Kvalitetsrapport - Tiina Aavik, rektor 1 (17)
Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx skola och fritidshem... 4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017... 4 2.1. Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016... 4 2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017... 4 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation... 6 Behörighet och komptens... 6 Organisation och lokaler... 6 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys... 7 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande... 7 4.2. Öka likvärdighet och samverkan... 9 4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända... 11 4.4. Fritidshemmets/skolans mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/2017... 13 5.1. Höjd måluppfyllelse... 13 5.2. Ökad likvärdighet och samverkan... 14 5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända... 15 5.4. Fritidshemmets/skolans mål... 16 2 (17)
1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. 1.1. Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhetsrespektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling. 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra 2. 3. Kvalitetssäkring Följa upp 3 (17)
2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017 2.1. Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016 Fritidshem Vi har haft, för våra förhållanden, väldigt stor barngrupp. Gruppen har också haft stor ålderspridning, 4-11 år. Detta i kombination med trånga lokaler, ny personalgrupp och ökat antal barn som inte kan svenska har medfört att det varit ett tufft år för både barn och personal. I slutet av vårterminen ändrade vi om, ökade personalstyrkan och utnyttjade kringliggande lokaler på ett bättre sätt (träslöjdssal och idrotthall). De äldre barnen fick i större utsträckning vara delaktiga i planering av verksamheten. Det medförde en positiv förändring i slutet av vårterminen. Grundskola Skolan har drabbats av ungefär samma scenario under året som fritids. Trångt på fritids betyder att skolan inte kan utnyttja lokaler för grupparbeten och delning av klass. Det blir trångt även i skolan. (Som en jämförelse kan följande spegla vårt problem: 1989 när jag började arbeta i Östra Frölunda skola så rörde sig ungefär 65-70 personer i huset en vanlig dag. Under föregående läsår har vi dagligen varit ca 120 personer som ska samsas i byggnaden.) När många personer ska samsas på relativt liten yta så ökar antalet konflikter, det har känts av både på fritids och i skolan. Under våren började skolan att arbeta med en trivselgrupp, eleverna har också fått större inflytande genom regelbundna klassråd. Arbetet kommer att fortsätta under hösten. Arbetslaget inom skolan kommer heller inte att förändras vilket är positivt. All lärarpersonal i Östra Frölunda har utbildning, dock har inte alla lärarlegitimation. Detta känns positivt när läget i stort är så ansträngt som det är. 2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017 Fritidshem En stabil personalstyrka med ökad kompetens två i personalen ska gå fortbildning kring Fritidshemmets förändrade uppdrag. Systematiska kvalitetsarbetet arbetet är på väg att förankras bland personalen. Även barnen kommer att involveras i detta arbete. Arbetet ska vara väl känt av personal, elever och vårdnadshavare i juni -17. Förbättrad information/kommunikation mellan verksamhet och vårdnadshavare. Vid höstens föräldramöte tillsammans med skolan kommer denna fråga att diskuteras och analyseras. Utifrån det som analysen ger kommer fortsatta åtgärder att planeras 4 (17)
Grundskola Systematiska kvalitetsarbetet arbetet är på väg att förankras bland personalen. Även barnen kommer att involveras i detta arbete. Arbetet ska vara väl känt av personal, elever och vårdnadshavare i juni -17. Förbättrad information/kommunikation mellan verksamhet och vårdnadshavare. Vid höstens föräldramöte tillsammans med fritids kommer denna fråga att diskuteras och analyseras. Utifrån det som analysen ger kommer fortsatta åtgärder att planeras. Förbättrad integration alla som kommer till våra verksamheter ska känna sig välkomna från dag 1! Vi kommer att arbeta vidare med att förbättra kartläggningen av nyanländas kunskaper. För detta arbete så har vi nyanställt en SvA lärare med erfarenhet av bla kartläggningar. Hon kommer att kartlägga och undervisa i svenska A. 5 (17)
3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Skolan Svenljunga kommun Riket Andel elever med utländsk bakgrund (SIRIS) * 21 % 23 % Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning (SIRIS) 38% 29 % 56 % Andel flickor åk 1-9, (SIRIS) * 48 % 48 % Lärare med pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster (SIRIS) 77,2% 84,7 % 84,8 % Andel tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet åk 1-9 (SIRIS) * 78,7 % 79 % Antal tjänster fritidshem (egen uppgift) 1,2 - - Antal tjänster förskoleklass (egen uppgift) 0,5 - - Antal tjänster 1-6 (egen uppgift) 4,3 - - Antal tjänster ledning och administration (egen uppgift) 1,27** -. *anges ej specifikt för Ö Frölunda skola i SIRIS ** tjänsterna fördelade på 3 enheter/5 verksamheter Behörighet och komptens Alla undervisande pedagoger i skolan har utbildning i det de undervisar i. Alla har dock inte lärarlegitimation. Det händer också att man pga schematekniska svårigheter inte alltid undervisar alla elever i just de ämnen man har legitimation i. Den undervisande personalen samarbetar tätt och stöttar varandra i bla planering och bedömning. På fritidshemmet har en person utbildning (fsk lärare). Hon jobbar inte hela sin tid på fritids utan delar tiden med förskolan (50% fritidshem, 50% förskola). Under kommande läsår startar kommunen i samverkan med kranskommunerna, upp en fortbildning av fritidshemmets personal, gällande Fritidshemmets förändrade uppdrag. Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Alla Flickor Pojkar Förskoleklass 5 3 2 1-2 17 11 6 3-4 17 10 7 5-6 23 10 13 Fritidshem 27 14 13 6 (17)
4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande I detta område följs läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden upp. Uppsatta mål för läsåret Fritidshem Dokumentera verksamheten Harmoni i gruppen Grundskola F-6 Elevledda utvecklingssamtal Kommunikation Rektors beskrivning av resultat Trots trångboddhet och ökat antal konflikter så har undervisningen fungerat. Av årets 6:or är det enbart två som inte har godkänt betyg i alla ämnen. Elevernas svårigheter är väl dokumenterade genom utredningar och åtgärdsprogram. Även när det gäller de nationella proven så har de flesta klarat det mesta med godkända resultat. Pga av att det på våra små skolor är alldeles för enkelt att genomskåda vem det handlar om redovisar jag inte resultat varken i procent eller uppdelat på något annat sätt, (anonymitetsprincipen). Varje elev har en IUP, individuell utvecklingsplan. Där bokförs vad eleven behöver utveckla extra, vid utvecklingssamtalen kommuniceras detta till vårdnadshavarna. Informationen finns också digitalt i vår lärplattform. Alla klasser har egna rum på edwise, 5-6:orna har använt rummen vid sina arbeten för att på ett enkelt sätt kommunicera med pedagogen. De elevledda utvecklingssamtalen är alla parter mer nöjda med än tidigare samtal. Fritidshemmet har börjat dokumentera vad de gör under dagarna. Eleverna är med i detta arbete, både när det planeras och genom utvärderingar. För att få bättre harmoni i gruppen (stor åldersspridning) så delas eleverna ofta in i mindre grupper och ytor som finns tillgängliga används mer (tex träslöjd, idrottshall, skogen mm). Målkriterierna/Indikatorer: Nationella ämnesprov Årskurs 3 * Svenska, samlad bedömning * Svenska som andraspråk * Matematik, samlad bedömning * Andel elever (%) som bedömts nå målen i de nationella ämnesproven Lå 15/16 Totalt Flickor Pojkar Årskurs 6 13 5 8 7 (17)
Svenska, samlad bedömning 92% 100% 87,5% Svenska som andraspråk Matematik, samlad bedömning 92% 100% 87,5% Engelska, samlad bedömning 85% 100% 75% *Redovisas ej då antalet som gjort provet understiger 7 st Rektors analys av resultatet Fritidshem Efter täta personalbyten börjar verksamheten att stabilisera sig. Det hoppas jag ger effekt på verksamheten under kommande år. Vi har redan under våren sett förbättringar som tex ökad elevmedverkan vid planering och beslut av vilka aktiviteter som ska genomföras. Grundskola F-6 Trots trångboddhet och ett vikande förtroende från vårdnadshavare så uppnår de flesta av eleverna i år 6 betyget E eller högre. Det är positivt. Precis som i övriga Sverige finns trenden att pojkar har sämre resultat än flickor. Här behöver vi gemensamt fundera över vad vi kan göra för att motivera pojkarna bättre. När det gäller år 3 så når de elever som haft hela sin skolgång i Sverige kunskapskraven i hög utsträckning. Enkäten om trygghet och trivsel som skickas ut till alla vårdnadshavare med elever i år 3,4 och 5 besvarades av 8 familjer. Det är en svarsfrekvens på 27%. Det är svårt att dra några slutsatser utifrån detta. Svarade bara de som var missnöjda? Eller bara de som är nöjda? En slutsats jag kan dra är att skolans förtroende bland vårdnadshavarna sviktar, detta kommer vi att jobba vidare med under kommande läsår. Arbetet med detta är ytterst viktigt! 8 (17)
4.2. Öka likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Uppsatta mål för läsåret Fritidshem Dokumentera verksamheten Grundskola F-6 Kommunikation hälsoprojekt Rektors beskrivning av resultat Elever i behov av särskilt stöd Vi har en god rutin kring hur vi hanterar dessa ärenden. Pedagoger skriver först enkel utredning, extra anpassningar sätts in direkt och dokumenteras. Rektor gör en bedömning utifrån den enkla utredning och bestämmer hur arbetet går vidare. Vi har en god rutin kring möten med elevhälsoteamet. Pedagogerna kan också enkelt, via telefon eller mail konsultera specialpedagogen för råd och tips. Om det finns behov görs ytterligare utredningar kring en elevs svårigheter. I klassrummen jobbar eleverna på många olika sätt. Det som fungerar för en individ fungerar kanske inte för en annan. Pedagogerna är lyhörda och fångar upp elevernas åsikter kring lärandet. Inflytande, delaktighet och trygghet Eleverna har klassråd. De har möjlighet att påverka sina lektioner genom direkt koppling med sin klasslärare. Eleverna leder sina egna utvecklingssamtal. Detta har alla varit nöjda med och skolan kommer att jobba vidare med detta under kommande år. De äldre eleverna skriver tankebok en gång i veckan. Det är en kommunikation enbart mellan den som skriver och klassläraren. Konflikter dokumenteras i en bråkbok, där de inblandade parterna får sin syn på saken återgiven. Alla klasser har rum på edwise. De har använts olika mycket. Analysen av tillbudsrapporterna visade att en grupp elever varit inblandade i konflikter av lite olika slag. Detta kommer att jobbas vidare med under nästa läsår. 9 (17)
Rektors analys av resultatet Fritidshem Efter täta personalbyten börjar verksamheten att stabilisera sig. Det hoppas jag ger effekt på verksamheten under kommande år. Vi har redan under våren sett förbättringar som tex ökad elevmedverkan vid planering och beslut av vilka aktiviteter som ska genomföras. Rutiner kring vad som ska dokumenteras och hur det ska dokumenteras har vi börjat utforma. Det ger en bättre struktur till verksamheten. Utbildningen som kommer att starta upp för fritidshemmets personal tror jag också kommer att bidra till bättre verksamhet. Grundskola F-6 Under slutet av vårterminen prövades nya sätt att jobba konfliktförebyggande. Det gav inte önskad effekt under slutat av terminen. Men vid uppstarten av höstterminen så verkar det ha gett resultat. Arbetet kommer att fortsätta under hösten. Vi kommer också att göra en noggrann undersökning på vad vårdnadshavarna saknar när det gäller information och kommunikation. 10 (17)
4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända I detta område följs läroplanens mål kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden upp. Uppsatta mål för läsåret Fritidshem Grundskola F-6 Rektors beskrivning av resultat Indikatorer Indikator Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 15/16 Andel elever med utländsk bakgrund 7/60 Utfall Utfall Målvärde Modersmålsundervisning, andel berättigade elever som deltar 4/7 Rektors analys av resultatet Fritidshem/skola Vi behöver bli bättre på och hinna ikapp med kartläggningen av våra nyanlända elever. Detta för att kunna undervisa på rätt nivå och kunna göra goda IUP. Skola/fritids behöver upprätta rutiner för hur de ska samverka kring dessa barn för optimal språkträning. 11 (17)
12 (17)
5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/2017 5.1. Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden. Fritidshemmets/skolans målbild Gemensam linje för hur vi hanterar konflikter Hälsa och trivsel Kommunikation Konkretisering av målbilden. Kriterier. Vi vill skapa en miljö där alla är medvetna om hur vi påverkar varandra. Eleverna ska kunna lösa konflikter med mindre och mindre vuxenstöd ju äldre de blir. Vi vill öka kommunikationen mellan skola och hem. Att vi inte enbart informerar utan också kommunicerar, både positiva och negativa händelser. Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Under våren hade vi ganska många konflikter mellan vissa elever. Lärarlaget började jobba aktivt med detta dagligen. Hösten har börjat i mycket positiv anda. Då vi har ändrat i alla gruppkonstellationer så måste vi hitta ett gemensamt förhållningssätt. Det framkommer vid bla enkäter att vårdnadshavarna inte är nöjda med informationen. Vi kommer att ta upp detta vid höstens föräldramöte för att försöka fånga vad som saknas. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar föräldramöte gruppdiskussioner 20/9 Lärarlaget, Hälsa och trivsel kommunikation Trivselgrupp, elevmedverkan, APT Mail, lärplattform, digitala rum löpande Ht-16 rektor Lärarlaget, rektor Lärarlaget, rektor Uppföljning hur ska arbetet följas upp? Arbetet följs upp löpande under hösten vid arbetslagträffar, elevråd, utvecklingssamtal, APT och personalmöten. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Enklare enkät till vårdnadshavare vid vårterminens början. Analyser av svaren vi får där får sedan visa vägen för fortsatt arbete. Diskussioner med eleverna vid klassråd och trivselgruppens möten. Även här får analyser av diskussionerna lägga grunden för fortsatt arbete under vårterminen-17 13 (17)
5.2. Ökad likvärdighet och samverkan I detta område ingår läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet. Fritidshemmets/skolans målbild Konkretisering av målbilden. Kriterier. (Vart ska vi? Så här vill vi att det ska vara?) Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar o o o o Vilka områden kan förbättras? Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla? Fritidshemmet, förskoleklassen, skolan Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver personalen utveckla för att tillgodose elevernas behov? Konkretisera målbilden genom att tala om hur det ska se ut när ni är där. Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? 14 (17)
5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden. Fritidshemmets/skolans målbild Konkretisering av målbilden. Kriterier. (Vart ska vi? Så här vill vi att det ska vara?) Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar o o o o Vilka områden kan förbättras? Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla? Fritidshemmet, förskoleklassen, skolan Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver personalen utveckla för att tillgodose elevernas behov? Konkretisera målbilden genom att tala om hur det ska se ut när ni är där. Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? 15 (17)
5.4. Fritidshemmets/skolans mål Ange hur målet är kopplat till våra nationella styrdokument. Har ni inte valt något eget mål så kan du ta bort hela stycket. Fritidshemmets/skolans målbild Konkretisering av målbilden. Kriterier. (Vart ska vi? Så här vill vi att det ska vara?) Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? 16 (17)
17 (17)