Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 F ö r k l a r i n g : Beskrivning av verksamhetsmiljön Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE I takt med den långsammare ekonomiska tillväxten under åren minskade skillnaderna något i fråga om produktionen, sysselsättningen och flyttningsrörelsen mellan landskapen. Denna utveckling bedöms fortgå åren , om produktionens tillväxttakt håller sig kring 2 3 %. Strukturella problem som hänför sig till näringsverksamheten håller emellertid samtidigt på att fördjupas i synnerhet på landsbygden och i små stadsområden där befolknings- och arbetskraftsresurserna kraftigt minskar till följd av åldrandet. Konkurrensen mellan företag och regioner skärps som en följd av allt mer internationella marknader och ändrar därigenom deras verksamhetsbetingelser. Konkurrenskraften som bygger på kunnande är en framgångsfaktor som, för att stärkas, kräver mångsidigt stöd av den offentliga makten. Utvidgningen av EU och strukturfondspolitiken som förnyas i början av 2007 förutsätter ändringar i den nationella regionpolitiken. Omläggningen av Rysslands ekonomi är till fördel särskilt för landskapen i östra och sydöstra Finland. Globaliseringen och utvidgningen av Europeiska unionen ställer stora krav även på den offentliga sektorn. Samtidigt utsätts den offentliga förvaltningen också för ett allt kraftigare ökande servicebehov, bl.a. på grund av att befolkningen åldras. Pensioneringen för personalen inom den offentliga förvaltningen tilltar snabbt under de närmaste åren. Samtidigt är de åldersklasser som kommer ut på arbetsmarknaden mindre än förut. I en verksamhetsmiljö som undergår snabba förändringar betonas vikten av tryggandet av tillgången till tjänster och kostnadseffektivitet inom förvaltningen. Kommunernas ekonomi beräknas bli starkare år 2006 framåt, även om kommunalekonomin förblir stram under de närmaste åren. Årsbidraget räcker inte till för att täcka finansieringsbehovet för kommunernas nettoinvesteringar år 2006 och kommunernas upplåning ökar. Särskilt svårt kommer små kommuner med vikande ekonomi och minskande befolkning att ha. Finland kommer att vara ordförandeland i Europeiska unionen under senare delen av Under nämnda tidsperiod kommer ett stort antal internationella möten att ordnas i Finland, av vilka det mest betydande är det toppmöte som skall ordnas i Helsingfors hösten 2006 mellan Europeiska unionen och de asiatiska länderna. Internationella möten ökar behovet av säkerhetsarrangemang och det är också nödvändigt att ha beredskap för terroristattacker. Revieringen av alkohollagstiftningen har medfört förändringar när det gäller antalet misshandelsfall och antalet berusade personer som tagits i förvar. Om alkoholkonsumtionen håller sig på nuvarande nivå eller eventuellt ökar ytterligare, torde olägenheterna av alkoholkonsumtionen även i fortsättningen att synas också i polisens uppgifter. Samarbetet mellan myndigheterna utvecklas vidare i takt med att verksamheten vid polisens, tullens och gränsbevakningsväsendets gemensamma analyscentrum blir etablerad. Genomförandet av det omfattande tväradministrativa brottsförebyggande programmet, vars syfte är att minska våldet, inleds. Avvärjning och förebyggande av våld i familjer och i närrelationer är ett allt viktigare samhälleligt mål. Samarbetet mellan polisen samt social- och hälsovårdsmyndigheterna utökas i syfte att skapa en social jour över hela landet. Våld mot barn kommer fram allt oftare. Polisen, gränsbevakningsväsendet och utlänningsverket ökar satsningarna på bekämpning av människosmuggling och människohandel. Den allt äldre befolkningen och koncentrationen till regioner av tillväxtcentra inverkar också på behovet av räddningsväsendets tjänster och sättet att organisera dem. Behovet av tjänster inom regionerna med tillväxtcentra ökar medan det däremot blir svårare att trygga tjänsterna inom avfolkningsområdena. Personalens snabba avgång beroende på pensionering inverkar under de närmaste åren även på räddningsväsendet och ökar pressen främst på att ordna utbildning. Verkningarna av den höjda pensionsåldern börjar märkas även i personalstrukturen. Det internationella samarbetet inom räddningsväsendet och därtill hörande biståndsuppdrag håller på att öka. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Efterfrågan på utlänningsförvaltningens tjänster kommer att öka. Insatser görs för att aktivt öka invandringen av arbetskraft under de närmaste åren. Viktigt är att också skapa beredskap för snabba förändringar i antalet asylsökande. Detta förutsätter att förvaltningen effektiveras och vid behov även omorganiseras. Missbruket av asylsystemet, oklarheter med de asylsökandes identitet, effekten av återsändning och olagligt arbete är växande problem som kräver särskild uppmärksamhet. Situationen när det gäller gränssäkerheten i Centralasien och Kaukasien kommer under en lång tid att vara instabil och svår att kontrollera. Den ryska gränsbevakningstjänsten fortsätter under de närmaste åren att fördela sina resurser till de södra gränserna där den allmänna situationen samt narkotika- och människosmugglingen utgör ett allvarligt problem. Personalnedskärningar utförs bl.a. vid gränsen mot Finland. Ansvaret för övervakningen av den gemensamma gränsen innehas i allt större utsträckning av det finska gränsbevakningsväsendet. Olaga immigration, människosmuggling och människohandel samt terrorismhot avspeglar bestående verkningar på Finland. Den gränstrafik som övervakas av gränsbevakningsväsendet när det gäller trafiken vid Schengenområdets yttre gränser ökade 2004 jämfört med året innan med nästan en miljon resenärer. Det beräknas att gränstrafiken kommer att bli ännu livligare, att andelen resenärer med visumplikt stiger och försöken till olaglig invandring ökar. Det finns en risk för allvarliga miljö- och sjöolyckor på grund av att oljetransporter och passagerarfartygstrafik korsar varandra på Finska viken. Samhälleliga effektmål Inrikesministeriet uppställer följande preliminära samhälleliga resultatmål: Balanserad regional utveckling samt stärkande av den nationella och regionala konkurrenskraften Regionernas konkurrenskraft stärks och den balanserade regionstrukturen utvecklas genom att man stöder kompetens, företagsamhet och sysselsättning i regionerna och skapar förutsättningar att upprätthålla välfärdssamhällets grundläggande struktur. Regelbunden uppföljning av hur målet förverkligats utförs såväl med hjälp av kvantitativa mätare som genom kvalitativ utvärdering. Nyckeltalen beskriver utbildningsnivån, arbetsmarknadssituationen, flyttningsrörelsen och befolkningen, bruttonationalprodukten och produktionen regionalt sett, kommunalekonomin i olika typer av kommuner samt välfärden. Förbunden på landskapsnivå har i sina landskapsprogram för ovan nämnda nyckeltal uppställt målnivåer angående utvecklingen i sina områden. Polisväsendet, räddningsväsendet och gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den interna säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften, i syfte att Finland skall vara det tryggaste landet i Europa Nyckeltal utfall mål mål Gatusäkerhetsindex 90, Trafiksäkerhetsindex Brottsutredningsnivå för strafflagsbrott (exkl. trafikbrott), % 47,7 48,7 49,7 En fungerande och tillförlitlig serviceförvaltning med samarbetsförmåga tryggas Tillgången till statlig service tryggas inom alla regioner genom att man utvecklar den statliga region- och lokalförvaltningens serviceproduktion och bevarar nätet av verksamhetsställen inom lokalförvaltningen så att det är tillräckligt täckande. Statsrådet fastställer regionala servicemål för regional- och lokalförvaltningen. Tjänster erbjuds alltmer i form av nätverkstjänster och samservice. Strukturerna inom förvaltningen förnyas och regionaliseringen av centralförvaltningens funktioner fortsätter främst utanför huvudstadsregionen. I vilken utsträckning målet uppnås uppföljs regelbundet med hjälp av en konkret åtgärdsplan och bindande servicemål som uppställts för statens regional- och lokalförvaltning. Genom förvaltningsförsöket i Kajanaland tryggas tillgången till kvalitativ kommunal service inom försöksregionen. Genom försöket tryggas medborgarnas deltagande i beslutsprocessen om den service som i kommunerna sköts i samverkan. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Polisens tjänster är tillgängliga över hela landet i enlighet med de servicemål som har ställts upp. Mått: uppställda målsättningar i fråga om servicenivån för olika härad, aktionsberedskapstid vid utryckningar av A och B-klass, brottsutredningsnivå och utredningstid för strafflagsbrott (exkl. trafikbrott). De tryggaste och smidigaste trafikförbindelserna mellan Ryssland och Europeiska unionen går via Finland. Tryggande av kommunernas handlingskraft för att garantera tillgången till basservice Tillgången till kommunal basservice av god kvalitet tryggas i hela landet genom en skälig skatte- och avgiftsbörda. I kommunalekonomin tryggas jämvikten och ökas förutsebarheten och stabiliteten. Den reglering som gäller kommunernas förvaltning och personal stöder kommunernas verksamhetsbetingelser och ett demokratiskt beslutsfattande som baserar sig på kommunal självstyrelse. Den kommunala strukturen, kommunernas verksamhetssystem samt det kommunala samarbetet stöder produktion av tillräckligt hög kvalitet och kostnadseffektivitet i fråga om tjänster. En god säkerhetssituation och positiv säkerhetskultur stärks Polisen deltar i genomförandet av programmet för den inre säkerheten i samarbete med andra myndigheter och aktörer. Nyckeltal Mått 2004 Målnivå/tidsfrist Brott mot liv som kommit till polisens kännedom (mord, dråp, dråp under förmildrande omständigheter) antal 142 1) under 100/ år 2007 Alarmuppdrag i anslutning till familjevåld, antal ) högst /år 2007 Antal misshandelsbrott högst /år 2007 Narkotikabrott som kommit till polisens kännedom under /år 2007 Till polisen anmälda ekonomiska brott, antal under 1 000/år 2007 Medeltal för utredningstiden för avgjorda ekonomiska brottmål, dygn 422 högst 210/år 2007 Brottsutredningsnivå för egendomsbrott, % 37,3 minst 40,2/år 2007 Egendomsbrott som kommit till polisens kännedom, antal högst /år 2007 Antal omkomna i trafikolyckor 370 högst 250/år 2010 Finland har en god säkerhetskultur och ett effektivt system för räddningsväsendet. Det innebär ett tryggt samhälle där olyckor förebyggs effektivt, en motiverad och kunnig personal, tjänster som är avpassade efter hoten, utgår från kundens behov och ekonomiskt producerade samt ett bra nätverk för samarbete. Nyckeltal 2004 utfall 2005 prognos 2006 mål Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.) Antal omkomna i bränder, högst (pers.) Värdet av skador till följd av byggnadsbränder (mn euro), högst I Finland finns de tryggaste gräns- och havsområdena i Europa. Främjande av en aktiv och balanserad invandrarpolitik I invandrar- och flyktingpolitiken realiseras de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna, god förvaltning, rättsskydd och beaktande av nationella intressen. Invandringen är balanserad, internationellt skydd ges och olaglig invandring och människohandel förhindras. Förutsättningar skapas för att utöka invandring för personer som söker arbete i enlighet med linjerna i det invandrarpolitiska programmet. Strukturerna inom utlänningsförvaltningen 1) Statistikcentralens förhandsuppgifter ) Som källa har använts uppgiffter i polisens resultatdatabas Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 utvecklas i synnerhet genom att utreda möjligheterna att i allt större utsträckning få tillgång till olika myndigheters tjänster från ett ställe. Inrikesförvaltningens servicecentral Vid inrikesministeriets förvaltning har fr.o.m. den 1 juli 2005 inrättats en servicecentral, på vilken största delen av stödtjänsterna för förvaltningsområdets ekonomi- och personalförvaltning samt samtalsförmedling kommer att överföras. Servicecentralen inleder sin egentliga verksamhet den 1 januari Syftet med servicecentralen är att förbättra produktiviteten och kvaliteten inom förvaltningen och samtidigt möjliggöra att resurser fördelas till de viktigaste uppgifterna inom förvaltningsområdet. Samordningen av statens ekonomiförvaltning och personaladministration med informationssystemen görs centralt inom ramen för Kieku-programmet och de olika förvaltningsområdenas projekt i anslutning till servicecentraler för ekonomioch personalförvaltning. Samarbetet stöder ett förenhetligande av serviceproduktionen och en förbättrad servicekvalitet. Servicecentralerna för ekonomi- och personalförvaltning bildar ett statligt nätverket av servicecentraler vars verksamhetsmetoder, verksamhetsfält, processer och informationssystem koordineras enligt enhetliga, gemensamma och kompatibla definitioner. Då det gäller ekonomiförvaltningen och personaladministrationen är målet att produktiviteten ökar med i genomsnitt 40 procent fram till år 2009 och att både kundtillfredsställelsen och trivseln i arbetet samtidigt bibehålls på åtminstone nuvarande nivå. För att få tillgång till skalfördelar förutsätts att den servicecentral som inrättas är tillräckligt stor, och för att denna ambition skall kunna uppfyllas är servicecentralerna beredda att betjäna också kunder utanför det egna förvaltningsområdet. Sammanfattning av fullmakterna inom inrikesministeriets förvaltningsområde (mn euro) Samtliga utgifter för användningen av 2008 fullmakter Förbindelser som ingåtts före ,004 94,079 39, ,482 Förbindelser ,739 72,342 39, ,043 Fullmakter sammanlagt 163, ,421 79, ,525 Förvaltningsområdets anslag kapitelvis År 2004 bokslut 1000 År 2005 ordinarie statsbudget 1000 År 2006 budgetprop Ändring % 01. Inrikesministeriet Utlänningsverket Länsstyrelserna Registerförvaltningen Häradena Polisväsendet Räddningsväsendet Gränsbevakningsväsendet Understöd åt kommuner Utveckling av regionerna Sammanlagt Det totala antalet anställda Inrikesministeriet Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet bygger utifrån sin verksamhetsprincip ett tryggt Finland som har en balanserad utveckling. Enligt inrikesministeriets vision är Finland det tryggaste landet i Europa med livskraftiga regioner där en god förvaltning säkerställer högklassiga och jämlika tjänster. Inrikesministeriet är en sakkunnigorganisation som har en bra ledning och god samarbetsförmåga och värdesätter människornas kunskaper. Inrikesministeriet uppskattar i sin verksamhet pålitlighet, förmåga till förändringar och samarbete samt öppenhet. Mål för verksamheten är Regionutveckling och regionalförvaltning att stärka den strategiska planeringen inom regionalpolitiken och dess redskap att förbättra funktionsdugligheten och samarbetet inom regionalförvaltningen, att utöka beslutsfattandet samt att stärka den demokratiska styrningen, att säkerställa tillgången till kvalitativa och ekonomiskt producerade offentliga tjänster, i synnerhet statliga tjänster, i olika delar av landet samt att förnya region- och strukturpolitiken inom Europeiska unionen och bevaka Finlands intressen där samt att på ett resultatrikt sätt genomföra EU-programarbetet. Den strategiska planeringen och stärkandet av redskapen samt funktionsdugligheten inom regionalförvaltningen och hur samarbetet har förbättrats uppföljs bl.a. utgående från hur de mål och planer som ingår i regeringens strategidokument har uppnåtts. Syftet med de projekt som skall genomföras är att uppnå kvalitetsmässigt goda resultat genom att på ett optimalt sätt utnyttja ekonomiska och mänskliga resurser. Man följer regelbundet upp utfallet av de mål som uppställts för utvecklingen av de nationella regionerna i enlighet med statsrådets beslut. Uppföljningen kopplas till beredningen av statsbudgeten. Åtgärdsförslagen dimensioneras så att de är tillräckliga och anpassas till rätt tidpunkt. Landskapsprogram inklusive planer samt strategin för regionutvecklingen i förvaltningsområdet inklusive dess mål och åtgärder utgör en del av ram- och budgetberedningen i syfte att uppnå en mera interaktiv helhet när det gäller regionutveckling. Styrandet och genomförandet av linjerna i den förvaltningspolitiska redogörelsen som gäller utvecklandet av central-, regional- och lokalförvaltningen genomförs effektivt inom utsatt tidtabell. Servicestrukturerna utvecklas genom att man lättar på förvaltningen samtidigt som mera långsiktigt utredningsarbete utförs bl.a. för att samla aktörerna inom regionalförvaltningen och utveckla arbetsfördelningen. Regionaliseringsprogrammet justeras och uppdateras årligen i februari-mars. Vid beredningen av EU:s strukturfondsprogram är målet att de nationella strategierna och administrations- och kontrollsystemen är ändamålsenliga och resultatrika samt motsvarar EU:s krav så att genomförandet av programmen kan inledas fullt ut i början av Under finansåret inleds anpassningen av den nationella förvaltningen så att den motsvarar nivån på de strukturfondsmedel som erhålls från EU så att endast nödvändig personal finns där för att sköta uppgifterna i början av den nya programperioden 2007 och likaså för att avsluta programmen. Finlands mål i förhandlingarna om EU:s region- och strukturpolitik är bland annat att Finlands nordliga och östliga områden skall omfattas av det högsta regionstödet också i fortsättningen. Kommunerna Kommun- och servicestrukturreformen genomförs. Inom ramen för reformen utvärderas servicen inom kommunalförvaltningen utgående från hurudan befolkning och hurudan ekonomisk grund som krävs för att man skall kunna producera en viss typ av tjänster och på vilken förvaltningsnivå eller nivå av förvaltningsmässigt samarbete det är ändamålsenligt att producera tjänsterna. Samtidigt utvärderas om serviceproduktionen kräver att lagstiftningen ändras. Programmet för basservice mellan staten och kommunerna och basservicebudgeten utvecklas och programmets ställning etableras som en viktig del av samarbetet mellan stat och kommun. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Förslag till revidering av systemet för finansierings- och statsandelar till kommunerna under den första fasen genomförs så att reformen träder i kraft från ingången av Beredningen av andra fasen av reformen fortsätter bl.a. i fråga om det utjämningssystem gällande statsandelarna som grundar sig på skatteinkomster. Den kommunala självstyrelsen utvecklas genom att medborgarnas påverkningsmöjligheter tryggas i de situationer som uppkommer i anslutning till regionalisering, bolagisering och andra nya former av serviceproduktion. Genom utvärdering av basservicen stöds tillgången till service, utvecklingen av kvalitet och finansiering samt en ekonomiskt resultatrik organisering av tjänster. Formerna för det kommunala samarbetet utvecklas så att de anpassas enligt kraven i konkurrens- och upphandlingslagstiftningen. Polisväsendet Polisväsendets centrala strategiska riktlinjer har fastställts i programmet för inre säkerhet. Tyngdpunkten när det gäller att genomföra programmet är att minska på våld samt annan förebyggande verksamhet. Arbetet leds av ett av statsrådet fastställt åtgärdsprogram och genomförandet av åtgärdsprogrammet kräver ett omfattande samarbete mellan myndigheterna. Arbetet med att effektivera bekämpningen av ekonomisk brottslighet fortsätter. I syfte att uppnå målen med programmet för inre säkerhet utvecklas säkerhetsplaneringen vidare i enlighet med fastställda linjer och samarbete med den privata sektorn utförs i enlighet med strategin för företagssäkerhet. I enlighet med de krav det internationella läget ställer bereder sig polisväsendet på att bekämpa terrorism nationellt, särskilt i samband med stora internationella evenemang som ordnas under Finlands ordförandeperiod, och deltar i det internationella samarbetet mot terrorism. Räddningsväsendet Räddningsväsendets lednings-, bevaknings- och larmsystem samt det system som behövs för att skapa en situationsbild revideras utgående från statsrådets principbeslut och strategin för tryggande av samhällets livsviktiga funktioner. Man ombesörjer genomförandet av de åtgärder som omfattas av programmet för inre säkerhet och åtgärder under EU-ordförandeperioden. De av inrikesministeriet utfärdade förordningar som gäller tryggande av funktionsdugligheten och säkerheten hos räddningsväsendets anordningar och anläggningar revideras. Utlänningsförvaltningen Utlänningslagens och medborgarskapslagens funktion följs upp och nödvändiga lagstiftningsmässiga ändringar utförs. Utlänningsförvaltningens funktionsduglighet tillses. Man börjar genomföra de åtgärder som krävs av inrikesförvaltningen enligt det invandrarpolitiska programmet med beaktande av aktningen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna samt kraven i fråga om inre säkerhet och nationella intressen. Till skapandet av en asyl- och invandrarpolitik för EU bidrar man i synnerhet under Finlands EU-ordförandeperiod genom att främja harmonisering av lagstiftningen och samtidigt föra fram Finlands nationella intressen. Man ombesörjer att Finland har fungerande samarbetsrelationer med utlänningsförvaltningen i Ryssland, Ukraina och i EU:s närområden. Samtidigt ombesörjs att de bilaterala relationerna till EU:s medlemsländer i närområdena och övriga nordiska länder fungerar. Civil krishantering Till inrikesministeriets mål för 2006 hör utvecklande och upprätthållande av nationell beredskap då det gäller civil krishantering så att den uppfyller de krav som anges i lagstiftningen. År 2006 grundas en utbildningscentral som ger utbildning i civil krishantering i anslutning till räddningsinstitutet i Kuopio. Genom att inrätta ett utbildningssystem för civil krishantering förbättras förmågan hos personal som sänds utomlands att svara på internationella utmaningar när det gäller uppdrag inom civil krishantering. Servicecentral En servicecentral för personal- och ekonomiförvaltning samt samtalsförmedling har inrättats genom en förordning av statsrådet från den 1 juli Servicecentralen har sitt huvudkontor i Joensuu och samtalsförmedlingstjänsterna koncentreras till filialen i Kajana. Under övergångsperioden bedrivs verksamhet även vid filialerna. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 År 2006 skapas kundkontakter i fråga om ekonomi- och personaltjänster till alla ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet enligt en fastställd plan för övergången. Servicecentralen producerar funktionssäkra tjänster när det gäller ekonomi- och personalförvaltning till sina kunder i enlighet med ingångna serviceavtal. Servicecentralen förbereder sig för att koncentrera samtalsförmedlingsuppdragen inom förvaltningsområdet till Kajana från ingången av Registerförvaltningen En partiell affärsverkslösning för befolkningsregistercentralen utreds. Inrikesministeriet ställer upp följande mål för utveckling av ministeriets mänskliga resurser: Utvecklande av mänskliga resurser 2004 utfall 2005 uppskattning 2006 mål Sjukfrånvaro (dagar/årsv.) 7,5 7,0 högst 7,0 Nöjdhetsindex (1 5) 3,2 3,3 minst 3,4 19. Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i köp av varor och tjänster som görs av andra än särskilt skattskyldiga ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet. Anslaget får även användas till arbetskraftspolitisk vuxenutbildning som anskaffas med medel under moment och till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till statliga investeringsprojekt i sysselsättningsfrämjande syfte. F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser budget budget bokslut Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 21. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Anslaget får även användas till betalning av EU godkända och finansierade projekt. F ö r k l a r i n g : Av anslaget är euro avsett såsom utgift av engångskaraktär för finansiering av politikprogrammet för medborgarinflytande och euro såsom utgift av engångskaraktär för åtgärder för utveckling av kommunpolitiken i enlighet med regeringsprogrammet. Av anslaget är dessutom euro avsett som utgift av engångskaraktär för utvecklande av och försöket med ett nationellt demokratibokslut i samarbete med Kommunförbundet i enlighet med politikprogrammet för medborgarinflytande utfall 2005 ordinarie budget 2006 budgetförslag Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförts överförts från föregående år överförts till följande år Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro i överföring av löneutgifter för statssekreterare och deras sekreterare från moment och euro i överföring av hyresutgifter för ledningscentralen i Jyväskylä från moment samt som avdrag euro i överföring av löneutgifter och andra utgifter till moment och euro i överföring av ett årsverke till moment Dessutom har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats euro med anledning av en tillfällig ökning i hyresutgifterna för ministeriets lokaler. Avsikten är att ett tilläggsanslag på euro beviljas som beaktas som avdrag budget tilläggsb budget bokslut Gemensamma utgifter för informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till utgifter för underhåll och utvecklande av inrikesförvaltningens gemensamma datanät och av datasystem som används gemensamt. F ö r k l a r i n g : Den beräknade fördelningen av användningen av anslaget Stamnät Förvaltningsområdets telenät System för ärendegenomgång E-post System för ekonomi och personaladministration Övriga system Elektronisk kommunikation Övriga informationsförvaltningsutgifter Sammanlagt budget budget bokslut Omkostnader för inrikesförvaltningens servicecentral (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Som inkomster beaktas vid nettobudgeteringen inkomster från andra ämbetsverk och inrättningar än från inrikesministeriets förvaltningsområde. F ö r k l a r i n g : Inrikesförvaltningens servicecentral inrättades genom en förordning av statsrådet (386/2005) fr.o.m. den 1 juli Servicecentralen inleder sin egentliga verksamhet den 1 januari År 2005 betalas ämbetsverkets utgifter av anslaget under moment Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats euro som överföring av löneutgifter och övriga utgifter för ett årsverke från moment (Inrikesministeriets omkostnader), euro som överföring av löneutgifter och övriga utgifter för 2 årsverken från moment (Utlänningsverkets omkostnader), euro som överföring av löneutgifter och övriga utgifter för 26 årsverken från moment (Länsstyrelsernas omkostnader), euro som överföring av löneutgifter och övriga utgifter för 4 årsverken från moment (Registerförvaltningens omkostnader), euro som överföring av löneutgifter och övriga utgifter för 6 årsverken från moment (Häradsämbetenas omkostnader), euro som överföring av löneutgifter och övriga utgifter för 28 årsverken från moment (Polisväsendets omkostnader,) euro som överföring av löneutgifter och övriga utgifter för 2 årsverken från moment (Räddningsväsendets omkostnader) och euro som överföring av löneutgifter och övriga utgifter för 11 årsverken från moment (Gränsbevakningsväsendets omkostnader). Avsikten är att anslagen återförs i statsbudgeten för 2008 till de moment från vilka de har överförts. Från ingången av 2008 övergår man till alla delar till avgiftsbelagd verksamhet enligt beställar utförar-modellen. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2006 budgetförslag Bruttoutgifter Bruttoinkomster - Nettoutgifter budget (63.) Offentliga tjänster på nätet -projekt (reservationsanslag 2 år) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten budget Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 02. Utlänningsverket F ö r k l a r i n g : Det samhälleliga effektmålet för utlänningsverket vid beslutsfattandet är att ombesörja att verksamheten främjar en balanserad invandring och att verket producerar informationstjänster till stöd för det invandrarpolitiska beslutsfattandet. Vid utlänningsverkets beslutsfattande betonas principen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna, en god förvaltning och ett gott rättskydd samt förhindrande av missbruk i samband med invandring utfall 2005 uppskattning 2006 mål Basuppgifter Omkostnader (1 000 ) Årsverken (årsv.) Nyckeltal Resultatet av verksamheten produktivitet (beslut/årsv.) ekonomi (nettoutgifter /beslut) Inrikesministeriet uppställer följande preliminära resultatmål för utlänningsverkets verksamhet: Beslutsfattandet präglas av snabbhet och rättssäkerhet. Antalet beslut motsvarar minst antalet anhängiga ärenden. Tiderna för behandling av anhängiga ärenden håller sig på nuvarande nivå. Kundernas rättsskydd bibehålls på god nivå. Personresurser och tekniska resurser används på ett flexibelt och effektivt sätt. Beslutsprocesserna är kvalitativt mätbara samt öppna, styrande och sådana som sparar rutinartat arbete. Linjer dras upp för vanliga tillämpningsfrågor. Arbetet med elektronifiering av de viktigaste processerna när det gäller verksamheten fortsätter. Invandring 2004 utfall 2005 uppskattning 2006 mål Basuppgifter Anhängiggjorda ärenden (st.), uppskattning uppehållstillstånd avlägsnande ur landet asyl resedokument Avgöranden (st.) uppehållstillstånd avlägsnande ur landet asyl resedokument Anhängiggjorda vid årets slut Nyckeltal Behandlingstid (dagar) uppehållstillstånd uppehållstillstånd för arbetstagare eller näringsidkare asyl, sedvanligt förfarande Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 asyl, påskyndat förfarande resedokument Oförändrade överklagade beslut, % uppehållstillstånd asyl, sedvanligt förfarande asyl, påskyndat förfarande avlägsnande ur landet Avgöranden av anhängiggjorda (%) Avgöranden/årsverken Produktivitet (ind 385=100), större tal är bättre Lönsamhet (ind 150=100), mindre tal är bättre Medborgarskap 2004 utfall 2005 uppskattning 2006 mål Basuppgifter Anhängiggjorda ärenden (st.), uppskattning medborgarskapsansökningar medborgarskapsanmälningar utredningar av medborgarskap och förfrågningar Avgöranden (st.) medborgarskapsansökningar medborgarskapsanmälningar utredningar av medborgarskap och förfrågningar Anhängiggjorda vid årets slut Nyckeltal Behandlingstid (dagar) medborgarskapsansökningar medborgarskapsanmälningar Oförändrade överklagade beslut, % Avgöranden av anhängiggjorda (%) Avgöranden/årsverken Produktivitet (ind 172=100), större tal är bättre Lönsamhet (ind 333=100), mindre tal är bättre Upprätthållande av utlänningsregistret och informationstjänsten Utlänningsregistret erbjuder ett tillförlitligt och uppdaterat underlag för beslutsfattande i utlänningsfrågor. Utlänningsverket producerar aktuella statistikuppgifter och information om tilllämpningen av utlänningslagen och verkets övriga verksamhet så att ministeriet har tillgång till beredning av nationell politik, planering av verksamheten och uppgifter som förutsätts i EU:s statistiksamarbete. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 Utlänningsregistrets tekniska funktion var år ,8 % och bedöms hålla sig på samma nivå även åren 2005 och Hantering av mänskliga resurser 2004 utfall 2005 uppskattning 2006 mål Mänskliga resurser Personalomsättning, % Andelen anställda med högre högskol- eller universitetsexamen, % Utbildningsdagar minst 450 Sjukfrånvaro (arbetsdagar/årsv.) högst Utlänningsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) F ö r k l a r i n g : 2004 utfall 2005 ordinarie budget 2006 budgetförslag Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförts överförts från föregående år överförts till följande år Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats euro som överföring av löneutgifter och andra utgifter till moment budget tilläggsb budget bokslut Länsstyrelserna F ö r k l a r i n g : Länsstyrelsen är en statlig myndighet inom regionalförvaltningen, som styrs av sju ministerier. Den är sakkunnig inom många sektorer. Länsstyrelserna främjar, bedömer och övervakar livsbetingelserna i länet, invånarnas välfärd och hur de grundläggande fri- och rättigheterna genomförs. Basuppgifter om länsstyrelserna Länsstyrelsernas största kompetensområden är social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet. Utgifterna för länsstyrelsens polisavdelningar betalas ur polisens verksamhetsanslag, med undantag av de tjänster som länsstyrelserna erbjuder i egenskap av ämbetsverk, såsom bl.a. lokaler, personal- och ekonomiförvaltning samt ämbetsverksservice. Länsstyrelsen i landskapet Åland har uppgifter som avviker från de uppgifter som länsstyrelserna i det övriga Finland har och som föranleds av de särskilda drag som statsförvaltningen och självstyrelsen i landskapet Åland har. Inrikesministeriet uppställer följande preliminära resultatmål för länsstyrelserna: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 Samhälleliga verkningar Länsstyrelsernas viktiga samhälleliga effektmål är att genom sina ansvarsområden tillse att befolkningens rättigheter fullföljs i hela landet. Länsstyrelserna främjar den regionala utvecklingen och säkerställer att det regionala välståndet och medborgarnas trygghet förbättras. Länsstyrelserna verkar för främjande av jämlikhet i fråga om social trygghet och hälsa och för minskande av utslagning. Länsstyrelserna stöder särskilt främjandet av barns och ungas välstånd. Tyngdpunktsområdena för verksamheten Inom social- och hälsovårdsavdelningarna sköts uppgifter som ingår i tre olika ministeriers ansvarsområde. I socialoch hälsovårdsväsendet genomförs strategiska riktlinjer för social- och hälsovårdspolitikens i samarbete med kommunerna. De närmaste årens mål är fungerande social- och hälsovårdstjänster, tryggande av intagning för vård samt främjande av befolkningens hälsa och välbefinnande. Detta förutsätter att praxis och det regionala samarbetet utvecklas. Till länsstyrelsernas centrala uppgifter hör att styra, följa upp och övervaka både kommunal och privat serviceproduktion och förebyggande arbete. Antalet förvaltningsklagomål som anknyter till dem har ökat och de behandlade ärendena har blivit svårare under de senaste åren. Länsstyrelserna spelar en betydelsefull roll vid förvaltning av anslag som kanaliseras till kommuners och samkommuners projekt för utveckling av social- och hälsovården. Alkoholtillståndsförvaltningens övervakningsuppgifter har i huvudsak överförts till länsstyrelserna. Centrala utvecklingsobjekt för veterinärmedicinen och miljöhälsovården är djurens hälsovårdssystem, beredskapsplaner för bekämpning av djursjukdomar, stärkande av övervakningen av miljöhälsovården på lokalnivå, effektivering av tillsynen över djurskyddet samt effektivering av övervakningen av sjukdomar som sprids från djur till människor. Övervakning av tvärvillkoren som hänför sig till reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken genomförs. Länsstyrelserna deltar i genomförandet av det riksomfattande livsmedelövervakningsprogrammet. Bildningsavdelningarna sköter uppgifter som gäller utbildnings- och kulturförvaltning samt idrotts- och ungdomsväsendet, vilka ålagts och delegerats dem enligt författningarna. Länsstyrelserna handhar en finansiering om ca 33 miljoner euro i strukturfondernas (ERUF, ESF) målprogram. I länsstyrelserna besluts i allt högre grad om statsunderstöd som gäller biblioteks-, ungdoms- och idrottsväsendet samt om uppförande av idrottsanläggningar. Tyngdpunkten för utveckling av trafikavdelningarnas verksamhet är tryggande av servicenätet för kollektivtrafiken genom att bevilja trafiktillstånd och med hjälp av köp som kompletterar basservicetrafiken. En tyngdpunkt är också att koordinera inrättandet av reseservicecentraler. Trafikavdelningarnas ställning accentueras vid produktionen av säkerhetsmyndigheternas infrastrukturtjänster. Konkurrens- och konsumentavdelningarna satsar på konkurrensövervakning, främjande av marknadsverksamhet och på att ta itu med skadliga konkurrensbegränsningar. Konsumenternas förtroende för verksamheten på marknaden främjas genom att man deltar i tillsynen över att lagstiftningen iakttas. Konsumenternas trygghet när det gäller ekonomin förbättras med hjälp av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt genom främjande av prismedvetenheten. En tyngdpunkt i fråga om produktsäkerhetskontroll är att stöda bildandet av regionala kontrollenheter. Räddningsavdelningarna förverkligar för sin del de riksomfattande målen för räddningsväsendet och det samarbete som utförs av myndigheter inom regionalförvaltningen. Tyngdpunktsområden är uppföljning och övervakning av hur besluten om servicenivå inom räddningsområdena har fullföljts samt främjande av genomförandet av programmet för den inre säkerheten inom länen. Justitieförvaltningsavdelningarna utvecklas som en del av exekutionsverkets omläggning, där enhetlighet, verkningsfullhet och laglighet accentueras. Justitieförvaltningsavdelningarnas speciella del här i omläggningen är effektivering av styrningsuppgiften. Polisavdelningarna genomför programmet för inre säkerhet som ledare av lokalpolisen och regionala samarbetspartner. Programmet förbereder för definierade hot mot säkerheten. Tyngdpunkten för förvaltningsavdelningarna och ämbetsverkets gemensamma funktioner ligger på att säkerställa servicen och uträttandet av ärenden, förbättra styrningen av förvaltningen och effektiv produktion av stödtjänster. För att förbättra tjänsterna samt produktiviteten och ekonomin utvecklas länsstyrelsernas nättjänster inom alla branscher i enlighet med nättjänststrategin. Interaktiv elektronisk kommunikation tas i användning i alkoholtillståndsförvaltningen Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 och trafiktillståndssystemet. Likaså vidareutvecklas utvärderingen av basservicen för att betjäna samhällets informationsbehov. Resultatmål för verksamheten Vissa volymuppgifter 2004 utfall 2005 uppskattning 2006 uppskattning Klagomål och besvär, st Taxitillstånd, st Taxitillstånd/ dagsverken 1,26 1,24 1,30 Serveringstillstånd för alkoholdrycker, st Serveringstillstånd för alkoholdrycker/ dagsverken 1,09 1,10 1,15 Tillstånd för att få tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster, st Tillstånd för att få tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster/ dagsverken 0,92 0,92 1,00 Finansieringsbeslut för räddningsväsendet, st Finansieringsbeslut för räddningsväsendet/ dagsverken 1,48 1,50 1,60 Annuiteter på lån för jord- och skogsbruk, st Annuiteter på lån för jord- och skogsbruk/ dagsverken 34, Tillgång till tjänster Kunden får beslut på en ickebehovsprövad tillståndsansökan för kollektivtrafik inom 14 dagar. Kvalitetsledning Länsstyrelserna utvecklar interaktiva nättjänster. Pilotprojekt är alkoholtillståndsförvaltningen och tillstånd för godstrafik. Länsstyrelserna utför kvalitetsledningsarbete enligt en gemensam metod (CAF). Mänskliga resurser Uppmärksamhet fästs systematiskt vid personalens välbefinnande och utveckling. Alla länsstyrelser gör upp ett s.k. personalbokslut. Arbetstillfredsställelsen mäts regelbundet. Några uppgifter om personalbokslutet 2004 utfall 2005 uppskattning 2006 uppskattning Årsverken ( ) Kvinnors och mäns andel av personalen (K/M %) 68/32 68/32 68/32 Arbetstillfredsställelseindex (1 5) 3,25 3,20 3,30 Sjukfrånvaro per årsverken (arbetsdagar) 6,9 6,9 6,6 21. Länsstyrelsernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) Anslaget kan även användas till projekt för vilka det fås EU-finansiering. F ö r k l a r i n g : 2004 utfall 2005 ordinarie budget 2006 budgetförslag Bruttoutgifter Bruttoinkomster Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Nettoutgifter Poster som överförts - överförts från föregående år överförts till följande år Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro på grund av övergången till ett nytt lönesystem, euro som överföring av löneutgifter för ett årsverke från moment samt som avdrag euro som överföring av löneutgifter och övriga utgifter till moment Länsstyrelserna vidtar tillräckliga och nödvändiga åtgärder 2006 så att avslutandet av EU:s innevarande strukturfondsperiod kan genomföras 2007 och 2008 på behörigt sätt och närmast genom att använda medel för teknisk hjälp budget tilläggsb budget bokslut Registerförvaltningen F ö r k l a r i n g : De lokala myndigheterna inom registerförvaltningen utgörs av 36 magistrater, som omfattar ett eller flera härad. Av magistraterna fungerar 23 som avdelningar vid häradsämbetet och 13 som fristående ämbetsverk. På Åland sköter länsstyrelsen uppgiften som lokal registerförvaltningsmyndighet. Magistraterna erbjuder högklassiga register- och rättsskyddstjänster som täcker människans hela levnadslopp. Magistraterna är lokala myndigheter för folkbokföringen, handelsregistret och föreningsregistret. Dessutom sköter magistraterna vissa allmänna förvaltningsuppgifter samt fungerar som förmyndarskapsmyndighet. Centralmyndighet inom folkbokföringen är Befolkningsregistercentralen. Befolkningsregistercentralen utvecklar och styr folkbokföringen samt upprätthåller det riksomfattande befolkningsdatasystemet tillsammans med magistraterna. Befolkningsregistercentralen ansvarar även för de riksomfattande informations- och nättjänsterna i befolkningsdatasystemet. Till Befolkningsregistercentralens uppgifter hör också att skaffa certifikat för elektroniska identitetskort och andra certifieringstjänster, rösträttsregistret vid val, Julha-registertjänst för den offentliga sektorn samt registret över förmyndarskapsärenden. Inrikesministeriet uppställer följande preliminära resultatmål för registerförvaltningen: Folkbokföringens verkningsfullhet och tyngdpunktsområden 2004 utfall 2005 uppskattning 2006 mål Effektmål Uppgifterna i befolkningsdatasystemet är korrekta och uppdaterade Stadigvarande adresser som motsvarar den faktiska adressen på boningsorten i hemkommunen, % 99, Av tillfälliga adresser är (%) rätt 78, Resultatmål för verksamheten Flyttningsanmälningar per telefon eller via nätet, % 43, Anmälning av andra personuppgifter i maskinläsbar form främjas så, att de anmälningar som myndigheterna gör i slutet av året kommer i maskinläsbar form till befolkningsdatasystemet, % Ekonomiska mål Totalinkomst av den informationstjänst som befolkningsregistercentralen ger, mn euro 9,8 9,6 9,8 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 Dessutom fastställs följande regionala servicemål för registerförvaltningen: Regionala servicemål 2006 mål Förordnande av intressebevakning Avgöranden genom magistratens beslut, tid högst mån. 3 Ansökningar till tingsrätten, tid högst mån. 4 6 Intressebevakning-revision Granskningstid för årsredovisningar som inkommit inom utsatt tid inom mars månad det år de har in- före utgången av kommit Notarius publicus Erhållande av service högst, dagar 2 Fastställande av erkännande av faderskap Behandlingstid högst, dagar 2 Flyttningsanmälan/adresser Tid för svarande i servicetelefon, tid i normala fall högst min. 1 Handelsregistret Behandling av handelsregisteranmälningar för bostadsaktiebolag, tid i genomsnitt mån. 0,5 Befolkningsregistercentralens kundstöd Jourhavandes tillgänglighet, högst min. 1 Sakkunnigs tillgänglighet, högst tim. 2 Behandling av kundrespons på befolkningsregistercentralen Svarstid med Internetförbindelse, vardagar högst dygn 1 Vid sidan av regionala servicemål och effektmål accentueras följande omständigheter inom registerförvaltningen: Allmänt Arbetsmängden mellan magistraterna utjämnas och magistraternas specialisering främjas så att de åtgärder som hänför sig till specialisering och uppdelning av behörigheten i regel har genomförts år Magistraternas verksamhetsområden utvidgas så att nödvändiga åtgärder huvudsakligen har genomförts år Telefontjänsterna organiseras fortsättningsvis effektivare och mera ekonomiskt än tidigare. Användbarheten och funktionsdugligheten hos de system som registerförvaltningen ansvarar för samt kvaliteten på uppgifterna och verksamhetsbetingelserna för elektronisk kommunikation förbättras. Befolkningsdatasystemet Magistraterna tillser att nivån för adressuppgifterna på personer är hög och kontrollerar särskilt tillfälliga postadresser. Magistraterna utvecklar samarbetet på lokal nivå för att förbättra adress-, koordinat- och signumuppgifterna för byggnader och deltar i korrigeringen av dessa uppgifter. Husbolag erbjuds boendedataservice med hjälp av metoder som utvecklats som nättjänster. Syftet med informationsutbyte som effektiverats på olika sätt är särskilt granskning av att uppgifterna är rätt. Registreringen av utlänningar och korrektheten i fråga om registeruppgifter förbättras. Förmyndarverksamheten Magistraterna utreder noggrannare än tidigare, innan intressebevakare utses eller ansökan om intressebevakning utförs, om intressebevakning kan utföras med hjälp av andra tjänster som bör anses primära. Magistraterna förbättrar kvaliteten för intressebevakning genom att särskilt tillse att årsredovisningarna granskas allt snabbare och med tillräcklig noggrannhet. Handels- och föreningsregistret Magistraterna eftersträvar att ge kunderna enhetlig och likformig rådgivning oavsett region. Mänskliga resurser Genom åtgärder för utveckling av arbetsgemenskapen stöds Befolkningsregistercentralens och magistraternas utveckling till allt mer interaktiva arbetsgemenskaper med bättre ledning som fungerar smidigare. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 Hantering och utveckling av mänskliga resurser utfall uppskattning mål Årsverken magistraterna Befolkningsregistercentralen Kvinnors och mäns andel av personalen, % magistraterna (kvinnor/män) 86/14 86/14 86/14 Befolkningsregistercentralen (kvinnor/män) 64/36 64/36 64/36 Nöjdhetsindex (1 5) magistraterna 3,2 3,2 3,3 Befolkningsregistercentralen 3,0 3,2 3,3 Sjukfrånvaro, dagar/årsv. magistraterna Befolkningsregistercentralen Tyngdpunktsområdena för registerförvaltningen utfall uppskattning uppskattning Befolkningsdatasystemet Upprätthållande Registrerade anmälningar Informationstjänsten (dataenheternas antal) BRC (fakturerad enhet, mn st.) Staten Kommunerna Övrig offentlig förvaltning Privata Magistraterna (offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster, utdrag, förteckningar, st.) Magistraterna (företagsekonomiska tjänster, st.) Handels- och föreningsregistret Handelsregistret ur handelsregistret givna utdrag, kopior och intyg ur YTJ-systemet givna utdrag och intyg anmälningar som gäller bostadsaktiebolag övriga anmälningar Föreningsregistret givna utdrag, kopior och intyg Förmynderskap (offentligrättsliga prestationer) ur registret över förmynderskapsärenden givna utdrag tillståndsbeslut Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16