Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Relevanta dokument
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Flervalsfrågor

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Marcus Löfverström

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Klimatet i Skandinavien

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

Konsten att spå väder

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

METEOROLOGI. Innehåll

Atmosfäriska systemet, väder

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Allt kallare ju högre vi kommer

Vecka 4, 2014 Typ Kurs Lokal Beskrivning Personal Studentgrupp. Programmeringsteknik (DD1310V141) Programmering för interaktiva medier (DD1314H131)

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Värme, kyla och väder. Åk

Alice och världens väder

Segelflygteori Meteorologi

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Kappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg

En enkel segelflygprognos

Extreme Forecast Index

Segelflygteori - Meteorologi

Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Meteorologi (Meteorology)

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Globala egenskaper i samband med NAO-indexet

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Meteorologi - översikt

Klimat och hållbar utveckling 7A

Föreläsning 2 Vädrets makter

Fjadermoln, Cirrus (Ci)

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Meteorologi (Meteorology)

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

SKOLORNAS FYSIKTÄVLING

Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss


There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Växthuseffekten och klimatförändringar

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.


Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Efter avsnittet ska du:

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

10% 10% Köp årskort online! Avboka senast 6 h före avgång för att undvika avbokningsavgift! rabatt på förbetalda. biljettavgifter online.

Lösningar till BI

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Qualitycontrol, archivingand retrieving Swedish data Historical data

ELEKTRICITET.

Preliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

= + = ,82 = 3,05 s

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Elmarknadsrapport Q3-14

Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet. Luftföroreningar. -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson.

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Kan hagel bli hur stora som helst?

Modeller för små och stora beslut

Transkript:

Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se

Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning

uftmassor och fronter Vad är en luftmassa? En luftmängd där vissa egenskaper är ungefär konstanta. Kan vara temperatur, tryck, luftfuktighet,... c - continental m - maritime A - arctic E - equatorial P - polar T - tropical

uftmassor och fronter Vad är en front? En front utgör gränsen mellan två luftmassor Kall- och varmfronter lutar på olika sätt på grund av termodynamiska egenskaper Fronter är ofta kopplade till lågtryckspassager

uftmassor och fronter Vad är en front? Tre huvudtyper av fronter: Varmfront Kallfront Ocklusionsfront

K uftmassor och fronter Tryckfältet vid fronter Kallfront Ocklusionsfront Varmfront K V K V K V V K V K V

uftmassor och fronter Varmfronten En varmfront passage innebär att en luftmassa med varmare temperatur är påväg utar framåt därför att den varmare luften glider över den kalla luften

uftmassor och fronter Varmfronten Varmt Kallt 0 km 600 km Mark

uftmassor och fronter Varmfronten Varmt Altostratus Cirrostratus Cirrus Nimbostratus Stratus Kallt Cumulus 0 km 600 km Mark

uftmassor och fronter Varmfronten Före Under Efter Temperatur Konstant Ökar Konstant Tryck Faller Konstant Konstant Vind Ökar Ändrar riktning Konstant Nederbörd Ihållande Uppehåll Uppehåll/ skurar

uftmassor och fronter Kallfronten Kallt Varmt 150 km 0 km Mark

uftmassor och fronter Kallfronten Kallt Cumulonimbus Varmt Stratocumulus Cumulus Nimbostratus Cumulonimbus 150 km 0 km Mark

uftmassor och fronter Kallfronten Före Under Efter Temperatur Konstant Faller ångsamt stigande Tryck Faller Stiger ångsamt stigande Vind Ökar (byig) Ändrar riktning Oftast konstant Nederbörd Ihållande Ihållande (intensiv) Skurar

ågtryck & högtryck Klimatologiskt marktryck Subtropiska högtryck som kommer sig av adley cirkulationen $ Jan Över oceanerna på N finns stationära lågtryck under vintern + baroklina zoner Jun

ågtryck & högtryck Tryck och vind på 530 K nivån N S Övre raden, norra hemisfärens vinter Undre raden, södra hemisfärens vinter Notera att vinden är (mycket) starkare på vinterhemisfären N Close Print S N

uftmassor och fronter Polarfronten Gränszonen mellan polarluft och tropikluft

ågtryck & högtryck Baroklina zoner ittas öster om kontinenterna över haven i anslutning till polarfronten. Det är här lågtrycken föds och utvecklas N

ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) Vad är ett lågtryck? Område där trycket är lägre än i omgivningen och luften roterar i samma riktning som jorden, dvs moturs på norra halvklotet Varm luft transporteras mot polen framför lågtrycket och kall luft mot ekvatorn bakom Bildandet av ett lågtryck kallas cyklogenes N

ågtryck & högtryck Cyklogenes A: Polarfronten B: En störning uppstår, varm luft transporteras mot polen och kall luft mot ekvatorn C: Fullt utvecklad cyklon D: Ocklusionsfas, kall- & varmfronten möts och cyklonen börjar dö

ågtryck & högtryck Cyklogenes Virvling på hög höjd Ger förskjutning mellan temperatur- och tryckfältet och ett lågtryck kan bildas

ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden N

ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden Pga Corioliskraften viker rörelsen av och en moturs rotation uppstår Primärcirkulation N

ågtryck & högtryck ågtryck (cyklon) Divergens Konvergens Uppvindar Sekundärcirkulation Corioliskraften verkande på det divergenta flödet på toppen bidrar till att lågtrycket dör N

ågtryck & högtryck ögtryck (anticyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden N

ågtryck & högtryck ögtryck (anticyklon) uft strömmar från högre till lägre tryck för att jämna ut skillnaden Pga Corioliskraften viker rörelsen av och en medurs rotation uppstår N

ågtryck & högtryck ögtryck Konvergens Divergens Nervindar P g a s u b s i d e n s i centrum av högtryck transporteras torr luft nedåt vilket (ofta) resulterar i klart väder

ågtryck & högtryck ur kan man se trycksystem på en väderkarta?

Åska

Åska Vad är det? Urladdning av statisk elektricitet som byggs upp av konvektion Förekommer vanligast på sommaren under sena eftermiddagar och kvällar Kräver kraftig konvektion och isbildning i toppen på molnet Vanligen 40-50 nedslag per sekund vilket motsvarar 1.4 miljarder nedslag per år (globalt). Ständigt ca 2000 oväder Kraftiga åskoväder i Sverige ger ~30 000 nedslag

Åska Vanligast med moln-molnurladdningar addningen av molnen kommer sig troligen av kollision mellan partiklar såsom iskristaller och vattendroppar + + + + + + + + - - - - - - - - +

Åska Strömstyrka: vanligen 20 000 A (max 100 000 A) Spänning: vanligen 30 000 000 V (max 100 000 000 V) Tid: ~ 0.0001 s Energi: ~180 000 000 J Vertikala vindar på ~ 60 m/s (jmfr ~1 mm/s under normala förhållanden)

Sammanfattning Fronter utgör gränsen mellan olika luftmassor Kall- och varmfronter är vanligen kopplade till lågtryck ågtryck bildas genom cyklogenes där varm luft transporteras mot polen och kall luft mot ekvatorn ågtryck dissiperar genom friktion och den så kallade sekundärcirkulationen Åska är vanligt förekommande på sommaren då konvektionen är som starkast

Frågor?

Väderdiskussion Vi ska analysera vädersituationen 2012-09-09 eta efter: åg- och högtryck Fronter Eventuella luftmassor Jetströmmens läge ur utvecklades vädret i Stockholm under de dagar som följer?

24 500 hpa geopotential, 850 hpa temperatur Sunday 9 September 2012 00UTC ECMWF Analysis t+000 VT: Sunday 9 September 2012 00UTC 850 hpa Temperature / 500 hpa Geopotential 576 16 570 12 564 60 W 40 W 20 W 0 E 20 E 40 E 60 E 8 4 558 552 0 546-4 540 534-12 -8 70 N 534 0 16 582 0 0 60 W 588 60 N 564 4 558 540 546 552 8 570 576 576 570 16 50 N 12 12 582 582 16 40 N 16 20 12 40 W 588 16 20 20 W 0 E 20 E 588 16 20

Marktryck, 200 hpa vind Sunday 9 September 2012 00UTC ECMWF Analysis t+000 VT: Sunday 9 September 2012 00UTC Surface: Mean sea level pressure/200 Pa Wind Speed 1004 1008 1016 1012 60 W 40 W 20 W 0 E 20 E 40 E 60 E 1012 1016 1008 1004 70 N 1012 1008 1004 996 18 37 1012 5 60 E 60 W 39 12 1012 18 47 10 996 30 60 N 17 38 1016 55 1016 32 1016 30 1012 1 1016 20 50 N 0 11 1016 1012 1008 46 1004 40 E 40 N 40 W 34 1 42 30 40 20 W 0 E 20 E

Molighet på olika höjd 60 W Sunday 9 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September 2012 00UTC Surface: Mean sea level pressure Sunday 9 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September 2012 00UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 70 N 60 N 20 E 40 E 60 E 40 W 30 N 50 N 40 N 3 7 9 3 7 3 7 8.9 30 N 20 W 0 20 E

ur utvecklades vädret i Stockholm? När ska varm- och kallfronterna komma in över Stockholm? OBS!! Notera de stora osäkerheterna i molnighet och nederbörd

ur utvecklades vädret i Stockholm? 2012-09-09 Sunday 9 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September 2012 00UTC Surface: Mean sea level pressure Sunday 9 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Sunday 9 September 2012 00UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E 70 N 60 W 60 N 40 W 30 N 50 N 40 N 30 N 3 7 9 3 7 3 7 8.9 20 W 0 20 E

ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm 59.16 N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Monday 10 September 2012 00 UTC Total Cloud Cover (okta) 8 6 2012-09-10 4 2 0 Total Precipitation (mm/6h) 5 8 8 8 9 7 8 6 7 8 11 Monday 10 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Monday 10 September 2012 00UTC Surface: Mean sea level pressure Monday 10 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Monday 10 September 2012 00UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cove 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E 4 3 60 W 70 N 990 2 1 0 10m Wind Speed (m/s) 60 N 8 40 W 30 N 50 N 40 N 6 4 2 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) 21 20 W 0 30 N 3 7 9 3 7 3 7 20 E 18 15 12 9 6 Magics++ 2.9.6 Mon 10 Tue 11 Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 max September 2012 90% 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min

ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm 59.16 N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Tuesday 11 September 2012 00 UTC Total Cloud Cover (okta) 8 2012-09-11 6 4 2 0 Total Precipitation (mm/6h) 8 8 11 9 9 Tuesday 11 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Tuesday 11 September 2012 00UTC Surface: Mean sea level pressure Tuesday 11 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Tuesday 11 September 2012 00UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 20 W 0 20 E 40 E 60 E 6 990 70 N 990 4 2 60 W 60 N 0 10m Wind Speed (m/s) 10 8 50 N 6 4 2 40 W 30 N 20 W 40 N 0 3 7 9 3 7 3 7 8.9 20 E 30 N 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) 21 18 15 12 9 6 Magics++ 2.9.6 Tue 11 Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 max September 2012 90% 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min

ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm 59.16 N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Wednesday 12 September 2012 00 UTC Total Cloud Cover (okta) 8 2012-09-12 6 4 2 0 Total Precipitation (mm/6h) 11 10 20 60 W Wednesday 12 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Wednesday 12 September 2012 00UTC Surface: Mean sea level pressure Wednesday 12 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Wednesday 12 September 2012 00UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 990 40 W 20 W 0 70 N 60 N 990 20 E 40 E 60 E 8 6 4 2 0 10m Wind Speed (m/s) 10 50 N 8 6 4 40 W 30 N 40 N 3 7 9 3 7 3 7 8.9 30 N 2 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) 18 15 12 9 20 W 0 20 E 6 3 Magics++ 2.9.6 Wed 12 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 Fri 21 max September 2012 90% 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min

ur utvecklades vädret i Stockholm? EPS Meteogram Stockholm 59.16 N 17.5 E (EPS land point) 31 m (T1279) Deterministic Forecast and EPS Distribution Thursday 13 September 2012 00 UTC Total Cloud Cover (okta) 8 2012-09-13 6 4 2 0 Total Precipitation (mm/6h) 5 6 7 7 7 6 6 14 11 9 6 13 7 6 9 15 7 60 W Thursday 13 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Thursday 13 September 2012 00UTC Surface: Mean sea level pressure Thursday 13 September 2012 00UTC ECMWF Forecast t+0 VT: Thursday 13 September 2012 00UTC Surface: **igh cloud cover/surf: ow cloud cover/surf: Medium cloud cover 60 W 40 W 990 20 W 0 70 N 60 N 20 E 40 E 60 E 4 3 2 1 0 10m Wind Speed (m/s) 12 10 50 N 8 6 4 2 40 W 30 N 20 W 40 N 0 30 N 3 7 9 3 7 3 7 8.9 20 E 2m Temperature ( C) reduced to the station height from 31 m (T1279) and 29 m (T639) 18 15 12 9 6 3 Magics++ 2.9.6 Thu 13 Fri 14 Sat 15 Sun 16 Mon 17 Tue 18 Wed 19 Thu 20 Fri 21 Sat 22 max September 2012 90% 75% EPS Control(31 km) igh Resolution Deterministic(16 km) median 25% 10% min