Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Statsbudgeten Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och invandring, med uppgift att svara för upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet, polisförvaltningen, den privata säkerhetsbranschen, styrningen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, gränssäkerheten och sjöräddningsverksamheten, utbildningen inom den civila krishanteringen och den nationella beredskapen samt regionförvaltningens gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningar ärenden som hänför sig till finskt medborgarskap, invandring, återflyttning och beviljande av internationellt skydd samt främjandet av goda etniska relationer, icke-diskriminering och jämlikhet. Enligt inrikesförvaltningens strategiska ska Finland vara Europas tryggaste och mest jämlika land. För att et ska kunna nås fokuseras verksamheten på att förebygga säkerhetsrisker bygga upp ett Finland som är konkurrenskraftigt och präglas av tolerans och mångfald säkerställa tillgången och kvaliteten på tjänster på ett sätt som tryggar de grundläggande fri- och rättigheterna och så att man iakttar god förvaltningssed genom olika åtgärder säkerställa den framtida funktionsförmågan. Beskrivning av verksamhetsmiljön Upprätthållandet av den inre säkerheten och främjande av en balanserad invandring är primära uppgifter för staten som utsätts för växande krav från såväl hela samhället som olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika myndigheter och verksamhetssätt. Förnyelse och kreativitet är de viktigaste faktorerna för förändring i framtiden. Trots den kraftiga förändringen i befolkningsstrukturen antas Finland även i den närmaste framtiden förbli ett lugnt civilt samhälle, där man respekterar det rättvisa och jämlika samhällets tradition och omfattar de offentliga tjänsternas betydelse för tryggandet av välfärdsstaten. Polariseringen av den sociala strukturen är ett oemotsägligt faktum och i detta avseende är det av central betydelse att stärka människornas känsla av sammanhållning då man strävar efter att förhindra att fattigdom och utsatthet kumuleras. Ett viktigt sätt för stärkande av det trygga samhällets värderingar är att påverka människors attityder, värden och beteende. Internationaliseringen, den teknologiska utvecklingen och den ökade miljömedvetenheten samt riskmedvetenheten kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan i den närmaste framtiden. En central utmaning är att förutse den politiska, ekonomiska, teknologiska, sociala och ekologiska utvecklingen samt att garantera att man snabbt och flexibelt kan reagera på ändringar. Också internationaliseringen har fört med sig ett antal yttre faktorer som absolut måste beaktas. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete vid bekämpningen av såväl miljöhoten som den internationella brottsligheten och terrorismen. Systemriskerna i de tekniska systemen är ett avsevärt hot för samhället och den inre säkerheten. Europeiska unionen har stor betydelse inom alla samhällssektorer. Inom inrikesministeriets ansvarsområde strävar man efter att genomföra de anpassningsåtgärder som avser den offentliga ekonomin på så sätt att man i huvudsak kan säkerställa funktionsförmågan för myndigheterna inom förvaltningsområdet i deras viktigaste uppgifter. Tack vare invandringen kan man förebygga en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Inom många branscher har invandringen redan en avsevärd betydelse för tillgången till arbetskraft. Då de stora åldersklasserna lämnar arbetslivet påverkas också inrikesförvaltningens verksamhet. Minskningen av den befintliga arbetskraften förutsätter att verksamheterna effektiveras och rationaliseras och att arbetets effektivitet förbättras. Arbetslivets förnyelse och utvecklingen av en innovativ offentlig förvaltning är centrala förändringsfaktorer även inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Samhälleliga effekt Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effekt för inrikesministeriets förvaltningsområde för : Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Statsbudgeten Polisväsendet, räddningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den inre säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften. Målet är att Finland ska vara det tryggaste landet i Europa. De viktigaste en för den inre säkerheten fastställs i strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2012 och i programmet för den inre säkerheten. Det säkerställs att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas inom migrationspolitiken, att förvaltningen fungerar och präglas av rättssäkerhet samt att principerna för god förvaltning följs. Förvaltningens IT-central Förvaltningens IT-centrals (HALTIK) samhälleliga effektivitet gäller att säkerställa att de kritiska informationssystem som hänför sig till den inre säkerheten fungerar störningsfritt, att på ett framgångsrikt sätt genomföra centrala utvecklingsprojekt inom inrikesministeriets förvaltningsområde och att förbättra statens nätverkssäkerhet. Det viktigaste et för Förvaltningens IT-centrals samhälleliga effektivitet är användbarhet och effektivitet. Enligt et möjliggör de tjänster som ämbetsverket producerar en integrering av aktörernas verksamhet inom inrikesförvaltningen och frigör deras resurser för operativ verksamhet. Polisväsendet I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor, för att bekämpa den organiserade brottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och den grå ekonomin samt för att trygga och förbättra polisens aktionsberedskap, serviceförmåga och synlighet. Polisväsendet medverkar dessutom i arbetet för att främja ett positivt säkerhetstänkande och en trygg livsmiljö för medborgarna. Nyckeltal Antal strafflagsbrott, högst Gatusäkerhetsindex, minst (1999=100) 1) 92,1 86,5 85 Trafiksäkerhetsindex, minst (1999=100) 2) ca 175, Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet, medeltal, minst, på skalan 1 4 3) - 3,6 - Medborgarnas trygghetskänsla, medeltal, minst, på skalan 1 4 4) - 3,0-1) Gatusäkerhetsindex är ett tal för det viktade sammanlagda antalet rån, fall av misshandel, skadegörelse och ratt- och trafikfylleri som anmäls till polisen. Det sammanräknade antalet ställs i relation till invånarantalet i området. Ju större indextalet är desto bättre är läget jämfört med det nationella genomsnittet ) Trafiksäkerhetsindex beskriver antalet registrerade bilar och motorcyklar dividerat med det viktade antalet döda och skadade i trafiken. 3) Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "I vilken utsträckning litar ni på följande myndigheters verksamhet?", 1 = väldigt lite, 2 = ganska lite, 3 = ganska mycket, 4 = väldigt mycket. Källa: Polisbarometern 2012 och. En undersökning av medborgarnas åsikter vartannat år. 4) Medborgarnas trygghetskänsla mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "Hur allvarligt problem anser ni att brottsligheten i närområdet är?", 1 = väldigt allvarligt, 2 = ganska allvarligt, 3 = inte särskilt allvarligt, 4 = inte alls allvarligt. Källa: Polisbarometern 2012 och. En undersökning av medborgarnas åsikter vartannat år. Gränsbevakningsväsendet Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effekt är att upprätthålla gränssäkerheten, säkra en smidig gränstrafik, få en myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena, att öka säkerheten till havs och att delta i det militära försvaret. Effekten genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Statsbudgeten Nyckeltal/mätare Samhälleliga verkningar (ind.) Effektivitet (ind.) Upprätthållande av gränssäkerheten (1 5) 3,9 3,9 4,0 Säkrande av en smidig gränstrafik (1 5) 4,6 4,6 4,6 Myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena (1 5) 4,0 3,4 3,4 Ökad säkerhet till havs (1 5) 4,4 4,2 4,2 Deltagande i det militära försvaret (1 5) 3,8 3,8 4,0 Kostnadseffektivitet (ind.) Viktade prestationer (1 000 st.) Kostnader (mn euro) 245,7 244,8 247,6 Räddningsväsendet Ett centralt samhälleligt effekt för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor, och personskador och skador på egendom i samband med bränder. När olyckor inträffar är det räddningsväsendets uppgift att ge snabb och effektiv hjälp och att försöka minimera skadorna till följd av olyckorna. Nyckeltal Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.) varav antalet byggnadsbränder, högst (st.) 1) Antal omkomna i bränder, 5 års medeltal, högst (pers.) Räddningsväsendets genomsnittliga aktionsberedskapstid vid brådskande uppdrag, högst 09:36 9:20 9:20 Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen 2) ) Inklusive byggnadsbränder. 2) Källa: TNS gallup-undersökning som genomförs vart tredje år. Nödcentralsverksamhet Nödcentralsverket kommer 2016 att vara ett enhetligt, nätverksbaserat och tillförlitligt verk för hela Finland. Verket är den länk som först tillgodoser behovet av hjälp, professionellt och utan dröjs. Nyckeltal Nödcentralen tar snabbt emot nödsamtal Nödsamtal som tas emot inom 10 sekunder (x % av nödsamtalen) De som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralsverkets tjänster I vilken mån de som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralernas tjänster (på skalan 1 5), minst - 4,4 - Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet (nyttjandegrad), (%) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 Statsbudgeten Invandring Migrationspolitiken syftar till att främja Finlands internationella konkurrenskraft och stödja byggandet av ett tolerant, tryggt och mångfaldigt Finland. Invandringen är planerad och kontrollerad. När lagstiftningen ses över beaktar man behovet av arbetskraft, invandrarnas olika utgångspunkter och behov samt de internationella förpliktelserna. Verksamheten mot illegal invandring och människohandel stärks genom omfattande myndighetssamarbete och nätverksbyggande. Fullgörandet av de skyldigheter som gäller internationellt skydd säkerställs inom asylförfarandet och mottagandeverksamheten. Ett centralt är att effektivisera migrationsförvaltningen och försnabba tillståndsprocesserna inom den. De totala kostnaderna för mottagningen av asylsökande anpassas så att de motsvarar antalet asylsökande och de kortare behandlingstiderna. Man satsar på att i samarbete med arbets- och näringsministeriet försnabba placeringen i kommunerna av kvotflyktingar och sådana asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. Nyckeltal Genomsnittlig behandlingstid (dygn) Invandring uppehållstillstånd för arbetstagare (inkl. TE-byråns delbeslut) uppehållstillstånd för studerande Internationellt skydd, total behandlingstid exklusive tid för överklagande asylansökningar Medborgarskapsansökningar, total behandlingstid medborgarskapsansökningar Oförändrade överklagade beslut av Migrationsverket (%) 1) > 95 > 95 > 95 Väntetid vid förläggningarna för placering i en kommun, i genomsnitt högst mån. 2) 3,8 2,0 2,0 1) Målet är att de avgöranden i fullföljdsdomstolarna där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av ett fel i Migrationsverkets lagtolkning eller förfarande ska vara mindre än 5 procent av det totala antalet besvär. Sådana beslut där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av omständigheterna beaktas inte här. 2) Tid som går åt från delfåendet av beslut om beviljande av uppehållstillstånd till inflyttning till kommunen. Produktivitet och resultat En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde genomförs effektivitets- och resultatprogrammet med både åtgärder som gäller det och hela förvaltningsområdet och enskilda åtgärder på ämbetsverksnivå. Effektivitets- och resultatprogrammet består av effektivitets- och resultatprojekt och av helheter som gäller det mänskliga kapitalet och resultattänkandet. Antal årsverken inom inrikesministeriets förvaltningsområde Inrikesministeriet Förvaltningens IT-central Minoritetsombudsmannens byrå och diskrimineringsnämnden Polisväsendet Gränsbevakningsväsendet Räddningsinstitutet (inkl. CMC) Nödcentralsverket Migrationsverket Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 Statsbudgeten Statliga förläggningar Sammanlagt Konsekvenser för jämställdheten Likabehandling av personalen utgör en del av god personalpolitik och hör till all arbetsgivarverksamhet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde iakttas regeringens jämställdhetsprogram och de allmänna riktlinjerna för inrikesförvaltningen i syfte att främja likabehandling. Hur en för jämställdhet och likabehandling uppnås följs som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Uppföljningen samordnas av gruppen för samordning av jämställdhets- och likabehandlingsärenden vid inrikesministeriet. Könsperspektivet beaktas i all verksamhet vid ministeriet. Jämställdheten mellan kvinnor och män främjas på ett inriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Ministeriets personalpolitiska jämställdhetsplanen uppdaterades. Vid HALTIK har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras årligen. Med hjälp av både regelbundna enkäter och statistiskt material följer man upp jämställdheten bland personalen. Inom polisförvaltningen främjas jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Polisens jämställdhets- och likabehandlingsplan utarbetas i samband med personalstrategin. Vid ingången av inleds en omstrukturering av polisförvaltningen (PORA III). Enligt de riktlinjer som inrikesministeriet har fastställt riktas de minskningar av årsverken som följer av PORA III-åtgärder så lite som möjligt på polisens operativa verksamhet. Man försöker inrikta dem på förvaltningsuppgifter och stödfunktioner. De kvinnor som arbetar inom polisförvaltningen har främst kontorsuppgifter och uppgifter i anslutning till tillståndsförvaltningen. Av polismännen är kvinnornas andel relativt liten. Skyldigheten att minska personalen i stödfunktioner och förvaltningsuppgifter berör således kvinnodominerade personalgrupper. Gränsbevakningsväsendets dagliga verksamhet i gränssäkerhetsuppgifter och i uppgifter till havs berör män och kvinnor och dessutom olika etniska grupper. I enlighet med sin likabehandlingsplan beaktar Gränsbevakningsväsendet mångbottnad diskriminering i all verksamhet och godkänner inte diskriminering i någon form. Gränsbevakningsväsendet fortsätter att vidta åtgärder med vilka man strävar efter att öka kvinnornas andel i militära tjänster (3 % år 2012). Under år kommer man att göra upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan för följande år. Åtgärderna för att förbättra service på samiska fortsätter så att man ökar tillgången till myndighetsblanketter på samiska. Vid Räddningsinstitutet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan och en verksamhetsplan för institutets jämställdhet för åren 2012 där ärenden som hör till likabehandling av eleverna poängteras. De viktigaste utvecklingsåtgärderna för väljs på grundval av resultatet av den jämställdhetsenkät som genomfördes. Vid Nödcentralsverket har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras årligen. I den operativa utbildningen och i rekryteringen har man en neutral könsinställning och personalens könsfördelning följs. För närvarande söker flera kvinnor än män till operativa uppgifter. Av den totala personalen utgör kvinnornas andel nästa två tredjedelar. Jämställdhets- och likabehandlingsplaner har utarbetats för såväl migrationsverket som alla förläggningar. Av migrationsverkets plan görs en mera omfattande uppdatering vart tredje år. Förläggningarnas planer uppdateras årligen. Asylsökandena statistikförs på basis av kön. År var 72 procent av asylsökandena män. Av de minderåriga asylsökande som kommit ensamma, utan vårdnadshavare, var 80 procent pojkar. Till följd av sökandenas könsfördelning är kostnaderna för mottagandet högre för män än för kvinnor. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Statsbudgeten Förvaltningsområdets anslag År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 01. Förvaltning Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år) (04.) Omkostnader för minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden (reservationsanslag 2 år) Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservationsanslag 3 år) Beredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år) EU:s andel i hanteringen av den inre säkerheten och migrationen (reservationsanslag 3 år) Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) Polisväsendet Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (förslagsanslag) Gemensamma omkostnader för KEJO-projektet (reservationsanslag 2 år) Gränsbevakningsväsendet Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 Statsbudgeten År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 70. Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 3 år) Räddningsväsendet och nödcentralerna Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Särskilda utgifter (förslagsanslag) Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) Invandring Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år) Samhällsorientering för återflyttare (förslagsanslag) Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) Stöd till mottagningsverksamhetens kunder (förslagsanslag) Sammanlagt Det totala antalet anställda Huvudtitelns finskspråkiga rubrik har ändrats. F ö r k l a r i n g : 01. Förvaltning Inrikesministeriet Inrikesministeriet genomför i enlighet med regeringsprogrammet de strategiska linjedragningarna och de funktionella resultaten för verksamheten inom polisväsendet, Gränsbevakningsväsendet, räddningsväsendet, Nödcentralsverket samt migrationsförvaltningen. För dessa redogörs det närmare i motiveringarna till de olika kapitlen under huvudtiteln. Förvaltningsområdets informationsförvaltning Inrikesministeriets informationsförvaltning ansvarar för utvecklingen, den strategiska styrningen och övervakningen av ministeriets och förvaltningsområdets gemensamma informationsförvaltning och dess informationssäkerhet. Förvaltningens IT-central (HALTIK) hör till informationsförvaltningens resultatstyrning. Som en strategisk servicecentral inom förvaltningsområdet anskaffar, utvecklar och upprätthåller HALTIK data- och kommunikationstekniska tjänster för god tillgänglighet och säkerhet vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 Statsbudgeten EU:s fonder Inrikesministeriet ansvarar för den nationella administrationen av Europeiska unionens allmänna program om solidaritet och hantering av migrationsströmmar Med finansiering ur fonderna främjas uppnåendet av de som fastställdes i Haagprogrammet och Stockholmsprogrammet bl.a. genom att man stöder utvecklandet av administrationen av asylsökningsprocessen, förfarandena för återvändande samt integrationen av flyktingar och andra tredjelandsmedborgare samt den utvecklingsverksamhet som hänför sig till övervakningen av EU:s yttre gränser. Under nästa programperiod 2020 inrättas två nya fonder inom området för inrikes frågor i EU, dvs. Fonden för inre säkerhet och Asyl-, migrations- och integrationsfonden. Inrikesministeriet ansvarar för den nationella samordningen för beredningen av fonderna och utgör den nationella myndighet som ansvarar för administrationen. Civil krishantering Inrikesministeriet ansvarar för att Finland har beredskap att delta i internationell civil krishantering. Beredskapen för civil krishantering i hemlandet utvecklas och upprätthålls så att deltagarnivån och sakkunskapen hos de experter som skickas ut motsvarar prioriteringarna i Finland. I den civila krishanteringsverksamheten betonas helheten i samarbetet när det gäller användningen av militära och civila resurser. Genom ett omfattande samarbete med intressentgrupper förbättras kommunikationen och informationsutbytet mellan förvaltningsområdena och frivilligorganisationerna i den civila krishanteringen. 01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får även användas 1) till betalning av projekt som godkänts och finansierats av EU 2) till betalning av överföringsutgifter som föranleds av utvecklandet av det nationella projektet mot diskriminering inom EU:s Progress-program samt av utvecklandet av invandringen. F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet ställer upp följande preliminära resultat för sin verksamhet : Produktion och kvalitetsledning Regeringsprogrammet och strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde 2012 genomförs. Styrningen inom ministeriets ansvarsområde främjar uppnåendet av de samhälleliga effekten och en för verksamhetens resultat. Samarbete utförs i fråga om förvaltningsområdet samt med de övriga ministerierna i syfte att uppnå en i regeringsprogrammet beträffande sådana verksamhetssektorer som i första hand kan anses höra till inrikesministeriets ansvarsområde. Planeringen och uppföljningen av ministeriets och dess förvaltningsområdes verksamhet och ekonomi utförs på ett systematiskt och övergripande sätt. Ministeriets lagstiftningsarbete uppfyller statsrådets kvalitetskrav. Planmässigheten, samarbetet och kunnandet stärks i beredningen av lagstiftning. Funktionell effektivitet Man skapar förutsättningar för att öka ministeriets effektivitet och produktivitet. Projekt enligt effektivitets- och resultatprogrammet för ministeriets förvaltningsområde genomförs. Utvecklande av mänskliga resurser Årsverken Sjukfrånvaro (dagar/årsv.) 8,0 7,5 7,5 Arbetstillfredsställelseindex (1 5) 3,6 3,7 3,8 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 Statsbudgeten Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförs överförts från föregående år överförts till följande år Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Fördelning av besparingar (andel av 10 mn euro) -50 Nya produktivitetsfrämjande åtgärder -90 Omkostnader för ombudsmännen (överföring till moment ) -187 Omkostnadsbesparing (andel av 60 mn euro) 19 Utgifter som föranleds av flyttning och inredning (bortfall av en engångsersättning) -400 Överföring av tjänst (överföring till moment ) -93 Överföring från moment Överföring till moment Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -31 Indexhöjning av hyresutgifterna 43 Koncentrering av statens skadeståndsverksamhet (överföring till moment ) -8 Löneglidningsinbesparing -38 Lönejusteringar 96 Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -111 Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -14 Ytterligare besparing i omkostnaderna -257 Sammanlagt -246 Momentets finskspråkiga rubrik har ändrats. budget budget bokslut Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. F ö r k l a r i n g : Som en strategisk servicecentral inom inrikesministeriets förvaltningsområde utvecklar, anskaffar, producerar och upprätthåller Förvaltningens IT-central (HALTIK) informations- och kommunikationstekniska tjänster för god tillgänglighet och säkerhet vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar. HALTIK:s huvudsakliga uppgift är att producera centrala informationssystem för den inre säkerheten, föreskrivna eller bestämda tjänster för säkerhetsnätet, anskaffa gemensamma tjänster för inrikesministeriets förvaltningsområde och producera IKT-sakkunnigtjänster. Finansieringen av HALTIK sker med seviceavtalsavgifter som tas ut hos kundämbetsverken. Mål för resultatet av verksamheten HALTIK:s mest centrala är att trygga den nuvarande serviceproduktionen enligt kundernas behov och säkerställa kvaliteten på servicen. Inom förvaltningsområdet pågår viktiga projekt inom informationsförvaltningen och totala reformer av datasystemen och att dessa lyckas är jämte underhållet av kritiska system ett av de viktigaste en under hela ramperioden. Kundernas belåtenhet ökar när det gäller HALTIK:s verksamhet. Mål enligt service: Servicenivån på datakommunikationstjänsterna förblir hög och antalet oplanerade avbrott minskar. Inom datacentertjänsterna tryggas informationssystemens fortsatta funktion i fråga om maskinsalar och servermiljö. Tyngdpunkten i underhållsservicen för informationssystemen ligger på underhåll och utveckling av säkerhetskritiska datasystem. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 Statsbudgeten Arbetsstationstjänsterna producerar tjänster för hela livscykeln för standardiserad, certifierad och godkänd terminalutrustning. Det centrala et för kommunikationstjänsterna är att kommunikationslösningar för aktörerna inom den inre säkerheten är tillgängliga och att det är tekniskt möjligt att nå myndigheterna. Målet för Service Desk-tjänster är att tjänsterna fungerar i enlighet med en gemensam process. Regiontjänsterna syftar till att tillhandahålla regionala informationstekniska stödtjänster som stöd för kundernas operativa uppgifter. Enheten för telefonitjänster producerar högklassiga samtalsförmedlingstjänster centraliserat inom hela inrikesministeriets förvaltningsområde och dessutom från finansministeriets förvaltningsområde till magistraterna samt till regionförvaltningsverken och närings-, trafik- och miljöcentralerna. Centrala utvecklingsprojekt inom inrikesministeriets förvaltningsområde genomförs på ett framgångsrikt sätt. Åtgärder för att uppnå resultatet av verksamheten För kommunikationen tryggas en ostörd verksamhet under alla förhållanden och nätverkssäkerheten förbättras och dessutom kopplas lokalnäten till varandra enligt planerna. Man koncentrerar servrar och fortsätter rationaliseringen till huvudsalar. Det praktiska stödet och problemlösningen för systemen utvecklas ytterligare. Servicebegäran ska tas emot ur kundens perspektiv vid ett enda serviceställe som fungerar virtuellt. Systemet för verksamhetsstyrning som tagits i bruk utvecklas. Servicekvaliteten förbättras och verksamheten utvecklas genom att processerna för tjänstehanteringen främjas och användningen av arbetsledningssystemen finslipas. Telefontjänsternas tekniska miljö och samtalsförmedlingssystemet byts ut och produktionen av innehållet i databasen utvecklas. Projektverksamhetens kvalitet förbättras genom att man förenhetligar projektpraxis och testningsprocesserna samt genom att man tar i bruk verktyg för hantering av systemarkitekturerna och för systemutveckling. Mål för resultatet av verksamheten angivna enligt mätare Funktionell effektivitet Terminalutrustning som stöds antal/årsv. 227, Virtuell relation (logiska servrar/fysisk server) 4,00 5,00 5,20 Mottagna servicebegäranden, antal/årsv Mottagna servicebegäranden (SLA-%) 87,0 87,5 87,5 Prestationer och kollektiva nyttigheter Terminalutrustning som stöds, st Videokonferens, st Mottagna servicebegäranden, antal Serviceförmåga och kvalitet Kundtillfredsställelse (1 5) 3,01 3,03 3,10 Mål för hantering och utvecklande av personalresurser Mänskliga resurser Arbetstillfredsställelseindex 3,3 3,5 3,5 Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv. 7,6 8 7,8 Antal anställda sammanlagt, årsv Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 Statsbudgeten Mänskliga resurser av vilka i fast anställningsförhållande Kvinnor, % 34, Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförs överförts från föregående år överförts till följande år 230 Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Nivåförändring 1 Sammanlagt 1 budget budget bokslut (04.) Omkostnader för minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden (reservationsanslag 2 år) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och anslaget under det ska slås samman med moment Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till utgifter för upprätthållande och utvecklande av inrikesförvaltningens stamnät och ministeriets lokalnät samt av datasystem i gemensam användning, för driftsutgifter för projektet för främjande av nätsäkerheten (TUVE) och för utgifter för underhåll av S-TUVE-nätet. F ö r k l a r i n g : Beräknad användning av anslaget (euro) Internt köpta tjänster (TUVE) Nätavgifter (S-TUVE) Övriga gemensamma informationsförvaltningsutgifter för inrikesministeriets förvaltningsområde Sammanlagt Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) S-TUVE-anslag (bortfall av ett tillägg av engångsnatur) S-TUVE-anslag (bortfall av ett tillägg av engångsnatur) Tilläggskostnader för S-TUVE-tjänsterna Tillägg till TUVE-förvaltningsutgifterna TUVE-förvaltningsutgifter Överföring till moment Övriga ändringar 40 Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -333 Sammanlagt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 Statsbudgeten budget budget bokslut EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 1) till Europeiska unionens projekt som genomförs i enlighet med de fonder som lyder under det allmänna programmet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar för perioden 2007 (Europaparlamentets och rådets beslut nr 575/2007/EG, 573/2007/EG och 574/2007/EG samt rådets beslut 435/2007/EG) 2) till betalning av löneutgifter för teknisk hjälp och personal motsvarande högst 16 årsverken som behövs för och som placeras för att sköta genomförandet av ovan nämnda program vid olika verk inom inrikesministeriets förvaltningsområde samt till betalning av andra konsumtionsutgifter som är nödvändiga för genomförandet av programmen 3) till betalning av mervärdesskatteutgiftsandelar som ingår i projekten 4) till betalning av överföringsutgifter. Inkomster som betalats till verket som arbetsgivare kan nettobudgeteras under momentet. F ö r k l a r i n g : Det allmänna programmet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar består av fyra fonder: Europeiska flyktingfonden, Europeiska återvändandefonden, Europeiska fonden för de yttre gränserna samt Europeiska integrationsfonden. Medlemsstaternas skyldigheter när det gäller förvaltningen och kontrollen av det allmänna programmet har fastställts i de beslut som gäller fonderna. Inrikesministeriet ansvarar för den nationella förvaltningen av fonderna. I enlighet med beskrivningen av det nationella systemet för förvaltning och kontroll som är gemensamt för fonderna har en ansvarig myndighet, en attesterande myndighet och en revisionsmyndighet utsetts vid ministeriet. Beräknade utbetalningar ur fonderna enligt årsprogram (1 000 euro) Årsprogram 2007 Sammanlagt Europeiska flyktingfonden Fonden för yttre gränser Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare Europeiska återvändandefonden Sammanlagt Den nationella medfinansieringen har budgeterats under moment , , , och 70 samt , och 63, samt under moment och Inkomsterna från kommissionen har budgeterats under moment Inkomsterna och utgifterna för fonderna inom det allmänna programmet 2007 kommer att jämnas ut mot slutet av programmen. Mervärdesskatt kan ingå i den stödandel från EU som betalas för projekt från detta moment. EU-stödandelen betalas i regel för projekt som två förskottsbetalningar och en slutbetalning, varvid rapporteringen om stödberättigande kostnader (inkl. utgifter för moms) sker i efterskott och andelen moms inte kan uppskattas på förhand. Ur flyktingfonden ges stöd för utvecklande av mottagningsförhållandena för asylsökande, asylprocessen, program för omplacering av flyktingar och integration av flyktingar i samhället. Ur fonden för de yttre gränserna ges stöd för åtgärder med vilka kontrollerna före inresan, beviljandet av visum vid gränserna, smidig gränspassage för därtill berättigade personer, minskad olaglig inresa och samarbetet med tredjeländer utvecklas. Integrationsfonden riktas till stödjande av tredjelandsmedborgares invandring och integration, exklusive flyktingar (asylsökande som fått positivt beslut, kvotflyktingar och personer som får tillfälligt skydd). Återvändandefonden är avsedd för återsändande av utlänningar som vistas illegalt i landet, stödjande av frivilligt återvändande för asylsökande som ännu inte fått beslut och understöd för frivilligt återvändande av flyktingar. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 Statsbudgeten Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Preciserade betalningstidtabeller Sammanlagt budget budget bokslut Beredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får användas 1) till verksamhet i anslutning till den nationella beredskapen för civil krishantering 2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt inom den civila krishanteringen som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder 3) till avlönande av personal motsvarande högst 33 årsverken. I nettobudgeteringen beaktas de inkomster som fås från den samfinansierade verksamheten. De andra parternas betalningsandelar som kommer in som intäkter från de forskningsprojekt som genomförs på Krishanteringscentrets ansvar och utgifterna för projektet kan nettobudgeteras under momentet. F ö r k l a r i n g : Krishanteringscentret, som finns vid Räddningsinstitutet, svarar under inrikesministeriets ledning på ett övergripande sätt för den operativa verksamheten inom civil krishantering: utbildning, rekrytering, forsknings- och utvecklingsverksamhet, materiell och logistisk beredskap samt den lägesbild som krävs. Utgifter föranledda av personer som deltar i civil krishantering utomlands betalas av anslaget under moment Inrikesministeriet ställer upp följande preliminära resultat för sin verksamhet : Krishanteringscentret utbildar det antal civila sakkunniga som motsvarar Finlands deltagarnivå för att sändas ut i uppdrag inom civil krishantering. Krishanteringscentret sänder ut sakkunniga i uppdrag inom civil krishantering på årsnivå i enlighet med statsrådets riktlinjer. Kvinnornas andel av de sakkunniga som sänds ut är fortfarande högre än genomsnittet i Europeiska unionens medlemsstater. Verksamheten inom den civila krishanteringsberedskapen i Finland är planmässig och kostnadseffektiv och riktar sig på primära uppgifter. Nyckeltal för verksamheten Kursdeltagardagar inom civil krishantering Pris per kursdeltagardag Sakkunniga som godkänts/föreslagits 0,44 0,6 0,6 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförs Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Statsbudgeten överförts från föregående år 233 överförts till följande år 99 ordinarie budget budgetprop. budget budget bokslut EU:s andel i hanteringen av den inre säkerheten och migrationen (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 1) för genomförande av de nya fonderna, fonden för inre säkerhet och asyl-, migrations- och integrationsfonden (Europeiska parlamentets och rådets förordningar (EU) nr /) inom inrikes frågor under Europeiska unionens finansieringsprogramperiod ) till betalning av tekniskt bistånd som behövs för inrättande av ovannämnda fonder och av löneutgifter för personal till dessa uppgifter, motsvarande högst 16 årsverken, samt till betalning av andra konsumtionsutgifter som är nödvändiga för inrättandet av fonderna 3) till betalning av mervärdesskatteutgiftsandelar som ingår i projekten när Europeiska unionens förordningar tillåter det 4) till betalning av överföringsutgifter. Inkomster som betalats till verket som arbetsgivare kan nettobudgeteras under momentet. F ö r k l a r i n g : I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om fonder för inrikes frågor. För programperioden 2020 inrättades två nya fonder inom området för inrikes frågor i EU, dvs. fonden för inre säkerhet och asyl-, migrations- och integrationsfonden. Medlemsstatens skyldigheter i anknytning till fonderna bestäms i förordningen för respektive fond (Europeiska parlamentets och rådets förordningar (EU) nr 513/, 515/ och 516/) och i den horisontella förordningen som gäller förvaltning (Europeiska parlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/). Inrikesministeriet ansvarar för samordningen av fonderna nationellt och är utsedd som ansvarig myndighet och revisionsmyndighet för fonderna. Inkomsterna från kommissionen har budgeterats under moment Inkomsterna och utgifterna för fonderna under programperioden 2020 kommer att balansera mot slutet av programmen. För genomförande av projekt och åtgärder som finansieras med medel ur fonderna ska det i regel finnas nationell finansiering för att verkställa dem. Fonden för inre säkerhet indelas i ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. Fonder som har en grunddel innefattar också en s.k. rörlig finansieringsdel. Då är det möjligt att ur fonderna utöver grunddelen för nationella program få en rörlig finansieringsandel för genomförande av någon specialåtgärd samt att ur asyl-, migrations- och integrationsfonden få finansiering för att ta emot vidarebosatta flyktingar. Storleken på den finansieringsandel som eventuellt fås för specialåtgärder finns det ännu inte uppgift om. Finansieringsandelarna för de olika länderna bestäms i respektive fondförordning. Finansieringen för mottagande av vidarebosatta flyktingar kan avsevärt öka Finlands anslag ur fonden. Anslag beviljas medlemsstaterna med två års mellanrum och för att få dem bör flyktingarna ha anlänt till Finland inom en tidsperiod på två år innan anslagen beviljas. Engångsersättningen för en vidarebosatt flykting är euro eller, för grupper som prioriteras i EU:s vidarebosättningsprogram, euro per flykting. Om Finlands flyktingkvot varje år hålls på åtminstone den nuvarande nivån av 750 personer, av vilka minst hälften hör till grupper som prioriteras i EU:s vidarebosättningsprogram, kan Finland årligen få en finansieringsandel på 6 miljoner euro. Detta förutsätter dessutom att den finansiering som på EU-nivå avsatts för vidarebosättning räcker till slutet av programperioden. Den tekniska hjälpens storlek kommer att utöver grunddelen utgöras av en ca 5 % stor andel av den totala summa som beviljats medlemsstaten ur fonden (grunddel + rörlig del). Teknisk hjälp används enbart för kostnader som föranleds de myndigheter som ansvarar för förvaltningen av fonderna. För åren 2020 beräknas finansieringen av de nationella programmen för fonderna för inrikes frågor uppgå till sammanlagt ca 113 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 Statsbudgeten Utbetalningarna för års årsprogram överförs delvis till på grund av att programstarten fördröjdes. Beräknade finansieringsandelar för hela programperioden 2020 (grunddelar) (1 000 euro) Fonder 1) Medlemsstaterna kan använda högst 40 procent av grunddelen för finansiering av driftsstöd. Asyl-, migrations- och integrationsfonden, grunddelen Fonden för inre säkerhet, instrumentet för yttre gränser och visering, grunddelen 1) Fonden för inre säkerhet, instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet och krishantering Beräknade utbetalningar ur fonderna (1 000 euro) Årsprogram Sammanlagt Fonden för inre säkerhet Asyl-, migrations- och integrationsfonden Sammanlagt Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Inledning av programperioden (beräknad betalningstidtabell) Sammanlagt budget budget Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Valtori (överföring till moment ) Överföring från moment Sammanlagt Momentets rubrik har ändrats. budget budget bokslut Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får även användas till betalning av utgifter för medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (Interpol, FATF, 1), IGC 2), IOM, 1) FATF=Financial Action Task Force 2) IGC=Inter-Governmental Consultations on Asylum, Refugee and Migration Policies in Europe, North America and Australia Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 Statsbudgeten ICMPD 3), COSPAS-SARSAT 4) och ICAO PKD) 5) samt till betalning av utgifter föranledda av motsvarande förpliktelser. F ö r k l a r i n g : Inom det internationella polisiära samarbetet och utvecklandet av det ligger huvudvikten särskilt på det polisiära samarbetet inom EU både när det gäller lagstiftning och praktisk verksamhet. Uppmärksamhet ägnas också den utveckling som gäller polissektorn och som sker i närområdessamarbetet, FN och Europarådet samt i andra internationella organisationer. Inom IGC behandlas alla betydande frågor som anknyter till hanteringen av de internationella migrationsströmmarna. Internationella migrationsorganisationen (IOM) är en mellanstatlig organisation som bedriver övergripande verksamhet med anknytning till migration. ICMPD är ett oberoende mellanstatligt forskningsinstitut. Institutet strävar efter att främja en hållbar migrationspolitik och koncentrerar sig på migrationsfrågor som är viktiga för Väst- och Östeuropa samt utgör sekretariat för Budapestprocessen. Beräknad användning av anslaget (euro) Interpol FATF IGC IOM ICMPD COSPAS-SARSAT ICAO PKD Sammanlagt budget budget bokslut Polisväsendet F ö r k l a r i n g : Polisen tryggar rätts- och samhällsordningen, upprätthåller allmän ordning och säkerhet, förebygger, avslöjar och reder ut brott och sörjer för att de blir före för åtalsprövning. Genom goda resultat inom de olika delområdena av polisens verksamhet bidrar man till att göra Finland till det tryggaste landet i Europa. De nya polisenheterna inledde sin verksamhet den 1 januari. Enligt riktlinjerna i PORA III fortsätter reformen av servicenätverket och dessutom främjas genomförandet av vissa datatekniska utvecklingsåtgärder (projektet för utveckling av tillståndstjänsterna, projektet för utveckling av den automatiska trafikövervakningen). I syfte att täcka planen för de offentliga finanserna 2018 utreds det bl.a. vilka funktionella, ekonomiska och personella effekter centraliseringen av polisens ekonomi- och personaltjänster och eventuellt andra stödtjänster har. På grund av sparkraven under ramperioden bedöms den satta funktionella nivån för polisverksamheten och polisens resurser enligt riktlinjerna i PORA III på nytt så att det motsvarar de ekonomiska realiteterna. Även ledningsstrukturerna på polisinrättningarna och polisens nuvarande nätverk av verksamhetsställen bedöms. Möjligheterna att utveckla polisens avgiftsbelagda verksamhet kommer att undersökas. Utöver de interna åtgärderna inom polisförvaltningen behövs en mera omfattande bedömning av olika organisatoriska lösningsmodeller för säkerhetsmyndigheternas och utredning av möjligheterna till ändringar i bestämmelserna som sparar polisens resurser. Polisen anser tillsammans med sina intressenter att säkerhetsnivån och den allmänna känslan av trygghet är god. I det lokala samarbetet fäster polisen särskild uppmärksamhet vid säkerhetsutmaningar och sociala medier. Polisen arbetar kundcentrerat och håller en hög etisk nivå för att medborgarna ska ha kvar förtroendet för verksamheten. Polisens värderingar, dvs. rättvisa, yrkesskicklighet, serviceprincipen och personalens välbefinnande förverkligas både i verksamheten och i informationsförmedlingen. Kommunikation är ett redskap för det strategiska ledarskapet och en naturlig del av ledningen. Polisen reagerar på förändringar i omvärlden och riktar genom analys av säkerhetsriskerna och genom informationsstyrning och en bra lägesbild, tillsammans med andra aktörer inom säkerhetssektorn, förebyggande åtgärder och resurser på de frågor som är kritiska med tanke på säkerheten. 3) ICMPD=International Centre for Migration Policy Development 4) COSPAS-SARSAT=ett globalt lokaliserings- och räddningssystem som utnyttjar satellitbaserad positionering på land, till havs och i luften 5) ICAO PKD=Internationella civila luftfartsorganisationens elektroniska certifikatbank Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

17 Statsbudgeten Tillgången till polisens basservice, inklusive språkliga tjänster, tjänsternas kvalitet och förutsättningarna att tillhandahålla dem för medborgarna i hela landet oberoende av boningsorten, kommer att försämras under ramperioden. Kvaliteten på servicen kan sjunka i och med att resurserna minskar. Medborgarnas känsla av trygghet kan påverkas negativt om polisen är mindre synlig. Polisen verkar aktivt för att förbättra informationsutbytet och det operativa samarbetet med Europeiska unionens medlemsstater och länderna i närområdena och utnyttjar det internationella samarbetet för att upprätthålla och förbättra den inre säkerheten. Genom internationellt samarbete bekämpas internationell brottslighet som riktar sig till eller utgår från Finland, inbegripet ekonomisk brottslighet. Genom internationellt polissamarbete bekämpas brottslighet som riktar sig till Finland redan i utlandet. I polisverksamheten utnyttjar man Europeiska unionens finansieringsmöjligheter. Polisen förbereder sig på att svara på de utmaningar och ökade uppgifter som den ökande trafiken österifrån och den eventuella visumfriheten mellan EU och Ryssland för med sig genom att öka samarbetet inom närområdena och förbättra personalens kunskaper. Polisen bekämpar ekonomisk brottslighet och grå ekonomi genom att den främjar genomförandet av det sjätte programmet för bekämpning av ekonomisk brottslighet genom intensifierad bekämpning av ekonomisk brottslighet och spårning av vinning av brott. Den grå ekonomin ska utrotas genom ett mångsidigt urval av metoder. Man stärker det myndighetsnätverk som leder korruptionsbekämpning och kartlägger de branscher och situationer där korruptionsriskerna är stora så att man kan ingripa i dem. Polisen deltar i genomförandet av strategin för bekämpning av organiserad brottslighet, där olika slag av brott beaktas. Polisens, Tullens och Gränsbevakningsväsendets samarbete med åklagarmyndigheterna bedöms på nytt i fråga om det organisatoriska arrangemanget och bl.a. kostnadseffekter. Genom ett smidigt internationellt samarbete i synnerhet med närområdenas myndigheter garanterar man att det straffrättsliga ansvaret realiseras i förövarens hemland. Man fortsätter att genomföra de åtgärder som läggs fram i den uppdaterade strategin för bekämpning av terrorism och åtgärderna för att förebygga våldsam extremism. I arbetet med att bekämpa våldsbrottsligheten prioriterar polisen allvarliga våldsbrott, familjevåld och våld i närrelationer samt åtgärder för att minska våldsamt beteende hos de unga. Man ska bli bättre på att identifiera våld som riktar sig mot utsatta grupper och främjar genomförandet av programmet för att minska våld mot kvinnor. Åtgärderna för att identifiera risker för s.k. hedersvåld och för tvångsäktenskap intensifieras. Man fortsätter att genomföra strategin för förebyggande verksamhet. Polisen fortsätter att motarbeta rasism och intolerans och bekämpar hatbrott genom att bli bättre på att identifiera dem. Polisen fortsätter att utveckla tillståndsförvaltningen inom ramen för projektet LUPA 2016, med beaktande av riktlinjerna i tillståndsförvaltningsstrategin, verksamhets- och ekonomiplanen för förvaltningsområdet och projektet för utvecklande av tillståndsförvaltningen. Enligt riktlinjerna ska tillståndsförvaltningen fokusera på sina kärnuppgifter, som omfattar uppgifter i anslutning till vapenärenden, den privata säkerhetsbranschen, offentliga tillställningar och identifikationsdokument. Polisen utlokaliserar tillståndsförvaltningens rutiner (t.ex. överlämnandet av färdiga handlingar till tillståndshavaren). Dessutom ökar polisen den elektroniska kommunikationen. Polisens tillståndsförvaltningstjänster är tillgängliga för var och en i regel genom tidsbokning. Polisen hanterar effekterna av dessa effektiviseringsåtgärder på ett planmässigt och framförhållande sätt. Genom utvecklingsåtgärderna följs principerna för god förvaltningssed och stöds smidig tillgång till kundbetjäning. Tillståndsförvaltningstjänsterna fungerar kostnadseffektivt, ekonomiskt och produktivt, så att kostnadssambandet för tillståndstjänst på initiativ av kunden är säkrad. Tillståndsövervakningens verksamhetsprocesser bedöms och omläggningen inleds i syfte att säkra effektiviteten och genomslagskraften. Polisen deltar i genomförandet av programmet för inre säkerhet och deltar i sektorövergripande myndighets- och intressentgruppssamarbete för att genomföra lokala och regionala säkerhetsplaner i syfte att upprätthålla säkerheten i kommunerna, förebygga utslagning och garantera säkerheten i glesbygdsområden. Polisens resurser riktas alltmer på polisens kärnuppgifter, vilket kan försvaga möjligheterna till samarbete med intressentgrupper och fördröja svaren på handräckningsbegäranden. Det kräver effektivering av PTG- samarbetet och annat samarbete. I samarbete med olika aktörer fortsätter polisen att bekämpa brott som utförs med hjälp av datanät. Polisen deltar för sin del i genomförandet av strategin för cybersäkerheten i Finland och ser till att polisen har förutsättningar för att förebygga, upptäcka och utreda brott som riktar sig mot cyberomgivningen och som utnyttjar den. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17