Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa en tillräcklig försörjning och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster. Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör en dryg femtedel av socialutgifterna, eftersom poster som hör till socialutgifterna finansieras också via andra huvudtitlar. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. Trots uppgången i efterfrågan på pensionsskydd och social- och hälsovårdstjänster har socialutgifterna utvecklats måttligt. För Finlands del understiger socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten samt de köpkraftskorrigerade socialutgifterna per capita den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas stiga något 2006 och vara ca 27,2 %. Faktorer som under de närmaste åren kommer att inverka på hur socialskyddet utvecklas utgörs av befolkningens åldrande och funktionsförmåga, den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, den europeiska integrationen, sysselsättningsgraden och långtidsarbetslösheten, fattigdomen och utslagningen, ibruktagandet av ny teknologi, den regionala utvecklingen i landet och förändringarna bland personalen inom social- och hälsovården. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs betydelsen av att personer i arbetsför ålder fortsätter i arbetslivet samt upprätthållandet av befolkningens arbets- och funktionsförmåga under de närmaste åren. När det gäller socialskyddet är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen. Verksamheten på gemenskapsnivå, såsom målsättningen, handlingsprogrammen för olika regioner samt jämförelseindikatorer som beskriver de politiska resultaten, har blivit intensivare inom socialskyddssektorn. Det huvudsakliga målet för regeringen är att utveckla välfärdssamhället genom att förbättra sysselsättningen, upprätthålla arbetsförmågan, stärka bastjänsterna och utkomstskyddet samt balansera den regionala utvecklingen. Av de politikprogram som fastställts i samband med regeringsprogrammet deltar ministeriet i sysselsättningsprogrammet, företagsamhetsprogrammet och informationssamhällsprogrammet. De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är grupperade i följande helheter: Främjande av hälsa och funktionsförmåga Ett mera lockande arbetsliv Förhindra och lindra utslagning Fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd Barnfamiljernas välbefinnande Jämställdhet mellan könen. Statsrådet uppställer följande mål, omfattande hela regeringsperioden, för de samhälleliga verkningarna inom socialoch hälsovårdsministeriets verksamhetsområde: Främjande av hälsa och funktionsförmåga Hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupperna minskar Antalet unga vuxna män som dör genom olycka eller våld sjunker Alkoholens skadliga verkningar på folkhälsan minskar Skador som förorsakas av narkotikabruk minskar Arbetsföras arbets- och funktionsförmåga ökar Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Funktionsförmågan för personer över 75 år förbättras Äldres möjligheter att bo och klara sig själva hemma förbättras. Ett mera lockande arbetsliv Arbetstagarna stannar kvar i arbetslivet 2 3 år längre än för närvarande Frånvaron på grund av sjukdomar och yrkesskador börjar gå ner och minskar med 15 % Frekvensen då det gäller olycksfall i arbetet och uppkomsten av yrkessjukdomar minskar med 40 % och de är av mindre allvarlig art än tidigare Trenden för tobaksrökningen och alkoholkonsumtionen bland personer i arbetsför ålder vänder och visar en tydlig nedgång Arbetstagarna kommer tidigare in i arbetslivet Tillgången till och kvaliteten på företagshälsovård förbättras och samarbetet med rehabiliteringsinstanserna effektiveras Utkomstskydds- och pensionssystemens sporrande effekt ökar, och det blir vanligare att stanna kvar i och återvända till arbetslivet Förhindra och lindra utslagning Långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten minskar Långvarigt behov av utkomststöd minskar Fattigdomen bland barnfamiljer minskar Barns och ungdomars förebyggande hälsovårdstjänster utökas Tjänsterna utökas inom missbrukarvård, mentalvård och barnskydd Tillgången på tjänster för vård av narkotikamissbrukare förbättras Samarbetet mellan förvaltningsområdena intensifieras för bekämpning av utslagning De bostadslösas antal minskar. Fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd Tillgången och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster förbättras Tillgången på social- och hälsovårdsservice på finska, svenska och samiska garanteras Tillgången till personal tryggas Strukturerna för att ordna tjänster läggs om Regionalt samarbete stärks Hållbar finansiering säkras för tjänsterna Handikappades möjlighet att verka i samhället främjas Ett tillräckligt minimiskydd och rimligt förtjänstskydd garanteras Hållbar finansiering av socialförsäkringarna säkras. Barnfamiljernas välbefinnande Föräldraskap och familjernas enhet stöds Sammanjämkningen av arbetsliv och familjeliv underlättas Kostnaderna för barn fördelas jämnt Trygga uppväxt- och utvecklingsmiljöer för barn säkerställs. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Jämställdhet mellan könen Handlingsprogrammet för jämställdhet verkställs Jämställdhetslagen verkställs Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar Tidsbundna anställningsförhållanden minskar Kvinnornas andel inom beslutsprocessen och ekonomin ökar Kvinnliga företagare ökar i antal Våldet mot kvinnor och prostitutionen minskar De jämställdhetspolitiska frågorna bedöms också ur mansperspektiv. Utfallet av målen bedöms i samband med utvärderingen av regeringens strategidokument samt i samband med den resultatbedömning som görs i anslutning till med statens bokslutsberättelse. I de resultatavtal som ingås med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet enas man om vilket ansvar respektive instans har för uppnående av målen. Genomförandet av målen bedöms i ministeriets ställningstagande till bokslutet över varje inrättning. Sammanfattning av fullmakterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (mn euro) Samtliga utgifter för användningen av fullmakter Förbindelser som ingåtts före ,638 3,195-7,833 Förbindelser år ,819 1,436 2,754 5,009 Fullmakterna sammanlagt 5,457 4,631 2,754 12,842 Förvaltningsområdets anslag kapitelvis År 2004 bokslut 1000 År 2005 ordinarie statsbudget 1000 År 2006 budgetprop Ändring % 01. Social- och hälsovårdsministeriet Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Arbetslöshetsnämnden Prövningsnämnden Rättsskyddscentralen för hälsovården Institutet för arbetshygien Folkhälsoinstitutet Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral Strålsäkerhetscentralen Läkemedelsverket och Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling Statens skolhem Arbetarskyddets distriktsförvaltning Statens sinnessjukhus Utjämning av familjekostnader Allmän familjepension Utkomstskydd för arbetslösa Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 År 2004 bokslut 1000 År 2005 ordinarie statsbudget 1000 År 2006 budgetprop Ändring % 18. Sjukförsäkring Pensionsförsäkring Olycksfallsförsäkring Frontveteranpensioner Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering Annat skydd för personer som lidit skada av krigen Annat utkomstskydd Av kommunerna anordnad social- och hälsovård Vissa utgifter inom social- och hälsovården Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning Avbrytarverksamhet för lantbruksföretagare Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet Sammanlagt Det totala antalet anställda ) 01. Social- och hälsovårdsministeriet F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet leder och styr utvecklingen av socialskyddet och social- och hälsovårdsservicen samt verksamhetspolitiken. Ministeriet fastställer riktlinjerna för social- och hälsovårdspolitiken, bereder de centrala reformerna och styr genomförandet och samordningen av dem. De preliminära resultatmål som ministeriet uppställt för verksamheten år 2006: Samhälleliga verkningar Ministeriet uppfyller de samhälleliga verkningarna enligt regeringsprogrammet och regeringens strategidokument och anlitar därvid ämbetsverkens och inrättningarnas sakkunskap i enlighet med målen i resultatavtalen. Ministeriet genomför och följer upp viktiga program och andra projekt som åligger det och bedömer verkningarna av dem. Ministeriet bereder kommun- och servicestrukturreformen till den del den gäller social- och hälsovårdstjänster. En jämlik regional och kommunal utveckling beaktas. Processer och strukturer Den omläggning av informations- och statistikverksamheten som ingår i projektet Tieto 2005 genomförs. Man går igenom kärnprocesserna, bedömer deras tillstånd med hänsyn till kvalitetsledningen och utvecklar dem. Alternativa modeller för genomförandet av stödfunktionerna utreds. 1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till årsverken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 Samarbetet med forsknings- och utvecklingsinstitutionerna utökas, med beaktande av de regionala aspekterna. Integreringen av jämställdhetsperspektivet fortsätter. En ny typ av boksluts- och berättelseförfarande tas i bruk. EU-ordförandeskapet genomförs. Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Det nya lönesystemet inarbetas. Rekryteringsförfarandet utvecklas. Förvaltningsområdets personalstrategi verkställs. Arbetshälsa främjas. Resurser och ekonomi En effektiv användning av resurserna i enlighet med ministeriets strategi planeras och säkerställs. Förvaltningsområdets produktivitetsprogram genomförs. Resultatredovisningen och andra uppföljningssystem samt redovisningen för ledningens vidkommande vidareutvecklas och utnyttjas. Utgifter för den bruttobudgeterade verksamheten per resultatområde (1 000 euro) bokslut budget budgetförslag Ledningen och de särskilda enheterna Stödet för ledningen Administrativa avdelningen Ekonomi- och planeringsavdelningen Försäkringsavdelningen Familje- och socialavdelningen Hälsoavdelningen Arbetarskyddsavdelningen Övriga Utbildning inom företagshälsovården eshm-projektet Sammanlagt För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer och inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och av ersättningar enligt 45 i lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) för övervakning och styrning av Penningautomatföreningen samt av ersättningar som med stöd av social- och hälsovårdsministeriets förordning om ersättning för kostnaderna för uppföljningen av och forskningen kring spelberoende (381/2002) uppbärs hos penningspelssammanslutningarna för uppföljningen av och forskningen kring de problem som orsakas av deltagande i lotterier. Målet för den avgiftsbelagda verksamheten, vilken är av relativt liten omfattning, är kostnadsmotsvarighet för de offentligrättsliga prestationerna och lönsamhet för de företagsekonomiska prestationerna. 19. Mervärdesskatteutgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än förvaltningsområdets särskilt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 mervärdesskattskyldiga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser budget budget bokslut Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Anslaget får även användas för anordnande av huvudfesten på den nationella veterandagen, till betalning av utgifter för beredskapen med tanke på det medicinska räddningsväsendet och undantagsförhållanden och anskaffning av anordningar och inventarier i samband härmed samt till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som social- och hälsovårdsministeriet godkänner. Av anslaget får högst euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården. F ö r k l a r i n g : I inkomster av EU-projekt och från övriga internationella instanser beräknas inflyta euro och motsvarande bruttoutgifter beräknas uppgå till euro. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats euro som beviljats som en engångsutgift för år 2005 för skötseln av ordförandeskapet för Barentsrådet Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) och euro som engångsutgift för anordnandet av WHO:s konferens om psykisk hälsa. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro på grund av övergången till det nya lönesystemet. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg dessutom beaktats euro i löneutgifter och övriga utgifter i anslutning till inrättandet av en tjänst i anslutning till skötseln av de uppgifter i anslutning till jämställdhetslagstiftningen och tillsynsuppgifter som ändringen av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (232/2005) förutsätter. Vidare har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats euro i överföring av löne- och andra utgifter för två statssekreterare och deras sekreterare från moment Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom såsom tillägg beaktats euro i överföring av löne- och andra utgifter för inrättandet av en tjänst från moment och euro i överföring av löne- och andra utgifter för inrättandet av en tjänst från moment samt såsom avdrag beaktats euro i överföring av löneoch andra utgifter för tre personer samt för utgifter för underhåll och utvecklande av de datasystem som används inom arbetarskyddets distriktsförvaltning till moment Utöver detta har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats euro i överföring från moment för barnombudsmannaverksamhet som omspänner hela året och för inrättandet av en tjänst, varav euro i överföring från moment utfall 2005 ordinarie budget 2006 budgetförslag Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförts Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 överförts från föregående år överförts till följande år budget tilläggsb budget bokslut Främjande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik samt byggande av behövlig infrastruktur (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter samt för sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst ett årsverke samt för betalning av andra utgifter på grund av detta. Vidare får anslaget användas till betalning av finansieringsunderstöd. Vidare får anslaget användas för utgifter i anslutning till arbetet med att definiera systemarkitekturen för hälso- och sjukvårdens riksomfattande elektroniska arkiv och ibruktagandet av arkivet och för utgifter som föranleds av den aktör som på riksnivå ansvarar för den elektroniska arkivtjänsten. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att informationssamhällsprogrammet skall finansieras med anslaget. Genom anslaget stöds skapandet av ett nätverk för verksamhetsenheterna inom social- och hälsovården och utvecklingen av samfungerande datasystem vid den riksomfattande utbyggnaden av en smidig nätverksservice. Understöd betalas till kommuner, samkommuner och andra serviceproducenter. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken främja tillgång till service och servicekvalitet på lika villkor samt att stöda människors företagsamhet och möjligheter att bo kvar hemma och klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett jämlikt sätt i hela landet, bl.a. genom införandet av elektroniska hälsovårdsjänster för medborgarna. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro för arbetet med att definiera systemarkitekturen för det riksomfattande datasystemet för hälsooch sjukvården samt euro för organiserandet av en aktör som skall ansvara för informationsförvaltningen inom hälso- och sjukvården på riksnivå budget budget Statlig medfinansiering för social- och hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. År 2006 får nya beslut om beviljande av medel fattas till ett belopp av sammanlagt euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2005 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år Anslaget får användas för statlig medfinansiering av mål 1-, mål 2- och mål 3-program, gemenskapsinitiativen Equal, Interreg och Urban samt innovativa åtgärdsprojekt vilka finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten och får anslaget även användas för anställande av den tekniska hjälp och personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan. Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen. F ö r k l a r i n g : Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen. Avsikten är att sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget. Det beräknas att euro används för den statliga medfinansieringen i Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt och euro för den statliga medfinansieringen i Europeiska socialfondens projekt. Utgifter som användningen av bevillningsfullmakterna åsamkar staten (mn euro) Bevillningsfullmaktsår Sammanlagt Förbindelser ,638 3,195-7,833 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 Förbindelser år ,819 1,436 2,754 5,009 Sammanlagt 5,457 4,631 2,754 12,842 Den beräknade fördelningen av bevillningsfullmakten på fonder och program (mn euro) Mål 1 Mål 2 Mål 3 Gemenskapsinitiativ Sammanlagt Europeiska regionala utvecklingsfonden 0,476 0,004-0,489 0,969 Europeiska socialfonden 0,300 0,206 1,631 1,903 4,040 Sammanlagt 0,776 0,210 1,631 2,392 5, budget tilläggsb budget bokslut Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till finansiering av forskningsoch utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strategiska planering och beslutsfattande samt till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets verksamhetsområde. Anslaget får även användas till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner. Anslaget får användas till att avlöna personal motsvarande högst 18 årsverken. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att informationssamhällsprogrammet och sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget. Beräknad fördelning av anslaget enligt olika projekt Fortsättning och effektivering av pågående projekt Verkställande av det nationella projektet för tryggande av hälso- och sjukvården Verkställande av det nationella utvecklingsprogrammet för det sociala området Det riksomfattande programmet gällande olycksfall i arbetet Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Åtgärdsprogrammet för förebyggande av våld i närrelationer och i familjen Programmet Veto (sysselsättningsprogrammet) Utvecklande av en nationell elektronisk patientjournal (informationssamhällsprogrammet) Utveckling av hälsofrämjande motion Verkställande av alkoholprogrammet Projekt som gäller lagstiftningen om social- och hälsovårdstjänster Genomförande av verkställighetsplanen för Hälsa i arbetet 2015 Nationell medfinansiering i försäkringsverksamheten EU:s ramprogram och särskilda program Nationell medfinansiering i programmet DAPHNE Nationell medfinansiering i EU:s jämställdhetsprogram 2006 budget budget bokslut Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 Anslaget får användas till betalning av internationella organisationers medlemsavgifter, finansiella bidrag och utgifter för stödande av speciella program budget budget bokslut F ö r k l a r i n g : Ämbetsverkets primära uppgift 02. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes) följer upp och utvärderar social- och hälsovårdens verksamhet och utveckling, producerar, skaffar och vidarebefordrar inhemsk och internationell information och kunskap på området, upprätthåller offentlig och annan statistik, filer och register för området, bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet på området samt främjar och genomför utbildning på området. Enheten för internationellt utvecklingssamarbete (Hedec) vid Stakes producerar sakkunnigtjänster i anslutning till utvecklingssamarbetet inom det sociala området, hälsovården och befolkningsfrågor samt annat utlandsbistånd och fullföljer projekt inom detta område. Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen. Förändringar i verksamhetsmiljön En fortsatt positiv utveckling kan förväntas i fråga om det genomsnittliga välståndet och medellivslängden hos befolkningen i Finland. Bakom de ljusa utsikterna döljer sig dock även negativa utvecklingstrender. Den sociala utslagningen, som delvis är en följd av den svåra ekonomiska situationen på 1990-talet, har börjat anta allt långvarigare former och drabbar ofta även följande generationer. Den regionala och befolkningsgruppvisa fördelningen när det gäller välbefinnande och hälsa är fortfarande ojämn. Särskild orsak till oro med tanke på utslagningsutvecklingen vållar barns och ungas psykosociala problem samt det stora antalet äldre långtidsarbetslösa. Psykiska störningar framstår i allt högre grad som ett av de största folkhälsoproblemen. Förändringarna i världsekonomin och den övriga globala utvecklingen ger återverkningar på det finländska välståndet. EU-arbetskraftens fria rörlighet och annan immigration påverkar landets sociala och kulturella utveckling samt social- och hälsovårdssektorns behov av tjänster. Fluktuationerna i samhällsekonomin och särskilt den kommunala ekonomin gör det svårare att ordna lagstadgade bastjänster. Befolkningens flyttning inom landet rubbar den jämlika tillgången till tjänster såväl regionalt som lokalt. Teknologin inom hälso- och sjukvårdssektorn producerar ny utrustning, nya vårdmetoder och läkemedel, vilka alla har en benägenhet att öka kostnaderna för hälso- och sjukvården. Informations- och kommunikationsteknologin jämte nya tilllämpningar utvecklas kraftigt och underlättar bl.a. den ömsesidiga växelverkan mellan servicesystemen och medborgarna. De snabba förändringarna i arbetslivet och arbetsmiljöerna avspeglar sig kraftigt även i social- och hälsovårdssektorn, där arbetstagarna under de närmaste åren kommer att gå i pension i stor utsträckning och där arbetet är tungt, och detta kommer i sin tur att leda till arbetskraftsbrist om inte tillgången på yrkesutbildad personal börjar tryggas. Strategiska riktlinjer Stakes skall främja välfärd och hälsa samt arbeta för att garantera högklassiga och resultatrika social- och hälsovårdstjänster för hela befolkningen på lika grunder. I detta syfte producerar och förmedlar centralen information och kunnande inom social- och hälsovårdssektorn till beslutsfattarna och aktörerna på området. Stakes är en sakkunnigcentral inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och dess kärnfunktioner är forskning och utveckling samt dataarkiv och information. Stakes är toppinstansen när det gäller information och kunnande inom social- och hälsovårdssektorn. Den skapar nya kombinationer av forskning, utveckling, dataarkiv och information samt praxis för att utnyttja informationen. Stakes är en eftertraktad samarbetspartner både här hemma och även internationellt. I egenskap av samfund skall den sporra till kreativitet och samarbete. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 Centrala resultatmål År 2006 påverkas Stakes verksamhet i synnerhet av genomförandet och verkställandet av det nya regeringsprogrammet, de riksomfattande projekten för utvecklande av social- och hälsovården, folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 samt det nya mål- och verksamhetsprogrammet. Social- och hälsovårdsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården år Resultatmålen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och centralen ingår. Effektmål Stakes inriktar forsknings- och utvecklingsarbetet, informationsproduktionen samt upplysningen så att den stöder i synnerhet följande mål för social- och hälsovårdssektorn, vilka stöds av social- och hälsovårdsministeriets strategiska riktlinjer. Förhindra och lindra utslagning Stakes inriktar med hänsyn till ovan nämnda strategiska riktlinjer för social- och hälsovårdsministeriet sin verksamhet särskilt på att utveckla systemen för informationsstyrning samt informations- och statistiksystemen, på att stärka det regionala samarbetet inom hälso- och sjukvården samt på uppföljning och utvärdering av genomförandet och effektiviteten av kvalitetsrekommendationer och andra styrmedel. Processer och strukturer Stakes kärnfunktioner fungerar effektivt, ekonomiskt och kundinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Stakes organisation fungerar som en helhet och organisationsstrukturen stöder de strategiska riktlinjerna. Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Stakespersonalens aktionsberedskap och kunnande utvecklas i enlighet med centralens verksamhetsstrategi. Ledarskapet är kunnigt och inspirerande och det välbefinnande som personalen upplever i sitt arbete ökar och arbetsgivarbilden blir bättre. Resurser och ekonomi Stakes finansieringsstruktur 2004 utfall 2005 uppskattning 2006 uppskattning årsv årsv årsv. Omkostnadsanslag Företagsekonomiska prestationer Utomstående finansiering sammanlagt Övriga statliga ämbetsverk EU Övriga Sammanlagt Stakes finansieringsstruktur är under kontroll. De ekonomiska resurserna och personalresurserna fördelas i enlighet med de strategiska riktlinjerna. Personalplaneringen är långsiktig och personalens storlek och dess struktur motsvarar de strategiska riktlinjerna. Stakes fungerar på ett ekonomiskt och produktivt sätt. Användningen av budgetanslag för den avgiftsfria verksamheten enligt resultatområde utfall 2005 prognos 2006 uppskattning Resultatområde årsv årsv årsv. Tjänster Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 Välfärd StakesInformation Förvaltningstjänster Hedec ALKU Stiftelse Särkostnader sammanlagt Från budgeten Överföring från föregående år Reservationsanslag för avgiftsbelagd verksamhet Disponibelt sammanlagt Överföring till följande år Årsverkena inkluderar även samfinansierad och avgiftsbelagd verksamhet. Avgiftsbelagd verksamhet Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (företagsekonomiska prestationer, euro) 2004 bokslut 2005 budget 2006 budgetförslag Intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten intäkter av försäljningen av prestationer övriga intäkter Intäkter sammanlagt Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) Kostnadsmotsvarighet, % 104,3 104, Omkostnader för Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Anslaget får även användas till betalning av medlemsavgifter samt till betalning av utgifter för användningen av social- och hälsovårdens statistikdatabas och utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet som på uppdrag eller i form av gemensamma projekt bedrivs utanför Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. Anslaget får dessutom användas för statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning och till betalning av utgifter som verksamheten vid Stiftelsen för alkoholforskning åsamkar Forsknings- och utvecklingscentralen för socialoch hälsovården samt till betalning av understöd för kompletterande utbildning och utgifter för projekt som genomförs i utlandet. Anslaget får också användas till betalning av utgifter som Forsknings- och utbildningscentralen för social- och hälsovården åsamkas av ersättningar för verksamheten vid utbildningsrådgivningarna som betalas till kommunerna samt av redigeringen av handböcker i barnavård som delas ut som en del av moderskapsstödet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 F ö r k l a r i n g : Av anslaget har euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro på grund av övergången till ett nytt lönesystem. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) Vid dimensioneringen av anslaget har vidare som tillägg beaktats euro med anledning av utvidgningen av enheten för utvärdering av medicinsk metodik, och som avdrag euro i överföring till moment samt euro i överföring till moment utfall 2005 ordinarie budget 2006 budgetförslag Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförts överförts från föregående år överförts till följande år budget tilläggsb budget bokslut F ö r k l a r i n g : Ämbetsverkets primära uppgift 03. Arbetslöshetsnämnden Arbetslöshetsnämnden är första besvärsinstans i ärenden som gäller arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, medlemskap i arbetslöshetskassor, studiesociala förmåner för arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, alterneringsersättning, förmåner som utbildningsfonden beviljat och integrationsstöd samt i vissa lönegarantiärenden. Förändringar i verksamhetsmiljön År 2004 anhängiggjordes besvärsärenden. Det uppskattas att ca besvärsärenden anhängiggörs år 2005 och ca år Det ökade antalet ärenden som anhängiggörs beror såväl på den ekonomiska osäkerheten som på ändringar i lagstiftningen gällande utkomstskydd för arbetslösa. Det lagstiftningsreformer som genomförs åren 2005 och 2006 bedöms leda till en ökning av antalet besvärsärenden som anhängiggörs. Arbetslöshetsnämndens prestationer, dvs. beslut som meddelas med anledning av besvär, är avgiftsfria. Social- och hälsovårdsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för arbetslöshetsnämnden år Resultatmålen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår. Effektmål Arbetslöshetsnämnden främjar medborgarnas rättssäkerhet genom enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att avgörandena kvalitativt sett skall ligga på en sådan nivå att ändringsgraden vid försäkringsdomstolen i fråga om de beslut som arbetslöshetsnämnden har fattat med anledning av besvär kvarstår oförändrad, dvs. ca 12 % utfall prognos uppskattning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 Servicemål Behandlingstid för besvären (mån.) 4,1 4,5 4,5 Ändringsgrad vid försäkringsdomstolen % Produktivitet och lönsamhet Beslutspris (euro/avgörande) Produktiviteten av arbetet (avgöranden/ årsv.) Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Ett nytt lönesystem tas i bruk och inarbetas och effekterna av systemet följs upp. 21. Arbetslöshetsnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro på grund av övergången till det nya lönesystemet. F ö r k l a r i n g : Ämbetsverkets primära uppgift 04. Prövningsnämnden 2006 budget tilläggsb budget bokslut Prövningsnämnden är en nämndliknande besvärsinstans för socialförsäkringen, jämställbar med en specialdomstol, som är första besvärsinstans i folkpensionsärenden, i rehabiliteringsärenden som Folkpensionsanstalten behandlar, i ärenden som gäller allmänt bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare och särskilt stöd till invandrare samt högsta besvärsinstans i sjukförsäkringsärenden och i ärenden som gäller barnbidrag, stöd för hemvård och privatvård av barn, militärunderstöd och moderskapsunderstöd. Förändringar i verksamhetsmiljön År 2004 inkom besvärsskrifter till prövningsnämnden. Av besvären gällde av Folkpensionsanstalten avgjorda pensions-, vårdbidrags- och handikappstödsärenden, rehabiliteringsärenden, 906 sjukförsäkringsärenden, ärenden allmänt bostadsbidrag och 586 ärenden gällde mindre ärendekategorier. Antalet besvär år 2006 beräknas förbli på samma nivå. År 2004 avgjordes besvär. Inom lagstiftningen sker inga väsentliga förändringar under budgetåret. Social- och hälsovårdsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för prövningsnämnden år Resultatmålen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår. Effektmål Prövningsnämnden skall främja rättssäkerheten i frågor som gäller försörjningen genom att så snabbt som möjligt producera rätta, enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att ändringsgraden när det gäller sådana avgöranden av försäkringsdomstolen som innebär ändring av beslut som nämnden fattat med anledning av besvär skall bibehållas på nuvarande nivå och att antalet klagomål hålls på en låg nivå utfall prognos uppskattning Servicemål och servicekvalitet Behandlingstid för besvären (mån.) 7, Ändringsgrad vid försäkringsdomstolen % 16, Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Produktivitet och lönsamhet Beslutspris (euro/avgörande) Produktiviteten av arbetet (avgöranden/årsv.) Beslut som meddelas med anledning av besvär som anförts hos prövningsnämnden är avgiftsfria. Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Ett nytt lönesystem tas i bruk och inarbetas och effekterna av systemet följs upp. 21. Prövningsnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro på grund av övergången till det nya lönesystemet. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro som föranleds av anskaffningar och 05. Försäkringsinspektionen hyresutgifter i samband med den organisationsändring som genomförs den 1 januari De fem socialnämnderna vid Folkpensionsanstalten läggs ned och deras uppgifter överförs på prövningsnämnden budget tilläggsb budget bokslut F ö r k l a r i n g : Syftet med Försäkringsinspektionens verksamhet är att se till att pensions- och försäkringsbolagens verksamhet är solvent samt att förtroendet för försäkringsverksamheten bibehålls. Förändringar i verksamhetsmiljön Inom försäkringssektorn är Europeiska tillsynskommittén för försäkringar och tjänstepensioner (CEIOPS) en central aktör i fråga om det nya förfarande för beredning av regleringen som tagits i bruk i EU, och därför förutsätts av Försäkringsinspektionens tjänstemän ett alltmer aktivt deltagande i kommitténs och dess arbetsgruppers arbete. Tillämpandet av IAS-standarder från och med år 2005 medför betydande förändringar i redovisningspraxis för finländska försäkringsbolag. För Finlands vidkommande blir iakttagandet av IAS tillsvidare obligatoriskt endast vid uppgörande av koncernbokslut för de börsnoterade försäkringsbolagen och de övriga försäkringsbolagen får tillämpa standarden på frivillig basis vid uppgörande av koncernbokslut. Översynen av solvensbestämmelserna för försäkringsbolagen inom EU syftar till en grundlig revidering av solvensramarna så att de i större omfattning än för närvarande beaktar försäkringsbolagens risker. De nya solvenskraven torde enligt kommissionen tas i bruk år De strukturella förändringar som finanssektorn genomgår förutsätter förändringar i övervakningen av finans- och försäkringskonglomerat och kräver ett ännu tätare samarbete med Finansinspektionen samt med dem som utövar tillsyn över företag i försäkrings- och finansieringsbranschen i andra länder. Ändringarna i den reglering som gäller försäkringsrepresentanter och kompletterande fonderade pensionsskydd samt revideringen av lagen om försäkringsbolag förutsätter förändringar i Försäkringsinspektionens verksamhet. Strategiska riktlinjer Den strategi som Försäkringsinspektionens direktion godkänt den 26 oktober 2004 är som följer: 1. Vid solvenstillsynen skall Försäkringsinspektionen fokusera på tillsyn över de mest riskutsatta och de mest betydande aktörerna på området främja utvecklandet av tillsynsobjektens interna kontroll och riskhantering i hemlandet och i EU verka för att utveckla regleringen av försäkringsbolagens boksluts-, solvens- och placeringsverksamhet så att den i ännu högre grad än tidigare beaktar företagsverksamhetens risker. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 i samarbete med Finansinspektionen och utländska övervakare av försäkrings- och finansmarknaderna övervaka försäkrings- och finanskonglomerat. 2. Vid tillsynen över försäkringsmarknaderna skall Försäkringsinspektionen färsta särskild vikt vid kontrollen av att försäkringsvillkoren i konsumentförsäkringarna är lagenliga och att de lagstadgade skadeförsäkringarnas premier hålls på en tillräcklig och skälig nivå övervaka att marknadsförings-, förvaltnings- och ersättningspraxis motsvarar lagens bestämmelser och se till att marknadsföringen och informationen i fråga om sparförsäkringar är överskådlig övervaka försäkringsrepresentanternas verksamhet i enlighet med de revideringar som görs i lagstiftningen. 3. Försäkringsinspektionen ser till att dess verksamhet är överskådlig, säkerställer att kontrollprocesserna är funktionsdugliga, deltar i skapandet av gemensam tillsynspraxis för övervakare av försäkringsverksamhet inom EU och upprätthåller krisberedskap i samarbete med övriga tillsynsmyndigheter. 4. Försäkringsinspektionen säkerställer sin konkurrenskraft som arbetsgivare genom att utveckla sin tjänstelönestruktur, utbildar sin personal och beaktar härvid särskilt de kommande ändringarna i boksluts- och solvensbestämmelserna och den analysförmåga som krävs för tillsynen, samt är mån om personalens arbetsförmåga. 5. För att säkerställa att verksamheten är lönsam och effektiv dimensionerar Försäkringsinspektionen resurserna på ett sätt som motsvarar uppgifterna och riktar in tillsynen på prioritetsområden. Personalen uppmuntras till kostnadsmedvetenhet. Centrala resultatmål Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Försäkringsinspektionen år Närmare riktlinjer för resultatmålen ställs upp och preciseras i det resultatavtal som ministeriet och verket ingår. Effektmål Försäkringsinspektionen utövar tillsyn över och företar inspektioner vid försäkrings- och pensionsbolag och andra som verkar inom försäkringsbranschen på det sätt som lagstiftningen förutsätter och följer därvid den strategi som ämbetsverkets direktion godkänt. Vid tillsynen över efterlevnaden av IAS-standarderna i samband med uppgörande av bokslut befästs den praxis som etablerats för samarbetet mellan Försäkringsinspektionen och Finansinspektionen. Försäkringsinspektonen deltar i CEIOPS-kommitténs arbete i syfte att medverka till att kommitténs råd till kommissionen gör det möjligt för kommissonen att uppfylla sitt mål att senast i oktober 2006 färdigställa ett direktivförslag om en ram för tillsynen över försäkringsbolagens solvens som är ändamålsenlig och som baserar sig på riskanalys. Eftersom direktivet om försäkringsrepresentanter och om kompletterande pensionsskydd gör det möjligt att på basis av registrering i hemlandet utöva i direktiven avsedd verksamhet inom hela ESS deltar Försäkringsinspektionen i utarbetandet av en fungerande praxis för samarbetet inom tillsynen. Verket arbetar även för att utveckla de metoder som tillämpas i övervakningen av finans- och försäkringskonglomerat. Försäkringsinspektionen främjar överskådlighet i fråga om den marknadsföring och information som gäller sparförsäkringar, och samarbetar i detta syfte med Finansinspektionen och Konsumentverket. Processer och strukturer Försäkringsinspektionen utvecklar processerna för kontrollbesöken hos tillsynsobjekten. Ansökningar om registrering samt tillsynsobjektens ansökningar i övriga ärenden som kräver myndighetens tillstånd behandlas inom rimlig tid. Resurser och ekonomi Budgeten för Försäkringsinspektionen baserar sig på nettobudgetering och ämbetsverkets bruttoutgifter och bruttoinkomster har budgeterats under moment Den nettobudgeterade avgiftsbelagda verksamheten uppvisar inget överskott. Totala kostnader enligt grupper av tillsynsobjekt (1 000 euro) 2004 utfall 2005 uppskattning 2006 uppskattning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 Grupp av tillsynsobjekt %-andel %-andel %-andel 1. Livförsäkringsbolag , , ,8 2. Skadeförsäkringsbolag , , ,0 3. Arbetspensionsförsäkringsbolag , , ,6 4. Pensionsstiftelser och pensionskassor , , ,1 5. Övriga försäkringskassor 149 2, , ,9 6. Genom lag inrättade pensionsanstalter 32 0,6 43 0,7 40 0,6 6.a. Kommunernas pensionsförs., Statens pensionsfond och Kyrkans pensionsfond 108 2, , ,1 7. Pensionsskyddscentralen 12 0,2 16 0,3 15 0,2 8. Försäkringsföreningar 151 3, , ,8 9. Försäkringsmäklare 136 2, , ,6 9.a. Arbetslöshetskassor , , ,5 9.b. Arbetslösh.förs.fonden och Utbildningsfonden 15 0,3 26 0,4 19 0,3 10. Övriga tillsynsobjekt 20 0,4 30 0,5 26 0,4 Grupperna av tillsynsobjekt sammanlagt , , ,0 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) 2004 bokslut 2005 budget 2006 budgetförslag Intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten intäkter av försäljningen av prestationer övriga intäkter Intäkter sammanlagt Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) Kostnadsmotsvarighet, % Försäkringsinspektionen dimensionerar och fördelar resurserna på ett sätt som motsvarar uppgifterna genom att följa med på vilket sätt användningen av arbetstiden fördelar sig. Resurserna allokeras till prioritetsområden inom tillsynen genom utveckling av personalens arbetssätt och sakkunskap. Försäkringsinspektionens omkostnader hålls under kontroll genom att personalens kostnadsmedvetenhet ökas enligt ansvarsområde och grupp av tillsynsobjekt. Försäkringsinspektionen har förberett sig på att anställa ytterligare två personer, av vilka den ena skall sköta det nya försäkringsrepresentantregistret och den andra tilldelas tillsynsuppgifter. Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Personalen vidareutbildas enligt en plan som kan anpassas till såväl centrala som personliga behov. Försäkringsinspektionen ser samtidigt till att mera erfarna personer överför sitt kunnande till yngre arbetstagare. För att öka personalens motivation och engagemang utvecklar verket sitt ledningssystem genom ökad ledningsförmåga. För att försäkra sig om sin konkurrenskraft som arbetsgivare utvecklar Försäkringsinspektionen även olika former av stimulering och belöning. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

17 F ö r k l a r i n g : Ämbetsverkets primära uppgift 06. Rättsskyddscentralen för hälsovården Rättsskyddscentralen för hälsovården skall garantera kvaliteten på de hälsovårdstjänster som tillhandahålls medborgarna och patientsäkerheten genom att utöva tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Rättsskyddscentralen för hälsovården skall dessutom sköta de uppgifter som åläggs den enligt bestämmelser i lagstiftningen om avbrytande av havandeskap, sterilisering, rättspsykiatri, användning i medicinskt syfte av organ och vävnader, medicinsk forskning samt utredning av dödsorsak eller bestämmelser i annan lagstiftning och sådana andra uppgifter inom hälsooch sjukvården som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer. Förändringar i verksamhetsmiljön Antalet ärenden som inkommit till Rättsskyddscentralen för hälsovården för avgörande 2004 utfall 2005 prognos 2006 prognos 2005/2006 förändring, % Legitimering av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Registrering av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Antalet klagomål ,1 Utlåtanden om misstankar om fel i samband med vården ,2 Övriga tillsynsärenden ,6 Verksamheten vid Rättsskyddscentralen för hälsovården påverkas av hälso- och sjukvårdssystemets funktionalitet och den bild offentligheten har av det, befolkningens förväntningar samt anordnandet, utbudet och användningen av hälsotjänster. Rättskyddscentralens uppgifter påverkas i synnerhet av bl.a. förändringar i social- och hälsovårdens servicesystem, den ständiga utvecklingen av vårdformer och teknologi samt de verkningar den allt äldre befolkningsstrukturen och den stigande utbildningsnivån har på befolkningens uppträdande och de krav som ställs på servicen. De tilläggsresurser omfattande tio årsverken som Rättsskyddscentralen för hälsovården behöver för sina nuvarande tillsynsuppgifter sköts genom interna arrangemang inom förvaltningsområdet på så sätt att samtliga tilläggsresurser kommer att stå till rättsskyddsförvaltningens förfogande år Avsikten är att utvidgandet av rättsskyddscentralens behörighet till att omfatta hälso- och sjukvårdstillsyn och allokerandet av de tilläggsresurser omfattande sammanlagt 24 årsverken som detta kräver skall genomföras under åren De utvidgade funktionerna omfattar övervakning av organisationer inom den offentliga och den privata hälsovården samt styrning av tillsynen på länsnivå. Avsikten är att resurstilläggen görs genom interna omfördelningar inom förvaltningsområdet. Strategiska riktlinjer De viktigaste strategiska målen för Rättsskyddscentralen för hälsovården då det gäller tillsynen över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är att delta i utvecklandet av styrningen av och tillsynen över social- och hälsovårdsservicen i nära samarbete med särskilt social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet, övriga tillsynsmyndigheter, serviceproducenter och läroinrättningar i syfte att korrigera konstaterade olägenheter och förebygga oändamålsenliga verksamhetsmetoder samt utnyttja sådan information som inhämtats vid tillsynen. Rättsskyddscentralens egna verksamhetssätt och processer utvecklas så att de motsvarar de utmaningar som förändringarna i verksamhetsmiljön ställer på tillsynen. Rättsskyddscentralen deltar aktivt i behandlingen av ärenden som gäller internationell tillsyn och yrkesutbildade personers rörlighet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

18 I fråga om rättsmedicinska ärenden och tillståndsärenden är de viktigaste strategiska målen att upprätthålla en hög kvalitet på sinnesundersökningar och utlåtanden samt att behandla de tillståndsärenden som hör till rättsskyddscentralens uppgifter sakkunnigt och utan dröjsmål. Social- och hälsovårdsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för Rättsskyddscentralen för hälsovården för Resultatmålen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår. Effektmål Rättsskyddscentralen för hälsovården främjar medborgarnas rättsskydd genom att garantera att klagomål och andra tillsynsärenden gällande hälso- och sjukvården behandlas sakkunnigt och enligt god förvaltningssed vid rättsskyddscentralen. Rättsskyddscentralen för hälsovården främjar medborgarnas rättsskydd genom att garantera en sakkunnig och snabb behandling av rättsmedicinska ärenden vid rättsskyddscentralen. Rättsskyddscentralen för hälsovården effektiverar styrningen av informationen i syfte att förbättra effekten av tillsynen och förebygga praxis som äventyrar patientsäkerheten. Rättsskyddscentralen för hälsovården deltar med tillbudsstående resurser i sinnesundersökningar och i utvärdering av behovet att revidera och modernisera författningar och anvisningar i anknytning till vård av kriminalpatienter enligt mentalvårdslagen. Rättsskyddscentralen för hälsovården deltar i beredningen och genomförandet av nationell lagstiftning med anledning av ett nytt, under beredning varande, direktiv om erkännande av yrkeskompetensen inom EU. Processer och strukturer Servicemål De genomsnittliga behandlingstiderna för tillstånds- och tillsynsärenden som inkommer till Rättsskyddscentralen för hälsovården 2004 utfall 2005 mål 2006 mål 1. Tillstånd Legitimering av yrkesutbildade personer som avlagt sin examen i Finland 3 dgr 3 dgr 3 dgr ansökningar om tillstånd för avbrytande av havandeskap 5 dgr 5 dgr 5 dgr 2. Tillståndsärenden gällande yrkesutövning tillståndsärenden som avgörs utan ytterligare utredningar 14 dgr 14 dgr 14 dgr tillståndsärenden som kräver utlåtanden eller ytterligare utredningar, högst 90 dgr 90 dgr 90 dgr 3. Utlåtanden i ärenden som gäller sinnestillstånd (inkl. undersökningsperioden) 4 mån. 4 mån. 4 mån. 4. Tillsyn klagomål där en patient har avlidit 18 mån. 20 mån. 18 mån. övriga klagomålsärenden 18 mån. 20 mån. 18 mån. andra tillsynsärenden 24 mån. 26 mån. 24 mån. Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Rättsskyddscentralen för hälsovården förbättrar sin konkurrenskraft som arbetsgivare genom att utveckla personalstrukturen och resurserna på ett sätt som motsvarar de behov som verksamheten ställer. Personalens förutsättningar att orka i arbetslivet utreds. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

19 Resurser och ekonomi Produktivitet och lönsamhet Ämbetsverkets finansieringsstruktur och årsverken 2004 utfall 2005 mål 2006 mål årsv årsv årsv. Den bruttobudgeterade verksamheten , , ,0 Avgiftsbelagd verksamhet , , ,5 offentligrättsliga prestationer , , ,5 företagsekonomiska prestationer 22 (1/3) 32 (1/3) 31 (1/3) övriga intäkter ,0 Sammanlagt , , ,5 Anslag som överförts från föregående år Lönsamhet Budgeten för 2006 för Rättsskyddscentralen för hälsovården baserar sig på nettobudgetering för den avgiftsbelagda verksamhetens del. De inkomster som nettointäktsförs under omkostnadsmomentet är sådana tillstånds- och tillsynsavgifter som avses i lagen (1074/1992) och förordningen (1121/1992) om rättsskyddscentralen för hälsovården enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har bestämt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Dessutom betalar länsstyrelserna till Rättsskyddscentralen för hälsovården en andel av de tillstånds-, registrerings- och årsavgifter de uppbär som motsvarar de kostnader som rättsskyddscentralen förorsakas av upprätthållandet av ett register över privata tillhandahållare av service. Avsikten är att ett riksomfattande register skall tas i bruk från ingången av år En proposition om ärendet (RP 34/2005 rd) behandlas just nu i riksdagen. Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) 2004 bokslut 2005 budget 2006 budgetförslag Intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten intäkter av försäljningen av prestationer övriga intäkter Intäkter sammanlagt Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) Kostnadsmotsvarighet, % Omkostnader för Rättsskyddscentralen för hälsovården (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro som föranleds av resurstillägg som genomfördes genom interna arrangemang inom förvaltningsområdet. Av detta belopp är euro en överföring från moment och euro en överföring från moment I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om rättsskyddscentralen för hälsovården (1074/1992) och vissa andra lagar så, att uppgifterna vid Rättskyddscentralen för hälsovården utvidgas i syfte att Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19

20 förenhetliga styrningen av och tillsynen över systemet med hälsovårdstjänster. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) Utvidgandet av Rättscentralens för hälsovården behörighet till att omfatta hälso- och sjukvårdstillsyn och allokeringen av de tilläggsresurser som detta kräver genomförs stegvis genom interna arrangemang inom förvaltningsområdet utfall 2005 ordinarie budget 2006 budgetförslag Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförts överförts från föregående år 513 överförts till följande år budget tilläggsb budget bokslut Utgifter för sinnesundersökningar (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av statliga ersättningar enligt 32 i mentalvårdslagen (1116/1990) till Verksamhetens omfattning statens sinnessjukhus och sjukhusenheterna inom fångvårdsväsendet. Anslaget får också användas till betalning av ersättningar för utlåtanden som gäller sinnestillstånd och som Rättsskyddscentralen för hälsovården beställer. F ö r k l a r i n g : Målet för verksamheten är att garantera rättssäkerheten för personer som står åtalade för brott och att upprätthålla en hög kvalitet i fråga om utlåtanden om sinnesundersökningar utfall uppskattning uppskattning Utgifter, euro Antal sinnesundersökningar Euro/undersökning (kalkylerat genomsnitt) budget budget bokslut F ö r k l a r i n g : Ämbetsverkets primära uppgift 07. Institutet för arbetshygien Institutet för arbetshygien är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Institutet för arbetshygien är en forsknings- och sakkunniginrättning som främjar hälsa och säkerhet i arbetet samt arbetstagarnas balanserade medverkan i arbetslivet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20