Huvudtitel 34 ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Huvudtitel 34 ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Arbetsförvaltningens verksamhetsidé är att främja en fungerande arbetsmarknad, utvecklingen av arbetsorganisationerna, sysselsättningen och invandrarnas integration. Bedömning av sysselsättningens och ekonomins utveckling Sysselsättningen började stiga sommaren 2004 och dess tillväxt tog fart mot början av år År 2006 förbättras sysselsättningen ytterligare. Den internationella ekonomins snabba tillväxt stöder den goda utvecklingen, men dess instabilitet medför att förbättringen av sysselsättningen blir långsammare då vi närmar oss år På grund av de strukturella problemen minskar arbetslösheten långsamt. År 2007 beräknas antalet arbetslösa arbetssökande i medeltal uppgå till personer. Regeringsprogrammets prioritering av sysselsättningen bidrar till att sysselsättningen återhämtar sig och att långtidsarbetslösheten minskar. Arbetspolitikens strategiska mål Regeringen har i sitt program satt som mål att sysselsättningen skall öka med minst personer före valperiodens slut. Målet är en tillväxt inom ekonomin och sysselsättningen som gör det möjligt att nå en sysselsättningsgrad på 75 % före slutet av nästa valperiod. Samtidigt har regeringen som mål att sysselsättningsgraden skall stiga och arbetslösheten minska inom alla TE-centralers områden. I den arbetspolitiska strategin har regeringens sysslesättningsmål fastställts som utgångspunkt för arbetsförvaltningens verksamhet. Vidare har den arbetspolitiska strategin som mål att arbetslöshetsgraden skall sjunka till ca 6 7 % år 2007 och till 5 % år 2010, utträdet från arbetslivet senareläggas med 2 3 år jämfört med nuläget och sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare (55 64 år) höjas till över 50 % senast år Målet är att den strukturella arbetslösheten skall sjunka och rekryteringsproblemen minska. Huvudlinjerna i den arbetspolitiska strategin är följande: den strukturella arbetslösheten sänks och utslagning förebyggs, tillgången på kunnig arbetskraft tryggas, arbetsproduktiviteten förbättras på ett kvalitativt hållbart sätt, förutsättningar skapas för en aktiv arbetsbaserad invandrarpolitik samt företagsamhet och självständig sysselsättning ökas. Samhälleliga effektmål inom arbetsministeriets ansvarsområde 2005 utfall 2006 uppsk./ mål 2007 uppsk./ mål Säkerställande av tillgången på kunnig arbetskraft Andel verksamhetsställen som haft rekryteringsproblem, högst % Minskning av den strukturella arbetslösheten Antalet svårsysselsatta personer, i genomsnitt högst Förlängning av tiden i arbetslivet med 2 3 år Förväntat antal arbetsår för 50-åringar 9,0 9,2 9,5 Andelen sjukdagar, högst % 3,9 3,9 3,9 Höjning av sysselsättningsgraden för utlänningar Skillnaden mellan sysselsättningsgraden för utlänningar och finska medborgare, högst %-enheter -20,9 1) ) Uppgiften från år 2004 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Utöver de samhälleliga effektmålen följer arbetsförvaltningen med hjälp av de mål och nyckeltal som presenteras i kapitel 01, 06 och 07 hur de strategiska riktlinjerna för verksamheten verkställs. Politikprogrammet för sysselsättning En höjning av sysselsättningsgraden och en minskning av arbetslösheten förutsätter ett starkt samarbete såväl på ministerienivå som på regional och lokal nivå. En del av de åtgärder som har som mål att höja sysselsättningsgraden och sänka arbetslösheten har under innevarande regeringsperiod genomförts inom ramen för det tväradministrativa sysselsättningsprogrammet. Tyngdpunkten i programmet ligger på en sänkning av den strukturella arbetslösheten och främjande av utbudet på arbetskraft. Inom sysselsättningsprogrammet vidtas också åtgärder som hänför sig till tillgången på kunnig arbetskraft, förlängning av tiden i arbetslivet och utveckling av arbetslivet. Mot slutet av programperioden betonas i sysselsättningsprogrammet ett effektivt genomförande och en regelbunden uppföljning av olika delprojekt mellan olika förvaltningsområden och arbetsmarknadsorganisationer. Sysselsättningsprogrammets delprojekt är: 1) reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur, 2) aktivering av arbetsmarknadsstödet, 3) arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning samt 4) förlängning av tiden i arbetslivet. EU:s sysselsättningsriktlinjer Medlemsländerna beaktar i sin sysselsättningspolitik de av Europeiska rådet våren 2006 fastställda sysselsättningsriktlinjerna som ett led i EU:s integrerade riktlinjer för Med hjälp av dem strävar man efter att nå en hög sysselsättningsgrad, främja arbetets kvalitet och produktivitet samt att stärka social och regional sammanhållning. Med hjälp av sysselsättningsriktlinjerna bekräftas de aspekter i fråga om främjande av tillväxt och sysselsättning som betonas i Lissabonstrategin. Inom sysselsättningsriktlinjerna prioriteras följande verksamhetsmål: 1) att sporra övergången till och kvarstannandet i arbetslivet samt att öka utbudet på arbetskraft och revidera systemen för social trygghet, 2) att förbättra de anställdas och företagens anpassbarhet och 3) att öka investeringarna i det andligt kapitalet genom bättre utbildning och yrkeskunnighet. Finland har i sitt nationella åtgärdsprogram i anslutning till Lissabonstrategin fastställt tyngdpunktsområden för , om vilkas genomförande skall rapporteras till EU. De nationella tyngdpunkterna är: 1) förlängning av tiden i arbetslivet, 2) förbättrande av skatte- och förmånssystemen samt lönebildningens sporrande verkan, samt 3) förbättrande av matchningen av efterfrågan och utbud av arbetskraft. Organiseringen och styrningen av den offentliga arbetskraftsservicen revideras Arbetsministeriet har 2006 inlett en revidering av organiseringen och styrningen av den offentliga arbetskraftsservicen. I och med revideringen stärks styrningen av arbetskraftsbyråerna för att de resultat- och verksamhetsmål som regeringen och ministeriet har uppställt skall kunna nås. Syftet med revideringen är att förbättra resultatet och kundeffektiviteten, säkerställa en sådan rättidig och enhetlig kundtjänst som är förenlig med kundernas behov samt att driva en sysselsättningspolitik som beaktar regionala skillnader. Den administrativa koncentreringen av nätet av arbetskraftsbyråer fortsätter, och verksamhetsområdenas gränser ses över med beaktande av pendlingsregionerna, så att det totala antalet byråer rentav kan vara mindre än det tidigare målet på 105 byråer. Man går in för att mäta arbetskraftbyråernas verksamhet och resultat med mer omfattande mätare än för närvarande samtidigt som man i styrningsverksamheten i allt större utsträckning tar i bruk styrningsförfaranden som baserar sig på växelverkan. För att verksamheten skall kunna bli effektivare måste TE-centralerna ha tillräckligt stora resurser inriktade på en styrning som bidrar till utvecklingen av arbetskraftsbyråerna samt den offentliga arbetskraftsservicen. Arbetsministeriet reformerar sin egen organisation för att kunna effektivisera styrningen av byråerna och utvecklandet av servicen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Könskonsekvenser På 2000-talet har andelen kvinnor av de arbetslösa arbetssökande inom arbetsförmedlingen varit i genomsnitt % (48 % år 2005). Under hela 2000-talet har i genomsnitt % av alla dem som har inlett arbetskraftsutbildning varit kvinnor (år 2005 var andelen 52 %). Andelen kvinnor av alla dem som inlett arbetskraftsutbildning har varit något större än andelen kvinnor bland arbetslösa arbetssökande. En allmän princip inom arbetskraftsutbildningen är strävan att minska segregationen. Under hela 2000-talet har i genomsnitt % av alla dem som fått sysselsättningsstöd varit kvinnor (år 2005 var andelen 60 %). Kvinnornas andel har varit särskilt hög i fråga om kommunernas sysselsättningsstöd, deltidstillägg och arbetslivsträning. När det gäller arbetspraktik/arbetslivsträning som omfattas av arbetsmarknadsstöd har andelen kvinnor på 2000-talet varit % (år 2005 var andelen 62 %). År 2005 var 47 % av dem som fick arbetsmarknadsstöd kvinnor. Samma år var 86 % av dem som fick avslag på ansökan på grund av makens inkomster kvinnor. Utvecklingen i fråga om antalet arbetslösa och arbetskraftspolitikens resurser 2005 utfall/ bokslut 2) 2006 uppskattning/ordinarie budget 3) 2007 uppskattning/budgetprop. 4) Arbetslösa arbetssökande (medeltal per månad) Arbetskraftspolitiska resurser (inkl. ESF), mn euro Arbetskraftspolitiska resurser (inkl. ESF) i relation till antalet arbetslösa, euro Förvaltningsområdets anslag År 2005 bokslut 1000 År 2006 ordinarie statsbudget 1000 År 2007 budgetprop Ändring % 01. Arbetsförvaltningen Arbetsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Arbetskraftsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Arbetslivsprogram (reservationsanslag 3 år) Mervärdesskatteutgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Statsunderstöd för projekt med arbetslivsprogram (reservationsanslag 3 år) Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) Fullföljandet av de europeiska strukturfondernas program ) Resurserna inkluderar 19,979 mn euro i anslag för förvaltningsförsöket i Kajanaland. 3) Resurserna inkluderar 20,298 mn euro i anslag för förvaltningsförsöket i Kajanaland. Resurserna inkluderar inte kommunernas andel på 240,443 mn euro av finansieringen av passivt arbetsmarknadsstöd. 4) Resurserna inkluderar 21,078 mn euro i anslag för förvaltningsförsöket i Kajanaland. Resurserna inkluderar inte kommunernas andel på 202 mn euro av finansieringen av passivt arbetsmarknadsstöd. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 År 2005 bokslut 1000 År 2006 ordinarie statsbudget 1000 År 2007 budgetprop Ändring % 61. Europeiska socialfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram (förslagsanslag) Statlig medfinansiering för arbetsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Arbetskraftspolitiken Omkostnader inom arbetskraftsärendenas lokalförvaltning (reservationsanslag 2 år) Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag) Studiesociala förmåner för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (förslagsanslag) Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag) Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag) Flykting- och migrationsärenden Statens åtgärder för mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) Samhällsorientering för återflyttare (förslagsanslag) Statlig ersättning till kommunerna för särskilda kostnader för utkomststöd till personer som flyttar till Finland och för social- och hälsovård som ges dem (förslagsanslag) (31.) Åtgärder mot diskriminering (reservationsanslag 3 år) Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) Övriga utgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområde Civiltjänst (förslagsanslag) Lönegaranti (förslagsanslag) Vissa former av sjömansservice (förslagsanslag) Sammanlagt Det totala antalet anställda Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 01. Arbetsförvaltningen F ö r k l a r i n g : Arbetsministeriet har år 2006 börjat göra upp en ny strategi för arbetspolitiken och arbetsförvaltningen. Ministeriet börjar revidera organiseringen och styrningen av den offentliga arbetskraftsservicen. Målet med revideringen är att stärka styrningen av arbetskraftsbyråerna för att resultatmålen skall kunna nås och att garantera att arbetskraftsbyråernas alla kunder får lika betjäning. För att de ändringar i arbetsmarknadsstödet och systemet med sysselsättningsstöd som trädde i kraft vid ingången av 2006 skall kunna genomföras på ett lyckat sätt säkerställer och följer man genomförandet av ändringarna. Verkställandet av den strukturella reformen av den offentliga arbetskraftsservicen säkerställs, och man ger akt på hur reformen har lyckats. Ministeriets målsättningar ingår som en del av de mål som anges under arbetsministeriets huvudtitel. Ministeriet skall genom sina egna insatser medverka till att målen nås. Den interna granskningen strävar för sin del efter att säkerställa att verksamheten är resultatrik och effektiv, att författningarna iakttas och att rapporteringssystemen är tillförlitliga. Inom granskningen betonas i synnerhet utvärderingen av arbetsförvaltningens interna kontroll och serviceprocesser samt granskning som gäller användningen av Europeiska socialfondens medel enligt de prioriteringar som anges i granskningsplanen. Arbetslivet och arbetslagstiftningen Under de närmaste åren utgörs de två viktigaste utmaningarna inom arbetslivet av förbättrande av produktiviteten och på det individuella planet av förlängning av arbetstagarnas tid i arbetslivet med 2 3 år. En förbättring av arbetets produktivitet i den globala världsekonomin förutsätter vid sidan om upprätthållande av kunnandet även sådana nya former av arbetslivspraxis med hjälp av vilka arbetsplatserna själva utvecklar sina arbetssätt så att personalen i allt högre grad utnyttjar sin kreativitet och innovativitet till förmån för sin arbetsplats. Å andra sidan visar undersökningar att de viktigaste omständigheterna i angelägenhetsordning när det gäller 45 år fyllda arbetstagares förutsättningar att orka i arbetet är: säkerhet om anställningsförhållandets fortbestånd, rehabiliteringsmöjligheter, god lön, förbättring av arbetsmiljön, flexibla arbetstider inklusive deltidspension och alterneringsledighet, ledningssätt och möjlighet till utbildning. Därför måste produktiviteten och arbetets dragningskraft samtidigt utvecklas, vilket förutsätter att arbetsorganisationerna utvecklas på ett så omfattande sätt som möjligt. Arbetsministeriet försöker genom sina egna åtgärder påverka att både arbetslivets säkerhet och flexibilitet utvecklas så att produktiviteten samtidigt förbättras på ett kvalitetsmässigt hållbart sätt. Dessa mål genomförs i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna och andra myndigheter som arbetar med frågor som gäller utveckling av arbetslivet. Centrala metoder för detta är utveckling av arbetslagstiftningen, forskning som stöder utvecklandet av arbetslivet samt utvecklande av arbetslivet enligt program. Utvecklingen av arbetslivet mäts därtill med en arbetslivsbarometer som genomförs varje år. För dessa mätresultat kan dock uppställas endast allmänna mål, eftersom förhållandet mellan orsak och verkan för det mesta inte klart kan visas i fråga om den åtgärd som vidtas. Ett allmänt utvecklingsmål för arbetslivet är att det förväntade antalet arbetsår för 50-åringar stiger och att andelen sjukdagar bland dem som arbetar utvecklas. Under de senaste åren har arbetstagarna gått i pension vid en högre ålder än förut, varför sysselsättningsgraden för åringar har stigit med mer än 10 procentenheter på 2000-talet. När det gäller antalet sjukdagar är målet att de bibehålls på samma nivå som under de senaste åren trots att arbetstagarna blir äldre och därför kan utsättas för längre sjukledigheter. I målet ingår att sjukfrånvaron bland dem som inte har fyllt 45 år skall minska. Utöver de samhälleliga effektmål som nämns ovan följer man även upp följande nyckeltal: Förlängning av tiden i arbetslivet med 2 3 år utfall uppskattning uppskattning Löntagarnas vitsord för sin arbetsplats 7,9 7,9 8,0 Möjlighet att utvecklas i arbetet (goda möjligheter), % Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Tyngdpunkterna i lagstiftningen om arbetslivet ligger 2007 på slutförandet av totalrevideringen av samarbetslagen, förlängning av lagen om alterneringsledighet och översyn av den lagstiftning som strävar efter att förbättra ställningen för visstidsanställda och hyrda arbetstagare. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Operativa prioritetsområden inom personalpolitiken är genomförandet och uppföljningen av en ny personalstrategi och av personalplaner som följer den. Produktivitetsprogrammet ställer stora utmaningar på personalpolitiken när det gäller att nå målen om minskning av antalet anställda. Hur det nya lönesystemet och till det hörande procedurer fungerar utvärderas och utvecklas. Genom en förutseende personaladministration säkerställer man en personalstruktur som är ändamålsenlig med tanke på verksamheten. Personalpolitiken sköts systematiskt med målet att ändra personalstrukturen på ett sätt som så bra som möjligt stöder införandet och etableringen av nya verksamhetsstrukturer och verksamhetsmodeller för arbetskraftspolitiken. Medelåldern för de anställda inom arbetsförvaltningen stiger under de närmaste åren. Särskild vikt läggs vid projekt som avser att upprätthålla arbetsförmågan och främja arbetshälsa. Utvecklandet av kunnandet hos arbetsförvaltningens personal baserar sig på en fastställd kompetensstrategi. Ett betydande block av utbildningsprogram som genomförs inom förvaltningen är PD-utbildningsprogrammen för kundtjänstpersonal, administrativ personal och sakkunniga inom arbetspolitiken. Programmen har som mål att fördjupa deltagarnas yrkeskompetens och att öka beredskapen att utveckla dels det egna arbetet, dels arbetsorganisationen. Genom en specialyrkesexamen för administrativ ledning fördjupas ledningens stöd- och utbildningsprocesser. Användningen av e- inlärning som en metod för flerformsstudier utvidgas. Kundtjänstpersonalens grundutbildning genomförs med hjälp av ett reviderat utbildningsprogram. Arbetskraftsinstitutet planerar och genomför personalutbildning inom förvaltningsområdet och deltar i det utvecklingsarbete som bedrivs av TE-centralernas arbetskraftsavdelningar och arbetskraftsbyråerna. Investeringarna i kompetens beskriver organisationens satsning på personalutbildning (lön under utbildningstiden och andra utbildningsutgifter /årsv.). Med t.ex. arbetslivsbarometerns arbetstillfredsställelseindex gå det att lägga fram indirekta uppskattningar av effekterna av investeringar i kompetens. Investeringar i kompetens kan uppskattas vara av väsentlig betydelse för arbetstillfredsställelseindexet fastän nivån på indexet påverkas av mångahanda faktorer. Arbetstillfredsställelsindexet anges med vitsord på skalan 1 5 (1=mycket missnöjd, 5=mycket nöjd). Som godtagbar nivå anses minst vitsordet utfall uppskattning mål Investeringar i kompetens (exkl. sysselsatta personer), /årsv. Hela arbetsförvaltningen Arbetstillfredsställelse (skala 1 5) Arbetsministeriet 3,4 3,4 3,5 Arbetskraftsbyråerna 3,3 3,5 3,5 De centrala förutsättningarna för att arbetsorganisationernas verksamhet skall utfalla väl ansluter sig till hur ledningen och ledningssystemen fungerar. Utvecklande av ledarskapet är ett viktigt tyngdpunktsområde inom arbetsförvaltningen. Personalens uppfattning om huruvida ledarskapet har skötts väl framgår av arbetslivsbarometerns frågor om ledningen, vilka bildar ett gemensamt nyckeltal. Ledning (skala 1 5) utfall uppskattning mål Arbetsministeriet 3,2 3,2 3,3 Arbetskraftsbyråerna 3,2 3,2 3,3 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 De anställdas utbildningsnivå beskrivs med ett indextal som kan variera mellan 1,5 (alla har fått utbildning på grundnivå) och 8,0 (alla har fått forskarutbildning). Utbildningsnivån är hög bland arbetsministeriets anställda. Största delen av arbetskraftsbyråernas kundtjänstpersonal har en utbildning på lägsta eftergymnasiala nivå. Med rekrytering försöker man öka andelen anställda som har avlagt en examen genom att anställda med en lägre utbildningsnivå vid sin avgång ersätts med personer som har avlagt en examen. En utbildningsnivå som är tillräckligt hög med tanke på arbetsuppgifterna ökar arbetsprestationen, trivseln i arbetet och arbetsmotivationen, varvid också produktiviteten och effektiviteten tilltar. Utbildningsnivå, exkl. sysselsatta personer (skala 1,5 8) utfall uppskattning mål Arbetsministeriet 5,7 5,7 5,8 Arbetskraftsbyråerna 5,0 5,0 5,1 Genom satsningar på förebyggande företagshälsovård, arbetsmiljö och hjälpmedel och på åtgärder som höjer arbetsmotivationen kan sjukfrånvaron fås att minska. Den ökade sjukfrånvaron vid arbetskraftsbyråerna beror i huvudsak på att den långa frånvaron, i över tre dagar, har ökat. När de anställda blir äldre och stressen på arbetet ökar, ökar i allmänhet också sjukfrånvaron. Medelåldern för de anställda vid arbetskraftsbyråerna stiger fortfarande. När det gäller sjukfrånvaron vid arbetskraftsbyråerna baserar sig uppskattningen för 2006 och målet för 2007 på de uppskattade effekterna av en systematisk personalpolitik. Vid arbetsministeriet har medelåldern för de anställda sjunkit fr.o.m Det kan uppskattas att även sjukfrånvaron minskar. Sjukfrånvaro, dagar/årsv. (exkl. sysselsatta personer) utfall uppskattning mål Arbetsministeriet 8,5 7,5 7,0 Arbetskraftsbyråerna 11,6 9,6 9,6 21. ( och 23, delvis) Arbetsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Anslaget får också användas för projekt som EU har godkänt och för andra enskilda samprojekt. Anslaget får också användas till betalning av mervärdesskatteandelar, om ersättning för mervärdesskatt ingår i inkomsterna från utomstående. Anslaget får även användas till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt. F ö r k l a r i n g : Ministeriets produktivitetsmål hör till de mål för hela ansvarsområdet som anges i kapitel Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro för den nationella medfinansieringen av det särskilda handlingsprogram mot diskriminering och för mångfald som ingår i Progress-programmet som gäller EU:s sysselsättning och gemensamma sociala ansvar och euro för den nationella finansieringen av Europeiska året för lika möjligheter för alla Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro på grund av övergången till det nya lönesystemet, euro i löneutgifter och övriga utgifter för ett årsverke och en omkostnadsdel på euro för StPLavgiften samt som avdrag euro på grund av produktivitetsfrämjande åtgärder. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom som tilllägg beaktats euro som överföring av utgifterna för arbetspolitisk forskning från moment Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats euro i löneutgifter och andra utgifter för en programdirektör och en sekreterare fr.o.m Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2005 utfall 2006 ordinarie budget 2007 budgetprop. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförts överförts från föregående år överförts till följande år budget budget bokslut Arbetskraftsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. F ö r k l a r i n g : Som grund vid dimensioneringen av anslaget har använts studerandedagar, inom ramen för Nyckeltal för Arbetskraftsinstitutets verksamhet vilka Arbetskraftsinstitutet producerar kortkurs- och flerformsutbildning för den riksomfattande utbildningen av anställda inom förvaltningsområdet och därtill utför annat sakkunnigarbete. Genomsnittspriset för en studerandedag är 102,40 euro. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro på grund av övergången till det nya lönesystemet och en omkostnadsdel på euro för StPL-avgiften utfall mål mål Vinst från den avgiftsbelagda servicen, % 7,0 7,0 7,0 Vitsord i elevresponsen (skala 1 5) 4,4 4,6 4,5 Arbetstillfredsställelseindex (skala 1 5) 3,7 3,9 3,9 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2005 utfall 2006 ordinarie budget 2007 budgetprop. Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförts överförts från föregående år 229 överförts till följande år budget budget bokslut Arbetslivsprogram (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för inledande, genomförande och utvärdering av olika försöks-, utvecklings- och forskningsprojekt inom programmet för utveckling av arbetslivets produktivitet och kvalitet (Tykes). Anslaget får dessutom i anslutning till Tykes-programmet användas till betalning av utgifter för publicering av Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 programmen och för information i samband med dem, särskilda utredningar, sakkunnigarvoden, anordnande av seminarier och skapande av inhemska och utländska samarbetsnätverk samt för avlönande av personal motsvarande högst 12 årsverken och till betalning av utgifter för tillfällig personal som deltar i administreringen av programmen. Anslaget får också användas för projekt som EU har godkänt och för andra enskilda samprojekt. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats. Avsikten är att sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats euro som överföring av utgifterna för arbetspolitisk forskning till moment Syftet med programmet för utveckling av arbetslivets produktivitet och kvalitet (Tykes) är att hjälpa arbetsplatserna att finna nya metoder med vilka de kan hålla kvar kunniga arbetstagare, anställa nya krafter och utveckla sin konkurrenskraft. Programmets verkningar inriktas på att aktivera det utvecklingsarbete som görs på arbetsplatserna, förbättra personalens inbördes samarbete, förbättra kvaliteten på verksamheten och produkterna, höja produktiviteten i arbetet och ge personalen bättre möjligheter att utnyttja och utveckla sin yrkeskunskap. För programmet har uppställts följande mål: utfall uppskattning mål Antal projekt som inleds Små och medelstora företags andel av finansieringen av utvecklingsprojekt, % Antal anställda som deltar i de utvecklingsprojekt som inleds Högskolornas och forskningsinstitutens andel av projektfinansieringen, % Antal besökare på programmets webbsidor Andel av utvecklingsprojekt som avslutits, i dem förbättring, % i arbetsproduktivitet i kvaliteten på produkter/tjänster i samarbetet mellan ledningen och personalen i de anställdas möjligheter att utveckla sin yrkeskunskap i arbetet i det psykiska välbefinnandet på arbetsplatsen Målen gäller verksamheten inom Tykes-programmet i sin helhet och täcker momenten och För programmet har dessutom uppställts resultat- och insatsmål samt uppföljningsindikatorer på samhällspolitisk nivå, i fråga om främjandet av god praxis och på program- och arbetsplatsnivå. Produktiviteten följs upp på samhällspolitisk nivå med hjälp av Statistikcentralens statistik, och utvecklandet av kvaliteten i arbetslivet genom enkäter och intervjuundersökningar. Uppföljningen på programnivå görs genom självvärderingsenkäter som riktas till ledningen och personalen på arbetsplatser som deltagit i projektverksamheten. Antalet utvecklingsprojekt inom programmet beräknas under hela programperioden uppgå till sammanlagt 850, och det uppskattas att ca personer, varav hälften kvinnor, kommer att delta i dem (inkl. moment ). Arbetskrafts- och näringscentralerna bistår också vid användningen av programmen budget budget bokslut ( ) Mervärdesskatteutgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får även användas till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till utgifterna under moment Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 och till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till statliga investeringsprojekt som finansieras med medel under moment budget budget bokslut Statsunderstöd för projekt med arbetslivsprogram (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av understöd för olika försöks- och utvecklingsprojekt inom ramen för programmet för utveckling av arbetslivets produktivitet och kvalitet och till betalning av utgifter för dylika projekt till statliga ämbetsverk och inrättningar. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget. Under momentet finns den del av anslaget för programmet för utveckling av arbetslivets produktivitet och kvalitet som används för projekt som hör till tillämpningsområdet för statsunderstödslagen (688/2001) eller för betalning av utgifter för liknande projekt till statliga ämbetsverk och inrättningar. Mervärdesskatten på statliga ämbetsverks och inrättningars projekt betalas också med medel under detta moment budget budget bokslut Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter, finansiella bidrag och betalningsskyldigheter till internationella organisationer samt till betalning av utgifter för stödjande av särskilda program. F ö r k l a r i n g : Av anslaget kommer uppskattningsvis ca euro att användas för medlemsavgiften till ILO och ca euro för medlemsavgiften till IOM och för andra medlemsavgifter budget budget bokslut Fullföljandet av de europeiska strukturfondernas program F ö r k l a r i n g : Genom åtgärder från Europeiska socialfonden, som finansierar EU:s strukturfondsprogram under programperioden samt programperioden , skall en ökning av sysselsättningen främjas och arbetslösheten sänkas. Genom åtgärderna strävar man efter att sänka den strukturella arbetslösheten, förbättra tillgången på arbetskraft, främja arbetskraftens kompetens, sporra arbetstagarna att stanna kvar i arbetslivet, öka företagsamheten samt förebygga utslagning och öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Socialfondens anslag har i sin helhet budgeterats under arbetsministeriets huvudtitel under moment och inkomster från EU under moment Den statliga medfinansiering som används för projekten har budgeterats under ett enda moment under huvudtiteln för respektive ministerium som deltar i genomförandet av socialfondens program. Bevillningsfullmakten under de nämnda momenten har dimensionerats så att bevillningsfullmakterna sammanräknat motsvarar de årliga ramarna för den nationella offentliga finansieringen av strukturfondsprogrammen för statens del. Socialfonden deltar i finansieringen av målprogram 1, 2 och 3 under programperioden samt i finansieringen av projekt som baserar sig på gemenskapsinitiativet Equal och projekt inom ramen för ESF-programmet för Fastlandsfinland under programperioden Anslagen används för verksamhet som bestäms i de godkända programdokumenten jämte programkomplement enligt lagen (1353/1999) och förordningen (1354/1999) om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna, den nya strukturfondslag och -förordning (RP) som skall ges samt varje myndighets egna nationella stödsystem. ESF-programmet för Fastlandsfinland under programperioden består av en riksomfattande och en regional del. Av den finansieringsram för övergångsperioden som har reserverats för östra Finland uppgår Europeiska socialfondens och statens medfinansiering år 2007 till sammanlagt 59,5 miljoner euro. Av medlen från Europeiska socialfonden och statens medfinansiering styrs i södra, västra och norra Finland år 2007 uppskattningsvis 50 % till den riksomfattande delen och uppskattningsvis 50 % till den regionala delen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 Förmånerna till dem som deltar i arbetskraftspolitiska åtgärder inom ramen för ESF-programmet under programperioden , vilka betalas av Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassorna, finansieras i sin helhet med nationella medel under moment och 52. Effekterna av ESF-verksamheten utgör en del av de effektmål för hela verksamhetsområdet som framställs i motiveringen till huvudtiteln och kapitel 06. Antalet personer som omfattas av Europeiska socialfondens åtgärder år 2007 uppskattas uppgå till , av vilka omfattas av åtgärder som finansieras av arbetsförvaltningen. Genom Europeiska socialfondens åtgärder stöds för arbetsförvaltningens del uppkomsten av nya arbetstillfällen och 700 företag. Det genomsnittliga antalet personer som omfattas av sådana åtgärder inom strukturfondsprogrammen som finansieras av arbetsförvaltningen anges i förklaringsdelen under motiveringen till kapitel Europeiska socialfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. År 2007 får nya beslut om beviljande av medel fattas till ett belopp av sammanlagt euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2006 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas Anslaget får användas för betalning av EU-medfinansieringen av projekt för genomförande av målprogram 1, 2 och 3 under EU:s programperiod , projekt som baserar sig på gemenskapsinitiativprogrammet Equal och projekt inom ramen för ESF-programmet för Fastlandsfinland under programperioden samt för betalning av EU-medfinansieringen ur Europeiska socialfonden för teknisk hjälp i samband med genomförandet av programmen. Anslaget får tillsammans med anslagen under förvaltningsområdenas medfinansieringsmoment användas även för anställande av den personal, motsvarande högst 365 årsverken, som behövs för genomförande av de program som Europeiska socialfonden finansierar. Vid dimensioneringen av antalet årsverken har förutom den personal som anställs med medel för den tekniska hjälpen även beaktats en bedömning av antalet personal i projekt inom den egna verksamheten som Europeiska socialfonden finansierar. Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen. Utgifter för staten på grund av användningen av bevillningsfullmakterna (mn euro) I enlighet med lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland hänför sig euro av bevillningsfullmakten och euro av anslaget under momentet till landskapet Kajanaland. Beslut om den bevillningsfullmakt och de anslag som behövs för genomförandet av strukturfondsprogrammen kan fattas redan innan programmet slutligt har antagits av kommissionen. F ö r k l a r i n g : Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen. Avsikten är att sysselsättningsprogrammet och politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras med anslaget. Det beräknas att euro av anslaget används för ESF-projekt under programperioden och euro för ESF-projekt under programperioden Bevillningsfullmaktsår Sammanlagt Förbindelser åren , , ,482 Förbindelser ,376 14,063 42,189 28,125 93,753 Sammanlagt 133, ,634 42,189 28, ,235 Kajanaland 2,336 2,331 2,363 1,576 8,606 förbindelser åren ,811 1, ,354 förbindelser år ,525 0,788 2,363 1,576 5,252 Fullmakterna sammanlagt 135, ,965 44,552 29, ,841 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget i olika program under programperioden (mn euro) Program Europeiska socialfonden De ekonomiska ramarna i form av fullmakt under programperioden Bevillningsfullmakt år 2007 Anslag år 2007 Programperioden Mål 1, östra Finland 189,102-26,412 varav Kajanaland - - 1,811 Mål 1, norra Finland 90,733-12,354 Mål 2, västra Finland 69,657-9,462 Mål 2, södra Finland 48,177-6,520 Mål 3 433,854-59,402 Equal 73,577-11,572 Sammanlagt 905, ,722 Programperioden Fastlandsfinland Riksomfattande del 217,826 29,300 2,930 Regional del 397,613 69,705 6,971 södra Finland 69,032 9,286 0,929 västra Finland 79,688 10,719 1,072 norra Finland 69,106 9,296 0,930 östra Finland 179,787 40,404 4,040 varav Kajanaland 23,372 5,252 0,525 Sammanlagt 615,439 99,005 9,901 Alla sammanlagt 1 520,539 99, ,623 Den uppskattade fördelningen av ESF-bevillningsfullmakten år 2007 enligt förvaltningsområde i fråga om ESF-programmet för Fastlandsfinland (mn euro) Riksomfattande del Södra Finland Västra Finland Norra Finland Östra Finland Sammanlagt IM 0,720 0,228 0,263 0,229 0,864 2,304 UVM 10,015 3,174 3,664 3,177 12,014 32,044 HIM 2,289 0,726 0,837 0,726 2,747 7,325 SHM 0,936 0,296 0,343 0,297 1,123 2,995 AM 15,340 4,862 5,612 4,867 18,404 49,085 Kajanaland ,252 5,252 Sammanlagt 29,300 9,286 10,719 9,296 40,404 99,005 Den uppskattade fördelningen av statens bevillningsfullmakten år 2007 enligt förvaltningsområde i fråga om ESFprogrammet för Fastlandsfinland (mn euro) Riksomfattande del Södra Finland Västra Finland Norra Finland Östra Finland Sammanlagt IM 0,783 0,248 0,287 0,165 0,409 1,892 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 UVM 10,889 3,451 3,983 2,303 5,688 26,314 HIM 2,489 0,789 0,911 0,526 1,300 6,015 SHM 1,018 0,322 0,372 0,215 0,532 2,459 AM 16,679 5,287 6,102 3,528 8,713 40,309 Kajanaland ,479 2,479 Sammanlagt 31,858 10,097 11,655 6,737 19,121 79,468 Fördelningen av bevillningsfullmakten och anslaget enligt förvaltningsområde preciseras när kommissionen har antagit ESF-programmet för Fastlandsfinland. Inkomster från Europeiska socialfonden har antecknats under moment och statens medfinansiering under momenten , , , och budget tilläggsb budget bokslut Statlig medfinansiering för arbetsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. År 2007 får nya beslut om beviljande av medel fattas till ett belopp av sammanlagt euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2006 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas Anslaget får användas till betalning av Finlands betalningsskyldigheter enligt artikel 39 (finansiella korrigeringar) i rådets förordning (EG 1260/1999) och artikel 24 (reduktion, suspension och upphävande av stöd) i rådets förordning (EEG 2082/1993). Anslaget får användas för betalning av statlig medfinansiering av projekt som under programperioden har anknytning till målprogram 1, 2 och 3, gemenskapsinitiativen Equal, Interreg och Urban och innovativa åtgärder och som finansieras ur Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden, projekt som under programperioden har anknytning till åtgärdsprogram som förverkligar målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning och som finansieras ur Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden samt målet regionalt samarbete i Europa och delområdet gränsöverskridande samarbete inom målprogrammet för ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (ENPI CBC). Anslaget får tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten och också användas för att anställa teknisk hjälp och den personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan samt till betalning av de förbindelser som avser EU:s programperiod Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen. I enlighet med lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland hänför sig euro av bevillningsfullmakten och euro av anslaget under momentet till landskapet Kajanaland. F ö r k l a r i n g : Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen. Avsikten är att sysselsättningsprogrammet och politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras med anslaget. Det beräknas att euro av anslaget används för statlig medfinansiering av Europeiska socialfondens projekt och euro för statlig medfinansiering av Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt. Vid dimensioneringen av bevilllningsfullmakten har som tillägg beaktats euro och vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats euro till följd av budgeteringen av inkomstandelar för utvecklingsoch utbildningsprojekt för de anställda vid företag i Kajanaland. De inkomster som inflyter i form av avgifter som tas ut av deltagarna och som motsvarar anslagsökningen har antecknats under moment Utgifter för staten på grund av användningen av bevillningsfullmakterna (mn euro) Bevillningsfullmaktsår Sammanlagt Förbindelser åren ,830 43, ,130 Förbindelser år ,211 7,019 21,057 13,507 46,794 Sammanlagt 84,041 50,319 21,057 13, ,924 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Kajanaland 1,576 1,110 1,116 0,743 4,545 förbindelser åren ,328 0, ,066 förbindelser år ) 0,248 0,372 1,116 0,743 2,479 Fullmakterna sammanlagt 85,617 51,429 22,173 14, ,469 Bevillningsfullmakten under momentet beräknas fördela sig på fonder enligt följande (mn euro) Riksomf. del för ESF-programmet Södra Finland Västra Finland Norra Finlanland ENPI Sammanlagt Östra Fin- 6) Europeiska socialfonden 16,679 5,287 6,102 3,528 11,192-42,788 Europeiska regionala utvecklingsfonden - 1,211 2,097 1,517 1,077 0,583 6,485 Sammanlagt 16,679 6,498 8,199 5,045 12,269 0,583 49,273 Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget i olika program (mn euro) De ekonomiska ramarna i form av fullmakt under programperioden Bevillningsfullmakt år 2007 Anslag år 2007 Europeiska socialfonden (ESF) Programperioden Mål 1, östra Finland 149,536-9,515 varav Kajanaland - - 1,328 Mål 1, norra Finland 78,091-5,288 Mål 2, västra Finland 84,173-5,269 Mål 2, södra Finland 58,979-3,813 Mål 3 557,473-40,130 Gemenskapsinitiativet Equal och Innovativa åtgärder 68,354-5,936 Sammanlagt 996,606-69,951 Programperioden Fastlandsfinland Riksomfattande del 245,054 16,679 2,141 Regional del 353,980 26,109 2,611 Södra Finland 77,661 5,287 0,529 Västra Finland 89,649 6,102 0,610 Norra Finland 51,830 3,528 0,353 Östra Finland 134,840 11,192 1,119 varav Kajanaland 17,529 2,479 0,248 Sammanlagt 599,304 42,788 4,752 5) I bevillningsfullmakten saknas inkomster om euro under handels- och industriministeriets förvaltningsområde i anslutning till förvaltningsförsöket i Kajanaland och i förslagsanslaget euro. 6) I bevillningsfullmakten saknas inkomster om euro under handels- och industriministeriets förvaltningsområde i anslutning till förvaltningsförsöket i Kajanaland. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 ESF sammanlagt 1 595,640 42,788 7) 74,703 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Programperioden Mål 1, östra Finland 278,905-2,500 Mål 1, norra Finland 143,781-1,477 Mål 2, västra Finland 234,496-2,532 Mål 2, södra Finland 182,258-2,100 Gemenskapsinitiativet Interreg 120,700-1,412 Gemenskapsinitiativet Urban 6,728-0,185 Sammanlagt 966,868-10,206 Programperioden Östra Finland 274,173 1,077 0,108 Norra Finland 233,455 1,517 0,152 Södra Finland 155,321 1,211 0,121 Västra Finland 179,298 2,097 0,269 ENPI 74,729 0,583 0,058 Sammanlagt 916,976 6,485 0,708 ERUF sammanlagt 1 883,844 6,485 10,914 ESF + ERUF SAMMANLAGT 3 479,484 49,273 85, budget tilläggsb budget bokslut Arbetskraftspolitiken F ö r k l a r i n g : Enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) är den offentliga arbetskraftsservicens centrala uppgift att främja en fungerande arbetsmarknad. Målet är att upprätthålla och främja balansen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden, trygga tillgången på arbetskraft, bekämpa arbetslösheten och ordna arbete för dem som söker arbete. Till den centrala offentliga arbetskraftsservice som arbetskraftsmyndigheterna skall ordna eller skaffa hör arbetsförmedling, arbetsmarknadsåtgärder, arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och tjänster för kompetensutveckling såsom yrkesvals- och karriärplanering, utbildnings- och yrkesinformation och yrkesinriktad rehabilitering. Stöd som främjar sysselsättningen av arbetslösa är lönesubventioner, sysselsättningspolitiska projektstöd och företagsamhetsunderstöd. Under momentet för arbetsmarknadsstöd finansieras en del av utkomstskyddet för arbetslösa och dessutom även aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Genom offentlig arbetskraftsservice främjas sysselsättning i första hand på den öppna arbetsmarknaden, antingen direkt eller med hjälp av utbildning. I andra hand understöds sysselsättning med hjälp av sysselsättningsanslag. Med hjälp av sysselsättningsanslag stöder man i synnerhet sysselsättning av långtidsarbetslösa, unga och handikappade samt förebygger utdragen arbetslöshet och jämnar ut regionala skillnader i arbetslösheten. Senast när arbetslösheten varat i fem månader skall en specificerad jobbsökarplan utarbetas tillsammans med den arbetslösa arbetssökanden. 7) I bevillningsfullmakten saknas inkomster om euro under handels- och industriministeriets förvaltningsområde i anslutning till förvaltningsförsöket i Kajanaland och i förslagsanslaget euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 Strukturell reform av den offentliga arbetskraftsservicen Ett centralt projekt i regeringens sysselsättningsprogram är den strukturella reform av den offentliga arbetskraftsservicen som genomförs med målet att trygga tillgången på arbetskraft och sänka den strukturella arbetslösheten. Genom reformen samlas de tjänster och resurser som hänför sig till svårsysselsatta personer vid servicecenter för arbetskraft. I arbetskraftsbyråernas verksamhet betonar man samtidigt tillhandahållandet av arbetsförmedling och av tjänster som anknyter till sökande av arbete och kompetensutveckling, detta för att säkerställa tillgången på arbetskraft. Servicecentren för arbetskraft är sakkunnignätverk där man på samma kontor tillhandahåller dels offentlig arbetskraftsservice för dem som det är svårast att sysselsätta, dels tjänster som anordnas av kommunerna, i synnerhet social- och hälsovårdsväsendet och Folkpensionsanstalten. Servicecentrens tjänster består bl.a. av stöd i fråga om livskompetens och sökande av arbete samt av mångsidiga aktiverande åtgärder. År 2007 finns det uppskattningsvis 38 servicecenter för arbetskraft. År 2007 utvecklas servicecentrens verksamhet och de tjänster som tillhandahålls kunderna och dessutom följer man upp hur framgångsrik servicecentrens verksamhet har varit. Arbetskraftsbyråns servicemodell utvecklas i syfte att lösa matchningsproblemen och problemen med tillgång när det gäller arbetskraften. En reviderad servicemodell har tagits i bruk vid samtliga arbetskraftsbyråer och säkerställandet av att modellen följs fortsätter år I reformen betonas att de arbetssökande snabbt skall sysselsättas på den öppna arbetsmarknaden och att tillgången på arbetskraft skall tryggas. Vid de jobbcenter som inrättas vid arbetskraftsbyråerna satsar man på att dels stödja de arbetssökande att söka arbete på eget initiativ, dels ge de arbetssökande handledning då de söker arbete. Jobbcentren ger arbetsgivarna möjlighet att presentera sina företag och arbetstillfällen samt att möta de arbetssökande. I fråga om tjänsterna till de arbetssökande effektiviseras i synnerhet tillhandahållandet av tjänster i det inledande skedet och erbjudandet av arbete. Till stöd för de gedigna tjänsterna i det inledande skedet kommer man att ta i bruk ett sk. profileringssystem, utveckla jobbsökarplanen och revidera bedömningen av servicebehovet i syfte att förbättra arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden och förbättra inriktningen av servicebehovet inom kundservicen. Arbetskraftsbyråns arbetsgivartjänster kommer i allt större utsträckning att produceras i samarbete med andra företagstjänster och näringslivet. Arbetsgivartjänsterna revideras i enlighet med de riktlinjer som lagts fram i den reviderade servicemodellen. I syfte att säkerställa mångsidiga och heltäckande tjänster utvecklas arbetsgivartjänsterna i riktning mot en nätverksmodell. Inom arbetsgivartjänsterna betonas särskilt de små och medelstora företagens behov av arbetskraft. När det gäller att få fram information om den regionala arbetsmarknaden utnyttjas regionala analyser och prognostiseringar. Internettjänsterna ökar inom arbetskraftsbyråns kundservice, och detta förutsätter att nya verksamhetsmodeller för kundservicen införs och att kunderna får handledning i hur de elektroniska tjänsterna används. Informationstjänsterna vid arbetskraftsbyråerna produceras i större utsträckning än förut i form av internettjänster som tillhandahåller information om arbets- och utbildningsmöjligheter, arbetslivet och arbetsmarknaden. Med hjälp av internettjänsterna kan kundtjänsten göras effektivare och servicen mer tillgänglig samtidigt som det blir möjligt att omfördela tjänstemännens arbetsinsatser. Förebyggande av utdragen arbetslöshet och säkning av den strukturella arbetslösheten Det är i synnerhet långtidsarbetslösa, äldre, handikappade och invandrare som har en svag ställning på arbetsmarknaden. För att öka dessa personers medverkan i arbetslivet utvecklar man i samarbete med olika aktörer differentierade, kundanpassade tjänster och åtgärdspaket. Sysselsättningen av invandrare främjas enligt de åtgärder som bestäms i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande. För dem som inte kan hjälpas med arbetskraftspolitiska metoder försöker man finna lösningar tillsammans med samarbetsparterna, t.ex. någon form av pension. Till det tväradministrativa sysselsättningsprogrammets centrala mål hör att minska den strukturella arbetslösheten och öka den aktiva användningen av arbetsmarknadsstöd. Målet med den revidering av arbetsmarknadsstödet som trädde i kraft i början av 2006, och som är avsedd att göra arbetsmarknadsstödet till en aktiv stödform, är att nå en effektivare, mer sporrande och mer balanserad helhet av aktiva program och förmåner som tryggar försörjningen. Genom revideringen av arbetsmarknadsstödet förebyggs utdragen arbetslöshet, genomförs samhällsgarantin för de långtidsarbetslösa, och dessutom görs arbetsmarknadsstödet mer beroende av motprestationer. Aktiveringen av arbetslösa som i över 500 dagar har fått arbetsmarknadsstöd som passivt stöd ökar gradvis från en genomsnittlig nivå på Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

17 vid ingången av 2006 till vid utgången av År 2007 ökar aktiveringen med personer, varvid volymnivån är i genomsnitt personer. Samhällsgarantin för långtidsarbetslösa genomförs på så sätt att alla arbetslösa i målgruppen erbjuds arbete eller aktiva åtgärder. Om någon vägrar att ta emot ett lämpligt arbete som erbjuds eller att delta i en sysselsättningsfrämjande åtgärd, dras rätten till arbetsmarknadsstöd in tills vidare. Aktiveringsåtgärderna ordnas i samarbete mellan staten, kommunerna, servicecentren för arbetskraft och andra aktörer. Med tanke på reformen är det viktigt att man i tillräckligt god tid inser när det finns risk för att arbetslösheten blir långvarig, och att inflödet till långtidsarbetslöshet fås att minska. Därför tar man vid arbetskraftsbyråerna i bruk en metod för profilering av de arbetssökande. Målet är att arbetskraftsbyrån eller servicecentret för arbetskraft skall göra upp ett individuellt aktiveringsprogram för varje långtidsarbetslös. Arbetslösa under 25 år erbjuds en utbildnings-, arbetspraktik- eller verkstadsplats efter högst tre månaders oavbruten arbetslöshet. Matchningen av efterfrågan och utbud av arbetskraft Sysselsättningen samt matchningen av efterfrågan och utbud på arbetskraft underlättas genom reformer av arbetskraftsservicen och det arbetskraftspolitiska stödsystemet, om vilka överenskommits på trepartsbasis. Arbetstagarens aktiva arbetssökning stöds och samtidigt ser man till att reglerna för utkomstskyddet, erbjudandet av arbete och arbetstagarens skyldighet att ta emot det arbete som erbjuds verkställs enligt vad som anges i lagstiftningen. Användningen av lönesubvention i företag görs smidigare så att företag kan beviljas stöd för visstidsanställningar redan efter att den aktuella personens arbetslöshet har varat i sex månader. Arbetsförvaltningen och privata personalserviceföretag inleder ett samarbete, genom vilket man påskyndar sysselsättandet och underlättar besättandet av lediga arbetsplatser. Den mellanliggande arbetsmarknaden för dem som är svårast att sysselsätta utvecklas genom att verksamhetsbetingelserna vid servicecentren för arbetskraft förstärks med hjälp av det sysselsättningspolitiska projektstödet. Till följd av ändringarna ökar antalet arbetslösa som deltar i aktiva åtgärder gradvis åren med i genomsnitt ca Anslagsökningen under moment är euro år Tryggande av tillgången på kunnig arbetskraft I syfte att trygga tillgången på kunnig arbetskraft riktas genom den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen insatser på att arbetsmarknaden får tillräckligt med yrkeskunnig arbetskraft samtidigt som man ser till att de som redan är i arbetslivet får utveckla sitt kunnande. För att säkerställa att utbildningen inriktas rätt kommer man att bilda regionala samarbetsnätverk med organisationer för de centrala branscherna och med företag. Arbetskraftsutbildningen riktas särskilt till branscher som rekryterar arbetskraft. De arbetssökande sporras till yrkesmässig och regional rörlighet. Invandrarnas möjligheter att delta i yrkesinriktad arbetskraftsutbildning ökas. För att höja utbildningsnivån hos arbetslösa arbetssökande (ca 47 % av de arbetslösa saknar yrkesexamen) fortsätter man att öka andelen examensinriktad arbetskraftsutbildning. I syfte att trygga de individuella utbildningsalternativen effektiviseras användningen av undervisningsmetoder som lämpar sig för vuxna. För att göra utbildningen mer arbetslivscentrerad skall den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen alltid inkludera handledd och övervakad inlärning i arbetet. Andelen samanskaffningsutbildning som planeras och finansieras tillsammans med arbetsgivare utökas alltjämt. De utbildningsbehov som hänför sig till åtgärdsmodellen för omställningsskydd tryggas och samtidigt utvecklas nya åtgärdsmodeller i syfte att effektivisera och påskynda processerna. Proaktiva utbildnings- och utvecklingsprojekt för den arbetskraft som arbetar genomförs i synnerhet med finansiering från socialfonden. Främjande av företagandet Med hjälp av rådgivning, utbildning, sakkunnigtjänster och startpeng sporrar man till företagsamhet och självständig sysselsättning. Inom det försök med en revidering av systemet med startpeng som trädde i kraft vid ingången av 2005 och pågick i två år har startpeng kunnat beviljas inte bara arbetslösa utan också personer som övergår från lönearbete Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

18 eller hemarbete till att bli företagare samt personer som har avslutat sina studier. Avsikten är att försöket skall förlängas med ännu ett år. Prioriteringar inom resursanvändningen, åtgärdernas volym och pris per enhet Centrala prioriteringar i fråga om användningen av anslagen för aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder är att sänka den strukturella arbetslösheten, trygga tillgången på arbetskraft och genomföra samhällsgarantin för unga. Vid fördelningen av anslagen för arbetskraftspolitiken och Europeiska socialfondens mål 3-program beaktar man särdragen på arbetsmarknaden i olika regioner. Som grund för den regionala fördelningen av investeringsanslag används antalet fasta arbetstillfällen som skapas och därtill beaktar man även de regionala sysselsättningssynpunkterna. I 7 kap. 6 1 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice förutsätts att man ser till att arbetslösheten inte inom någon arbetsmarknadsregion väsentligt överstiger den genomsnittliga arbetslöshetsnivån i landet. Enligt arbetsministeriets definition innebär detta att arbetslösheten inom en arbetsmarknadsregion på årsbasis skulle överstiga den genomsnittliga nivån i landet med 80 %. Anslaget kan emellertid börja användas för att hindra att denna arbetslöshetsnivå överskrids när arbetslösheten i arbetsmarknadsregionen på årsbasis överstiger den genomsnittliga nivån i landet med minst 60 %. Antalet arbetslösa 8) som omfattas av arbetskraftspolitiska åtgärder, i genomsnitt per år 9) 2005 utfall 2006 budgeterat 2007 budgetprop. Lönebaserad sysselsättning staten kommunen privata sektorn Sammansatt stöd inkl. lönebaserat sysselsättningsstöd Sammansatt stöd exkl. lönebaserat sysselsättningsstöd 10) Lönesubvention Startpeng, arbetslivsträning, deltidstillägg Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning Arbetspraktik/arbetslivsträning med arbetsmarknadsstöd Alterneringsledighet ESF-projekt som hänför sig till arbetslösa Sysselsättningsbetingade investeringar ERUF:s sysselsättningsbetingade investeringar Sammanlagt Åtgärder som huvudsakligen riktar sig till andra än arbetslösa Sysselsättningspolitiska ESF-projekt Alla sammanlagt De arbetskraftspolitiska åtgärder som är avsedda för arbetslösa arbetssökande omfattar i genomsnitt personer, ca 3,8 % av arbetskraften. Om, utöver de arbetskraftspolitiska åtgärderna, också de ESF-projekt som riktar sig till dem som är i arbetslivet kan utnyttjas till fullo, kommer i medeltal ca personer att omfattas av de arbetskraftspolitiska åtgärderna Till största delen kan åtgärdernas omfattning följas i form av statistiska uppgifter, men till en del görs uppföljningen på basis av uppskattningar. 8) Huvudsakligen på grund av genomförandet av verksamhetsmodellen för omställningsskydd ökar andelen andra personer än arbetslösa arbetssökande inom den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen (ingår i siffrorna). 9) Från och med 2005 omfattar siffrorna för sysselsättning, arbetskraftsutbildning och investeringar inte förvaltningsförsöket i Kajanaland, som 2006 beräknas omfatta personer i genomsnitt och 2007 uppskattningsvis personer i genomsnitt. 10) Siffrorna omfattar sådana mottagare av arbetsmarknadsstöd som varit arbetslösa i 500 dagar och som inom ramen för det sammansatta stödet sysselsatts endast med arbetsmarknadsstöd. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

19 Arbetsministeriet uppskattar att prisen per enhet för statens finansiering av de arbetskraftspolitiska åtgärderna 2007 kommer att uppgå till de belopp som anges i tabellen nedan. I den andra kolumnen i tabellen uppskattas statens merutgifter till följd av att en person har satts att delta i en arbetskraftspolitisk åtgärd i stället för att vara arbetslös. I granskningen har inte beaktats statens eller kommunernas skattemässiga fördelar, eventuella besparingar när det gäller utgifterna för utkomststöd och bostadsbidrag, eller eventuella produktionsökningar. För jämförelsens skull har också utkomstskyddet för arbetslösa under arbetslöshetstiden uppskattats i tabellen. Pris per enhet för arbetskraftspolitiska åtgärder och för utkomstskydd för arbetslösa under arbetslöshetstiden, statens finansiering Pris per enhet / årsv. (exkl. utkomstskydd för ar- Pris per enhet / årsv. betslösa) Inverkan på efterfrågan Sysselsättning inom statsförvaltningen personer som får förtjänstskydd personer som får arbetsmarknadsstöd Lönesubvention (kommun, samkommun, privat sektor) genomsnittsvärde personer som får förtjänstskydd personer som får arbetsmarknadsstöd Investeringsunderstöd Sysselsättningsarbetsprogram Inverkan på utbudet Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning anskaffning av arbetskraftsutbildning studerandenas förmåner under utbildningstiden Utkomstskydd för arbetslösa under arbetslöshetstiden Arbetslöshetsdagpenning inkomstrelaterad dagpenning Arbetsmarknadsstöd Centrala volymuppgifter utfall uppskattning uppskattning Organisation och personalresurser Arbetskraftsbyråer Serviceställen och filialer Antalet samservicekontor och servicecenter Personal vid arbetskraftsbyråerna av dessa i kundtjänst Kunder/uppdrag Arbetssökande inom arbetsförmedlingen varav handikappade Lediga arbetsplatser som delgetts arbetsförmedlingen Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19

20 Deltagare i utbildnings- och yrkeskunskapsservicens rådgivningsverksamhet Personer som sökt till nationellt finansierad arbetskraftsutbildning (exkl. personer som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland) Kunder inom yrkesvägledningen Vidtagna åtgärder Avgivna arbetskraftspolitiska utlåtanden Antalet utarbetade jobbsökarplaner (jobbsökar- och aktiveringsplaner jämte integrationsplaner) Antalet personer som börjat delta inom ramen för åtgärderna Mål för resultatet av verksamheten De mål för resultaten av verksamheten och andra nyckeltal som skall följas upp (siffror som anger mål med fet stil) är följande: utfall uppsk./ mål uppsk./ mål Förbättrande av arbetsmarknadens funktion Antalet besatta arbeten minst Antalet arbeten som besatts genom anvisande av arbete Arbetsförmedlingens marknadsandel, % Tid under vilken de arbeten som besatts varit lediga, dygn i genomsnitt Andelen lediga arbeten av alla arbeten, % 1,7 1,8 1,9 Antalet studerandedagar i samanskaffningsutbildning inom arbetskraftsutbildningen, minst Tidigt ingripande Inflödet till arbetslöshet i över 6 mån., personer högst andel som blivit arbetslösa under året, % högst 15, Inflödet av unga till arbetslöshet i över 3 mån., personer Förebyggande av utslagning Genomförandet av en samhällsgaranti för unga: personer för vilka en specificerad jobbsökarplan har gjorts upp, % minst av dem som oavbrutet varit arbetslösa i över 3 mån. 28, Antalet långtidsarbetslösa i genomsnitt Antalet mottagare i genomsnitt av passivt arbetsmarknadsstöd i över 500 dagar Andel arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år, % Effektivisering av arbetskraftsservicen Kundtillfredsställelse: andelen goda och utmärkta erfarenheter av servicen, minst % arbetssökarkunder - 57,2 59 arbetsgivarkunder Andelen goda och utmärkta vitsord i elevresponsen på arbetskraftsutbildningen, minst % 74, Lediga arbeten som besatts med sökande från en arbetskraftsbyrå, % Antalet besök på arbetsplatser Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20