Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Relevanta dokument
Statsbudgeten Förvaltning. F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet

90. Gränsbevakningsväsendet

F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet ställer följande preliminära resultatmål för polisens verksamhet:

Statsbudgeten Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro.

Inrikesministeriet ställer följande preliminära resultatmål för polisens verksamhet:

01. Social- och hälsovårdsministeriet

Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

2) till betalning av finansiella bidrag som föranleds av internationellt samarbete utfall

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

2) finansministeriets förordning om Tullens avgiftsbelagda prestationer (1116/2014).

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

Statsbudgeten Polisväsendet

RP 73/2011 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Statsrådets förordning

RP 106/2003 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd)

Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

30. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

02. Tillsyn. Verksamhetens omfattning utfall utfall uppskattning uppskattning

Statsbudgeten Studiestöd

Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

08. Folkhälsoinstitutet

10. Förvaltning. Den beräknade fördelningen av anslagen under kapitlet Förvaltning (1 000 euro)

2) till betalning av finansiella bidrag som föranleds av internationellt samarbete.

RP 233/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN TREDJE TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2014 (RP 207/2014 rd)

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

50. Internationaliseringspolitik

RP 162/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Huvudtitel 34 ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

POLISENS VISION POLISEN, TRYGGHET GENOM TIDERNA

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010

Statsbudgeten Tillsyn

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /

3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet,

Statsbudgeten Studiestöd

Huvudtitel 32 ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Statsbudgeten (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Statsrådets principbeslut. om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner. Givet i Helsingfors den PRINCIPBESLUTETS UTGÅNGSPUNKTER

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

Statsrådets förordning

RP 4/2007 rd. I denna proposition föreslås att polisförvaltningslagen

RP 76/1997 ni. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 5 polisförvaltningslagen

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

RP 160/2005 rd. 1. Nuläge

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

40. Allmänbildande utbildning

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi

RP 112/2014 rd. och om andra aktörer i anslutning. delta i förvaltningen av de nationella programmen.

Programmet för den inre säkerheten Räddningstjänstfrågor

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

Inrikesminister Anne Holmlund

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten

Resumé D.nr: 330/54/02 PROJEKTET FÖR UTVECKLANDE AV RÄDDNINGS- VÄSENDET. Som huvuduppgift för projektet för utvecklande av räddningsväsendet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Landsbygdsverket föreskriver med stöd av 45, 46 och 47 i lagen av den 17 januari 2014 om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014):

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV VISSA AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLINGAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

Statsrådets förordning

40. Invandring. Utgifter för invandrare inom inrikesministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)

Statsbudgeten Yrkesutbildning. F ö r k l a r i n g : Samhälleliga verkningar

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005

Utredning 1/2017. Bostadslösa Bostadslösa familjer. Olika anstalter

Nödcentralsverket Strategi

Arbetsrelaterad invandring

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D

U 37/2016 rd. Inrikesminister Paula Risikko

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och invandring, med uppgift att svara för upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet, styrningen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, gränssäkerheten samt utbildningen inom den civila krishanteringen och den nationella beredskapen ärenden som gäller finskt medborgarskap, invandring, integration och internationellt skydd samt främjandet av goda etniska relationer, icke-diskriminering och jämlikhet. Förvaltningsområdets strategiska är att stärka en positiv säkerhetskultur samt förbättra förutsättningarna att förebygga olyckor och brott genom aktivt samarbete främja en god integration av invandrarna i det finska samhället samt att driva en övergripande och konsekvent invandrarpolitik främja goda etniska relationer, icke-diskriminering och jämlikhet samt förebygga rasism höja beredskapen för en utvidgad civil krishantering. Förutom säkerhet prioriteras demokrati, jämställdhet och en god förvaltning på ett kontrollerat sätt revidera och förenhetliga förvaltningsområdets förfaranden och verksamhetskultur. Beskrivning av verksamhetsmiljön Finlands utveckling och säkerhet hänger samman med den allmänna internationella utvecklingen. Olika fenomen som påverkar världsekonomin och olika säkerhetssituationer har verkningar som sprider sig snabbt över ett stort område. Ju mer det ömsesidiga beroendet ökar, desto svårare är det att hantera situationerna med nationella medel. För att man skall kunna påverka utvecklingen krävs internationellt samarbete och god beredskap att ta itu med problemen och orsakerna till dem. Europeiska unionen och andra överstatliga aktörer har berett sig på krishanteringsåtgärder som förutsätts till följd av naturolyckor och andra olyckor, allvarliga smittsamma sjukdomar, väpnade konflikter och andra motsvarande omfattande exceptionella situationer. Allt större uppmärksamhet fästs vid klimat- och miljöfrågor. Den genomförda och pågående utvidgningen av Europeiska unionen påverkar unionens beslutsprocesser och beslutspolitik. Man har försökt svara mot dessa krav på förändring i synnerhet genom det fördrag om en konstitution för unionen som ännu inte färdigbehandlats. Unionen har försökt stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och bl.a. godkänt en gemensam säkerhetsstrategi. Människorna rör sig mera inom Europeiska unionen när Europeiska unionen och Schengenområdet utvidgas. De internationella flyttningsströmmarna blir större och mer diversifierade. Europeiska unionens yttre gräns får ökad betydelse och utmaningarna inom gränssäkerheten blir större. Utvecklingen i Ryssland och i synnerhet den ryska utlänningspolitiken och gränsövervakningen har stor betydelse för Finlands inre säkerhet. Finland håller på att bli allt mer mångkulturellt. Invandringen sker till stora stadsregioner, i synnerhet Helsingforsregionen och andra växande ekonomiska regioner. Nettoinvandringen har de senaste åren ökat med två tusen personer per år. Den utländska arbetskraften i Finland har tills vidare främst kommit från Ryssland eller Estland och den har varit koncentrerad främst till de stora stadsregionerna. Arbetskraftsinvandringen sker i framtiden från EU-länderna, närområdena och eventuellt andra tredje länder. För att främja arbetskraftsinvandringen utvecklas tillståndsförfarandet för invandring av arbetskraft. Arbetskraften rör sig i två riktningar, också från Finland flyttar kunnig arbetskraft utomlands. Från och med ingången av är inrikesministeriet den myndighet som administrerar och ansvarar för verksamheten i Europeiska fonden för de yttre gränserna, Europeiska flyktingfonden, Europeiska integrationsfonden och Europeiska återvändandefonden. Beslut om skötseln av myndighetsuppgifterna i anslutning till dessa medel fattas under. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

Den organiserade brottsligheten har utvidgat sin verksamhet, den är aktiv inom alla områden av grov brottslighet och den upprätthåller en marknad också för annan brottslighet. Brottslingarna deltar i större utsträckning även i laglig affärsverksamhet och använder denna för att dölja sin brottsliga verksamhet. När det gäller internationell terrorism måste man vara beredd på en långvarig instabilitet. Hotet om terrordåd mot Finland måste i sin helhet anses vara rätt så litet. Åtgärderna mot terrorism påverkar i allt högre grad människornas rörlighet och utvecklandet av kontrollformer och -metoder hos myndigheterna och producenterna av säkerhetstjänster. Finlands stabila säkerhetsläge, fungerande infrastruktur, högklassiga utbildningssystem och miljö är konkurrensfaktorer som spelar allt större roll i framtiden. Finlands ekonomi påverkas av de växande marknaderna i närområdena i synnerhet i Ryssland. Transittrafiken till Ryssland växer fortfarande i fråga om både land- och sjötransporterna. Kvantitativt har oljetransporterna ökat avsevärt de senaste tio åren och ökningen i sjötrafiken antas fortgå. Också varutrafiken till lands antas öka. I synnerhet företagen i södra och östra Finland drar nytta av den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Å andra sidan innebär den ökade trafiken och de ökade transporterna en större risk för olyckor. I och med att samhällets funktioner koncentreras till allt större enheter ökar risken för stora enskilda olyckor och skador. Den allt äldre befolkningen, antalet ensamboende åldringar och befolkningskoncentrationen till tillväxtcentra samt tryggandet av servicen i glest befolkade områden utgör utmaningar för produktionen av offentliga tjänster. När befolkningen blir allt äldre ökar trycken på de offentliga utgifterna inom samhällsekonomin kännbart. Trycket på service inom den offentliga sektorn gäller främst social- och hälsovårdstjänsterna. En jämlik tillgång till säkerhetstjänster är särskilt utmanande i framtiden. Tillgången till säkerhetstjänster i tillväxtcentra och servicen i glest bebyggda områden måste säkerställas. Samhälleliga effekt Inrikesministeriet ställer i samband med beredningen av budgetpropositionen upp följande preliminära samhälleliga effekt för sin verksamhet för : Polisväsendet, räddningsväsendet och gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den interna säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften, i syfte att Finland skall vara det tryggaste landet i Europa. De centrala en för den inre säkerheten fastställs i programmet för den inre säkerheten. Polisväsendet När det gäller polisväsendet prioriteras bekämpning av organiserad brottslighet, förhindrande av uppkomsten av extremiströrelser, bekämpning av terrorism, anhörigvåld samt förhindrande av olaglig inresa och människohandel. Nyckeltal Antal brott/alla brott, högst 763 052 760 000 minskar Gatusäkerhetsindex, minst (1999=100) 91,7 94,0 förbättras Trafiksäkerhetsindex, minst (1999=100) 128,9 138,0 förbättras Gränsbevakningsväsendet Situationen när det gäller gränssäkerheten hålls på en god nivå, i synnerhet vid östgränsen. En effektiv funktionsförmåga vid de internationella gränsövergångsställena tryggas. Beredskapen att förebygga och avvärja storolyckor till havs och miljöförstöring utvecklas. Nyckeltal 1) Gränsbevakningsväsendets samhälleliga verkningar (ind.) 116 116 115 Kvalitetsledning (ind.) 130 135 132 1) Jämförelsetalet på 2002 års nivå (indextal=100) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

Produktivitet (ind.) 103 96 103 Lönsamhet (ind.) 102 97 94 Räddningsväsendet Målet är en god säkerhetskultur och ett effektivt system för räddningsväsendet. Nyckeltal Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.) 11 281 11 000 10 800 varav antalet byggnadsbränder (st.) 3 997 3 850 3 850 Antal omkomna i bränder, högst (pers.) 120 90 < 57 Värdet av ersättningarna för brandskador vid byggnadsbränder, mn euro 2) 180 < 160 < 130 Värdet av egendom som räddats vid byggnadsbränder, mn euro 3) 10 544 <9 810 <9 800 Värdet av egendom som räddats vid byggnadsbränder i förhållande till egendom som hotats, % 97,7 98,7 98,8 Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen 4) - - 97,0 Invandring Invandringen är balanserad, legal invandring främjas och internationellt skydd ges till dem som behöver det. Illegal invandring, illegalt arbete och människohandel bekämpas. Arbetskraftsinvandring främjas med beaktande av befolkningsutvecklingen i Finland och EU och det behov av arbetskraft som följer därav. Integrationen av invandrare främjas. Nyckeltal Oförändrade överklagade beslut (%) 5) 96 >95 >95 Väntetid vid förläggningarna, högst mån. 6) 3,3 2 2 Produktivitetsprogrammets konsekvenser Inom inrikesministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 305 årsverken år. Jämställdhet mellan könen Inom inrikesministeriets förvaltningsområde finns i anslutning till budgeten inte någon verksamhet med betydande könskonsekvenser. Förvaltningsområdets fullmakter enligt moment (mn euro) budgetprop. 2) Källa: FC 3) Beräknat med hjälp av det Haahtelaindex som används vid värderingen av priserna på byggnader. 4) Källa: gallupundersökning som genomförs vart tredje år. Utfall år 2005: 97 % av invånarna. 5) Målet är att de avgöranden i fullföljdsdomstolarna där Utlänningsverkets beslut upphävs på grund av ett fel i Utlänningsverkets lagtolkning eller förfarande skall vara mindre än 5 % av det totala antalet besvär. Sådana beslut där Utlänningsverkets beslut upphävs på grund av förändrade förhållanden beaktas inte här. 6) Inkvarteringstiden i förläggningar eller i privat inkvartering är beroende av den tid det tar att behandla asylansökningarna och av den tid en eventuell besvärsprocess tar, samt den tid det tar att placera personerna i fråga i kommunen eller den tid det tar för dem att avlägsna sig från landet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

26.20.70 Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 3 år) beställningsfullmakter 23,448 Förvaltningsområdets anslag År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 01. Förvaltning 70 714 76 321 94 195 17 874 23 01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 19 167 21 006 27 252 6 246 30 02. Omkostnader för servicecentralen för ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 2 år) 7 103 9 143 1 100-8 043-88 03. Omkostnader för Förvaltningens ITcentral (reservationsanslag 2 år) 16 902 16 902 0 20. Gemensamma utgifter för informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) 5 212 5 212 3 232-1 980-38 22. EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservtionsanslag 3 år) 10 10 0 29. Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 39 232 40 960 44 000 3 040 7 65. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) 1 699 1 699 0 (02.) Utlänningsverket (05.) Länsstyrelserna (06.) Registerförvaltning (07.) Häradena 10. Polisväsendet 612 709 610 649 607 318-3 331-1 01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 610 363 607 149 604 818-2 331-0 20. Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (förslagsanslag) 2 346 3 500 2 500-1 000-29 20. Gränsbevakningsväsendet 199 947 200 005 206 923 6 918 3 01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 199 124 199 605 201 605 2 000 1 70. Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 3 år) 482 5 318 5 318 0 (74.) Byggande (fast anslag) 341 400-400 - 100 30. Räddningsväsendet och nödcentralerna 76 351 69 689 81 355 11 666 17 01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 14 733 13 382 13 154-228 - 2 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 47 599 47 707 51 691 3 984 8 20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 5 799 2 090 3 000 910 44 31. Statsunderstöd till räddningsväsendet (reservationsanslag 2 år) 3 610 3 510 3 510 43. Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) 4 610 3 000 10 000 7 000 233 40. Invandring 92 418 90 458 83 962-6 496-7 01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 13 029 13 192 13 140-52 - 0 02. Statens åtgärder för mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) 7 903 7 739 7 470-269 - 3 20. Samhällsorientering för återflyttare (förslagsanslag) 486 900 900 30. Statlig ersättning till kommunerna för särskilda kostnader för utkomststöd till personer som flyttar till Finland och för social- och hälsovård som ges dem (förslagsanslag) 6 105 9 300 9 300 (31.) Åtgärder mot diskriminering (reservationsanslag 3 år) 100 63. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) 64 796 59 327 53 152-6 175-10 (75.) Polisväsendet (80.) Räddningsväsendet (90.) Gränsbevakningsväsendet (97.) Understöd åt kommuner (98.) Utveckling av regionerna Sammanlagt 1 052 139 1 047 122 1 073 753 26 631 3 F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet Det totala antalet anställda 18 067 17 764 15 481 01. (26.01, delvis och 34.01, delvis) Förvaltning Inrikesministeriet arbetar för att Finland skall vara ett land som kännetecknas av säkerhet, ansvar och omsorg och genomför detta genom att stimulera mångfald, jämlikhet och invandring. Enligt inrikesministeriets vision skall Finland vara Europas säkraste och mest mångkulturella land vars internationella konkurrenskraft stöds av en aktiv invandrarpolitik samt av att alla upplever att samhället är tryggt och bygger på jämlikhet. Inrikesministeriet uppskattar i sin verksamhet pålitlighet, förmåga till förändringar och samarbete samt öppenhet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

I enlighet med regeringsprogrammet genomför inrikesministeriet de funktionella en och riktlinjerna för verksamheten inom polisväsendet, gränsbevakningsväsendet, räddningsväsendet samt migrationsförvaltningen och integrationen. För dessa redogörs närmare i motiveringarna till de olika kapitlen under huvudtiteln. Ett nytt program utarbetas för den inre säkerheten. I programmet definieras de viktigaste tväradministrativa en och åtgärderna för den inre säkerheten. Tyngdpunkterna i programmet utvidgas till att också gälla bl.a. storolyckor till havs och bekämpning av miljöförstörelse, boendesäkerhet, bekämpning av organiserad brottslighet, förhindrande av uppkomsten av extremiströrelser, bekämpning av terrorism, anhörigvåld samt förhindrande av olaglig inresa och människohandel. Inrikesministeriet deltar i beredningen av den nya säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen. Civil krishantering Finlands beredskap att delta i internationella krishanteringsuppgifter främjas genom att samarbetet i fråga om användning av militära och civila resurser intensifieras och den civila krishanteringen stärks. Inom den civila krishanteringen i utlandet förbättras samordningen mellan ministerierna (IM, UM, FSM). I enlighet med regeringsprogrammet utarbetas en nationell strategi för civil krishantering. Den nationella beredskapen för civil krishantering stärks med stöd av lagen om civilpersonals deltagande i krishantering (1287/2004) så att Finland även i fortsättningen i stor omfattning kan delta i arbetet med att utveckla EU:s civila krishanteringsverksamhet och för egen del försöka utveckla den civila krishanteringens konceptuella verksamhet och operativa beredskap. Utbildningen och forskningen kring civil krishantering har koncentrerats till Krishanteringscentralen i Kuopio. Upprätthållandet av en internationellt trovärdig nivå kräver att tillräckliga permanenta resurser tryggas för centralens verksamhet. Det behövs också tilläggsresurser för förberedelserna inför regionaliseringen av de operativa och tekniska uppgifter i anslutning till den nationella beredskapen som för närvarande sköts på ministerienivå till den ministeriet underställda Krishanteringscentralen i enlighet med riktlinjerna i statens centralförvaltningsprojekt och inrikesministeriets egna riktlinjer. Servicecentralen för ekonomi- och personalförvaltning Servicecentralen har till uppgift att producera ekonomi-, personal- och telefonväxeltjänster för ämbetsverk inom inrikesförvaltningen och för andra statliga ämbetsverk och inrättningar. När det gäller ekonomi- och personaltjänster övergår servicecentralen till avgiftsbelagd verksamhet. Förutom för det egna förvaltningsområdet producerar servicecentralen ekonomi- och personaltjänster också för social- och hälsovårdsministeriet och Joensuu universitet. Koncentreringen av förvaltningsområdets telefonväxeltjänster till Kajana fortsätter. Förvaltningens IT-central För inrikesförvaltningen inrättas utgående från Polisens datacentral och med en breddning av dess uppgiftsområde en ny gemensam IT-central inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Den nya centralen ansvarar enligt beställar-utförar-modellen för tillhandahållandet av IT-bastjänster, IT-relaterade sakkunnigtjänster och säkerhetsklustertjänster. Tillhandahållandet av tjänster baserar sig på serviceavtal mellan IT-centralen och de ämbetsverk som är kunder. Förvaltningens IT-central (Haltik) inleder sin verksamhet den 1 mars. Den mängd tjänster som centralen producerar ökar på ett behärskat sätt under. IT-centralen har formen av en statlig servicecentral och för hela inrikesministeriets förvaltningsområde producerar den data- och kommunikationstekniska utvecklings-, sakkunnig-, datasäkerhets-, produktions-, rapporterings-, utbildningsoch stödtjänster, såsom installationer av arbetsstationer med program, underhåll av arbetsstationer och periferienheter, närstöd, styrning av domänen eller domänerna samt installationer, underhåll och service av utskrifts- och resursservrarna. Likaså producerar centralen på ett centraliserat sätt underhålls-, hanterings- och övervakningstjänster för e- posttjänster samt underhålls-, hanterings- och övervakningstjänster för webbaserade tjänster. Centralen har sitt huvudkontor i Rovaniemi. IT-centralen kommer att ha några filialer. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

Vid Polisens datacentral arbetar för närvarande 175 personer, av vilka 106 finns i Rovaniemi och de övriga vid ämbetsverkets olika verksamhetsställen. Det har beräknats att antalet anställda vid det nya ämbetsverket kommer att öka till ca 260 fram till 2011. Av dem kommer ca 150 att arbeta i Rovaniemi och de övriga vid olika regionala verksamhetsställen. Kapitlets rubrik har ändrats. 01. (26.01.21, delvis och 34.01.21, delvis) Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 27 252 000 euro. Anslaget får även användas till 1) utbildningsverksamhet inom civil krishantering, 2) betalning av projekt som godkänts och finansierats av EU, 3) hyresutgifter för de personer som överförs till det nya arbets- och näringsministeriet och till finansministeriet den 1 januari samt 4) utgifter om 5 800 000 euro för projekt som främjar den offentliga förvaltningens nätsäkerhet. Överdirektörstjänsten som avdelningschef för kommunavdelningen överförs den 1 januari till finansministeriet. F ö r k l a r i n g : I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer inrikesministeriet upp följande preliminära resultat för sin verksamhet för : Produktion och kvalitetsledning Ministeriets strategiarbete är inriktat och styr verksamheten. En omorganisering av ministeriets strategiarbete inleds. Utvecklande av mänskliga resurser Styrningen inom ministeriets ansvarsområde främjar uppnåendet av en för de samhälleliga verkningarna och resultatet av verksamheten. I fråga om förvaltningsområdet samt i samarbete med de övriga ministerierna genomförs ett samarbete i syfte att uppnå en i regeringsprogrammet för sådana verksamhetssektorer som kan anses höra i första hand till inrikesministeriets ansvarsområde. Planeringen och uppföljningen av ministeriets och dess förvaltningsområdes verksamhet och ekonomi utförs på ett systematiskt och övergripande sätt. Planerings- och uppföljningssystemet utvecklas och görs klarare. Ministeriets lagstiftningsarbete uppfyller statsrådets kvalitetskrav. Planmässigheten, samarbetet och kunnandet stärks i beredningen av lagstiftning. Funktionell effektivitet Man skapar förutsättningar för att öka ministeriets produktivitet. Servicecentralprojekten och upphandlings- och lokalstrategierna genomförs i enlighet med produktivitetsprogrammet för ministeriets förvaltningsområde, och utvecklandet av produktivitetsmått fortsätter. Årsverken 320 315 270 Sjukfrånvaro (dagar/årsv.) 7,7 högst 7,6 högst 7,6 Arbetstillfredsställelseindex (1 5) 3,35 minst 3,35 minst 3,35 Vid dimensioneringen av momentet har en minskning med fem årsverken till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder beaktats. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) Av anslaget används 1 000 000 euro för genomförandet av det invandrarpolitiska programmet och 1 000 000 euro för utgifter för den civila krishanteringen. ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 20 354 21 400 27 752 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

Bruttoinkomster 828 800 500 Nettoutgifter 19 526 20 600 27 252 Poster som överförs överförts från föregående år 1 847 överförts till följande år 1 488 Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Främjande av den offentliga förvaltningens nätsäkerhet 5 800 Lokalkostnader 200 Överföring från moment 28.20.02 för köp av tjänster som enheten för statsrådets informationsförvaltning producerar 250 Överföring av 3 årsverken från moment 26.40.01 216 Överföring av 4 årsverken till moment 29.01.01 (statssekreterare och sekreterare) -320 Överföring av 2 årsverken från moment 26.10.01 75 Produktivitetsfrämjande åtgärder -90 Övriga ändringar 115 Sammanlagt 6 246 Överföringar i anslutning till strukturreformen vid ministerierna (1 000 euro) Överföring av 37 årsverken från moment 34.01.(21) 2 478 Överföring av 38 årsverken till moment 28.01.01-3 294 Överföring av 42 årsverken till moment 32.01.01-2 952 Sammanlagt -3 768 budget 27 252 000 II tilläggsb. 150 000 budget 21 006 000 bokslut 19 167 000 02. (26.01.23) Omkostnader för servicecentralen för ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 100 000 euro. F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet ställer upp följande resultat för servicecentralen för ekonomi- och personalförvaltning: Under fortsätter servicecentralen att utveckla kundrelationerna till alla sina kunder i fråga om ekonomioch personaltjänster. Målet i fråga om ekonomi-, personal- och telefonitjänsterna är att öka produktiviteten med i genomsnitt 35 % före 2009. Samtidigt är syftet att bibehålla kundtillfredsställelsen och arbetstillfredsställelsen åtminstone på minst nuvarande nivå. Nyckeltal Prestationer (1 000 st.) Inköpsfakturor 254 373 389 Reseräkningar, betalningar 84 113 126 Försäljningsfakturor 32 41 66 Uträkningar över lönen 224 343 363 Uträkningar över arvodena 8 16 20 Anställningsförhållanden 17 19 22 Personer inom ramen för centraliserade telefonitjänster 0 10 18 Ekonomi Inköpsfakturor, /prestation 5,21 5,19 5,03 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

Reseräkningar, /prestation 0,26 0,24 0,23 Försäljningsfakturor, /prestation 13,41 12,00 11,64 Uträkningar över lönen, /prestation 4,76 4,85 5,00 Uträkningar över arvodena, /prestation 27,47 25,00 20,00 Anställningsförhållanden, /prestation 170,54 180,00 185,00 Produktivitet Inköpsfakturor, prestationer/årsv. 10 817 12 000 13 000 Försäljningsfakturor, prestationer/årsv. 5 140 6 000 6 500 Uträkningar över lönen, prestationer/årsv. 15 462 15 500 15 550 Anställningsförhållanden, prestationer/årsv. 413 400 400 Serviceförmåga och prestationernas kvalitet Kundtillfredsställelse, ekonomitjänster (1 5) 3,44 3,70 3,70 Kundtillfredsställelse, personaltjänster (1 5) 3,56 3,70 3,70 Kundtillfredsställelse, telefonitjänster (1 5) 3,50 Hantering av mänskliga resurser Årsverken sammanlagt 105 176 220 Ledning och utvecklingsenheten 9 10 11 Ekonomitjänster 50 74 90 Personaltjänster 43 75 89 Telefonitjänster 3 17 30 Sjukfrånvaro, dagar/årsv. 7,8 7,6 7,6 Arbetstillfredsställelseindex (1 5) 3,31 3,35 3,35 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 6 010 9 543 11 269 Bruttoinkomster - 400 10 169 Nettoutgifter 6 010 9 143 1 100 Poster som överförs överförts från föregående år - överförts till följande år 1 092 Vid ingången av övergår man till avgiftsbelagd verksamhet enligt beställar-utförar-modellen. Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Anslag för icke-avgiftsbelagd verksamhet 100 Överföring från moment 28.01.10 (Länsförvaltningen) 57 Överföring från moment 28.01.11 (Magistraterna och Befolkningsregistercentralen) 53 Överföring från moment 26.10.01 646 Överföring från moment 26.20.01 180 Överföring från moment 26.30.01 6 Överföring från moment 26.30.02 45 Överföring från moment 26.40.01 13 Intäktsökning -9 069 Andra ändringar -74 Sammanlagt -8 043 Momentets rubrik har ändrats. budget 1 100 000 budget 9 143 000 bokslut 7 103 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

03. Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 16 902 000 euro. Anslaget får även användas till Polisens datacentrals utgifter. F ö r k l a r i n g : Innan Förvaltningens IT-central (Haltik) inleder sin verksamhet (1.3.) finansieras Polisens datacentrals verksamhet under momentet. Verksamheten vid centralen, som har formen av en statlig servicecentral, finansieras med finansiering under momentet fram till utgången av 2010, varefter centralens finansiering består av serviceavgifter på basis av serviceavtal. Anslaget är en överföring från moment mom. (1 000 euro) 26.01.20 1 500 26.10.01 13 200 26.20.01 990 26.30.01 50 26.30.02 (18 årsv.) 1 075 26.40.01 50 32.01.02 37 Sammanlagt 16 902 Inrikesministeriet ställer upp följande resultat för Förvaltningens IT-central för : Serviceförmåga och kvalitet Utredning av datanätsfel genast inom 2 h Tillgång till centrala system 98 % Samtal som HelpDesk svarat på inom utsatt tid (<15 s) 90 % Väntetid vid uppdatering av användarnamn och ansökan om användarrättigheter 3 dgr Ostörda användar- och underhållstjänster säkerställs inom de nuvarande systemen även när verksamheten utvidgas under. Antalet arbetsstationer som omfattas av IT-centralens stöd ökar från ca 11 000 arbetsstationer inom polisen till 17 000 arbetsstationer inom hela förvaltningsområdet. I och med att Förvaltningens IT-central inrättas är det möjligt att öka informationsförvaltningens produktivitet inom förvaltningsområdet och samtidigt minska antalet anställda inom informationsförvaltningen med 19 årsverken fram till 2011. Lönsamheten följs genom jämförelser av finansieringen i relation till antalet användarnamn och arbetsstationer. Ekonomi euro Alla ramkostnader/aktivt användarnamn (17 200 användare) 1 143 Alla ramkostnader/arbetsstationer (17 000 st.) 1 156 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) budgetprop. Bruttoutgifter 18 902 Bruttoinkomster 2 000 Nettoutgifter 16 902 Beräknad användning av anslaget Kundstöd 4 904 000 Förvaltningstjänster 850 000 Systemtjänster 2 067 000 Användartjänster 1 166 000 Projektbyrån 750 000 Hyror 750 000 Material och förnödenheter 330 000 Köp av tjänster 3 835 000 Övriga kostnader 2 250 000 Sammanlagt 16 902 000 budget 16 902 000 20. (26.01.22) Gemensamma utgifter för informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 3 232 000 euro. Anslaget får användas inom inrikesförvaltningen 1) till utgifter för underhåll och utvecklande av stamnätet och förvaltningsområdets datakommunikationsnät och 2) till utgifter för underhåll och utvecklande av datasystem som används gemensamt samt 3) till utgifter för planering och genomförande av ITcentralen inom förvaltningsområdet. F ö r k l a r i n g : Beräknad användning av anslaget Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

Stamnät 952 000 Förvaltningsområdets datakommunikationsnät 353 000 System för ärendehantering 460 000 E-post 150 000 System för ekonomi- och personalförvaltning 150 000 Övriga system 437 000 Elektronisk kommunikation 130 000 Datasäkerhet 150 000 Övriga informationsförvaltningsutgifter 450 000 Sammanlagt 3 232 000 Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Överföring till moment 26.01.03-1 500 Överföring till moment 28.01.01 i anslutning till strukturreformen vid ministerierna -480 Sammanlagt -1 980 budget 3 232 000 budget 5 212 000 bokslut 5 212 000 22. EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservtionsanslag 3 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 10 000 euro. Anslaget får användas till 1) projekt som genomförs i enlighet med de särskilda programmen enligt Europeiska unionens ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar för perioden 2013 (Europaparlamentets och rådets beslut 435//EG, 573//EG, 574//EG, 575// EG) och 2) betalning av löneutgifter för teknisk hjälp och personal motsvarande högst 10 årsverken som behövs vid Migrationsverket och gränsbevakningsväsendet för genomförande av ovan nämnda program samt för betalning av andra konsumtionsutgifter som är nödvändiga för genomförande av programmen. Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen. Momentet är nettobudgeterat när det gäller medfinansieringen från Europeiska unionen. F ö r k l a r i n g : Ramprogrammet för solidaritet och hantering av flyktingströmmar består av fyra särskilda program (fonder): Europeiska flyktingfonden, Europeiska återvändandefonden, Europeiska fonden för de yttre gränserna och Europeiska integrationsfonden. Medlemsstatens skyldigheter när det gäller förvaltningen och kontrollen av ramprogrammet har fastställts i de beslut som gäller fonderna. För förvaltningen och kontrollen skall varje medlemsstat utse en ansvarig myndighet, en revisionsmyndighet, en attesterande myndighet och vid behov en myndighet till vilken ansvaret delegeras. De första finansiella bidragen betalas våren. Ur fonden beviljas stöd i regel för projekt som varar högst tre år. Europeiska gemenskapernas komission har fastställt att Finland får följande belopp ur fonderna åren och : EU:s stödandelar för varje fond Flyktingfonden () 1 424 654,57 Fonden för de yttre gränserna 10 183 872,41 Integrationfonden 1 638 211,29 Återvändandefonden () 630 469,50 Sammanlagt 13 877 207,77 Den nationella motfinansieringen har i detta skede budgeterats under moment 26.01.01, 26.20.01 och 26.40.01, 02, 20 och 63. Syftet med finansieringsprogrammen är att främja uppnåendet av de som uppställs i Haagprogrammet. Ur flyktingfonden ges stöd för utvecklande av mottagningsförhållandena för asylsökande, asylprocessen, program för omplacering av flyktingar och integration av flyktingar i samhället. Ur fonden för de yttre gränserna ges stöd för åtgärder med vilka kontrollerna före inresan, beviljandet av visum vid gränserna, smidig gränspassage för därtill berättigade personer, minskad illegal invandring och samarbetet med tredjeländer utvecklas. Integrationsfonden riktas till stödjande av invandring av tredjelandsmedborgare och integration, exklusive flyktingar (asylsökande som fått ett positivt beslut, kvotflyktingar och personer som får tillfälligt skydd). Med hjälp av fonden utvecklas nationella intetgrationsstrategier så att integrationen ses som en dubbelriktad process där både de nyligen anländas beredskap att bli integrerade och det mottagande landets förmåga att producera de tjänster dessa behöver utvecklas på ett jämlikt sätt och där ett positivt attitydklimat uppstår. Återvändandefonden är avsedd för återsändande av utlänningar som illegalt vistas i landet, stödjande av frivilligt återvändande för asylsökande som ännu inte fått beslut och Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

understöd för frivilligt återvändande av flyktingar. Målet är en integrerad och effektiv strategi för återvändande där åtgärder i olika skeden (samarbete med ambassaderna och invandrarmyndigheter i tredjeländer, information, återvändande/återsändandeprocessen och stödåtgärder för återintegration) blir en resultatrik helhet. budget 10 000 29. (26.01.29, delvis och 34.01.29, delvis) Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 44 000 000 euro. budget 44 000 000 budget 40 960 000 bokslut 39 231 899 65. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 699 000 euro. Anslaget får användas till betalning av internationella organisationers medlemsavgifter, finansiella bidrag och motsvarande förpliktelser inom inrikesförvaltningen. F ö r k l a r i n g : Beräknad användning av anslaget Interpol 485 000 Europol 790 000 FATF 20 000 Schengen C-SIS 90 000 Sisnet 31 000 IGC 82 000 IOM 165 000 ICMPD 4 000 Cospas-Sarsat 32 000 Sammanlagt 1 699 000 Av anslaget utgör 1 500 000 euro en överföring från moment 26.10.01 och 26.40.01. budget 1 699 000 (02.) Utlänningsverket F ö r k l a r i n g : Det föreslås att kapitlet slås samman med kapitel 26.40 och att moment 21 under kapitlet överförs till moment 26.40.01. (05.) Länsstyrelserna F ö r k l a r i n g : Det föreslås att kapitlet slås samman med kapitel 28.01 och att moment 21 under kapitlet överförs till moment 28.01.10. (06.) Registerförvaltning F ö r k l a r i n g : Det föreslås att kapitlet slås samman med kapitel 28.01 och att moment 21 under kapitlet överförs till moment 28.01.11. (07.) Häradena F ö r k l a r i n g : Det föreslås att kapitlet och moment 26.07.21 under kapitlet slopas i budgeten i och med att det nuvarande häradssystemet avvecklas. Anslagen och häradsämbetenas gemensamma personal överförs till moment 25.20.01, 25.30.01, 26.10.01 och 28.01.11. 10. (26.07, delvis och 26.75) Polisväsendet Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

F ö r k l a r i n g : Polisen tryggar rätts- och samhällsordningen, upprätthåller allmän ordning och säkerhet samt förebygger och reder ut brott samt sörjer för att de blir före för åtalsprövning. Polisens är att Finland skall vara det tryggaste landet i Europa, något som garanteras av en yrkeskunnig, tjänstvillig, pålitlig, samarbetsvillig och välorganiserad poliskår. Antalet polisdistrikt minskas till en tredjedel och revideringen av förvaltningsstrukturen fortsätter så att den i fortsättningen också omfattar polisens högsta ledning, polisens länsledningar, polisens riksomfattande enheter och polisinrättningen i Helsingfors. I samband med reformen överförs resurser från förvaltningen till servicen, säkerställs tillgången till polisservice i hela landet samt tryggas svenskspråkig polisservice. Dessutom utreds huruvida ministeriets styrningsoch tillsynsuppgifter samt ledningen av den operativa polisverksamheten bör särskiljas från varandra. Reformen genomförs 2009. Polisen fortsätter att intensifiera insatserna för att bekämpa ekonomiska brott bl.a. för att hindra användning av illegal arbetskraft. Trafiksäkerhetsarbetet fortsätter och bekämpningen av våldsbrott inriktas på att förebygga våld mot barn och unga. Satsningar görs på bekämpning av brott mot informationsnät och brott som omfattar utnyttjande av informationsnät samt illegal penningspelsverksamhet. En totalreform av förundersöknings-, tvångsmedels- och polislagen bereds. För personalbehoven inom polisen uppgörs en långsiktig plan som gör det möjligt att stabilisera polisens verksamhet. Övervakningen koncentreras särskilt till att bekämpa de olägenheter som den ökade alkoholkonsumtionen medför för allmän ordning och säkerhet samt till att minska riskbeteende i trafiken och övervaka den tunga trafiken. Polisen medverkar aktivt till att alla kommuner har säkerhetsplaner som omfattar förebyggande åtgärder mot familjevåld och våld mot närstående. 01. (26.07.21, delvis och 75.21) Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 604 818 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av EU godkända och finansierade projekt som hänför sig till polisväsendet. F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet uppställer följande preliminära resultat för polisens verksamhet: Tillsyn Det tväradministrativa samarbetet med andra myndigheter och samfund utökas i syfte att förebygga brott, störningar och olyckor. Med hjälp av polisens förebyggande verksamhet minskas våldet mot barn och unga. Den automatiska trafikövervakningen omfattar ett vägavsnitt om ca 3 400 kilometer vid utgången av. Vid den automatiska trafikövervakningen utökas också antalet mobila enheter. Rörliga polisen utökar övervakningen av tung trafik så att 20 % av den arbetstid som läggs på trafikövervakning används för övervakning av tung trafik före utgången av 2009. Samarbetet mellan polisen, räddningsverken och vägförvaltningen utökas när det gäller övervakningen av transporter av farliga ämnen. Tillsyn uppskatting Produktion Antal uppdrag inom allmän ordning och säkerhet, st. 1 072 581 1 100 000 1 100 000 Insatser Omkostnadsanslag, 1 000 euro 192 664 170 668 169 340 Årsverken 3 909 3 886 3 900 Kostnad för tillsyn, 1 000 euro 231 424 230 000 230 000 Effektivitet Produktivitet (uppdrag inom allmän ordning och säkerhet/årsverken) 274,4 283,1 282,1 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

Resurshushållning (kostnader/uppdrag inom allmän ordning och säkerhet), euro 215,8 209,1 209,1 Verksamhetens kvalitet och serviceförmåga Ingripanden vid våld i hemmen, vitsord 4 10 7) 7,60 Förbättras Förbättras Trafikövervakning, vitsord 4 10 7,67 Förbättras Förbättras Polispatrullering, vitsord 4 10 7,47 Förbättras Förbättras Larmverksamhet Kvaliteten på polisens larmtjänster förbättras i samarbete med nödcentralerna. Serviceet för den genomsnittliga aktionsberedskapstiden uppnås både vid brådskande utryckningar av A-klass och utryckningar av A- och B-klass. Serviceen för varje polisinrättning uppställs i resultatavtalen för polisförvaltningen. Förutom snabb polishjälp prioriteras preventivt säkerhetstänkande vid utförande av larmuppdrag. Larmverksamhet uppskatting Produktion Antal larmuppdrag, st., högst 1 072 747 1 100 000 1 100 000 Larmuppdrag i anslutning till familjevåld, antal 17 932 17 392 17 000 Insatser Omkostnadsanslag, 1 000 euro 50 202 49 419 50 802 Årsverken 995 990 990 Kostnader för larmverksamheten (1 000 euro) 60 773 60 000 60 000 Effektivitet Produktivitet (larmuppdrag/årsverken) 1 078,1 1 111,1 1 111,1 Resurshushållning (kostnader/larmuppdrag), euro 56,7 54,5 54,5 Verksamhetens kvalitet och serviceförmåga Aktionsberedskapstiden vid utryckningar av A-klass, min. 13,4 12,0 12,0 Aktionsberedskapstiden vid utryckningar av A- och B-klass, min. 23,3 21,0 21,0 Brådskande utryckningar, vitsord 4 10 7,68 Förbättras Förbättras Brottsbekämpning Uppställda service för brottsbekämpningen uppnås i fråga om den genomsnittliga brottsutredningsnivån och utredningstiden för strafflagsbrott (exkl. trafikbrott). Serviceen för varje polisinrättning uppställs i resultatavtalen för polisförvaltningen. Avslöjandet av brott mot liv och hälsa ökar. Brottsbekämpning Brottsutredningsnivån för egendomsbrott stiger. Utbudet och efterfrågan på narkotika begränsas, vilket leder till att antalet uppdagade grova narkotikabrott stiger från års nivå. Antalet avgjorda ärenden som gäller ekonomiska brott är större än antalet anhängiga ärenden. Produktion Alla uppklarade brott, antal 583 236 580 000 578 000 Uppklarade brott mot strafflagen, antal 346 872 359 443 350 000 Återfående av nyttan av brott vid ekonomiska brott (netto), mn euro 29,3 40,0 40,0 Antal avgjorda ekonomiska brott 1 802 1 900 1 900 7) Medborgarnas bedömning grundar sig på uppgifter från kvalitetsbarometern för den offentliga servicen. Barometern har gjorts av finansministeriet sedan 2003. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

Antal ouppklarade ekonomiska brott 1 806 1 700 1 700 Antal brott mot liv och hälsa 33 693 34 000 34 000 Grova narkotikabrott som kommit till polisens kännedom, antal 658 770 780 Insatser Omkostnadsanslag, 1 000 euro 216 570 214 915 214 853 Årsverken 4 747 4 835 4 800 Kostnader för brottsbekämpning, 1 000 euro 302 257 301 000 300 000 Effektivitet Produktivitet (alla uppklarade brott/årsverken) 122,9 120,0 120,4 Resurshushållning (kostnader/alla uppklarade brott), euro 518,2 519,0 519,0 Verksamhetens kvalitet och serviceförmåga Brottsutredningsnivå för strafflagsbrott (exkl. trafikbrott), minst % 49,0 50,0 50,0 Utredningstiden för strafflagsbrott (exkl. trafikbrott), genomsnitt, dygn 91 90 90 Brottsutredningsnivå för egendomsbrott, minst, % 38,3 40,2 41,2 Utredningsnivå för brott mot liv och hälsa, minst, % 79,6 83,0 83,0 Utredningstiden för avgjorda ekonomiska brott, medeltal, dygn, högst 307 210 200 Tillståndstjänster Polisens tillståndstjänster produceras smidigt och kostnadseffektivt. Identitetskort med biometriska kännetecken kan tas i bruk före utgången av. Tillståndstjänster Polisen utvidgar användningen av elektroniska blanketter, inför tidsbeställning samt utarbetar elektroniska anvisningar. En riksomfattande telefon för tillståndsrådgivning tas i bruk. Produktion Tillståndstjänsternas intäkts, mn euro 40,1 35,2 35,5 Tillstånd beviljade av polisen sammanlagt, st. 1 092 928 935 000 968 000 Pass 515 778 400 000 450 000 Identitetskort 39 886 50 000 40 000 Körtillstånd 325 678 275 000 275 000 Vapentillstånd 82 047 75 000 70 000 Tillstånd för utlänningar 45 079 50 000 48 000 Övriga tillstånd 84 460 85 000 85 000 Insatser Årsverken 861 800 810 Kostnader för tillståndstjänsterna, 1 000 euro 36 791 35 200 35 500 Effektivitet Produktivitet (tillstånd som polisen beviljat/årsverken) 1 269,4 1 168,8 1 195,1 Resurshushållning (kostnader/tillstånd som polisen beviljat), euro 33,7 37,6 36,7 Kostnadsmotsvarighet för tillståndstjänsterna, % 109 100 100 Verksamhetens kvalitet och serviceförmåga Tillståndstjänsterna, vitsord 4 10 8,24 Kvarstår Kvarstår Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

Polisutbildning Målet med polisutbildningen är att svara mot polisens behov av personal. Möjligheterna för utexaminerade poliser att placera sig i polistjänster främjas. Polisutbildning Produktion Antal som valts till utbildningen för grundexamen, pers. 548 360 360 Antal utexaminerade från utbildningen för grundexamen, pers. 350 384 504 Insatser Antal personer vid polisläroinrättningarna 241 229 218 Polisläroinrättningarnas totala kostnader, 1 000 euro 25 303 25 000 25 000 Effektivitet Pris per utbildningsdag i Polisskolan, högst, euro 119 121 121 Pris per utbildningsdag i Polisyrkeshögskolan, högst, euro 195 225 191 Produktivitet (antalet utexaminerade/årsverken) 1,45 1,68 2,31 Verksamhetens kvalitet och serviceförmåga Procent som slutfört polisens utbildning för grundexamen 96,9 97,0 97,5 Mänskliga resurser För personalbehoven inom polisen uppgörs en långsiktig plan. I enlighet med polisens personalstrategi främjas Mänskliga resurser karriärutvecklingen för hela personalen och placeringen i olika uppgifter. Årsverken, antal 10 871 10 750 10 600 Andelen arbetad tid av den ordinarie årsarbetstiden, % 74,8 74,0 73,0 Polisens personal totalt, antal 10 953 10 831 10 675 Kvinnor, %-andel 26,03 26,5 27,0 Polismän, antal 7 645 7 580 7 580 Kvinnor, %-andel 11,15 12,0 12,5 Studerande, antal 564 584 584 Kvinnor, %-andel 21,10 21,0 23,0 Övrig personal 2 744 2 667 2 511 Kvinnor, %-andel 68,54 68,0 68,0 Kvinnornas %-andel inom underbefälet och befälet och på chefsnivå 5,83 5,90 6,00 Sjukfrånvaro, dagar/årsverke 4,33 4,30 4,30 Vid dimensioneringen av momentet har en minskning med 262 årsverken till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder beaktats. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budgetprop. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

budget Bruttoutgifter 662 737 648 699 646 018 Bruttoinkomster 47 360 41 550 41 200 Nettoutgifter 615 377 607 149 604 818 Poster som överförs överförts från föregående år 29 656 överförts till följande år 24 642 Beräknad användning av anslaget Lokala polisen 388 540 00 0 varav Helsingfors polisinrättning 86 449 000 Rörliga polisen 38 958 000 Centralkriminalpolisen 43 780 000 Skyddspolisen 13 574 000 Den nya polisyrkeshögskolan 21 191 000 Inrikesministeriet 8) 16 077 000 Polisens teknikcentral 200 000 Projektfinansiering 27 500 000 Arbets- och fältpraktik 17 800 000 Verksamhet som överförs från häradsämbetena (185 årsv.) 33 543 000 Verksamhet som överförs från häradsämbetena (utgift av engångsnatur) 3 655 000 Sammanlagt 604 818 00 0 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 43 258 38 550 37 700 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 39 904 38 550 37 700 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 3 354 - - Kostnadsmotsvarighet, % 108 100 100 Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Ersättningar till teleföretag för investeringar som föranleds av lagring av teleidentifieringsuppgifter (utgift av engångsnatur) 6 000 Lokalkostnader 3 093 Sysselsättning av arbetslösa poliser (utgift av engångsnatur) 1 500 Överföring av 2 årsverken till moment 26.01.01-75 Överföring till moment 26.01.02-646 Överföring till moment 26.01.03-13 200 Överföring till moment 26.01.65-1 410 Överföring till moment 26.30.43 (Virve) -900 Avveckling av häradssystemet, nivåförhöjning (utgift av engångsnatur) 3 655 Utgifter för lokaler, Seinäjoki och Jakobstads häradsämbeten 700 Utgifter för lokaler, Kemi häradsämbete 390 Utgifter för lokaler, S:t Michels häradsämbete 469 Produktivitetsfrämjande åtgärder -2 232 8) Inbegriper lotteri- och vapenförvaltningsenheten samt övervakningsenheten för säkerhetsbranschen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

Andra ändringar 325 Sammanlagt -2 331 budget 604 818 000 II tilläggsb. 1 000 000 budget 607 149 000 bokslut 610 363 000 20. (26.75.22) Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 500 000 euro. Anslaget får användas till 1) sådana transporter föranledda av avlägsnande av personer ur landet som polisen ansvarar för, 2) tolknings- och översättningstjänster för asylsökande samt 3) utgifter för transporter i samband med hämtning av förbrytare som överlåts till Finland. F ö r k l a r i n g : Beräknad användning av anslaget Transporter för avlägsnande ur landet 1 900 000 Tolknings- och översättningstjänster 400 000 Transporter i samband med hämtning 200 000 Sammanlagt 2 500 000 budget 2 500 000 budget 3 500 000 bokslut 2 346 362 20. (26.90) Gränsbevakningsväsendet F ö r k l a r i n g : Gränsbevakningsväsendet är en internationellt erkänd expert i fråga om säkerheten vid gränsen och sjöräddning som har god samarbetsförmåga och effektivt och ekonomiskt producerar för samhället nödvändiga säkerhetstjänster. Beslutsfattarna ges en bild av situationen vid gränsen som är ajour och motsvarar den verkliga situationen. I samband med gränsövervakningen sköts också andra övervakningsuppgifter och uppgifter inom miljöövervakningen i synnerhet i havsområdena. När det gäller brottsbekämpningen prioriterar gränsbevakningsväsendet i synnerhet bekämpning av ordnande av olaglig inresa och människohandel. Gränsbevakningsväsendet främjar framför allt ett gränssäkerhetssystem som omfattar fyra moment och ett brett myndighetssamarbete i fråga om uppgifterna till havs. Handlingsberedskapen förbättras i och med att de lätta helikoptrarna och patrullbåtarna börjar förnyas. För kärnfunktionerna och de växande ansvarsområdena lösgörs behövliga resurser genom interna åtgärder. Förvaltningsoch stödfunktionerna förblir lätta. I anslutning härtill deltar man bl.a. i inrättandet av den IT-central som är gemensam för inrikesförvaltningen. Gränsbevakningsväsendets kompetens utvecklas med betoning på kärnfunktionerna. Inom utbildnings-, forsknings- och utvecklingsverksamheten fortsätter skapandet av nationella och internationella nätverk. Samarbetet inom sjöräddningen vid storolyckor, flertypsolyckor och olyckor med många offer utvecklas tillsammans med andra sjöräddningsaktörer. Grannländernas sjöräddningstjänst stöds i enlighet med gällande avtal. Vid behov ges handräckning även till andra stater, även om det med dem inte finns något fördrag om samarbete vid sjö- och flygräddning. Den totalreform som ingår i 2004 års redogörelse och som gäller gränstrupper och gränsbevakningsväsendets militära försvar verkställs. Man deltar i beredningen av den nya säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen. Största delen av gränsbevakningsväsendets bebyggda fastighetsförmögenhet överförs den 1 januari till Senatfastigheters ägarförvaltning. Gränsbevakningsväsendet får kompensering för de extra utgifter som föranleds av överföringen. Till Senatfastigheters förvaltning överförs dock inte skogsområden eller öar och inte heller patrullstugor, övervakningstorn eller motsvarande konstruktioner. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18