Metodstöd för jämställda och jämlika dialoger

Metodstöd för jämställda och jämlika dialoger

Innehållsförteckning 1. Samhällsplanering för alla 4 2. Att genomföra dialoger 10 3. Dialogmetoder 14 3.1. KartLek för skolbarn 16 3.2. BildLek för förskolebarn 19 3.3. UngDialog en tvåstegsraket 23 3.4. Cafédialog med äldre personer 26 3.5. Enkätdialog med nyanlända 28 3.6. Vandringsdialog med personer med mentala funktionsvariationer 30 3.7. Fotodialog med ungdomar 32 Sid 2

Inledning Metodstöd för jämställda och jämlika dialoger Det här metodstödet är ett resultat av utvecklingsprojektetet Jämställt medskapande utformning av offentliga miljöer i samhällsplanering som Hallstahammars kommun har drivit med stöd från Boverket. I projektet har vi tagit fram och testat nya metoder att involvera framförallt barn och unga i samhällsplaneringen. Målet med vårt arbete är att säkerställa att flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhällsplaneringen i Hallstahammar. Arbetet har inte bara genererat nya metoder som vi kommer att ha användning av vi har avsevärt höjt kunskapsnivån vad gäller jämställdhet, barns rätt till inflytande och vikten av dialog. Innan vi inledde det här arbetet genomförde vi främst traditionella dialoger och uppfyllde endast minimumkravet om samråd i våra planprocesser. Förut fick invånarna komma till oss. Med traditionella dialoger menar vi till exempel samrådsmöten i kommunfullmäktigesalen en vardagkväll. Till dessa möten hade vi svårt att locka våra invånare. Under den här processen har vi ställt om en stor del av vårt dialogarbete och arbetar nu mycket mer uppsökande. Och det har gett resultat. Nu når vi betydligt fler kvinnor, vi når pojkar och flickor och vi har skapat kontaktytor med grupper som tidigare helt fallit utanför vår radar. Så fungerar metodstödet Det här metodstödet är ett steg närmare att jämställdhetsintegrera Planavdelningens dialogarbete. Metodstödet är tänkt att ge dig inspiration om varför och hur vi genomför dialoger, om jämställdhet och barnperspektiv och inte minst exempel på metoder som går att tillämpa i olika sammanhang. Vi har fokuserat på de grupper som vi har varit sämst på att inkludera i våra processer. Först och främst så handlar det om barn och ungdomar. Men även andra grupper som är svåra att nå med våra traditionella dialogmetoder. Tre grupper som vi ofta missar är nyanlända, personer med mentala funktionsvariationer och äldre som flyttat till någon form av seniorboende. För att försöka inkludera så många som möjligt har vi anlagt en intersektionell ansats där vi samtidigt arbetar utifrån fler maktperspektiv. Normkritiken finns med som ett övergripande förhållningssätt i det här metodstödet där vi först och främst problematiserar oss själva och våra traditionella metoder till dialog. Avsikten med det här metodstödet är att det ska ge stöd till medarbetare i kommunal verksamhet som arbetar med dialoger med invånarna. Förhoppningen är att metodstödet ska var enkelt att använda och vara ett stöd inför ett dialogarbete. Sid 3

1. Samhällsplanering för alla Sid 4

1. Samhällsplanering för alla Samhällsplanering för alla I dialogen möts invånare och politiker. Eller invånare och tjänstepersoner. Dialogen ger möjlighet att diskutera inriktningar och prioriteringar. För oss handlar dialogen om att tidigt inleda ett samtal med berörda invånare för att förbereda hållbara beslut, ge och ta emot råd och kunskap och skapa en förståelse. En grundprincip i de mänskliga rättigheterna är människans rätt till inflytande och delaktighet. I dialogarbetet arbetar vi utifrån alla människors lika värde och alla invånares rätt till inflytande och delaktighet. I Sverige innebär jämställdhet att alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv - det är Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Vår uppgift som kommun är att bidra till att uppnå det nationella jämställdhetspolitiska målet. Därför är det vår uppgift att säkerställa att dialoger i Hallstahammars kommun genomförs med utgångspunkt i flickors och pojkars, kvinnors och mäns, respektive villkor och behov. Tips: En bra dialog bygger tillit. I en bra dialog kan vi skapa förståelse för vårt arbete, för de beslut som måste tas och de prioriteringar som måste göras. I en bra dialog kan vi ge våra invånare det inflytande som de har rätt till. Och vi kan forma en medskapande kultur som alla kan vinna på. En dålig dialog skapar misstro. En dåligt planerad och genomförd dialog kan snarare motverka sitt syfte. En dialogs framgång beror på väldigt många faktorer och det är viktigt att det mesta går rätt för att vi ska behålla invånarnas vilja att medverka och deras tilltro till vårt arbete. Sid 5

1. Samhällsplanering för alla Dialog för bättre samhällsplanering När det kommer till samhällsplanering kan vi genom att inkludera invånarna i ett tidigt skede, innan den formella planprocessen börjar, fånga viktiga frågeställningar och öka kvaliteten i planeringen. Vi behöver söka upp människor, bjuda in dem att delta och ge dem en möjlighet att uttrycka sig. Förutom att invånarnas synpunkter och idéer bidrar till ett bättre beslutsunderlag så har själva dialogen ett viktigt syfte att skapa tillit och förståelse för det demokratiska systemet. Med mer kunskap och en känsla av att kunna påverka den lokala demokratin så kan invånaren få en ökad tillit för systemet, vilket i sig är en grundförutsättning för ett socialt hållbart samhälle. För att kunna genomföra bra dialoger och fånga upp alla invånare behöver vi målgruppsanpassade metoder och verktyg att ta till. Det finns en mångfald av invånare med olika förutsättningar och livsmönster, därför behövs en mångfald av möjligheter för invånarna att kunna vara delaktiga. Medskapande är att skapa nya lösningar tillsammans med människor, inte för dem! (Martin Sande, Preera) Sid 6

1. Samhällsplanering för alla Arbetsmetod och ansats Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en internationellt etablerad strategi för att bedriva jämställdhetsarbete och är sedan 1990-talet regeringens övergripande strategi för jämställdhetspolitiken såväl nationellt som internationellt. All offentlig verksamhet är skyldig att jämställdhetsintegrera. Därför syftar det här materialet till att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med när dialoger planeras, utförs och följs upp. Sveriges jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån det övergripande målet finns fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Normkritisk och intersektionell ansats Förutom att säkerställa att kvinnor och män, flickor och pojkar, har lika mycket inflytande behöver vi arbeta för att nå andra grupper som vi traditionellt sett inte når. Normkritiken betonar att det är normen som utgör ett problem då den inte klarar av att inkludera alla som avviker från den normen. Det kan handla om kvinnor, barn, ungdomar, invandrade, personer med funktionvarationer, lågutbildade och så vidare. På samma sätt som jämställdhetsperspektivet finns integrerat i alla delar så är det normkritiska perspektivet integrerat i alla delar av metodstödet. För att inte missa att det kan vara fler diskrimineringsgrunder utöver kön som har betydelse samtidigt anläggs ett intersektionellt perspektiv. Intersektionalitet handlar om att belysa skärningspunkterna mellan olika maktperspektiv istället för att arbeta med ett perspektiv i taget. Utifrån vår erfarenhet tycker vi oss se tecken på att en kombination av faktorerna kön, etnicitet, religion, utbildningsbakgrund, inkomst och ålder har betydelse för vem som är delaktig i planprocessen. Det här metodstödet utgör inte ett fullgott stöd till att arbeta normkritiskt eller intersektionellt på något sätt, däremot för vi in begreppen och ansatserna för att kunna utveckla arbetet vidare. Sid 7

1. Samhällsplanering för alla Barn och ungas delaktighet I det här arbetet har vi fokuserat lite extra på barn och ungdomar. Barnkonventionen är tydlig i att barn har rätt till inflytande och delaktighet. Deras demokratiska rättigheter skiljer sig inte från vuxnas, däremot så har vi varit dåliga på att säkerställa dem. Det är lika viktigt att se till att barn och ungdomars synpunkter och erfarenheter tas med i våra planerings- och beslutsunderlag. Att lyckas med att ge barn inflytande över samhällsplaneringen är en utmaning. Inte för att barnen inte har massor med värdefulla tankar och idéer, utan för att vi inte har haft verktygen och metoderna för att tala med barnen. Skolan och förskolan är fantastiska arenor att samverka med. Här finns alla barn, lärarna har den pedagogiska kunskapen och vårt uppdrag kan med lite planering passa väl in i skolans ordinarie verksamhet. Det är en utmaning att lyckas engagera ungdomar. Men vi tror att det oftast inte handlar om brist på engagemang och vilja, utan att problemet snarare ligger i hur vi söker upp och bjuder in ungdomarna till dialog. Vad som erbjuds och vilken möjlighet till inflytande ungdomarna får spelar roll. Vår erfarenhet är att ungdomar är intresserade att delta om de känner att de ges verkligt inflytande och får vara delaktiga i processen. Dialogtrötthet Ett viktigt begrepp att fundera över är dialogtrötthet. Dialogprocesser kan skapa frustration och leda till uppgivenhet och trötthet om de sker för ofta och präglas av förhoppningar som inte infrias. Risken för dialogtrötthet minskar givetvis om dialogen har resulterat i en verklig påverkan och ett upplevt medskapande. I de fall när det bjuds in till dialog ska vi göra det för att vi är genuint intresserade av vad invånarna har att säga. Vi behöver vara tydliga med graden av inflytande som vi erbjuder. I det här metodstödet benämns de flesta av samtalen med invånarna för dialog. Därför behöver vi vara tydliga med om det exempelvis handlar om en informationsträff med låg grad av inflytande, en dialog för att få in synpunkter eller en medskapande dialog med stort mått av medbestämmande. Sid 8

Sid 9

2. Att genomföra dialoger Sid 10

2. Att genomföra dialoger 2. Att genomföra dialoger Att genomföra en dialog är en process. Här har vi listat tio viktiga punkter att fundera kring inför en dialog 1. När ska vi ha dialog? För att dialogen ska bli framgångsrik krävs det att politiker och tjänstepersoner vet vad vi önskar få ut av dialogen. Är frågan påverkbar och angelägen för invånarna? Checklista med frågor: Är vi som politiker och tjänstepersoner påverkbara? JA NEJ Är det troligt att invånarna vill engagera sig och vara med och påverka i frågan? Behöver vi som politiker och tjänstepersoner mer kunskap om invånarnas värderingar, prioriteringar och åsikter i frågan för att kunna fatta det bästa beslutet? Kan en dialog kring frågan ge invånarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar? 2. Målgruppsanalys En ordentlig målgruppsanalys krävs inför varje dialog. Samtliga målgrupper måste identifieras. Målgrupperna i sig är inte alltigenom lika. Det är viktigt att förstå att exempelvis ungdomar inte är en homogen grupp, precis som att gruppen vuxna eller pensionärer inte är det. Vilket gör att ett ungdomsråd inte är representativt för hela gruppen. Mycket aktiva men lite berörda: Deltar ofta i dialoger och gör sig hörda Mycket berörda och mycket aktiva: Deltar ofta i dialoger Lätta att nå Lite aktiva och lite berörda: Inte lika viktiga att nå Mycket berörda men lite aktiva: Viktigast att nå Deltar inte automatiskt Dessa måste vi lägga mest krut på att nå! Sid 11

2. Att genomföra dialoger 3. Skapa och tydliggöra förutsättningarna för dialog För en framgångsrik dialog krävs förarbete. Det finns ingen form av inflytande och delaktighet som passar alla processer. Olika metoder krävs för olika målgrupper och för olika sammanhang. Förutsättningarna måste tydliggöras för alla inblandade, både vad som förväntas och vad som är påverkbart. Kom ihåg att tydlighet är viktigt! 4. Förhållningssätt Det är ofta tidigt i processer som det går att påverka som mest. Det har funnits en tendens att undvika dialog för att inte öppna upp för motstånd. Finns det motstånd så kommer det att komma ändå. Bättre tidigt än sent. Är frågan inte påverkbar kommunicera tydligt. Engagera tidigt, var tydlig med vad som går att påverka och våga bjuda in nej:et. 5. Bjud in alla En dialog ska vara öppen för alla. Även om en viss målgrupp har valts ut, tex ungdomar, så bör dialogen sträva efter att nå ungdomar från flera sociala grupper, tjejer och killar etc. Att möta personer på deras egen arena kan vara viktigt, speciellt för att nå dem som inte är vana att engagera sig i samhällsrelaterade frågor. Bjud in och sök upp! 6. En dialog är en process Det är viktigt att förstå att dialoger är en process innehållande förarbete, genomförande samt efterarbete. I en dialogprocess ingår mycket kommunikation Arbeta systematiskt! Det är många steg som tar tid och resurser viktigt att göra rätt och inte hoppa över. Sid 12

2. Att genomföra dialoger 7. Välj rätt metod eller metoder Det kan behövas flera metoder inom ramen för en och samma dialog för att nå olika grupper. Eftersträva alltid att anpassa dialogen efter målgruppens förutsättningar. Tänk utifrån invånarens perspektiv och villkor. Som politiker och tjänsteperson har vi olika roller. Vi kompletterar varandra, men det är viktigt att vi håller isär våra olika roller och ansvar. Anpassa metod efter målgrupp och fundera över vem som gör vad. 8. Utveckla arbetsformerna Ett kontinuerligt utvärderings- och analysarbete av dialogen och dess process bör göras. Detta bör involvera både politiker, tjänstepersoner och invånare. Göra, göra om och göra bättre. 9. Hur hanterar vi informationen? En viktig del av arbetet är att hantera all den information och ström av synpunkter som kommer in vid en dialog. Hur informationen hanteras behöver tänkas ut före dialogen så att det finns en systematik på plats. Förbered hur informationen ska hanteras. 10. Återkoppling Det är viktigt att resultatet av dialogen återkopplas till de som deltagit. En förklaring av processen och motiven till besluten kan minska känslan av frustration över att inte fått igenom sin vilja. Återkoppling viktigt för att skapa en vilja och ett engagemang för att delta i framtida dialoger. Glöm inte att återkoppla kontinuerligt under hela processen! Sid 13

3. Dialogmetoder Sid 14

3. Dialogmetoder 3. Dialogmetoder Här presenteras de dialogmetoder som testades inom ramen för projektet Jämställt Medskapande, vilket i sig bestod av fyra delprojekt. En sociotopkartering av Östra Nibble. Skolprojektet En skolgård för alla. Förskoleprojektet En skog för lek och lärande. UngDialog ungdomarnas vision för Hallstahammars centrum. Presentationen av dialogerna är tänkt som en kort introduktion och en inspiration till hur det går att genomföra dialoger med olika målgrupper. Under varje dialogmetod listar vi några styrkor och svagheter samt tips för att dialogen ska bli jämställd. Dessa är några av de främsta lärdomarna som vi har dragit från att ha testat metoderna. För att få mer information om vardera dialog rekomenderar vi att läsa igenom rapporterna för vardera delprojekt samt de metod- och handledningsstöd som är framtaget för metoderna KartLek och BildLek. Tips: Materialet hittar du på: www.hallstahammar.se/jamstalltmedskapande Sid 15

3. Dialogmetoder KartLek 3.1 KartLek för skolbarn KartLek är ett verktyg och en metod framtagen av oss där vi har inspirerats av Barnkartor i GIS. KartLek tillämpades i projektet En Skolgård för Alla för att kartlägga hur eleverna på Nibbleskolan upplevde sin skolgård. Skolgården stod inför en upprustning så det var viktigt att fånga in barnens perspektiv. Vi ville fånga upp vart barnen kände sig otrygga och vad anledningen till otryggheten bestod i. Men vi ville också veta vilka områden som barnen uppskattade och ville bevara. En metod och ett verktyg KartLek är framtaget för att på ett enkelt och användbart sätt få med flickors och pojkars perspektiv i planering och förvaltning av den gemensamma utomhusmiljön. KartLek är en metod baserad på en webbapplikation. Webbapplikationen är verktyget som barnen använder för att berätta om sin fysiska miljö. För att förbereda, genomföra och sammanställa resultatet från barnens användning av verktyget har vi tagit fram en metod som består av nio steg. Beskrivning av metoden KartLek är lätt för barnen att använda och metoden som helhet kan med fördel användas inom ramen för skolans verksamhet. Underlaget är anpassat för att tillämpas av planerare. Då kartverktyget bygger på ett individuellt användande kan vi ställa frågor om barnets kön och etnicitet, vilket ger ett underlag för att se om det råder skillnader i hur man vistas och upplever skolans närmiljö. Sid 16

3. Dialogmetoder KartLek Genomförande del 1 Kartövning KartLek är ett dialogverktyg där eleven med hjälp av en karta kan placera ut punkter och skriva kommentarer till dessa. Punkterna är utformade som glada respektive ledsna gubbar, där vi kan fråga efter positiva respektive negativa upplevelser av utomhus miljön. I projektet En Skolgård för Alla frågade vi efter favoritplatser respektive otäcka platser. Webbapplikationen är tillgänglig i en vanlig webbläsare. KartLek är utformat för både skrivbordsmiljö och mobila enheter. Eftersom verktyget är anpassat för barn är gränssnittet avskalat och texterna som finns är korta och skrivna på enkel svenska. Genomförande del 2 Vandring Utifrån kartläggningen med dialogverktyget så skapas en vandring där eleverna i fokusgrupper får fördjupa sig och möjlighet att muntligt kunna berätta om platser som hade uppmärksammats som problematiska. Metod- och handledningsstöd för KartLek Det finns ett metod- och handledninggsstöd framtaget för KartLek. Stödet lämpar sig både för tjänstepersoner som ansvarar för dialogen och för skolpersonal som kommer att delta. I stödet beskrivs metoden steg för steg, det finns en lathund för hur barnen introduceras till verktyget och det finns teknisk information och support till hur verktyget används. Vad behöver man tänka på inför en dialog i KartLek Viktigt att barnen vet varför de deltar i arbetet och vad de kan förvänta sig. Viktigt med god samverkan med lärare och pedagoger. Krävs att barnen fått introduktion i verktyget. Krävs att barnen fått genomgång av kartan. Krävs att tekniken fungerar. Tar lite mer tid än beräknat. Behöver finnas vuxna med som kan stötta. Barnen behöver olika mycket hjälp. Ta hjälp av tolk och översätt skrivet material till de språk som finns representant bland barnen och deras föräldrar. Sid 17

3. Dialogmetoder KartLek Fördelar med metoden Kartövningen är mycket bra för att identifiera platser som är bra respektive problematiska. De flesta barnen har lätt att uppfatta hur verktyget fungerar. Barnen uppfattar kartan mycket bra. Vår erfarenhet är att barnen tyckte det var roligt och hade mycket idéer. Bra verktyg för att fånga upp tankar och idéer. Vandringen är ett bra komplement till kartövningen. Vår erfarenhet är att barnen får fler idéer och blir mer kreativa till vad de vill ha för förändringar under vandringen. Svagheter: Kommentarsfunktionen lite svår för 1:or. Kräver att det inte är för många barn per tillfälle. Ca 5 är ett bra antal. Barnen påverkas av varandra när de kan prata med varandra. Övningarna kan vara svåra för barn som inte behärskar svenska. Kartövningen går bra att genomföra utan att behärska språket, men då behöver man säkerställa att barnet får en introduktion som barnet förstår. Vår erfarenhet säger att vandringen fungerar bäst för från årskurs tre och uppåt Tips för en jämställd dialog Låt lärarna sätta samman grupper. Könsuppdela resultatet av kartverktygen för att kunna göra en genusanalys. Verktyget i sig ger flickor och pojkar samma möjlighet till inflytande. Sid 18

3. Dialogmetoder BildLek 3.2 BildLek för förskolebarn Metoden BildLek användes i projektet En Skog för Lek och Lärande, där de femåriga barnen på Trollsländans förskola fick föra fram idéer för hur de ville utveckla en naturlekplats i en närliggande skogsdunge. Beskrivning av metoden Genom BildLek ska barnen lätt kunna uttrycka sig om den fysiska miljön, samtidigt som metoden är uppbyggd för att den ska fungera bra att tillämpa i samverkan med förskolan. Metoden är enkel att använda, tar inte för mycket tid och informationen som samlas in är tillämplig. En metod med kameran som verktyg BildLek är framtaget för att på ett enkelt och användbart sätt få med yngre barns perspektiv i planering och förvaltning av den gemensamma utomhusmiljön. BildLek är en metod baserad på att barnen fotar sin utemiljö. Utifrån sina egna bilder får barnen sedan berätta om sina idéer och erfarenheter. Barnen utrustas med var sin kamera och får fritt fota sin utemiljö. Barnen har inför genomförandet introducerats för vad övningen går ut på. Sid 19

3. Dialogmetoder BildLek Metoden steg för steg Metoden för dialog med förskolan består av åtta steg. Vi använder oss av förvalda bilder för inspiration till barnen samt att barnen får ta egna bilder på den fysiska miljön. 1. Kontakt med förskolan, informationsbrev och träff med pedagogerna. 2. Brev till elever och föräldrar. 3. Observationer av pedagogerna. 4. Barnen förbereds och informeras av pedagogerna. 5. Genomförande i två steg: - Steg 1: fotografering av utomhusmiljön. - Steg 2: samling inomhus i smågrupper och diskussion kring bilder. 6. Digital enkät för pedagogerna. 7. Allt material sammanställs. 8. Återkoppling till förskolan, barnen och föräldrarna. Metod- och handledningsstöd för BildLek Det finns ett metod- och handledninggsstöd framtaget för BildLek. Stödet lämpar sig både för tjänstepersoner som ansvarar för dialogen och för skolpersonal som kommer att delta. I stödet beskrivs metoden steg för steg, det finns en lathund för hur barnen introduceras till verktyget och teknisk information och support till hur verktyget används. Vad behöver man tänka på inför en dialog i BildLek Viktigt med god samverkan med pedagoger. Krävs att barnen fått en genomgång i vad arbetet handlar om, vad som förväntas av dem och hur det ska gå till. Tydliga ramar måste sättas från början vad ska fotograferas och hur många bilder. När barnen ska berätta om sina bilder behöver grupperna vara små, alternativt att göra det enskilt för att barnen inte ska påverkas av varandra. Fördelen med att barnen får tala utifrån bilder är att de har lättare att fokusera på något specifikt, samt att intresset blir stort när det är ens egen bild. Ta hjälp av tolk och översätt skrivet material till de språk som finns representant bland barnen och deras föräldrar. Sid 20

3. Dialogmetoder BildLek Fördelar med metoden Vår erfarenhet är att femåriga barn har lätt för att hantera en kamera och tycker det är roligt att fotografera. Vår erfarenhet från att ha tillämpat metoden är att barnen tycker att det är väldigt roligt att ta bilder och få dem framkallade. Metoden passar bra in i förskolans verksamhet och pedagogerna kan dra nytta av samarbetet i sin dagliga verksamhet. Svagheter: Barnens åsikter som kommer fram i steg två kopplas inte till en geografisk plats. Utifrån bilderna går det givetvis att koppla det till en plats, men det blir alltför tidskrävande. Det behöver utarbetas en rutin eller en bättre metod för var barnet vill ha just den förändringen som beskrivs. En svårighet är om vissa av barnen inte talade flytande svenska. Ett alternativ skulle vara att vidareutveckla arbetet med symboler och andra typer av hjälpmedel för att överbrygga språksvårigheter. Att ha med en tolk kan också vara ett alternativ. Sid 21

3. Dialogmetoder BildLek Tips för en jämställd dialog Sid 22 Som metod för mindre barn fungerar BildLek bra i hänseendet att flickor och pojkar får samma möjlighet till inflytande och delaktighet. Pedagogerna som känner barnen kan forma de gruppkonstellationer som fungerar bäst. Utifrån vår erfarenhet kan det vara fördelaktigt att arbeta med könsseparerade grupper från skolålder och uppåt. Mixade grupper passar bättre hos de mindre barn. Ställer dock krav på att kunna redovisa resultatet utifrån kön. En klar fördel med kamera och foto är att den upplevs som könsneutral. Utvärderingen av metoden visar att talutrymme och inflytande är fördelat väldigt jämnt mellan könen. Givetvis måste det utvärderas efter varje tillfälle metoden tillämpas.

3. Dialogmetoder UngDialog 3.3 UngDialog en tvåstegsraket Metoden för ungdomsdialog tillämpades i samband med en invånardialog för ett nytt planprogram för Hallstahammars centrum. UngDialog är ett exempel på hur vi har använt två olika dialogmetoder inom ramen för samma dialog och samma målgrupp. UngDialog 1 - Film Filmdialog ger ungdomar en större chans att påverka vad som visas. Ungdomarna kan själva äga projektet och styra processen. I vårt filmprojekt fick ungdomarna tydliga gränser för det geografiska området och de fick förklarat för sig vad som var påverkbart. I det här fallet handlade det om ett planprogram för Hallstahammars centrum. Ungdomarna fick själva formulera frågor och fråga varandra för att beskriva sin vision för Hallstahammars centrum. Metoden steg för steg 1. Målgruppsanalys 2. Kontakt med arenor där ungdomarna återfinns 3. Informationsträff med fika på ungdomsgården 4. Pizzakväll och uppstart av projektet 5. Genomförande ungdomarna ansvarade själva för filmandet 6. Återträff med ett fåtal av ungdomarna redigering av filmen 7. Löpande återkoppling via en sluten facebookgrupp Sid 23

3. Dialogmetoder UngDialog UngDialog 2 - Webbdialog Den här delen av dialogen fokuserar på det faktum att unga vill delta på samma villkor som vuxna, men att de kan behöva mer hjälp och information för att kunna delta. Den breda invånardialogen för centrum bestod av en webbdialog som var öppen för allmänheten. Det som utgjordes av en ungdomsdialog var en särskild informationskampanj, i samverkan med ungdomsgårdarna och ridskolan, som riktades mot ungdomarna. På kartan fanns möjligheter att lämna synpunkter inom sex olika kategorier: mötesplatser, bostäder, handel, kultur, trafik samt annat. Den svarande klickade på valfri punkt på kartan, valde kategori, fyllde i ålder och kön, samt skrev en beskrivning av sin synpunkt. Metoden steg för steg 1. Målgruppsanalys. 2. Kontakt med fritidsgården och ridskolan. 3. Informationskampanj i sociala medier, på ungdomsgårdarna och ridskolan. 4. Genomförande webbdialog. 5. Återkoppling via affischer på ungdomsgårdarna och ridskolan. Styrkor Ungdomar kan delta på sina egna villkor. Två metoder gör att fler kan finna en form som passar. I filmprojektet har ungdomarna möjlighet att äga processen och själva få mycket inflytande. Webbdialogen är enkel vilket gör att det är enkelt att nå många. Svagheter Filmprojektet kräver att ungdomarna är tillräckligt dedikerade för att få det i hamn. Risk för att ett fåtal får göra det mesta arbetet. Stor medvetenhet och mycket arbete krävs för att nå lika många tjejer som killar i webbdialogen. Sid 24

3. Dialogmetoder UngDialog Tips för en jämställd dialog Tänk på att ta med lika många tjejer som killar för ett jämställt inflytande i filmprojektet. Tala om jämställdhet med ungdomarna i uppstarten för filmprojektet. Marknadsför webbdialogen medvetet mot både tjejer och killar. Håll koll på statistiken under perioden som webbdialogen genomförs. Om det ena könet är överrepresenterat så kan informationsinsatser sättas in för att nå det underrepresenterade könet. Sid 25

3. Dialogmetoder Cafédialog 3.4 Cafédialog med äldre personer Vi tillämpade den här metoden i vår sociotopkartering för att nå gruppen äldre bosatta på ett seniorboende. Med sociotopkarteringen ville utifrån invånardialoger kartlägga Östra Nibbles inneboende sociala och kulturella värden. Med andra ord så ville vi ge de äldre boende i området en chans att berätta hur de använder, upplever och värderade sin utemiljö. Om metoden En cafédialog är, precis som namnet antyder, en dialog som sker i form av ett café. Caféformen skapar snabbt en trygg och välkomnande atmosfär med en intim känsla. Metoden är bra både för möten där deltagarna känner varandra och möten där man inte tidigare träffats. Genomförande av cafédialog med äldre Cafédialog passade bra som dialogmetod för äldre personerboendes på ett seniorboende. En fördel är att dialogen kan ske i deras ordinarie samlingslokal. Dialogen sker i form av semistrukturerade gruppintervjuer med fem till nio deltagare per grupp kring förutbestämda teman. Varje grupp innehåller en tjänsteperson som leder intervjun. På borden finns en stor karta över området som fungerar som ett diskussionsunderlag. Att tänka på för en jämställd dialog Det spelar stor roll hur man väljer att bjuda in till dialogtillfället. Att nå ut till och möta människor där de befinner sig är ett sätt att påverka vem som blir delaktig i dialogen. Forskning visar exempelvis att kvinnor i större utsträckning lockas att delta på arenor och mötesplatser som kan uppfattas som feminint kodade. Det vill säga när dialogen äger rum i en hemliknande miljö som ett äldreboende eller en förskola skapas en helt annan atmosfär jämfört med en fullmäktigesal. Cafédialogen visade sig vara mer lyckosam i att nå kvinnliga invånare i målgruppen äldre än genom kommunens traditionella dialogmetoder. Intressant var att karteringen även pekar på att kvinnors, i högre utsträckning än mäns, mötesplatser i utemiljön sammanfaller med barnens platser för lek. Många äldre kvinnor vågar eller vill inte delge sina åsikter i någon större omfattning. Framförallt om dialogverktyget kräver ritande eller skrivande, vilket verkar förknippas med olust eller ett hinder som måste överkommas för att uttrycka sig. Ofta anser dessa kvinnor dessutom att deras åsikter inte är något värda. Här kan en djupare intersektionell aspekt uppfattas. Det faller därför ett stort ansvar på samtalsledaren att möta deltagarna på deras egna villkor. Bland annat genom att inte påtvinga skrivande eller ritande, utan hitta andra vägar till dialog eller nedtecknande. Sid 26

3. Dialogmetoder Cafédialog Vad behöver man tänka på inför en cafédialog med äldre Viktigt med god kontakt med nyckelpersoner/personal. Viktigt att inbjudan når fram och är tydligt formulerad. Bra att ta in anmälningar från deltagare för att veta hur många som kommer och att personer som är intresserade undviker att inte dyka upp. Finfika viktigt och mycket uppskattat. Förlägga dialogen till lokal där deltagarna känner sig hemma. Ta reda på deltagarnas förutsättningar vad gäller syn, hörsel och rörelseförmåga och tillämpa metoden efter det. Begränsa underlaget till en stor gemensam karta med ljusare färgåtergivning och dela inte ut separata dokument till varje person, det förvirrar deltagarna. Styrkor med metoden Att ha en tjänsteperson som samtalsledare i varje diskussionsgrupp är bra. Dels för att styra samtalen och fånga upp åsikter, men också för att observera och utvärdera dialogverktyget. Bra med diskussioner i mindre grupper med tillhörande fika. Det skapar en mer avspänd stämning och trygg miljö. En stor karta (A2) över området är ett mycket bra diskussionsunderlag. Här kan man både rita, skriva och peka på kartan under diskussionens gång. Svagheter och förbättringspotential Personer i den här målgruppen kan ha mycket olika förutsättningar. Språkbegränsningar, dålig syn eller hörsel påverkar hur väl metoden fungerar. Gruppstorleken bör vara liten, helst ligga cirka 4 personer, för att metoden ska fungera för alla. Vilket kan bli resurskrävande. Sid 27

3. Dialogmetoder Enkätdialog 3.5 Enkätdialog med nyanlända Enkätdialogen testades under sociotopkarteringen i samverkan med en muslimsk förening där det vistades många nyanlända personer. Med sociotopkarteringen ville vi utifrån invånardialoger kartlägga Östra Nibbles inneboende sociala och kulturella värden. Med andra ord så ville vi ge de nyanlända boende i området en chans att berätta hur de använder, upplever och värderade sin utemiljö. Om metoden Valet av enkäter valdes på inrådan av föreningens ordförande, då det ansågs vara ett mer effektivt sätt att överbrygga vissa språksvårigheter på. Svenska var nämligen den gemensamma nämnaren för alla de olika språk som talas av medlemmarna. Om någon inte förstod så ansåg medlemmarna att de kunde hjälpas åt att tolka. Genomförande Enkätdialog är inte mer komplicerat än en dialog som bygger på en enkät. Enkäterna i den här metoden används som ett underlag för samtal mer i formen av en semistrukturerad intervju.en enklare enkät, innehållandes frågor samt en karta att markera på, fylls i på plats tillsammans. Alla deltagare inklusive tjänstepersoner sitter tillsammans på golvet och hjälps åt att besvara frågorna och tolka åt varandra. Tips för en jämställd dialog Tillämpningen av metoden visade att det krävs stora arbetsinsatser, större än de som lades ner, för att uppnå en jämn könsfördelning. Vad gäller enkätens förmåga att fånga kvinnor och mäns synpunkter så bedöms det vara jämställt. Ett alternativ är att komplettera med fler metoder till olika åldersgrupper inom målgruppen. Vad man behöver tänka på inför en enkätdialog med nyanlända När det finns språksvårigheter är det bäst att ta beslut vid personliga möten inte via telefon. Utgå från att det kan finnas olika förväntningar och förståelse för vad en dialog handlar om. Arbeta igenom enkäterna noggrant så att de är tydliga. Översätt till de språk som finns representerade. Informationsmaterial, alternativt muntligt via tolk, bör finnas på samtliga språk som finns representerade. Sid 28

3. Dialogmetoder Enkätdialog Styrkor Enkelt sätt att nå målgruppen. I det här fallet fick representant från målgruppen själv välja metod, en bra metod i metoden. Resurssnålt eftersom metoden är enkel och inte ställer krav på tolk vid genomförandet. Svagheter och förbättringsområden Språksvårigheter och olika förståelse för dialogens syfte är en utmaning att överbygga. Överväg om ändå inte en tolk ska finnas närvarande. Sid 29

3. Dialogmetoder Vandringsdialog 3.6 Vandringsdialog med personer med mentala funktionsvariationer I arbetet med sociotopkarteringen var en målgrupp personer med mentala funktionsvariationer. Den dialogmetod som användes för att fånga in deras åsikter var en form av vandringsdialog. Metoden utformades i samverkan med personal på LSS-boendet där personerna var bosatta. I dialogen ville vi ge målgruppen en chans att berätta om hur de använder, upplever och värderade sin utemiljö. Om metoden Dialogmetoden bygger på att en fokusgrupp väljs ut av berörd personal i verksamheterna. När vi tillämpade metoden så valdes deltagare ut som hade viljan och förmågan att delta i sociotopkarteringen, plus en mindre personalgrupp som stöd. Dialogen utformas och genomförs av personalgruppen. Framförallt då de har specialistkompetens gällande deltagarnas förutsättningar och behov. Genomförande Under en vandring får deltagarna beskriva miljön utifrån sina upplevelser. Metoden tillämpades under en sociotopkartering och då fick platser av större betydelse fotograferas och markeras ut på kartor. Symbolkort med pictogram, likt Blissystemet, togs också fram av personalen som ett kommunikationsverktyg för enstaka respondenter. Resultaten från vandringen sammanställs av personalen och skickades till projektansvarig. Därefter genomförs ett möte med hela fokusgruppen, berörd personal samt projektansvarig. Fotografierna användes som utgångspunkt. Detta för att få en djupare förståelse för fokusgruppens upplevelser. Tips för en jämställd dialog För att säkerställa ett jämställt inflytande med metoden så behöver deltagarna i fokusgrupperna vara lika många kvinnor som män, och ansvarig personal för vandringen samt avslutande möte bör sträva att taltiden fördelas lika mellan könen. När vi tillämpade metoden så fick vi nöja oss med att nå ut till målgruppen och fick åsidosätta målsättningen med en jämn könsfördelning.för att kunna se om synpunkter som kommit in från kvinnor respektive män skiljer sig åt bör anteckningar föras om från vilket kön vardera synpunkt kommer ifrån. Sid 30

3. Dialogmetoder Vandringsdialog Vad man behöver tänka på inför en vandringsdialog med personer med mentala funktionsvariationer Metoden är beroende av god samverkan med ansvarig personal. Viktigt att personalen får en bra introduktion och förstår frågeställningen för dialogen. Viktigt att sätta samman lämplig fokusgrupp. Görs bäst av personalen. Styrkor Vi upplevde att målgruppen tyckte metoden var väldigt rolig. Finfika uppskattat! Att ta bilder, som en del i vandringen, på platser som är speciellt viktiga är ett bra kommunikationssätt som engagerar och stödjer minnet. Det blir också ett mycket bra diskussionsunderlag. Svagheter och förbättringsområden Att låta personalen på helt egen hand genomföra vandringar bidrar till att kontrollen över och inblicken i dialogtillfället helt förloras av projektgruppen. Det kan innebära att exempelvis viktiga åsikter missas eller exkluderas, eller att dialogen får en helt annan inriktning än den tänkta. Det hade varit klokt att ha två tjänstepersoner närvarande vid det avslutande dialog tillfället för att lyckas fånga upp alla respondenters åsikter. En person räckte inte alltid till då diskussionerna stundtals höll ett högt tempo. Använd projektor för att visa bilderna i storformat vid dialogtillfället. Det skapar en bättre struktur på diskussionen. Sid 31

3. Dialogmetoder Fotodialog 3.7 Fotodialog med ungdomar I arbetet med sociotopkarteringen var en målgrupp ungdomar boende på området. Den dialogmetod som användes för att fånga in deras åsikter var en form av fotodialog där ungdomarna fick ta foton av området utifrån sociotopens olika teman. Att nå målgruppen ungdomar är en utmaning på Östra Nibble då det inte finns någon särskild träffpunkt för ungdomar på området. Testtillfället full inte väl ut då få ungdomar deltog. Dock kan vi dra några viktiga lärdomar från tillfället. Om metoden Utgångspunkten är att perspektivet förändras när ungdomarna själva får hålla i kameran och genom den visa sin verklighet. För att alla deltagare ska ha möjlighet att delta lånas enkla digitalkameror ut. När vi tillämpade metoden så fick ungdomarna beskriva utemiljön efter samma teman som används för hela sociotopen. Uppgiften bestod i att ta en promenad på området, fotografera valfria platser, notera valt tema samt kommentarer. Tips för en jämställd dialog Vår bedömning är att det viktigaste, och det svåraste, är att locka och engagera lika många tjejer som killar. Största utmaningen är att locka ungdomar att delta. Därför är det bra att samverka med arenor där ungdomarna befinner sig. Att låna ut kameror vid dialogtillfället säkerställer att alla kan delta. Styrkor Ungdomarna får själva välja vad de ville visa i utemiljön. Dessutom är dialogmetoden tidseffektiv; den går relativt fort att genomföra. De ungdomar som deltog uppskattade att det tyckte det var roligt och uppskattade biobiljetten och att det bjöds på fika. Sid 32

3. Dialogmetoder Fotodialog Svagheter och förbättringsområden Vid testtillfället kom det in få kommentarer på bilderna. Underlaget till dialogen bör därför göras tydligare och metoden utvecklas. Dialogen blev inte anonym trots intentioner. Detta eftersom det var så få deltagare och att de dessutom fick handledning och hjälp av tjänstepersonerna. Något tidskrävande för tjänstepersonerna gällande kommunikation, planering och genomförande av dialogtillfället. Det är viktigt att utarbeta en strategi kring hur ungdomar bjuds in till dialogen. I senare projekt har det visat sig att samarbete med exempelvis någon fritidsverksamhet eller skola bidrar till lyckosamma dialoger.

För att ta del av material från projektet Jämställt medskapande samt referenser och fördjupning gå in på: www.hallstahammar.se/jamstalltmedskapande