RP 4/2007 rd. I denna proposition föreslås att polisförvaltningslagen
|
|
- Ingrid Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av polisförvaltningslagen och 1 i lagen om polisutbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att polisförvaltningslagen och lagen om polisutbildning skall ändras. Polisens datacentral dras in och i dess ställe inrättas Förvaltningens ITcentral (HALTIK). Den nya centralen skall betjäna hela inrikesförvaltningen. Bestämmelser om centralen utfärdas genom förordning av statsrådet. I denna proposition föreslås att bestämmelserna om Polisens datacentral skall strykas i lagarna. I propositionen ingår också bestämmelser om ställningen för de anställda som övergår till den nya ITcentralen. Lagarna avses träda i kraft den 1 mars ALLMÄN MOTIVERING 1 Nuläge Enligt 1 3 mom. i polisförvaltningslagen (110/1992) är Polisens datacentral en enhet under inrikesministeriet. Enligt 14 skall Polisens datacentral tillhandahålla de datatekniska tjänster som polisen behöver samt ansvara för de uppgifter som föreskrivits för centralen i fråga om polisens datasystem och register. Enligt paragrafen kan Polisens datacentral åta sig att sköta också andra dataadministrationsuppgifter inom den offentliga förvaltningen. Polisens datacentral bildades av den teknikenhet som hade verkat som en enhet vid inrikesministeriets polisavdelning och av enheten datatjänsten som hade verkat som en resultatenhet vid centralkriminalpolisen. Centralen inledde sin verksamhet vid ingången av 2000, till att börja med som en resultatenhet vid centralkriminalpolisen. Vid ingången av september 2002 blev Polisens datacentral inom polisförvaltningen ett ämbetsverk under inrikesministeriet. Till ämbetsverket överfördes de anställda från Polisens datacentral som verkat som en resultatenhet vid centralkriminalpolisen och från datateknikcentralerna som verkat under polisens länsledning. Polisens datacentral regionaliserades till Rovaniemi, men de regionala datateknikcentralerna fortsatte sin verksamhet som filialer till Polisens datacentral. Polisens datacentral har sitt huvudkontor i Rovaniemi. Dessutom har den 16 regionala verksamhetsställen i Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kouvola, Kuopio, Kuusamo, S:t Michel, Uleåborg, Brahestad, Nyslott, Vasa, Vanda, Varkaus, Tammerfors, Åbo och Ylivieska. Vid ingången av 2007 hade centralen totalt 175 anställda. Av dem arbetade 106 i Rovaniemi. Vid de övriga verksamhetsställena varierade antalet anställda mellan 1 och 20. Polisens datacentral levererar och samordnar informationssystemtjänsterna inom polisförvaltningen. Centralen svarar för polisens dataadministration i enlighet med polisens dataadministrationsstrategi och de mål och principer om vilka avtalats med polisens högsta ledning. Den har det övergripande ansvaret för polisens dataadministration och ITfunktioner med tillhörande serviceproduktion, de regionala IT-tjänsterna medräknade. Polisens datacentral kan åta sig även andra dataadministrationsuppgifter än sådana som direkt hör samman med polisförvaltningen. Avsikten har varit att bidra till att förbättra kostnadseffektiviteten hos statens informa
2 2 tionsförvaltning. Samtidigt har man främjat informationsförvaltningssamarbetet med myndighetsintressentgrupper som står polisen nära. Polisens datacentral har bl.a. redan länge samarbetat med inrikesministeriet, gränsbevakningsväsendet och tullväsendet. Myndigheterna har erbjudits möjlighet att använda informationssystem som i hög grad gagnar deras verksamhet, eller informationssystemen har försetts med egna åtkomsträttighetsblock på basis av avtal. Å andra sidan har Polisens datacentral bedrivit samarbete också direkt i form av myndighetssamarbete enligt serviceprincipen. De faktiska utgifterna har då finansierats med den ramfinansiering som anvisats för Polisens datacentral. I egenskap av en central IT-enhet för myndigheterna med ansvar för den inre säkerheten har Polisens datacentral erbjudit olika myndigheter möjlighet att placera servrar i datacentralens tekniska utrymmen för anläggningar och i förekommande fall möjliggjort den tekniska underhållsservice som behövs för dessa. Dessutom upprätthåller datacentralen ett stamnät för hela inrikesförvaltningssektorn, vilket innebär att olika datanät kan fungera inom hela området för inrikesförvaltningen. Det integrerade informationssystem som Polisens datacentral har planerat och driver har erbjudit polisen och andra myndigheter med ansvar för den inre säkerheten ett kostnadseffektivt verktyg för att använda registren vid fullgörandet av lagstadgade uppgifter. Med hänsyn till de ovan nämnda tjänsterna är datacentralen en leverantör av informationsinnehåll som distribuerar, tar emot och förmedlar information bland myndigheterna med ansvar för den inre säkerheten. I statens IT-strategi (Statsrådets principbeslut av den 15 juni 2006 om utvecklande av IT-verksamheten inom statsförvaltningen) utstakas att för att stödja de allmänna verksamhetsbetingelserna för de valda utvecklingsprogrammen kommer Statens ITserviceenhet att inleda sin verksamhet. Enligt rapporten om inrättandet av Statens ITservicecentral är målet att servicecentralen skall tillhandahålla för alla kunder gemensamma IT-tjänster för statskoncernens kunder till självkostnadspris. Rapporten har sänts för utlåtande. 2 Föreslagna ändringar I denna proposition föreslås sådana ändringar i den gällande lagstiftningen som är nödvändiga för inrättandet av och verksamheten vid den nya centralen Förvaltningens IT-central (HALTIK; nedan även ITcentralen). Målet är att för inrikesförvaltningen utgående från Polisens datacentral och med en breddning av dess uppgiftsområde inrätta en ny gemensam IT-central inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Den nya centralen skall enligt beställar utförar-modellen ansvara för tillhandahållandet av ITbastjänster, IT-relaterade sakkunnigtjänster och säkerhetsklustertjänster. Tillhandahållandet av tjänster skall basera sig på serviceavtal mellan IT-centralen och de ämbetsverk som är kunder. Målet är att den nya centralen skall inleda sin verksamhet den 1 mars Enligt finansministeriets delbetänkande av den 29 april 2005 om konkreta åtgärder som krävs för inrättandet av servicecentraler innebär en servicecentral ett produktionssätt där funktioner, kunnande och infrastruktur som stödjer kärnverksamheten sammanförs, varvid de egentliga kärnuppgifterna kvarstår i den ursprungliga organisationen. Verksamheten baserar sig på produktifierade tjänster, enhetliga produktionsprocesser och utnyttjande av informationsteknologi som stödjer verksamheten. En servicecentral bör kunna växa så att faktiska skalfördelar uppnås. Arrangemanget tryggar tillgången på service, gör det möjligt att utöka expertisen samt tryggar en hög kvalitetsnivå på tjänsterna och bättre produktivitet än tidigare. Styrningen av servicecentralen baserar sig på kundstyrning. Statens servicecentraler är statliga ämbetsverk som producerar stödtjänster för statliga ämbetsverk och inrättningar. En servicecentral bildas genom att ekonomiförvaltningsuppgifter och personaladministrativa uppgifter från ministerierna och ämbetsverken på servicecentralens verksamhetsort och övriga regioner samlas inom en enda organisation. Ett ämbetsverk som avstår från att utföra stöduppgifter som eget arbete blir kund hos servicecentralen. Till servicecentralen överförs också för uppgifterna behövliga personalresurser och övriga resurser från de äm-
3 3 betsverk som blir kunder hos servicecentralen. Det ämbetsverk som använder centralens tjänster (kundämbetsverket) och det ministerium som styr kunden ansvarar för att personalbehovet anpassas till den effektiviserade verksamheten. Statens servicecentraler bildar ett nätverk vars verksamhetssätt, processer och informationssystem också i fortsättningen utvecklas på ett samordnat sätt i enlighet med enhetliga, gemensamma och kompatibla system och arkitekturer. Under de senaste åren har ämbetsverk av typen statens servicecentral inrättats för olika förvaltningsområden i första hand för att ha hand om uppgifter inom ekonomiförvaltning och personaladministration. Inrikesförvaltningens servicecentral, som producerar personal-, ekonomi- och telefonväxelstödtjänster samt andra förvaltningens stödtjänster för förvaltningsområdet och även för andra statliga ämbetsverk och inrättningar, inledde sin verksamhet den 1 juli För justitieministeriets förvaltningsområde inrättades justitieförvaltningens datateknikcentral, som inledde sin verksamhet vid ingången av Centralen för försvarsmaktens ledarskapssystem inledde sin verksamhet vid ingången av Vid sidan om övriga tjänster producerar centralen IT-bastjänster för sitt förvaltningsområde. Målet med inrättandet av Förvaltningens IT-central är att revidera och förenhetliga de nuvarande processerna för informationsadministration. Samtidigt ställs nya centraliserat producerade tjänster till förfogande för förvaltningsområdet. Förenhetligade verksamhetssätt gör det också möjligt att förbättra servicenivån. Under den inledande fasen av verksamheten kommer IT-centralen att tillhandahålla åtminstone följande tjänster för hela inrikesministeriets förvaltningsområde: installationer av arbetsstationer med program, underhåll av arbetsstationer och periferienheter, närstöd, styrning av domänen eller domänerna samt installationer, underhåll och service av utskrifts- och resursservrarna. Likaså skall centralen på ett centraliserat sätt producera underhålls-, hanterings- och övervakningstjänster för e-posttjänster samt underhålls-, hanterings- och övervakningstjänster för webbaserade tjänster. Centralens tjänster omfattar också hanteringstjänster som gäller åtkomsträttigheter till förvaltningsområdets system samt underhåll och övervakning av lokalnätet och dess aktivutrustning. Avsikten är att de sistnämnda tjänsterna skall tillhandahållas hela inrikesministeriets förvaltningsområde under Den mängd tjänster som IT-centralen producerar bör öka på ett behärskat sätt efter det att verksamheten har inletts. Redan för närvarande kan Polisens datacentral åta sig att sköta också andra än polisens dataadministrationsuppgifter inom inrikesförvaltningen och även i vidare kretsar inom den offentliga förvaltningen. Detta gör det möjligt att ingå serviceavtal med Polisens datacentral redan innan verksamheten vid den nya IT-centralen inleds. Efter lagens ikraftträdande överförs ansvaret för serviceavtalen på IT-centralen. Närmare bestämmelser om den nya ITcentralen skall utfärdas genom den förordning av statsrådet som föreslås bli utfärdad om centralen. Centralen skall i enlighet med serviceavtal producera data- och kommunikationstekniska utvecklings-, sakkunnig-, datasäkerhets-, produktions-, upphandlings-, rapporterings-, utbildnings-, och stödtjänster för inrikesministeriet och dess förvaltningsområde. Dessutom skall centralen på basis av serviceavtal kunna producera motsvarande tjänster också för andra statliga ämbetsverk och inrättningar. Till de nämnda tjänsterna hör dock inte t.ex. sådana upphandlingstjänster som hör till upphandlingar som med stöd av 22 a i lagen om statsbudgeten (423/1988) genomförs genom samordnad upphandling. Centralen skall dessutom producera tjänster som gäller förvaltningsområdets informationssystem, datakommunikationstjänster och register och som särskilt föreskrivits för den i lagstiftningen eller genom inrikesministeriets beslut. I alla tjänster som produceras skall särskilt avseende fästas vid datasäkerhetsaspekter. När Förvaltningens IT-central inrättas kommer hänsyn också att tas till riktlinjerna samt utvecklingsmålen och utvecklingsprojekten enligt statsrådets principbeslut av den 15 juni 2006 om utvecklande av ITverksamheten inom statsförvaltningen. Avsikten är att statens gemensamma IT-tjänster
4 4 skall produceras vid Statens ITservicecentral. När serviceutbudet vid Statens IT-servicecentral utvecklas kommer ämbetsverken inom förvaltningsområdena och också IT-serviceenheterna att börja använda de gemensamma tjänster som den tillhandahåller, såsom IT-bastjänster. Om det konstateras att en viss tjänst vid en enskild ITservicecentral lämpar sig för hela statsförvaltningen, skall tjänsten produceras vid Statens IT-central. Detta kan bli verklighet efter IT-serviceenheterna inom förvaltningsområdet skall i högre grad koncentrera sig på att upprätthålla och utveckla ITsystemen inom kärnverksamheten. IT-centralen skall ha hand om alla polisens datasystem och register som Polisens datacentral för närvarande ansvarar för samt de datatekniska tjänster som den producerar för polisen. Under det inledande skedet av verksamheten skall IT-centralen ha uppgifter som gäller upprätthållande och utveckling av kärnsystemen inom inrikesförvaltningen. Om Förvaltningens IT-central anses vara den bästa producenten av en viss IT-bastjänst, skall frågan om produktionen av tjänsten avgöras som ett separat ärende tillsammans med finansministeriet. 3 Propositionens konsekvenser 3.1 Ekonomiska konsekvenser När den nya Förvaltningens IT-central inrättas utifrån den nuvarande Polisens datacentral utvecklas resultatstyrningen av informationsadministrationen inom förvaltningsområdet, förenhetligas de nuvarande processerna för informationsadministration och ställs nya centraliserat producerade tjänster till förfogande för hela förvaltningsområdet med beaktande av de gemensamma ITtjänster för hela statsförvaltningen som utformas i enlighet med statsrådets IT-beslut. För utveckling av centralens tjänster förutsätts också att serviceproduktionsmodeller införs och kostnadsberäkningen vidareutvecklas. De IT-uppgifter som för närvarande sköts vid förvaltningsområdets ämbetsverk inom inrikesministeriets ansvarsområde sammanförs vid den gemensamma ITcentralen för förvaltningsområdet. I fråga om IT-bastjänsterna beräknas åtgärderna medföra en total kostnadsbesparing om procent fram till 2011 i jämförelse med situationen Den finansiella modellen för det nya ämbetsverket skall efter en övergångsperiod basera sig på avgifter. Utgångspunkten är att centralens verksamhet i tre års tid, , skall finansieras med ett anslag inom den ram som gäller inrikesförvaltningen. Detta innebär överföringar av anslag från ministeriets och olika ämbetsverks moment till momentet för den nya centralen. Inom förvaltningsområdet kommer anslag att överföras till ett belopp av ca euro år Under de följande åren ökar överföringsbeloppen i motsvarighet till genomförandet av personalförflyttningarna. Målet är att de personer som förflyttas och anslagen skall motsvara varandra reellt och tidsmässigt. Den nya IT-centralen skall i enlighet med beställar utförar-modellen verka på basis av serviceavtal och som ett nettobudgeterat ämbetsverk. Den ramfinansiering som behövs för centralens verksamhet kommer inte längre att behövas efter 2010 när det sker en övergång till helt avgiftsbelagd verksamhet. Den totala finansieringen av centralen under perioden baserar sig på preliminära utredningar och beskriver den framtida verksamhetens totala volym. I egenskap av en av statens servicecentraler kommer IT-centralen att producera tjänster för statliga ämbetsverk. Kunderna består av ämbetsverk inom inrikesförvaltningen och av andra aktörer med ansvar för den inre säkerheten, t.ex. tullväsendet. Dessutom kan andra ämbetsverk eller inrättningar inom olika förvaltningsområden vara kunder hos ITcentralen. IT-centralen kommer inte att ha kunder utanför budgetekonomin. Den har därmed en in house-ställning, vilket innebär att kunderna inte behöver konkurrensutsätta sin upphandling av tjänster. Polisens datacentral är redan nu en viktig tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster för säkerhetsmyndigheterna. Detta har möjliggjort besparingar i planerings- och utvecklingskostnaderna för systemen. Utvecklingen fortgår och stärks genom att IT-centralen inrättas. Den
5 5 möjliggör ekonomiska och operativa synergifördelar inom säkerhetsmyndigheternas informations- och kommunikationstekniska forsknings-, testnings-, underhålls- och utvecklingsuppdrag. IT-centralen kan också i förekommande fall anskaffa, ha hand om och utveckla informationssystem för inrikesförvaltningen och även för andra myndigheter. Utvecklingen och genomförandet av centralens upphandlingsverksamhet skall ordnas så att upphandlingarna och tillhandahållandet av upphandlingstjänster inte överlappar med den övriga upphandlingsverksamheten inom statsförvaltningen. IT-centralen skall inte vara någon egentlig inköpscentral och skall inte tillhandahålla sådana upphandlingstjänster där konkurrensutsättningen inte genomförs av enheter inom statsförvaltningen utan av en samordnad upphandlare på koncernnivå, såsom statens enhet för kollektiv upphandling Hansel Ab. Enligt finansministeriets delbetänkande om konkreta åtgärder som krävs för inrättande av servicecentraler skall för en IT-centrals tjänster tas ut en avgift hos beställaren efter en övergångsperiod. Avgiften baserar sig på kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsterna (självkostnadspris). Målet är att de anslag som beviljats servicecentralen och de avgifter den tar ut för tjänsterna skall täcka kostnaderna för tillhandahållandet och utvecklingen av tjänsterna. Utöver IT-basuppgifterna kan IT-centralen ha hand om register och informationssystem för olika myndigheter inom förvaltningsområdet, antingen utifrån lagstiftning eller utifrån avtal. I serviceavtalen beskrivs ITcentralens roll som serviceproducent och kundämbetsverkets roll som beställare och registeransvarig. I avtalet beskrivs likaså parternas ansvarsområden och skyldigheter, tjänsternas kvalitetsnivåer samt sätten för att genomföra dataskydd och datasäkerhet liksom hur kontakterna upprätthålls och rapporteringen genomförs. De prestationer som IT-centralen tillhandahåller de ämbetsverk och inrättningar som använder centralens tjänster är avgiftsbelagda prestationer för vilka tas ut ett belopp som motsvarar IT-centralens totala kostnader för prestationen (självkostnadsvärde). Den avgift som tas ut för enskilda prestationer fastslås närmare i de serviceavtal som ingås med de ämbetsverk och inrättningar som använder centralens tjänster. I enlighet med beställar utförar-modellen skall den beställare som ingått serviceavtalet betala de kostnader som informationssystemen medför. Frågan om huruvida registeruppgifter skall fås mot avgift eller avgiftsfritt skall basera sig på lagstiftning eller ömsesidiga avtal. IT-centralen skall därmed inte ha rätt att ta ut avgifter för registeruppgifter, om inte något annat har bestämts eller avtalats. IT-centralen skall likväl ha rätt att ta ut kostnaderna för upprättandet och underhållet av en teknisk anslutning, om centralen tillhandahåller en sådan tjänst. 3.2 Konsekvenser för myndigheterna I regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering har utstakats att de centrala uppgifterna för utvecklande av förvaltningen koncentreras till finansministeriet. Till finansministeriet överförs från inrikesministeriet bl.a. från avdelningen för utveckling av regioner och offentlig förvaltning enheten för regional- och lokalförvaltning och dess uppgifter. Det innebär att anställda som har hand om grundläggande datateknik vid länsstyrelserna, magistraterna och Befolkningsregistercentralen inte förflyttas till IT-centralen så som tillhörande inrikesministeriets förvaltningsområde. Till inrikesministeriet överförs däremot från arbetsministeriet de helheter, anställda och organ som ansvarar för invandring och integration. Genom serviceavtal skall IT-centralen kunna producera tjänster också för andra statliga ämbetsverk och inrättningar. Polisens datacentral skall inte längre ingå i polisförvaltningens organisation, utan ITcentralen som betjänar hela förvaltningsområdet skall verka inom inrikesministeriets resultatstyrning. Inrättandet av ämbetsverket har därmed konsekvenser också för resultatstyrningssystemet och serviceavtalen. Inrättandet av centralen har inte några konsekvenser för internationella fördrag som hänför sig till Polisens datacentrals ansvarsområde och som är förpliktande för Finland, såsom beslutet och förordningen om den andra generationen av Schengens informationssystem.
6 6 Konsekvenser i fråga om organisation På samma sätt som den nuvarande Polisens datacentral skall den nya centralen ha sitt huvudkontor i Rovaniemi. IT-centralen skall ha flera filialer på samma sätt som enligt den nuvarande organisationen för Polisens datacentral. Vid placeringen av de anställda som har hand om de ADB-närstödtjänster som centralen tillhandahåller skall hänsyn tas till IT-centralens verksamhetssätt och närheten till de kundämbetsverk som stödet gäller, vilket garanterar ämbetsverkens funktion och servicenivå. Verksamheten kommer på många punkter att basera sig på gemensamma elektroniska tjänster och ett arbetssätt i nätverk. Konsekvenser i fråga om personal Vid Polisens datacentral arbetar för närvarande 175 personer, av vilka 106 finns i Rovaniemi och de övriga vid ämbetsverkets olika verksamhetsställen. Det har beräknats att antalet anställda vid det nya ämbetsverket kommer att öka till ca 260 fram till Av dem kommer ca 150 att arbeta i Rovaniemi och de övriga vid regionala verksamhetsställen. När ämbetsverket inrättas kommer alla de 175 tjänsterna vid Polisens datacentral att överföras till IT-centralen med stöd av en lagbestämmelse. För skötseln av uppgifterna överförs till IT-centralen dessutom ca 85 tjänster från andra delar av inrikesministeriets förvaltningsområde. Överföringarna genomförs genom inrikesministeriets beslut stegvis för varje ämbetsverk fram till utgången av Samtidigt stöds också eventuell frivillig flyttningsvilja genom att det informeras om t.ex. lediga tjänster vid Polisens datacentral. Förflyttningarna berör närmast sådana anställda inom inrikesministeriets förvaltningsområde som utför IT-basuppgifter. Exempel på uppgifter av detta slag är installationer av arbetsstationer med program, underhåll av arbetsstationer och periferienheter, närstöd, styrning av domänen eller domänerna samt installationer, underhåll och service av utskrifts- och resursservrarna. Likaså skall centralen på ett centraliserat sätt producera underhålls-, hanterings- och övervakningstjänster för e-posttjänster samt underhålls-, hanterings- och övervakningstjänster för webbaserade tjänster. Omorganisering och centralisering av produktionen av grundläggande datateknik inom inrikesförvaltningssektorn hör till propositionens viktigaste mål för verksamheten. Till IT-centralen kommer att förflyttas personer från hela inrikesförvaltningen. Det har beräknats att de största personalförflyttningarna berör de anställda som har hand om IT-basuppgifter vid de stora polisinrättningarna och inom gränsbevakningsväsendet samt IT-uppgifter vid Nödcentralsverket. Att IT-basuppgifterna inom inrikesministeriets förvaltningsområde koncentreras till att utföras endast av IT-centralen är jämförbar med en situation där uppgifterna för en statlig verksamhetsenhet överförs på en annan statlig verksamhetsenhet och personalen förflyttas till den nya enheten. Målet med den föreslagna bestämmelsen är inte bara att trygga att IT-centralen i rätt tid får sådan tillräcklig och yrkeskunnig personal som den behöver utan också att säkerställa att inrättandet av centralen bidrar till en sådan ökning av produktiviteten som stödjer genomförandet av statsförvaltningens produktivitetsprogram. Det finns därmed vägande skäl för bestämmelsen. Bestämmelsen har också personalpolitiskt sett avgränsats ändamålsenligt, både beträffande den personal som berörs och i fråga om bestämmelsens tidsmässiga användbarhet. Då förflyttningsskyldigheten begränsas till pendlingsregionen motsvarar bestämmelsen också det mål som uppställts i statsrådets principbeslut, dvs. att huvudregeln är att uppgifter tas emot inom pendlingsregionen. Bestämmelsen ger inrikesministeriet möjlighet att överföra de tjänster och uppgifter samt förflytta de personer som slagits fast i bestämmelsen, men ålägger inte inrikesministeriet att göra det. Därmed kvarstår prövningsrätt för beslutsfattaren. När det gäller personalförflyttningar skall ämbetsverken inom utsatt tid förelägga inrikesministeriet en angiven tidtabell enligt vilken ämbetsverket börja använda de gemensamma tjänsterna samt uppgifter om antalet personer som förflyttas till IT-centralen. Besluten fattas för varje ämbetsverk och perso-
7 7 nalen vid ämbetsverken tar aktivt del i processen. Det skall också finnas en personalkoordinator som verkar som ett stöd i processen. Organiseringen av IT-centralen utformas så att den stödjer ett verksamhetssätt enligt beställar-utförar-modellen och möjliggör serviceproduktion med kunden i blickfånget. Eftersom det handlar om att inleda verksamhet som i betydande grad avviker från den tidigare verksamheten, kommer det att inrättas nya tjänster för ledaruppgifterna vid IT-centralen som en servicecentral. Med dessa ledartjänster avses en direktörstjänst och tjänster som resultatenhetschefer med ledarskapsansvar. Ledartjänsterna vid det nya ämbetsverket kommer att tillsättas genom offentligt ansökningsförfarande. Till en början tillsätts tjänsten som direktör för ämbetsverket. När de nya ledartjänsterna tillsätts första gången kommer personerna att utnämnas av inrikesministeriet. Tjänsterna som dataadministrationsdirektör och resultatenhetschefer med ledarskapsansvar vid Polisens datacentral indras direkt med stöd av lagen när den träder i kraft. Innehavarna av de tjänster som indras garanteras uppgifter som motsvarar deras yrkesskicklighet och förmåga, om de inte utnämns till ledartjänster vid IT-centralen. Om en innehavare av en tjänst som indras inte samtycker till att ta emot den tjänst som bjuds ut, skall 27 i statstjänstemannalagen (750/1994) samt riktlinjerna enligt statsrådets principbeslut om ordnande av statsanställdas ställning vid organisationsförändringar tilllämpas på personen i fråga. Med undantag för de ovan nämnda ledartjänsterna behåller de anställda som övergår till Förvaltningens IT-central de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Det innebär att lönen och de övriga anställningsvillkoren, t.ex. pensionsrättigheterna, för de anställda som överförs kvarstår oförändrade. Detta gäller också t.ex. de tjänster som polismän som överförs. När ITcentralen har inlett sin verksamhet börjar den också bereda ett nytt gemensamt lönesystem. Nödcentralsverket har ingått en avsiktsförklaring med Polisens datacentral om att dataadministrationsuppgifterna vid Nödcentralsverket i större omfattning än IT-bastjänsterna skall överföras på IT-centralen. När den nya lagen träder i kraft överförs tjänsterna som systemexperter och systemstödpersoner inom Nödcentralsverkets dataadministration samt förflyttas de personer som innehar tjänsterna till IT-centralen. Det har beräknats att 18 tjänster överförs. Tjänstemannens samtycke skall inte behövas för överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning, förutom när tjänsten överförs till en annan pendlingsregion. Anställda som övergår skall behålla de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Dataadministrationsledningen och de som ger utbildning i användningen av det operativa informationssystemet skall bli kvar vid Nödcentralsverket. Personalförflyttningarna beträffande Landsbygdsverket, som inrättades 2006, och Järnvägsverket, som inrättades 2005, genomfördes enligt den ovan beskrivna principen. Med stöd av en uttrycklig bestämmelse i lag behöll de anställda som övergick till uppgifter vid de nya ämbetsverken de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gällde enligt villkoren i deras anställningsförhållande. I fråga om dem som förflyttas till ITcentralen och till en anställning vid den iakttas dessutom statsrådets principbeslut av den 23 mars 2006 om ordnande av statsanställdas ställning vid organisationsförändringar (FM 9/01/2006) samt tillämpningsanvisningarna av den 4 april Enligt anvisningarna gäller att då en statlig verksamhetsenhet upphör och uppgifterna överförs till en annan statlig verksamhetsenhet, övergår personalen i denna enhets tjänst. När uppgifterna regionaliseras skall på personalens ställning tilllämpas inte bara det ovan nämnda principbeslutet utan också de personalpolitiska principer som enligt beslut skall tillämpas i samband med regionaliseringsprojekt inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Det sistnämnda gäller också inrikesförvaltningens personal utanför huvudstadsregionen. I samband med inrättandet av IT-centralen utformas också projektvisa personalpolitiska principer som preciserar det ovan nämnda principbeslutet.
8 8 4 Beredningen av propositionen Den grundläggande beredningen av propositionen har utförts som tjänsteuppdrag inom det av inrikesministeriet tillsatta projektet för inrättande av en gemensam IT-central för inrikesministeriets förvaltningsområde. Utlåtanden om utkastet till propositionen begärdes av finansministeriet, justitieministeriet, handels- och industriministeriet, försvarsministeriet, Dataombudsmannens byrå, justitieförvaltningens datateknikcentral, Tullstyrelsen, Nödcentralsverket, Gränsbevakningsväsendet, Centralen för försvarsmaktens ledarskapssystem, Hansel Ab, polisens länsledningar, polisinrättningen i Helsingfors härad, centralkriminalpolisen, skyddspolisen, rörliga polisen, Polisens teknikcentral, Polisens datacentral, Polisskolan, Polisyrkeshögskolan, förvaltningsenheten vid inrikesministeriet, avdelningen för utveckling av regioner och offentlig förvaltning, polisavdelningens enhet för polisverksamhet, förvaltningsenhet och planerings- och ekonomienhet, gränsbevakningsavdelningen och räddningsavdelningen vid ministeriet, länsstyrelserna, Utlänningsverket, Befolkningsregistercentralen, Finlands Polisorganisationers Förbund rf, Poliisi-, ulosotto-, syyttäjä- ja maistraattilakimiesten edunvalvontajärjestö PUSH ry, Löntagarorganisationen Pardia rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, FOSU rf, Seteli ry, Rajavartioliitto ry och Sjöbevakningsförbundet rf. I utlåtandena förhöll sig remissinstanserna positivt till målen med propositionen. I många utlåtanden fästes avseende vid att personalens ställning bör tryggas. På basis av utlåtandena preciserades bl.a. IT-centralens uppgiftsbestämning. Det har gjorts ett sammandrag över utlåtandena. 5 Samband med andra propositioner Vid inrikesministeriets bereds ett projekt för ändring av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003). I denna proposition föreslås därför inte några ändringar av 15 i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. I paragrafen nämns Polisens datacentral. Ändringen av paragrafen samt eventuella andra behov av att ändra lagen på grund av att IT-centralen inte hör till polisens organisation genomförs genom den proposition som gäller lagen. Avsikten är att propositionen skall överlämnas till riksdagen under DETALJMOTIVERING 1 Lagförslag 1.1 Polisförvaltningslagen 1. Polisförvaltningen och polisenheterna. Det föreslås att 3 mom., där enheterna under ministeriet räknas upp, ändras så att omnämnandet av Polisens datacentral stryks. Den IT-central som föreslås bli inrättad hör inte till polisens organisation. Det föreslås att bestämmelser om IT-centralen skall utfärdas genom en särskild förordning av statsrådet. 14. Polisens datacentral. Det föreslås att paragrafen upphävs. Enligt den gällande bestämmelsen skall Polisens datacentral tillhandahålla de datatekniska tjänster som polisen behöver samt ansvara för de uppgifter som föreskrivits för centralen i fråga om polisens datasystem och register. Enligt paragrafen kan Polisens datacentral dessutom åta sig att sköta också andra dataadministrationsuppgifter inom den offentliga förvaltningen. I produktivitetsprogrammet för inrikesministeriets förvaltningsområde har det utstakats att det utgående från Polisens datacentral skall inrättas en gemensam IT-central för inrikesförvaltningen, vilken vid behov i större utsträckning än för närvarande kan producera tjänster även för andra myndigheter. Den nya
9 9 centralen skall ha hand om alla polisens datasystem och register som Polisens datacentral för närvarande ansvarar för samt de datatekniska tjänster som den producerar för polisen. IT-centralen skall också i fortsättningen så som avses i 32 2 mom. i personuppgiftslagen (523/1999) och i 26 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) kunna utföra motsvarande uppgifter för olika registeransvariga inom inrikesförvaltningen och under deras ansvar och enligt deras anvisningar. För polisförvaltningens vidkommande kan detta i förekommande fall säkerställas genom att en bestämmelse tas in i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. 1.2 Lagen om polisutbildning 1. Enhet som ansvarar för polisutbildningen. Enligt 3 mom. gäller att de riksomfattande enheterna inom polisen, Polisens datacentral och de polisenheter som polisens högsta ledning särskilt förordnar, för sin del inom sitt eget verksamhetsområde svarar för utvecklandet och ordnandet av utbildningen på riksomfattande och regional nivå samt för forskningsverksamheten. Det föreslås att omnämnandet av Polisens datacentral stryks i momentet. Enligt 2 i lagen om polisutbildning (68/2005) ordnar polisläroinrättningarna och i fortsättningen Polisyrkeshögskolan förutom polisutbildning också annan utbildning inom säkerhetsbranschen. Enligt 9 i statsrådets förordning om polisutbildning (283/2005) gäller att utifrån de riktlinjer som polisens högsta ledning dragit upp kan även andra än sådana som hör till polisens personal antas till studierna. Bestämmelserna gäller antagning till examensinriktad utbildning. Vid läroinrättningarna ordnas dessutom bl.a. kursutbud för intressegrupper. IT-centralen kan särskilt komma överens om deltagandet i sådana kurser. Dessutom skall IT-centralen också själv producera utbildningstjänster för inrikesministeriet och övriga ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet enligt vad som särskilt överenskoms i serviceavtalen. 2 Närmare bestämmelser och föreskrifter Det föreslås att bestämmelser om Förvaltningens IT-central skall utfärdas genom förordning av statsrådet. I förordningen skall bestämmas om bl.a. IT-centralens uppgifter, verksamhetsorter, organisation, avgörande av ärenden, personal, direktör och dennes uppgifter, tillsättande av tjänster, vikariat och avgiftsbelagda prestationer. Ett utkast till förordning ingår som bilaga till denna proposition. Omvandlingen av Polisens datacentral till Förvaltningens IT-central föranleder ändringar också av ett flertal författningar på förordningsnivå, åtminstone polisförvaltningsförordningen (158/1996), statsrådets förordning om inrikesministeriet (609/2003), polisförordningen (1112/1995), statsrådets beslut om ibruktagande av säkerhetsklassificering (930/2003), republikens presidents förordning om polisens förtjänstkors och förtjänstmedalj (1129/2000), inrikesministeriets arbetsordning (351/2005) och inrikesministeriets förordning om polisens avgiftsbelagda prestationer (1254/2004). 3 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Lagarna föreslås träda i kraft den 1 mars I övergångsbestämmelserna föreslås bestämmelser om de anställda som övergår till den nya Förvaltningens IT-central och om de tjänster som indras. Vid ikraftträdandet indras den nuvarande Polisens datacentral och i dess ställe inrättas Förvaltningens ITcentral, till vilken övergår både personalen vid Polisens datacentral och den personal som har hand om IT-basuppgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Vid ikraftträdandet övergår de anställda vid Polisens datacentral och överförs tjänsterna till anställda vid IT-centralen, som inrättas genom förordning av statsrådet. Tjänstemännens samtycke skall inte behövas för överföringen av tjänsterna eller ändringen av tjänstebenämningarna. Anställda som överförs skall behålla de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Det som an-
10 10 förts ovan skall också gälla tjänsteförhållanden för viss tid. Tjänsterna som dataadministrationsdirektör och resultatenhetschefer med ledarskapsansvar vid Polisens datacentral indras direkt med stöd av lagen när den träder i kraft. Innehavarna av de tjänster som indras garanteras uppgifter som motsvarar deras yrkesskicklighet och förmåga, om de inte utnämns till ledartjänster vid IT-centralen. Om en innehavare av en tjänst som indras inte samtycker till att ta emot den tjänst som bjuds ut, skall 27 i statstjänstemannalagen samt riktlinjerna enligt statsrådets principbeslut om ordnande av statsanställdas ställning vid organisationsförändringar tillämpas på personen i fråga. Från andra delar av inrikesministeriets förvaltningsområde skall dessutom anställda i tjänsteförhållande vilka har hand om ITbasuppgifter och motsvarande tjänster stegvis, senast före utgången av 2009, överföras till Förvaltningens IT-central genom ett separat beslut av inrikesministeriet. Tjänstemannens samtycke skall inte behövas för överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning, om tjänsten inte överförs till en annan pendlingsregion. Bestämmelser om pendlingsregioner finns i arbetsministeriets förordning om pendlingsregioner (1368/2002). Anställda som överförs skall behålla de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Med undantag för ledartjänsterna vid det nya ämbetsverket skall de anställda som övergår till Förvaltningens IT-central behålla de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Det innebär att lönen och de övriga anställningsvillkoren, t.ex. semestrarna och pensionsrättigheterna, för de anställda som överförs kvarstår oförändrade. Detta gäller också t.ex. de polismän som överförs. Vid överföringen skall dock i fråga om lönen tillämpas vad som bestäms i 8 i underteckningsprotokollet till tjänste- och arbetskollektivavtalet om ett heltäckande genomförande av de nya lönesystemen inom statsförvaltningen. När ITcentralen har inlett sin verksamhet börjar den också bereda ett nytt gemensamt lönesystem. Målet är att ämbetsverkets nya lönesystem skall införas så snart som möjligt. Eftersom det handlar om att inleda en verksamhet som avviker från det nuvarande ansvarsområdet för Polisens datacentral, skall ledartjänsterna vid IT-centralen inrättas av inrikesministeriet. Utgångspunkten för tillsättandet av ledartjänsterna vid det nya ämbetsverket är att direktörstjänsten och enhetschefstjänsterna skall tillsättas genom öppet ansökningsförfarande. Till en början tillsätts tjänsten som direktör för ämbetsverket. När de nya chefstjänsterna tillsätts första gången skall personerna utnämnas av inrikesministeriet. När den nya lagen träder i kraft överförs tjänsterna som systemexperter och systemstödpersoner inom Nödcentralsverkets dataadministration samt förflyttas de personer som innehar tjänsterna till IT-centralen. Tjänstemannens samtycke skall inte behövas för överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning, förutom när tjänsten överförs till en annan pendlingsregion. Anställda som övergår skall behålla de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. De ärenden som har inletts vid Polisens datacentral skall överföras till den nya ITcentralen för handläggning och avgörande. IT-centralen skall också ansvara för de avtal och övriga utfästelser samt de rättigheter och skyldigheter som Polisens datacentral förbundit sig vid under sin verksamma tid. Exempelvis de uppgifter som Polisens datacentral utför för olika registeransvarigas räkning skall överförs till den nya IT-centralen. De instanser som är verksamma som registeransvariga, t.ex. polisens högsta ledning, kvarstår oförändrade. Övriga åtgärder som är nödvändiga för att verksamheten vid Förvaltningens IT-central skall kunna inledas när lagen träder i kraft skall få vidtas före ikraftträdandet. 4 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning Enligt mom. i grundlagen skall de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ regleras genom lag, om deras uppgifter
11 11 omfattar utövning av offentlig makt. Grunderna för statens regional- och lokalförvaltning skall likaså bestämmas genom lag. I övrigt kan bestämmelser om statsförvaltningens enheter utfärdas genom förordning. Verksamheten vid Förvaltningens IT-central är inte förenad med sådan utövning av offentlig makt som avses i mom. i grundlagen. Bestämmelser om IT-centralen kan därmed utfärdas genom förordning av statsrådet. ITcentralen bör i sin verksamhet iaktta allmänna bestämmelser, föreskrifter och verksamhetsprinciper för statsförvaltningen. Enligt 80 1 mom. i grundlagen skall bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter utfärdas genom lag. Bland övergångsbestämmelserna i polisförvaltningslagen föreslås därför bestämmelser om de anställda som övergår till den nya ITcentralen. Ett sådant förfarande har tillämpats i fråga om förflyttningen av personal bl.a. i samband med stiftandet av lagen om Landsbygdsverket (666/2006) och lagen om Järnvägsverket (1094/2005). Det föreslagna 3 mom. i övergångsbestämmelserna i polisförvaltningslagen, vilket gäller överföring av personal från andra ämbetsverk inom inrikesministeriets förvaltningsområde än från Polisens datacentral, samt 5 mom., som gäller överföring av personal från Nödcentralsverket, inrymmer ett nytt sätt att säkerställa att behövlig personal överförs till tjänstgöring vid det nya ämbetsverket efter lagens ikraftträdande. Utan den föreslagna bestämmelsen skulle tjänsterna överföras med stöd av 5 i statstjänstemannalagen och förutsätta samtycke av personerna oavsett om tjänsten överförs inom pendlingsregionen för den som utnämnts till tjänsten eller utanför pendlingsregionen. Motiveringen för det föreslagna förfarandet har anförts bland konsekvenserna i fråga om personal i allmänna motiveringen. Med stöd av vad som anförts ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:
12 12 Lagförslag 1. Lag om ändring av polisförvaltningslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i polisförvaltningslagen av den 14 februari 1992 (110/1992) 14 och mellanrubriken före den, sådana de lyder i lag 679/2002, samt ändras 1 3 mom., sådant det lyder i lag 100/2007, som följer: 1 Polisförvaltningen och polisenheterna Riksomfattande enheter under ministeriet är centralkriminalpolisen, skyddspolisen och rörliga polisen. Polisyrkeshögskolan och Polisens teknikcentral är enheter under ministeriet. Polisinrättningen i Helsingfors härad är lokal förvaltningsmyndighet under ministeriet. Denna lag träder i kraft den 200. Polisens datacentral läggs ned när denna lag träder i kraft. Vid ikraftträdandet övergår personalen och överförs tjänsterna vid Polisens datacentral till Förvaltningens IT-central (HALTIK), som inrättas genom förordning av statsrådet. För överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning behövs inte tjänstemannens samtycke. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Tjänsten som dataadministrationsdirektör och tjänsterna som chefer för resultatenheterna vid Polisens datacentral dras in när denna lag träder i kraft. De som innehar tjänster som indras garanteras uppgifter som motsvarar deras yrkesskicklighet och förmåga. Anställda som har hand om sådana ITbasuppgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde som överförs till ITcentralen och motsvarande tjänster överförs stegvis, senast före utgången av 2009, till ITcentralen genom beslut av inrikesministeriet För överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning behövs inte tjänstemannens samtycke, om tjänsten inte överförs till en annan pendlingsregion. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Innan denna lag träder i kraft inrättar inrikesministeriet tjänsterna som direktör för ITcentralen och som chefer för enheterna samt utnämna tjänsteinnehavarna när tjänsterna första gången tillsätts. Tjänsten som direktör och tjänsterna som chefer för enheterna tillsätts genom att de ledigförklaras. Tjänsterna som systemexperter och stödsystempersoner inom Nödcentralsverkets dataadministration och de som innehar tjänsterna överförs till IT-centralen när denna lag träder i kraft. För överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning behövs inte tjänstemannens samtycke, om tjänsten inte överförs till en annan pendlingsregion. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. När denna lag träder i kraft överförs de ärenden som har inletts vid Polisens datacentral till IT-centralen för handläggning och avgörande. IT-centralen ansvarar för de avtal och övriga utfästelser samt de rättigheter och skyldigheter som Polisens datacentral förbundit sig vid under sin verksamma tid. Åtgärder som är nödvändiga för att verksamheten vid IT-centralen skall kunna inledas får vidtas före ikraftträdandet.
13 13 2. Lag om ändring av 1 i lagen om polisutbildning I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 4 februari 2005 om polisutbildning (68/2005) 1 3 mom. som följer: 1 Enhet som ansvarar för polisutbildningen De riksomfattande enheterna inom polisen och de polisenheter som polisens högsta ledning särskilt förordnar svarar för sin del inom Helsingfors den 11 maj 2007 sitt eget verksamhetsområde för utvecklandet och ordnandet av utbildningen på riksomfattande och regional nivå samt för forskningsverksamheten. Denna lag träder i kraft den 200. Republikens President TARJA HALONEN Inrikesminister Anne Holmlund
14 14 Bilagor Parallelltext 1. Lag om ändring av polisförvaltningslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i polisförvaltningslagen av den 14 februari 1992 (110/1992) 14 och mellanrubriken före den, sådana de lyder i lag 679/2002, samt ändras 1 3 mom., sådant det lyder i lag 100/2007, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 1 Polisförvaltningen och polisenheterna Riksomfattande enheter under inrikesministeriet är centralkriminalpolisen, skyddspolisen och rörliga polisen. Polisyrkeshögskolan, Polisens teknikcentral och Polisens datacentral är enheter under ministeriet. Polisinrättningen i Helsingfors härad är lokal förvaltningsmyndighet under ministeriet 1 Polisförvaltningen och polisenheterna Riksomfattande enheter under ministeriet är centralkriminalpolisen, skyddspolisen och rörliga polisen. Polisyrkeshögskolan och Polisens teknikcentral är enheter under ministeriet. Polisinrättningen i Helsingfors härad är lokal förvaltningsmyndighet under ministeriet. Denna lag träder i kraft den 200. Polisens datacentral läggs ned när denna lag träder i kraft. Vid ikraftträdandet övergår personalen och överförs tjänsterna vid Polisens datacentral till Förvaltningens ITcentral (HALTIK), som inrättas genom förordning av statsrådet. För överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning behövs inte tjänstemannens samtycke. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Tjänsten som dataadministrationsdirektör och tjänsterna som chefer för resultatenheterna vid Polisens datacentral dras in när denna lag träder i kraft. De som innehar
15 Gällande lydelse Föreslagen lydelse 15 tjänster som indras garanteras uppgifter som motsvarar deras yrkesskicklighet och förmåga. Anställda som har hand om sådana ITbasuppgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde som överförs till ITcentralen och motsvarande tjänster överförs stegvis, senast före utgången av 2009, till ITcentralen genom beslut av inrikesministeriet. För överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning behövs inte tjänstemannens samtycke, om tjänsten överförs till en annan pendlingsregion. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Innan denna lag träder i kraft inrättar inrikesministeriet tjänsterna som direktör för ITcentralen och som chefer för enheterna samt utnämna tjänsteinnehavarna när tjänsterna första gången tillsätts. Tjänsten som direktör och tjänsterna som chefer för enheterna tillsätts genom att de ledigförklaras. Tjänsterna som systemexperter och stödsystempersoner inom Nödcentralsverkets dataadministration och de som innehar tjänsterna överförs till IT-centralen när denna lag träder i kraft. För överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning behövs inte tjänstemannens samtycke, om tjänsten inte överförs till en annan pendlingsregion. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. När denna lag träder i kraft överförs de ärenden som har inletts vid Polisens datacentral till IT-centralen för handläggning och avgörande. IT-centralen ansvarar för de avtal och övriga utfästelser samt de rättigheter och skyldigheter som Polisens datacentral förbundit sig vid under sin verksamma tid. Åtgärder som är nödvändiga för att verksamheten vid IT-centralen skall kunna inledas får vidtas före ikraftträdandet.
16 16 Gällande lydelse Polisens datacentral Föreslagen lydelse (upphävs) 14 Polisens datacentral Polisens datacentral skall tillhandahålla de datatekniska tjänster som polisen behöver samt ansvara för de uppgifter som föreskrivits för centralen i fråga om polisens datasystem och register. Polisens datacentral kan åta sig att sköta också andra dataadministrationsuppgifter inom den offentliga förvaltningen. 2. Lag om ändring av 1 i lagen om polisutbildning I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 4 februari 2005 om polisutbildning (68/2005) 1 3 mom. som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 1 Enhet som ansvarar för polisutbildningen De riksomfattande enheterna inom polisen, Polisens datacentral och de polisenheter som polisens högsta ledning särskilt förordnar svarar för sin del inom sitt eget verksamhetsområde för utvecklandet och ordnandet av utbildningen på riksomfattande och regional nivå samt för forskningsverksamheten. 1 Enhet som ansvarar för polisutbildningen De riksomfattande enheterna inom polisen och de polisenheter som polisens högsta ledning särskilt förordnar svarar för sin del inom sitt eget verksamhetsområde för utvecklandet och ordnandet av utbildningen på riksomfattande och regional nivå samt för forskningsverksamheten. Denna lag träder i kraft den 200.
RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av lagen om statsbudgeten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av polisförvaltningslagen och 5 lagen om polisens personregister PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 och i arkivlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att ur arkivlagen skall utgå en bestämmelse
RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om civilpersonals deltagande i krishantering och av lagen om Räddningsinstitutet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
RP 160/2005 rd. 1. Nuläge
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i räddningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att räddningslagen ändras så att de tekniska administreringen
RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna
RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
RP 48/2009 rd. möjligt att centraliserat producera sådana gemensamma elektroniska stödtjänster som behövs för den offentliga förvaltningens
RP 48/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om statskontoret PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Statskontoret
3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet,
371/2018 Helsingfors den 18 maj 2018 Lag om Livsmedelsverket 1 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Ansvarsområde 2 För främjande, övervakning och undersökning av säkerheten hos och kvaliteten
RP 114/2007 rd. I denna proposition föreslås att järnvägslagen ändras. I lagen föreskrivs att Banförvaltningscentralen,
RP 114/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 26 och 28 i järnvägslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att järnvägslagen ändras.
RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att självstyrelselagen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen
RP 174/1998 rd MOTIVERING
RP 174/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med forslag till lag om ändring av statstjänstemannalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att statstjänstemannalagen
RP 73/2011 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om främjande av integration, 91 och 93 i utlänningslagen och 7 i lagen om mottagande av personer som söker internationellt
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 184/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-
RP 126/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om statskontoret PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om statskontoret ändras så,
RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
RP 71/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om försvarsmakten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att övergångsbestämmelsen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering
RP 89/2014 rd. längre ska meddela uppgifter om sina anställda i myndigheternas verksamhet och en
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om personregister för arbetarskyddet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det sådana riet i
RP 76/1997 ni. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 5 polisförvaltningslagen
RP 76/1997 ni Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 5 polisförvaltningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att polisförvaltningslagen
RP 122/2016 rd. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av säkerhetsutredningslagen och av 20 a i lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet PROPOSITIONENS
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 16/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 5 a lagen om organisering av konstens främjande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
2. Föreslagna ändringar
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av hänvisningsbestämmelserna i vissa lagar som hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde så att de hänvisar till förvaltningslagen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av värnpliktslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att värnpliktslagen ändras så att tiden för
Stä llningen fö r den persönäl söm ö vergä r till ländskäpen
1 Stä llningen fö r den persönäl söm ö vergä r till ländskäpen Med stöd av den införandelag som finns i utkastet till regeringens proposition kommer det att övergå personal till anställning hos ett landskap
RP 181/2005 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om institutets för arbetshygien verksamhet och finansiering PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
RP 120/2007 rd. I propositionen föreslås att det stiftas en lag
RP 120/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om Folkpensionsanstaltens rätt att få klientuppgifter som gäller underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.
RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar
RP 89/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om teknologiska utvecklingscentralen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1 Nuläge MOTIVERING I denna
RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och
RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.
RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen
RP 186/2005 rd. upphävs. Den offentliga informationstjänsten för bokslutsuppgifter koncentreras till Patentoch. och registerstyrelsen.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 31 a i handelsregisterlagen samt om upphävande av 7 i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter PROPOSITIONENS
l. Nuläge I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om en rättsregistercentral, som skall vara en myndighet underställd justitieministeriet.
RP 109/1995 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om rättsregistercentralen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om en rättsregistercentral,
RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som
RP 85/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om Centralen för turistfrämjande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om Centralen
RP 121/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av polisförvaltningslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av polisförvaltningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i polisförvaltningslagen tas in
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 104/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 91 räddningslagen och 6 lagen om Räddningsinstitutet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
RP 129/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 129/1995 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid utnämning till vissa tjänster vid häradsämbetena och häradens fristående ämbetsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 228/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 16 i lagen om vattentjänster PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om vattentjänster
RP 37/2018 rd. I lagen om kommunala tjänsteinnehavare i paragrafen om offentligt ansökningsförfarande föreslås det också en ändring.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av statstjänstemannalagen, lagen om kommunala tjänsteinnehavare samt 15 i polisförvaltningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta
RP 163/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 163/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med forslag till lag om ändring av lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
RP 98/2007 rd. I propositionen föreslås att lagen om kontrollavgift. sköter inte heller i övrigt biljettkontroll.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och i lagen om kontrollavgift i kollektivtrafik samt i lagen om Huvudstadsregionens samarbetsdelegation PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård
RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad
RP 126/2007 rd 2008.
RP 126/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 12 a i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Statens arbetsmarknadsverk STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT INKLUSIVE FINANSMINISTERIETS TILLÄMPNINGSANVISNINGAR
FM/201/00.00.02/2012 Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen Statens arbetsmarknadsverk 26.1.2012 Ordnande av statsanställdas ställning vid organisationsförändringar STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT INKLUSIVE
RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen
RP 242/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 98 och 103 i folkpensionslagen och 20 i lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering
RP 122/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa lagar om utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen
RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas
RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.
RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 236/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav5aoch9 sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att de bestämmelser om bemyndigande i
RP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det
RP 18/2007 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas
RP 18/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om godkännande av byggprodukter för trafikleder och allmänna områden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 82/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av vissa hänvisningsbestämmelser i skogslagstiftningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås tekniska
Bilaga 4 / Beredningen av propositionen
Bilaga 4 / 4.6.2018 Sammanfattning av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt till lagar om ändring av vissa lagar
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
RP 39/2011 rd. rätt att få uppgifter om en anmälan som Skatteförvaltningen
RP 39/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att
RP 101/2006 rd. och andra motsvarande sammanslutningar. Sättet att räkna ut understödet ses över för att det skall motsvara vedertagen beslutspraxis.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om brandskyddsfonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om brandskyddsfonden ändras.
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 195/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 8 polisförvaltningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att effektivera utnyttjandet av polisväsendets
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av
RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om
RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem PROPOSITIONENS
RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.
RP 79/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om farledsavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om farledsavgift
RP 82/2011 rd. som trädde i kraft vid ingången av maj Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2012.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om handel med utsläppsrätter för luftfart PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att det i lagen om
RP 48/2011 rd. förordning av justitieministeriet. Också straffregisterutdrag som lämnas till klassificerare av bildprogram ska vara avgiftsbelagda.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i straffregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att straffregisterlagen ändras så
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 208/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kommunala pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Lagen om kommunala pensioner föreslås bli ändrad
Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning
Anvisning 1 (5) VM/615/00.00.00/2017 28.3.2017 Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning Ministerier och ämbetsverk Anvisning om utarbetande av ledningsavtal
RP 118/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om fiske förändras. Fiskevårdsavgiften
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen
FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING
FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 4.6.2012 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk FM/1007/00.00.00/2012 Innehåll Avtal om anställningsvillkoren Tjänstledighet Karenstid
RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att
RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
RP 91/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen ändras.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.
Utkast till regeringsproposition 29.12.2017 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
RP 46/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLLE I denna proposition föreslås det
RP 248/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om statens specialfinansieringsbolag
RP 248/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om statens specialfinansieringsbolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Utgiven i Helsingfors den 1 april 2008 Nr 167 175 INNEHÅLL Nr Sidan 167 Lag om ändring av 1 ilagen om verkställighet av böter... 425 168 Lag om ändring av 10 i lagen om
RP 133/2005 rd. 1. Nuläge
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i familjevårdarlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att familjevårdarlagen ändras så, att beloppet av det
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 187/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om Nationalgalleriet och ändring av 3 och 10 i lagen om begränsning av utförseln
RP 65/2007 rd. I denna proposition föreslås en ändring av lagen om organisering av konstens främjande. Förslaget innebär att den administrativa
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om organisering av konstens främjande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING I denna proposition föreslås
RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
RP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 10 kap. 3 lagen om offentlig arbetskraftsservice och 7 kap. 8 lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 193/1998 ni Regeringens proposition till Riksdagen med f"ömlag till lag om ändring av namnlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att namnlagen skall ändras, genom lagändringen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 lagen om mynt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att till lagen om mynt fogas en bestämmelse om
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig
RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 48 b och 48 f i lagen om grundläggande utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
STATSRÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV STATSRÅDETS FÖRORDNING OM BEFOLKNINGSDATASYSTEMET
128/2010 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV STATSRÅDETS FÖRORDNING OM BEFOLKNINGSDATASYSTEMET 1. Huvudsakligt innehåll I statsrådets förordning om befolkningsdatasystemet (128/2010, nedan befolkningsdataförordningen)
RP 4/2006 rd. I propositionen föreslås att polisförvaltningslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av polisförvaltningslagen och 53 och 55 i statstjänstemannalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
RP 168/2005 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om parkeringsbot
RP 168/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om parkeringsbot PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om parkeringsbot
RP 35/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om domännamn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om domännamn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om domännamn ändras enligt erfarenheterna
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna
RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Folkpensionsanstalten
RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om
RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL