs 8-9. Läs sid. 5-8 och sid. 157-160 i handboken för mera information om diagnosen/testen. Uppgift Välj ut relevant diagnos för den åldersgrupp år F-6 som du ska kartlägga. Elevversionen av testen finns på den CD som medföljer boken. Genomför diagnosen med en elevgrupp/klass. Gör en sammanställning av elevgruppens/klassens resultat. Använd underlaget som finns på CD (längst ner i sammanställningen finns excelfilen). Analysera gruppens resultat med hänvisning till de kapitel i lärarhandledningen som behandlar innehållet i uppgifterna med fokus på kända missuppfattningar och svårigheter. I din redovisning ska du motivera ditt val av diagnos/test göra en analys av elevgruppens resultat med hänvisningar till litteraturen skriva ner dina egna reflektioner och tankar om diagnosarbetet utifrån ett lärarperspektiv Redovisning Skicka din redovisning till din inlämningsmapp. Uppgiften bearbetas vid träff 2 5

7. Matematiksamtal med elev (E) G/VG Läsanvisning: Kunskapsbedömning i skolan Skolverket (använd lämpliga delar) Förstå och använda tal. Relevanta delar till det innehåll som du valt i samtalet. Elevintervju sid 235-239 Att förstå och använda tal Läroplan för grundskolan 2011 Beckmann (använd lämpligt område) Harrison, C & Howard, S (2009). Bedömning för lärande i årskurs F-5. Inne I the Primary Black Box. Five Key strategies for Effective Formative Assesment Tal och tanke, Relevanta delar Utifrån diagnosen i föregående uppgift väljer du ut en eller ett par elever vars resultat du blir fundersam över (kan vara en elev som har kommit långt i sitt kunnande eller en elev som inte har kommit så långt, som har olika missuppfattningar). Gör en intervju med eleven. Undervisning bör ha sin utgångspunkt i tidigare erfarenhet och kunskap hos elever. En viktig uppgift för lärare är därför att ta reda på elevers tänkande och kunnande. I denna uppgift ska du skaffa dig en uppfattning om barns matematiska tänkande och förståelse inom något område inom taluppfattning. Du ska planlägga, genomföra, analysera, reflektera över och dokumentera ett samtal med ett barn i lämplig ålder (6-13 år). Den skriftliga redovisningen av samtalet ska innehålla en översiktlig redovisning av samtalet (ge några konkreta exempel på hur barnet tänker) en analys av barnets kunnande utifrån Kursplanen och med hjälp av övrig litteratur en sammanfattning om vad du lärt dig om barns tänkande i matematik vad du lärt dig om dig själv i konsten att få syn på elevers tankar. bifoga din dokumentation Redovisning Skicka sammanställningen till inlämningsmappen. Uppgiften kommenteras av universitetslärare. 6

8. Analys av elevuppgift mot Lgr 11 (I) G Bedöm med stöd i Lgr11 och kommentarmaterial till kursplan i matematik elevens kunskap (vad klarar eleven nu och vilka missuppfattningar har eleven) och utvecklingsområde (vad och hur eleven skall arbeta vidare föra att utveckla förståelse). Elevuppgiften: a)troj köper en sax (17 kr), ett rep (28 kr) och en mugg (37 kr) Hur mycket kostar dessa saker tillsammans? Visa hur du räknar? Elevsvaret: 30+20+10=60 7+7=14 14+6=20+2=22 22+60=82 kr b)när Troj ska betala sakerna lämnar han fram 200 kr. Hur mycket får han tillbaka? Visa hur du räknar? Elevsvaret: Jag tänker skillnaden mellan 82 och 100 är 18 och 18 + 100 = 118kr Redovisning Skicka din redovisning till FORUM. Läs analysen och reflektionerna och ge respons till en av gruppmedlemmarna. Skicka den respons du fått på din uppgift och din egen uppgift till inlämningsmappen. 9. Beckmann Se Jonas läsanvisningar 10. Tanketavla med addition, subtraktion, multiplikation eller division (E) G/VG Läsanvisning: Kursplan Lgr 11 Förstå och använda tal Tal och tanke TIMMS 2007 Harrison, C & Howard, S (2009). Bedömning för lärande i årskurs F-5. Inne I the Primary Black Box. Kunskapsbedömning i skolan Delar av övrigt bedömningsstöd i litteraturlistan kan också vara relevant Denna uppgift går ut på att få syn på elevers förmågor och förståelse med hjälp av användning av olika uttrycksformer samt att bedöma för lärande. Matematik är ett ämne där vi kommunicerar med symboler. Att tillägna sig matematik är en process där målet är att upptäcka och använda det abstrakta symbolspråket men för att nå målet kan man inte enbart arbeta med symboler. 7

Det muntliga berättandet och elevers bilder samt laborativt material är viktiga uttrycksformer i denna process. Räknehändelser kan ses som ett översättningsled för eleven att via språk och bild samt laborativt material/föremål uttrycka sitt kunnande och sina tankar. Planera och genomför en lektion om addition, subtraktion, multiplikation eller division med en klass år F-6 där ni arbetar med räknehändelser och använder tanketavlor. Hur ni organiserar arbetet är förstås beroende på vilka erfarenheter gruppen har av detta sedan tidigare men målet är att eleverna ska göra tanketavlor. Utifrån lämpliga delar av litteraturanvisningarna ska du analysera 2 tanketavlor med fokus på elevernas förståelse av något av räknesätten och göra en sammanställning av detta. För att få en djupare förståelse kan det vara bra om man även samtalar med de berörda eleverna. Arbetet ska innehålla följande: - Beskriv i stora drag genomförandet av lektionen och det eventuella samtalet med eleverna omkring de valda tanketavlorna - Analysera med hjälp av kurslitteraturen eller annan matematikdidaktisk litteratur de förmågor och kunskaper samt eventuella missförstånd som går att upptäcka med hjälp av tanketavlorna och ev samtal. Använd gärna någon av de bedömningsmetoder vi tagit upp under träff 2. - Formulera feedback till tanketavlorna utifrån Two stars and a wish, riktat till eleverna Redovisning. Skicka uppgiften till inlämningsmappen. 11. Pedagogisk planering bråkuppgift G Läsanvisning: Kursplan Lgr 11 Förstå och använda tal Tal och tanke Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen I denna uppgift ska ni utifrån kursplanens förmågemål samt centrala innehåll sätta er in i och planera för ett område inom bråk för en klass/grupp elever i åk F-6. Till hjälp för att hitta en struktur för planeringen finns två bilagor med förslag på mallar. Planeringen ska omfatta ca 4 lektionstillfällen och kopplas till relevanta delar av litteraturen. Redovisning Muntligt med hjälp av datorstöd vid kursträff 3 (ca 10 min presentation samt feedback från åhörarna) samt skriftligt i din inlämningsmapp. 12. Beckmann Se läsanvisningar 8

13. Tentamen G/VG Tisdag den 19 maj är det tentamen på matematikdelen av kursen, dvs den del som berör Beckmann-boken 14. Läromedelsanalys G Vid en av kursträffarna kommer du att få möjlighet att analysera ett matematikläromedel. Här finns tillgång till de allra flesta läromedlen och du får välja utifrån eget önskemål vad du vill titta närmare på. En sammanställning av vad du/ni kommer fram till läggs ut i FORUM innan kursslutet så att alla kan få tillgång till synpunkter på flera material. 9

BILAGA A Självvärderingsformulär Frågeformuläret innehåller frågor kring olika sätt att bedriva undervisning i matematik. Läs varje påstående noggrant. Gör sedan en bedömning av hur ofta du arbetar på det beskrivna sättet genom att sätta markera med ett kryss det som bäst stämmer för dig. Skriv ner en kort reflektion omkring frågeställningen och din värdering i det tomma utrymmet efter varje fråga. Siffrorna beskriver följande alternativ: Det gör jag sällan eller aldrig Det gör jag ibland Det gör jag vanligtvis Det gör jag ofta Det gör jag i stort sett alltid 1. Varierad undervisning utifrån olika elevers/gruppers verkliga förkunskaper, förförståelse, intresse och studieinriktning. 2. Arbetssätt med inslag av laborativa metoder både individuellt och i olika gruppkonstellationer. 3. Med uppgifter som utmanar, både läroboksbaserade och hämtade från autentiska situationer. 4. Med andra läromedel och undervisningsmaterial än läroboken. 10

5. Med gemensamma samtal som utvecklar begreppsförståelse, matematiskt tänkande och olika val av strategier för att lösa matematiska problem. 6. Användning och tillämpning av matematik i andra ämnen/ ämnesområden. 7. Andra bedömningsinstrument än skriftliga poängsatta prov och lyfter fram olika kvaliteter i lärandet. 8. Återkoppling som leder eleverna vidare i lärande och förståelse. 9. Att formulera mål och syften för matematiken för att eleverna ska få grepp om sin kunskapsutveckling. 10. Med reflektion kring olika sätt att tänka kring och lösa matematiska problem, i syfte att stärka elevens självtillit och kompetensupplevelse. 11

Bilaga B Pedagogisk planering I UP-processen Skolverket (2009) Utgå från de kunskaper som elever ska utveckla enligt målen i läroplan och kursplan. Kan gälla en årskurs eller ett arbetsområde. Den tydliggör kopplingen mellan de nationella målen undervisningens innehåll bedömning av elevens lärande stödjer elevernas utveckling mot de nationella målen Det bör framgå av planeringen vilket syftet med undervisningen är (vilka förmågor vill ni ska utvecklas) vilket centralt innehåll som skall behandlas vilka arbetsmetoder som ska användas/undervisningens upplägg vilka är kunskapskraven, hur skall bedömningen ske En pedagogisk planering kan läggas upp så här och innehålla följande delar syftet med undervisningen (bl a de förmågor som anges där)delar av det centrala innehåll som läraren utgått från samt kunskapskraven hur läraren har konkretiserat dessa för att passa den åldersgrupp/ de elever som undervisningen avser innehåll 1. vilket centralt innehåll (fakta, begrepp, metoder och teorier) 2. vilka arbetssätt och i vilka former eleverna ska arbeta för att de ska kunna utveckla de förmågor som är beskrivna i syftet och i kunskapskaravens inriktning 3. samt vad undervisningen ska handla om bedöma - kunskapskrav 1. vad läraren kommer att bedöma i elevernas arbete, vad är kunskapskraven 2. hur bedömningen kommer att gå till (skriven, muntlig, problemlösning, aktivitet etc.)vilka är kunskapskraven? Vad skall bedömas? dokumentera 1. individnivå 2. grupp/klassnivå reflektera 12

Centralt innehåll Vad ska behandlas i undervisningen Syfte Förmågor -Problemlösningsförmåga -Begrepps och sambandsförmåga -Metodförmåga -Resonemangsförmåga -Kommunikationsförmåga Kunskapskrav Vilka? Bedömning Vad och hur? Bedömning för lärande (Formativ, summativ,) feedback Planering/ Undervisningens upplägg T ex Innehåll representationer tidsåtgång Uppgifter i förhållande till syfte och centralt innehåll 13

Bilaga C LÄSLOGG Det finns många olika sätt att tillgodogöra sig kunskaper ur litteraturen. Man kan läsa den och okritiskt lära sig den. Läraren kan ge instuderingsfrågor som du svarar på. Ett annat sätt är att kritiskt granska den och göra den till sin egen kunskap. Det man gör konkret är att välja ut och skriva ner ett antal citat, som man av personliga skäl fäst sig vid. Det kan vara något anmärkningsvärt, intressant, tilltalande, störande, förvirrande, roligt, klokt eller..., listan kan göras lång och citatens antal kan variera. Till dessa citat fogar man sen sina egna reflektioner, kommentarer, associationer, slutsatser, frågor, kritik man vill ge, beröm, jämförelser kort sagt en personlig förklaring till valet av just dessa citat. Det är ditt eget val. Det är alltså viktigt att du försöker vara så tydlig som möjligt för att andra ska förstå dina tankar. Loggen bearbetas sedan i grupper där man läser upp både sina citat och reflektioner. På detta ger sedan gruppkamraterna respons eller kanske tankar på just dina tankar. Läslogg är alltså ett sätt att: upptäcka och formulera sina egna tankar och reflektioner få ett personligt och känslomässigt engagemang till en text så att kunskapen blir min egen få din egen och gruppens kunskaper att växa i och med att alla tar del av varandras reflektioner Upplägg av din läslogg Välj 5-6 citat som utgångspunkt för dina egna reflektioner. Skriv ner citat och den sida där du valt citatet. Skriv sedan dina egna synpunkter och kommentarer i anslutning till citatet. Elever borde få skriva mycket mer i syfte att spekulera, fråga och formulera nya kunskaper i samband med inlärning istället för att reproducera. Lökensgard, Hoel, Torlaug 1985 14