Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen



Relevanta dokument
Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Läsa och förstå text på förpackningar

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Bra mellanmål på fritids

Tio steg till goda matvanor

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Återhämtningsmål direkt efter träning

Alla delar är lika viktiga!

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Bra mat för hela familjen

Maria Svensson Kost för prestation

Vad påverkar vår hälsa?

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

H ÄLSA Av Marie Broholmer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Sunda matvanor för skolbarn

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Aktuella kostrekommendationer för barn

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad väljer du till mellanmål?

Årets Pt 2010 Tel

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare

Diabetesutbildning del 2 Maten

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Välkomna! Träning. Matens betydelse för att orka prestera. Malin Olsson

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Maten under graviditeten

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Frukost och mellanmål

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Sockerutställning. För skolor

Kost och träning F-00

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Anna-Karin Jälminger

Kunskap ger hälsa. Att sätta ihop och genomföra en SOCKERUTSTÄLLNING

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Råd för en god hälsa

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Varför ska man ha ett balanserat?

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Kosten kort och gott

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Kost för bra hälsa och prestation

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Prestationstriangeln

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

HÄLSA PRESTATION Idrottsnutrition Vad behöver en idrottare äta? Vem jag är! Den Gyllene Triangeln Nyckeln till framgång

Transkript:

KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10 E % enkelomättat fett 10-15 E % fleromättat fett 5-10 E % Icke-energigivande näringsämnen Hur skall min matdag se ut? Vitaminer, t ex vitaminerna D (fettlöslig) och C (vattenlöslig) Mineraler, t ex järn och zink Antioxidanter, t ex flavonoider, betakaroten, lykopen Lagom mycket energi All näring jag behöver Gemenskap Smaker Matglädje 3 4 Måltidsordning Frukost NNR rekommenderar 3 huvudmål och 2-3 mellanmål. Regelbunden måltidsordning har flera fördelar: Jämnare blodsocker minskar risken för sug. Magen jobbar bättre med jämn tillförsel. Barn orkar med skolan bättre om de fyller på bränsle med jämna mellanrum. Tänderna mår bra av att man inte småäter. 5 6 1

Bild 2 KR2 I Sverige står transfett för ca 0,5-0,6 E%. Det mesta kommer från naturligt transfett i mejeriprodukter. WHO har sänkt nivån till max 1E% för hela befolkningen. KNR; 2009-07-08

Måltidsordning I alla åldrar är det genomgående så att de som väger mer slarvar med frukosten (Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket) Många studier visar ett samband mellan övervikt och bristande frukostätande Jag kan inte äta frukost Om man inte kan äta frukost kan det vara bra att ta något litet innan skolan och ta med t ex en smörgås till första rasten. För vissa funkar det att dricka lite (1 dl) juice en stund innan man skall äta frukost. Alla behöver inte blir grötätare. 7 8 Frukosten och mellanmålets beståndsdelar Exempel på mellanmål Smörgås och mjölk Smoothie och smörgås Fruktsallad + nötter Fil med frukt och müsli Tunnbrödswrap Pannkaka med frukt Fruktgås 9 10 Gratis! 11 12 2

Bröd Tumregel: Högst 5 g socker/100 g Minst 5 g kostfiber/100 g Om fiberhalten är hög, t ex 10-12 g/100 g så gör det inget om sockernivån är lite högre. 13 14 Fett För lite fett i en måltid Det är viktigt att inte bara fokusera på att minska på fettet utan att också byta ut mättat fett mot omättat T ex är det ofta bra att använda ett bra smörgåsmargarin på brödet. Att lägga till solrosfrön, nötter eller mandel till flingorna/müslin är ett sätt att förbättra fettkvalitén i kosten. Gör att vi inte känner oss mätta lika länge Smakar inte lika bra Ökar risken att vi kompenserar med andra, mindre nyttiga alternativ En måltid bör innehålla ca 30 E% fett (ca 17-23 g fett) 15 Tallriksmodellen 16 Flytande kalorier Socker i löst form mättar inte lika mycket som i fast form En apelsin innehåller 57 kcal Ett glas apelsinjuice eller läsk ger 86 kcal 17 18 3

Läskkonsumtion Ett halvt kilo om dagen! Vi svenskar bör äta mer frukt och grönt. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att vi äter ett halvt kilo frukt och grönsaker varje dag. Det motsvarar ungefär tre frukter och två stora portioner grönsaker. I begreppet "frukt och grönsaker" ingår även bär, juice och torkad frukt, rotfrukter som morot, rödbeta med mera, och torkade baljväxter. Potatis ingår däremot inte. 19 20 500g frukt och grönsaker Vart tionde barn når upp till rekommendationerna om 400 g frukt och grönsaker/dag 21 22 Nyckelhålsmärkning nya regler För bröd gäller: From 17/6 gäller nya regler för nyckelhålsmärkningen. Man har bl.a. halverat gränsen för hur mycket socker bröd får innehålla. Man kräver att hälften av mjölet i bröd är fullkornsmjöl Man fäster också större vikt vid fettkvalitet i nyckelhålsmärkta varor - fett högst 7 g/100 g - sockerarter totalt högst 5 g/100 g - natrium högst 0,5 g/100 g - kostfiber minst 5 g/100 g 23 24 4

För flingor och müsli: fett högst 7 g/100 g sockerarter totalt högst 13 g/100 g natrium högst 0,5 g/100 g kostfiber minst 6 g/100 g 25 26 Nyckelhål på mejeriprodukter Bensträckare! Sötningsmedelsötade produkter får inte nyckelhålsmärkas Mjölk och fil/yoghurt får innehålla max 0,7 % fett Smaksatt fil och yoghurt får innehålla max 9% socker ( t.ex. vaniljyoghurt och jordgubbsfil) 27 28 Hur skall man läsa på förpackningar? Nyckelhålet Hur mycket skall du äta av produkten? Innehållsdeklaration och näringsdeklaration Vad har hänt med våra matvanor? Sedan 1980 har vi ökat: godiskonsumtionen från 10 till 15 kg/person och år Läsk från 30 till 90 liter/år. Energiintaget med 4% 29 30 5

Men.. Sedan 2002 har energiintaget minskat. Fler äter frukt och grönsaker Konsumtionen av läsk och godis har sjunkit markant mellan 2001 och 2005 Matvanor - en klass-/könsfråga? Det är mer än dubbelt så vanligt att kvinnor når upp till rekommenderat intag av frukt och grönsaker Det är vanligare att unga personer med låg utbildning äter för lite frukt, grönsaker och fisk samt dricker mycket läsk. Det är vanligare att ungdomar med högutbildade mödrar äter skollunch, frukt och grönsaker 31 32 Vem äter för lite frukt och grönsaker? Förslag på luncher man kan köpa i farten Ca 500-600 kcal/st 2 Wasa Sandwich + 1 Yoggimini drickyoghurt och 1 frukt 1 Risifrutti lättsockrad med 2 grova frallor, mineralvatten och 1 frukt Kebab i bröd Hamburgare med bröd, utan pommes frites + 1 äpple 1 burk Keso med smak eller naturell + 2 grova frallor utan pålägg + 1 frukt Primaliv naturell + 1 sandwich och 1 grov falla och 1 frukt 33 34 Vad lägger vi pengarna på? Glasskonsumtion 35 36 6

Choklad och godiskonsumtion Kosttillskott-behövs det? Rekommenderat proteinintag/dag är 0,75g/kg kroppsvikt (45 g/60 kg) Äter man enl. SNR får man i sig ca 75 g protein/dag. Ett återhämtningsmål direkt efter träning bör innehålla 1-1,5 g kolhydrater/kg och 10-20 g protein. T ex. 5 dl drickyoghurt + banan eller 5 dl chokladmjölk + 1 dl russin 37 38 www.uppladdningen.nu 39 40 Att ladda ner eller beställa! Energidrycker Energidryck är en dryck med tillsatser av uppiggande preparat; t ex koffein i form av syntetiskt koffein eller guarana, och vattenlösliga vitaminer. Andra vanliga ingredienser är glukuronolakton och aminosyran taurin Ofta är sockerinnehållet lika högt som i vanlig läsk. 41 42 7

Livsmedelsverket säger att: Energidryckerna är olämpliga som törstsläckare och som vätskeersättning vid fysisk ansträngning. De är också olämpliga att kombinera med alkohol. De kan ge betydande tillskott av koffein, framförallt till barn. 1 burk Red Bull innehåller lika mycket koffein som en kopp kaffe eller 6 dl Coca Cola 43 Behovet av näring inte bara kalorier Att man är normalviktigt säger inget om hur näringsrikt man äter Det är lika viktigt för alla att få i sig samtliga näringsämnen OBS! Att vara inaktiv gör det ännu viktigare att äta näringstätt 44 Utrymmet för tjejer 13-15 år Exempel 1 1 mellanportion pommes frites Mc Donalds 1 Marabou chokladkaka mini (24 g) 2 st småkakor 1 hg lösgodis 2 flaskor läsk (33 cl) 100 g lösviktsgodis Exempel 2 1 skiva sockerkaka 1 påse karameller (100 g) 2 dl Oboy 1 liten chipspåse (100 g) 1 flaska Festis (60 cl) OBS! Per vecka! 45 46 Utrymmet för killar 13-15 år Exempel 1 1 liten chipspåse (100 g) 100 g tårtbit 1 liten milkshake Mc Donalds 1 flaska MER (50 cl) 2 hg lösgodis Exempel 2 1 mellanportion pommes frites Mc Donalds 1 glasspinne utan choklad (60 g) 75 g kanelbulle 2 x 33 cl läsk 2 x 100 g karameller 47 48 8

Tack för mig! 49 9