Samarbetet mellan hem och skola Ulrika Willför-Nyman
Effekten av föräldrar/effekten av skolan Prestation Ålder 7 Ålder 11 Ålder 16 Föräldrarnas/Skolans inflytande 29%/5% 27%/21% 14%/51% Källa: professor Charles Deforges
Vad har ni för erfarenheter/wibes av samarbetet mellan hem och skola?
Varför är samarbetet viktigt? Samarbetet förbättrar inlärningen och elevens inställning till skolan Påverkar atmosfären Förebygger problem
PEDAGOG-FÖRÄLDRARELATIONEN En assymetrisk relation MAKT Pedagogen har ett större ansvar för kvaliteten i relationen
Lagen och läroplanen Utgångspunkten för samarbetet är att alla parter respekteras, är jämlika och likaberättigade Vilka utmaningar innebär det för oss?
Olika intressen Föräldern knuten till ett barn i en klass=> partikulära intressen Läraren måste se till alla barn i klassen=> universella intressen Leder oundvikligen lätt till konflikter; - hurdana?
Hinder för samarbete - Föräldrar som ställer orealistiska krav på skolan Föräldrar som projicerar sina egna tillkortakommanden på läraren Rädsla för att stöta sig med den sakkunniga Föräldrar med tråkiga minnen från sin egen skoltid Lärare som känner sig osäkra i förhållande till föräldrar Lärare som inte ser föräldrar som en resurs för sina barn
Vårt sätt att bemöta föräldrar och vår inlevelseförmåga påverkar föräldranas vilja till att samarbeta
Vad annat behövs för det goda samarbetet?
God växelverkan, som innhåller diskussion och lyssnande Träffar, information, ömsesidig respons Mod att ta itu med problem Gemensamma spelregler Respekt för olika åsikter och synsätt Tillräckligt med tid Väsetöliitto: Perhebarometri 2000
Tillräckligt med tid? Vad är det som vi på riktigt ska ha tid för i skolan?
www.hemochskola.fi se filmen
God kontakt formas genom - ETT POSITIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT - TILLIT En strategi Utvecklingssamtal Regelbundna lärarbrev (pappers eller elektroniskt) Brev från skolledningen Bra hemsida
Det positiva mötet präglas av Ömsesisdig respekt Att föräldrarna blir tagna på allvar Att föräldrarna blir sedda och bemötta som vuxna människor Att föräldrarna känner sig bekräftade Lärarna måste bekräfta föräldrarnas upplevelser och beskrivning av sitt barn Att lärarna använder den kunskap som föräldrarna har och ber dem om hjälp, när det behövs
KOSONEN OCH RÄIHÄ Forskare vid Jyväskylä univeritet, Lärarutbildningen Egenskaper som är viktiga för den moderna läraren: Att kunna möta en annan människa Att kunna acceptera olikheter En förmåga och vilja att skapa relationer bl.a till föräldrar
Framgångsrika skolor betecknas av: Gemensam syn om normer, värderingar och arbetssätt Målen ska vara förankrade hos personalen, elever och föräldrar Regler och normer för det sociala umgänget på skolan ska vara tydliga och konsekventa Man ser till elevernas styrkor och möjligheter Både elever och deras föräldrar är engagerade Ett tätt samarbete mellan personalen Ett tätt samarbete mellan hemmet och skolan
Hur ser den autentiska dialogen ut som bygger på ömsesidig respekt? Att hålla vad man lovar Vara en god förebild Konfidentialitet Tror på den andras förmåga/positiva förväntningar Är äkta, sig själv Vågar medge fel Jag- budskap
Bryr sig om Är intresserad Är närvarande Högaktar
Sätt tid på att stämma av vad skolan anser att ett tydligt samarbete är? Läraren är värd för mötet -> ansvarar för tonen, atmosfären och substansen Gör föräldramöten attraktiva (Inbjudan, plats, struktur) Förnya form och innehåll (Ex. Skola för föräldrar) Var positiv Berätta om dig själv Förmedla att du ser föräldrarna som en resurs Låt föräldrarna komma med förslag till samarbetsformer Tydliggör skolans kultur; läroplan, arbetssätt, rutiner med läxor, bedömning osv Diskutera öppet föräldrarnas och skolans olika roller och uppgifter -> gemensamma spelregler
Scenario En mamma är färdigt negativ och full av misstro till skolans beredskap att hantera mobbning, INNAN barnet ens inlett sin skolgång. Under gemensamma föräldramöten uppträder mamman opassligt både mot sakkunnig och skolans personal samt använder sig av begrepp som man vet ju, alla här tycker. Dessutom konstaterar hon, att hon no matter what kommer att närvara i alla frågor som rör hennes barn; punkt slut! Trots att den som agerat sakkunnig under mötet, klart och tydligt redogjort för hur skolan agerar i bl.a utredning av mobbningsfall. Vilka är konsekvenserna för mamman? Barnet, personalen och alla andra föräldrar som närvarat? Vad kan/ska skolan göra?
Under ett föräldramöte berättar en sakkunnig bl.a. om hur skolan arbetar med utredning av mobbning. Tidigare har föräldrarnas roll som viktiga parter i jakten på den dolda mobbningen och goda vardagsförebilder betonats. Nu säger plötsligt den sakkunnige att i utredningen ska föräldrarna inte ha en aktiv roll, utan enbart i stödandet av det egna barnet hemma och i uppföljningen. Många föräldrar vägrar godta detta och vill prompt inta en roll som utredare med de övriga barnens föräldrar sinsemellan. De vill få veta GENAST när deras barn gjort något och några vill delta i utredningsdiskussionerna. Ifrågasätter starkt ärendet och den sakkunniges svar i ärendet. Vad kan/ska skolan göra?
Var går det oftast fel? rektor elevvård antimobbningsgrupp
Vad kan/ska skolan göra? Hur har ni använt KiVa-handboken för föräldrar?
www.skolbarn.fi En trygg skoldag TILLIT, stavas likadant om du läser det från vänster eller höger. Tillit tolkas lika, universellt. Tillit är som en cirkel som omsluter oss av en känsla och tro på att det goda finns där eller att det snart kommer tillbaka. Tillit är förutsättningen för att trygghet ska kunna upplevas. Den finländska lagstiftningen för grundskolan säger i 29, att varje skolelev har rätt till en trygg skolmiljö och att det är de vuxnas ansvar att garantera den. Det är alltså vår uppgift, att visa för barn och unga att ni kan lita på oss! Men hur förvaltar vi denna uppgift och förmån, vuxenvärlden? När jag ser på forskningsresultat gällande barns tillit till vuxna, blir jag bekymrad. En stor del av skolbarnen anser att det inte är värt att berätta om mobbning vare sig för föräldrar eller lärare. (KiVa-09). 20-40% av minderåriga skolungdomar (beroende på hemort och ålder)berättar att deras föräldrar inte alltid vet var de är på veckosluten. (Stakes, Hälsa i skolan -09) Hur ska vi vuxna återvinna barns och ungas tillit? Hur kan vi visa att de kan lita på oss och att vi lyssnar och finns där för dem, när de vill dela smått som stort med oss? Kan vi bara stanna upp, en liten stund? Sträcka ut handen, erbjuda en fristad där det är bara du och jag, bara finnas? Vi mår alla bäst när vi får göra sådant, som vi är bra på. Föräldrar är bäst på att vara tillsammans med sina barn. Vågar vi, kan vi freda mera tid för det? Pedagoger är bäst på att bana vägar för samspel, tillväxt och inlärning. Hur ska vi våga satsa och ta mera tid för sånt som vi vet att vi mår bra av? När tryggheten i skolan rubbas och t.ex. mobbning kommer på tal, är vi beredda att satsa tid på både utredning, ingripande och uppföljning. Massor med energi går åt till att lösa problem och att finna någon som felat. Hur vore det, om vi innan det sker, istället kunde se styrkan i vardagen och använda den till att våga styra barn till respekt och medmänsklighet. Vuxenvärldens normer måste bli mera respektfulla. Handen på hjärtat; med vilka ord talar du om bilisten framför dig, grannarna, arbetskompisarna? Respekt blir synligt för barn och unga genom handlingar utgående från våra normer. Forskning har visat att mobbning i en grupp inte behöver få glöd eller ett enda offer, om gruppnormerna är mobbningsfientliga, dvs att man inte accepterar mobbning utan istället möter varann med respekt och tillit. I dessa spartider när alla kostnader reduceras, kan jag förtröstansfullt konstatera att denna investering för oss vuxna, pedagoger och föräldrar inte kostar annat än TID, tid till göra det vi är ämnade för; att mötas och visa vägen. /Ulrika Willför-Nyman