Transporter. ett nödvändigt ont?

Transporter ett nödvändigt ont? Kalejdoskopisk översikt av landstingets arbete för att utveckla bättre, säkrare, mer ekonomiska och miljövänliga transporter 1

Varför transporter? Den verksamhet som Landstinget i Värmland (LiV) bedriver i olika delar av länet ger upphov till många transporter. Arbetsresor för 7 000 anställda, patientbesök, besök av anhöriga, personalens tjänsteresor, varu- och labbtransporter är några exempel. Fungerande transporter är därför en viktig förutsättning för att landstinget skall kunna leverera nödvändig och utlovad sjukvård. Vi står inför en utveckling där kostnaderna för transporter ökar samtidigt som arbetsmiljö och trafiksäkerhet, folkhälso- och miljöfrågor blir allt mer betydelsefulla. Frågan är vad landstinget kan göra redan nu för att minska de negativa följderna av det ökande transportbehovet? Effektivisering att resa smartare, använda ny och bättre teknik, optimera organisationen och inte minst informera anställda är nyckelord för det framtida arbetet. Många projekt pågår och andra står i startgroparna. I denna broschyr beskrivs några av dessa översiktligt. Curt Monfelt Miljöchef 3

Tjänsteresor Omfattningen av tjänsteresor inom landstinget har allt sedan slutet på 1990-talet sammanställts. Trenden är negativ - vi reser mer trots att vi minskat antalet anställda. De direkta kostnaderna för alla typer av tjänsteresor bil, tåg och flyg uppgår till 30 miljoner kronor per år. Medräknas kostnaderna för förlorad arbetstid uppgår summan till mer än 100 miljoner kronor per år. Trots att vi inom landstinget var tidigt ute med att använda alternativa bränslen som etanolinblandad bensin och bränslesnåla bilar har vi inte lyckats bryta trenden utan antalet bilar, kostnader och utsläppen av växthusgasen koldioxid har ökat. Många samverkande faktorer är troligen inblandade. ökat behov av transporter på grund av ny organisation med länsverksamheter istället för distrikt avsaknad av ett samlat ansvar för fordon och resor de interna mötestiderna är inte samordnade vilket medfört att det är svårt för anställda att samåka otidsenligt bokningssystem av poolbilar inget krav på nyttokostnadsanalys innan enheter tecknat kontrakt på leasingbil. oklara eller otydliga regler för när tjänsteresa skall och får genomföras dåligt utnyttjande av alternativa mötesformer som till exempel telefonmöten eller videokonferenser 4

I enlighet med landstingets miljöpolitiska program 2004-2007 har därför två projektgrupper utsetts för att ta fram förslag till nya riktlinjer för leasingbilar och ett förslag till en ny och mera ändamålsenlig tjänsteresepolicy. Arbetet i projektgrupperna skall ske i nära samverkan med olika verksamhetsföreträdare och fackliga organisationer Tjänsteresepolicy för LiV samt Riktlinjer för leasingbilar beräknas vara klara hösten 2004. Projekten bedrivs parallellt eftersom de har många beröringspunkter. Tjänsteresepolicyn skall omfatta alla aspekter av tjänsteresande olika transportslag, hotell, bokningar, ekonomisk ersättning. Målsättningen är att effektivisera resandet för att minska kostnaderna och miljöpåverkan. Riktlinjer för leasingbilar syftar till att förenkla administrationen för landstinget. Leasingform, rotation av bilar för ökad effektivitet ur ett helhetsperspektiv och modellval är viktiga aspekter som skall belysas. Det är viktigt att vi får ett tydligt reglemente som rör leasingbilar. Idag har vi svårt att utnyttja bilarna på det mest effektiva sättet på grund av oklar ansvarsfördelning. Får vi dessutom en bra tjänsteresepolicy och ett bilbokningssystem som omfattar hela landstinget, så tror jag att vi kan se framtiden an med tillförsikt. Joe Bengtsson, verksamhetschef för transport inom landstinget, leder arbetet i båda projektgrupperna. 5

Samåkning Arbetsresor (resor mellan bostaden och arbetet) Enkel matematik säger att det blir betydligt billigare och mera miljövänligt om fler åker i samma bil. Någon har räknat ut att det är lika slösaktigt att bara tvätta ett par jeans åt gången i tvättmaskinen som att åka ensam i en bil! Ett stort hinder för att börja samåka brukar vara att hitta lämpliga respartners. Det är många omständigheter som måste stämma. Förutom resväg, tider och arbetsplats finns personliga önskemål som måste passa ihop. Hösten 2003 beslutade Landstinget i Värmland, Karlstad kommun, Karlstads universitet och Länsstyrelsen Värmland att tillsammans ansluta sina anställda och studenter till en internetbaserad databas som matchar pendlare med samma resväg. Databasen är bara öppen för anställda och studenter från de fyra organisationerna vilket betyder att det endast är kända personer som kan registrera sig. Totalt har 16 000 personer möjlighet att utnyttja tjänsten vilket gör detta till ett av de största clustren för samåkning i Sverige. Projektet är treårigt och målet är att få minst 1000 personer att anmäla sig och helst hitta en partner för pendlingsresor till och från arbetet. 6

Att börja samåka är för de flesta det enklaste och snabbaste sättet att öka sina inkomster. Det är inte ovanligt att man kan spara tusenlappar på att samåka. Att det dessutom är positivt för miljön gör ju inte saken sämre. Hasse Zimmerman, transportrådgivare på Karlstad kommun, är en av initiativtagarna till samarbetet. Tjänsteresor Att kunna samåka vid tjänsteresor med landstingets leasingbilar är ytterligare ett viktigt mål. Ett steg i den riktning är det nya och egenutvecklade webbaserade bilbokningssystemet. Landstingets interna arbetsgrupp konstaterade snabbt att de kommersiella och tillgängliga program som fanns på marknaden inte uppfyllde landstingets behov. Avancerade funktioner gjorde också systemen dyrbara. Istället beslutade man sig för att utveckla ett eget system där fokus låg på enkelhet, samåkning samt vissa logistikfunktioner gällande fordonshantering. 7

Tidigare i vårt manuella system var det svårt för medarbetare att veta när bilarna var ute på uppdrag, vem som bokat, vilka tider, vilka resmål som var aktuella. I det nya systemet kan varje medarbetare direkt se vem som skall åka vart och under vilka tider och hur många platser som finns lediga i bilen. Sedan vi startade systemet i Kristinehamn har vi sett en successiv ökning av samåkningen där framförallt medarbetare från olika verksamhetsområden hittar varandra. Vi hoppas att det nya bokningssystemet i framtiden kan minska antalet leasingbilar. Peder Röhr, landstingets transportchef i Kristinehamn och projektledare, har sedan ett år arbetat intensivt med att ta fram och utveckla systemet. Landstingets bilbokningssystem beräknas vara i full drift under senhösten 2004. Andra organisationer har redan visat intresse för systemet. Enkelhet och tillförlitlighet kombinerat med relativt små investeringskostnader, är de omdömen som uttalats. 8

Parkering vid Centralsjukhuset Personalparkering En bild säger ofta mer än tusen ord. Det stämmer väl in på Jan Berglins illustration av parkeringsproblematiken. Bilen gör så att folk har möjlighet att bo ganska långt från jobbet, affärer och annan service. Bilkörning ses idag närmast som en mänsklig rättighet. Varje begränsning upplevs därför som en kränkning av den personliga friheten. Mot bakgrund av detta är det inte så konstigt att förändringar vållar diskussioner. På många ställen och då framförallt på centralsjukhuset, har parkeringssituationen för personalen under en längre tid varit svår. Avgiftsfritt, för få p-rutor, relativt många närboende landstingsanställda som dagligen tagit bilen till arbetet, många ickeanställda som utnyttjade parkeringsplatsen kombinerat med besvärliga planförhållanden med tanke på framtida byggnationer hade till slut gjort situationen ohållbar. För att hitta en lösning på problemen tillsattes en parkeringsutredning. Som första steg gjordes en resvaneundersökning bland anställda på sjukhuset i samverkan med Vägverket Region Väst och Karlstad kommun. Resultatet visade att det fanns en betydande potential för förändringar och att många anställda efterlyste bättre ordning och reda kring parkeringen. 9

Ytterligare en indikation på en omfattande biltrafik var de mätningar av luftkvalitén som gjordes 2003 2004. Föroreningshalterna längs den viktigaste tillfartsvägen till centralsjukhuset var jämförbara med dem vid Värmlands största köpcentrum, som årligen har över sju miljoner bilburna besökare. Situationen blev till slut omöjlig. Någonting måste hända. Samtidigt var det viktigt att försöka skapa så stor enighet som möjligt kring de åtgärder som var nödvändiga. För att råda bot på den akuta situationen tvingades vi under hösten 2003 att snabbt försöka skapa fler p-platser. Parkeringsutredningens mål var dock att hitta en långsiktigt hållbar lösning, som tog hänsyn till olika behov. Lars Nilsson, fastighetschef i landstinget, som ansvarade för parkeringsutredningen, fick dagligen flera telefonsamtal som handlade om det kaotiska tillståndet vid parkeringsplatserna. Inom ramen för parkeringsutredningen diskuterades ett flertal olika lösningar. Utredningen fann att den enda framkomliga lösningen var att avgiftsbelägga p-platserna. För att göra det så enkelt som möjligt för alla anställda och samtidigt minimera behovet av administration togs ett förslag fram på ett avancerat system med automatisk in- och utpasseringskontroll. 10

Systemet skulle också klara av att registrera parkeringstider samt kunna leverera underlag för automatisk debitering genom avdrag på nettolön. Landstinget ansökte om ekonomiskt stöd inom ramen för de statliga klimatinvesteringspengar (KLIMP) som finns. I den nationella bedömning av samtliga inkomna ansökningar prioriterades denna ansökan mycket högt av både Naturvårdsverket och Vägverket. Resvanundersökningen bland anställda, patienter och besökare på Centralsjukhuset i Karlstad genomfördes december 2003. Övervägande andel av de anställda som bor mindre än 5 kilometer från arbetsplatsen angav att de går eller cyklar under sommarhalvåret till sitt arbete. Lite drygt 20 procent utnyttjar dock bilen för resor till och från arbetet. För mer information om resvaneundersökningen se www.liv.se/miljo. Nya riktlinjer för personalparkering på CSK Parkeringen avgiftsbeläggs i början av 2005 Installation av automatiskt in- och utpasseringssystem. Parkeringsavgiften (0,90 öre/timme) regleras automatiskt genom avdrag på nettolön. Olika åtgärder för att stimulera alternativa färdsätt än bil utreds; månadsdebitering genom avdrag på lön för årskort på kollektivtrafik, bättre bussförbindelser, åtgärder för att förlänga cykelsäsongen etc. 11

Patient- och besöksparkering Inte bara personalen vid centralsjukhuset upplever att p-platserna är för få. Samma situation återfinns även vid patient- och besöksparkeringen framför huvudentrén till Centralsjukhuset i Karlstad. Trycket på p-platserna bara ökade efter att Kristinehamn och Säffle akutsjukhus blev närsjukhus. Situationen förvärrades av att det dessutom fanns över 5 000 tillstånd/år för gratisparkering till särskilt behövande patienter eller anhöriga. När det var som värst hände det ofta att patienter missade eller blev försenade till tidsbokade läkarbesök på grund av att de inte hittade någon ledig p-plats. Ibland kunde heller inte taxibilar eller Jumbolansen ta sig fram på grund av de omkringåkande bilarna. Christer Frisell, driftchef för patientresor på centralsjukhuset, får dagligen försöka lindra det tidvis kaotiska förhållandet. 12

Den situation som Christer beskriver är idag inte lika påtagligt akut. Genom att nya parkeringsplatser ordnades under en övergångsperiod har situationen förbättrats något. För framtiden måste dock större förändringar ske som omfattar hela entréområdet, Rosenborgsgatan och hållplatser för kollektivtrafiken. Ett steg i denna utveckling är att landstinget tillsammans med Karlstad kommun deltar i en större resvanundersökning (RVU-04). Undersökningen skall i framtiden utgöra ett planeringsunderlag för kommunen med syftet att förändra och förbättra dagens trafiksituation. RVU 04 Resvanundersökning 2004 är ett samarbetsprojekt mellan Karlstad kommun och kranskommuner, Landstinget i Värmland, Vägverket, Banverket, Länsstyrelsen Värmland med flera. Undersökningen genomförs hösten 2004 genom enkätundersökning samt genom att ett antal personer för en resedagbok under en vecka. För landstingets del kommer antalet besök och resor till vårdinrättningar att kunna uppskattas. Resultatet presenteras våren 2005. 13

Patientresor Patienters resor till och från vårdinrättningar utgör den ojämförligt största andelen av alla transporter till och från landstinget. Det är samtidigt den mest besvärliga biten att påverka eftersom förutsättningarna för patienterna är så olika. Resvanundersökningen som gjordes december 2003 visade att flertalet patienter var äldre människor, som under den senaste sexmånadersperioden varit på flera återbesök. Huvuddelen uppgav att de tagit sig till sjukhuset med bil. Resultatet från undersökningen stämmer väl överens med den kunskap vi sedan tidigare har om våra patienter och deras resvanor. I samband med att ett nytt journalhanteringssystem (VISI) införs inom landstinget skall försök med gratisbiljetter på kollektivtrafiken prövas. När en kallelse till ett planerat patientbesök skickas ut får patienten även information om lämpliga tider för buss eller tåg. Kallelsen gäller också som färdbiljett för både till- och hemresan. En förutsättning för att gratisbiljetterna skall kunna utnyttjas av så många patienter som möjligt är att det finns bra kommunikationer mellan Karlstad centrum och sjukhuset. För närvarande diskuteras ett införande av busskyttel. 14

Busskyttel mellan Karlstad centrum och sjukhuset Många som kommer utifrån länet med kollektivtrafik för att besöka centralsjukhuset har svårt att veta vilken buss man skall ta. Landstinget planerar att tillsammans med Karlstad Buss och Värmlandstrafik starta en ny busslinje som går mellan busstationen, järnvägsstationen, Stora Torget och centralsjukhuset. Eftersom turen är kort blir det många avgångstider per timme. Förhoppningen är också att våra anställda skall upptäcka skytteln och använda den istället för bilen för sina arbetsresor. Att försöka förändra patienters resvanor är ett mycket långsiktigt och svårt arbete. Problematiken innefattar faktorer som tillgänglighet till vårdinrättningar, nivåer på kostnadsersättning, bussförbindelser, olika patientreselinjer, sjuktransporter med taxi osv. Inte minst måste man ha i åtanke att huvuddelen av patienterna är äldre med kanske olika handikapp. Urban Lindblad, verksamhetsansvarig för patientresor i landstinget, har under flera år brottats med stigande kostnader. 15

Hälsoliv När man diskuterar transporter är det ofta vanligt att man bortser från eller glömmer bort alla de människor som dagligen går eller cyklar till sitt arbete. En resvaneundersökning på Centralsjukhuset visade att den övervägande majoriteten går eller cyklar dagligen till arbetet, trots problematiken kring bilparkeringen. Därför är det viktigt att ur både hälsooch miljöperspektiv på ett tydligare sätt uppmärksamma och uppmuntra alla som lämnar bilen hemma. Inom landstinget är sedan april 2004 en projektledare anställd för att samordna olika hälsofrämjande aktiviteter för personalen. Cykelhjälm kampanjer anordnas där landstingsanställda kan köpa rabatterade cykelhjälmar. Cyklar landstingets leverantör av cyklar ger rabatt till alla landstingsanställda. 16

Den kanske viktigaste fysiska aktiviteten är den som utförs dagligen. Därför är det viktigt att försöka stimulera anställda inom landstinget att ställa bilen hemma och istället promenera eller cykla till arbetet. Ett sätt att öka intresset är genom olika kampanjer som exempelvis Cykla till jobbet, Steget och Livpulsen. En annan stimulans är också att försöka träffa uppgörelser med olika organisationer och företag som kan erbjuda landstingsanställda billigare produkter som exempelvis cyklar och cykelhjälmar. Maria Björklund, projektledare för Hälsoliv, lyfter fram den dagliga motionen i form av att gå eller cykla till jobbet. 17

Tjänsteresa eller videomöte? Tänk vad skönt att slippa åka bil en halv dag för att vara med på ett möte! Allt fler inom landstinget upptäcker fördelarna med videomöten- och konferenser. Idag finns teknisk utrustning på sammanlagt 15 olika ställen. Många lever fortfarande i den föreställningen att det är svårt och krångligt att ordna ett videomöte eller konferens. Kanske tror man också att det kommer att kännas konstigt att sitta och prata med en tv-skärm? Men har man väl provat en gång förundras man över hur enkelt det egentligen är. Kan man sköta en videobandspelare så kan man också ordna ett videomöte! Bosse Grönberg, ansvarig för landstingets videoutrustningar, är förvånad att denna nygamla teknik först på senare tid blivit het. 18

Egentligen finns det inga begränsningar på hur många orter eller platser som kan kopplas ihop för att delta på samma videomöte. Kostnaden är också försumbar om man räknar på den restid, som är förlorad arbetstid, som sparas plus själva kostnaden för resan med exempelvis leasingbil. En bonus utöver själva kostnadsbesparingen är att medarbetare kan slippa en osäker bilfärd samtidigt som miljöbelastningen minskar. En länsverksamhet som tagit fasta på landstingets möjligheter att ha möten med hjälp av videotekniken är allmänmedicin. Allmänmedicin är den länsverksamhet som finns på flest antal orter i länet. Om man dessutom tänker på att vissa av våra enheter kan ha mer än 20 mil enkelresa till Karlstad förstår man varför vi ofta utnyttjar videotekniken. En avgörande faktor för vår del är att tekniken är tidseffektiv. Utöver den självklara fördelen att många slipper resa tenderar mötena också att bli mer strukturerade när man använder videotekniken. Hans-Olov Cederlöf, staben för allmänmedicin, menar att videotekniken är ett effektivt sätt att kunna genomföra möten. 19

KONTAKTPERSONER Joe Bengtsson, 054-615111, tjänsteresor och leasingbil Hasse Zimmerman, 054-297307, samåkning Peder Röhr, 0550-86507, webbaserad bilbokning Lars Nilsson, 054-614265, personalparkering Christer Frisell, 054-615060, patient- och besöksparkering Maria Björklund, 054-614221, projekt HälsoLiV Urban Lindblad, 054-614154, patientresor Bosse Grönberg, 0570-474 25, videokonferenser Producerad av landstingets informationsstab. Tryck i Landstingshusets tryckeri 2004. 20