Jag vill rikta ett stort tack till er alla som bidrar till att vi håller god kvalitet och ger tidningsläsaren sin bästa stund på dagen.

PERSONALTIDNING FÖR T A B Jag vill rikta ett stort tack till er alla som bidrar till att vi håller god kvalitet och ger tidningsläsaren sin bästa stund på dagen. LEDARE, SIDAN 2 BILD: FREEPIK.COM Birgitta Lövestedt, MittMedia. Att möta utmaningarna I dag har MittMedia arton dagstidningar, tolv gratistidningar, digitala medier, kommersiell radio, webb-tv, tryckerier och appar. Vår utmaning är att hantera både den befintliga papperstidningsaffären och övergången till den digitala affären, säger Birgitta Lövestedt, tillförordnad privatmarknadschef på MittMedia. SIDAN 4 Tidningsvolymernas dramatiska fall förändrar Tidningstjänsts förutsättningar ruttoptimering är en del av lösningen. Ruttoptimering viktigare när upplagorna sjunker När de prenumererande upplagorna sjunker måste Tidningstjänst effektivisera distributionen för att inte gå med förlust. Ett sätt att uppnå detta är genom så kallad ruttoptimering. Därför kommer vi att intensifiera ruttoptimeringen, säger Stefan Åström, chef för produktionsstöd. SIDAN 5 6 Med mobilen som arbetsredskap. Difoma viktigt stöd Difoma är ett viktigt stöd för Tidningstjänst, ur såväl arbetsgivarens som arbetstagarens perspektiv. Tabloiden beskriver funktionerna. SIDAN 7 Personalkortet i mobilen Via din smartphone kan du få tillgång till Förmånspaketet direkt i telefonen. Appen heter Benify och finns att ladda ner i App Store och Google Play. Från och med 2015 finns även lönespecifikationen i appen. SIDAN 12 Få personalkortet direkt i mobilen via Benifys app. Arbetsmiljön i fokus Resultatet från förra årets medarbetarenkät finns nu tillgängligt. Som en del av TAB:s systematiska arbetsmiljöarbete infördes två nya frågeområden, som handlade om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Trivseln är hög, men det finns rum för förbättring. SIDAN 3

2 Ledare PostNord är på rätt väg 2014 blev ett händelserikt år. Vi har lagt en bra grund och nu är det viktigt att vi håller tempot uppe och fortsätter på den inslagna vägen, säger koncernchef Håkan Ericsson i en kommentar till bokslutet. Förändringens vindar Det sker mycket i vår bransch nu. Större och mindre förändringar dyker upp lite varstans i vårt avlånga land. Prenumeranterna har blivit allt färre under en längre tid. Hur det fortsätter vet ingen, men vi vet att genomsnittsprenumeranten blir allt äldre. Det har fått till konsekvens att tidningshusen beslutar om förändringar i tryckerier och vilka tidningar som ska ges ut. Dessutom sker ständigt förändringar runt vilka tidningsabonnenter TAB ska besöka. Det i sin tur gör att även TAB måste jobba mer effektivt. Vi hittar lösningar där vi allt mer samarbetar med våra kolleger inom Postnord. Det kan till exempel handla om gemensamt nyttjande av bilar eller att vi delar lokaler. Det gör också att vi förändrar i våra rutter för att hitta effektiva lösningar. Det läser du mer om i intervjun med Stefan. ÄVEN OM VI FÖRÄNDRAR en hel del i vår verksamhet ser jag att vi håller en god kvalitet. Det är viktigt för att våra kunder Tidningshusen och deras abonnenter ska vara nöjda. Inte bara viktigt faktiskt, utan avgörande. Jag vill då rikta ett stort tack till er alla som bidrar till att vi håller god kvalitet och ger tidningsläsaren sin bästa stund på dagen. Längre in i tidningen kan du läsa om hur Birgitta på Mittmedia ser på framtiden. Det är många inom TAB som jobbar med Mittmedias tidningar och vi är så klart glada över vårt samarbete. Dessutom kan du läsa om den medarbetarundersökning vi genomförde för en tid sedan. Tack alla som deltagit med synpunkter. Att vårt jordklot ska må bra är som vanligt viktigt för oss. Även här kan du läsa om hur vi försöker bidra med elfordon, smartare körning och Earth Hour. God läsning! I bokslutet för 2014 redovisar PostNord en i stort sett oförändrad nettoomsättning. Den uppgick till 39 950 miljoner svenska kronor (MSEK) mot föregående års 39 533. Rörelseresultatet landade på 861 MSEK jämfört med 826 MSEK året dessförinnan, justerat för jämförelsestörande poster. Med de strategiska prioriteringar vi införde, med den integrerade organisationen, med vårt gemensamma varumärke och med helhetslösningar till kunderna är vi på rätt väg. Vi är inte nöjda med vårt resultat men är på rätt väg och ser med tillförsikt på framtiden, säger Håkan Ericsson. UNDER ÅRET HAR organisationen anpassats till lägre brevvolymer och gjorts mer enhetlig. Som en följd av det fick många medarbetare lämna koncernen. Det så kallade Supportfunktionsprogrammet innebar exempelvis en neddragning med 800 medarbetare inom administrationen. Det har förstås varit tufft för många. Men anpassningarna har varit nödvändiga. Nu kommer vi att sätta fokus på en mer flexibel produktionsorganisation. Vi måste kunna hantera de svängningar vi har i volymer under året. Syftet är även att försöka skapa så många heltidsarbeten som möjligt, en ambition vi delar med de fackliga organisationerna. Innebär ökad flexibilitet också mer inhyrd personal? Nej, tvärtom. Vi vill skapa ett mer varierat arbete, men samtidigt kunna erbjuda fler att jobba heltid. Det kommer innebära att arbetstiden per dag behöver variera mer över året. Bland omvärldsfaktorerna som påverkade helårsresultatet var digitaliseringen av brevflödena och konkurrensen på logistikmarknaden som vanligt mest påtagliga. Håkan Ericsson pekar dock på ytterligare en omvärldsfaktor med stor resultatpåverkande effekt. Vi behöver en förändring av postlagen i Sverige för att säkerställa att vi kan bedriva en postservice i Sverige till rimliga ekonomiska villkor. Exempelvis flyger vi alldeles för mycket inrikespost i dag, vilket ökar både kostnader och miljöbelastning. HELÅRSRESULTATET UPPVISADE stora skillnader mellan affärsområdena Logistics respektive Mail & Communication. Trots den mångåriga satsningen på logistik och trots stor tillväxt inom flera logistiksegment var det kommunikationstjänsterna som gav det största bidraget till koncernens rörelseresultat. Det är riktigt att kommunikationsverksamheten stod för den största delen av resultatet och omsättningen under året. Brev- och kommunikationstjänster är och förblir en mycket viktig del av vår kärnverksamhet. Men logistikverksamheten är fortfarande under uppbyggnad, den växer och den position vi nu har intagit borgar för vår fortsatta expansion i Norden. Logistik för mig innefattar allt som har med flöden att göra. Och det är kombinationen av våra brev- och logistiktjänster tillsammans med vår unika täckning i Norden som ger oss vår stora styrka och det är genom att integrera produktionen som vi får en konkurrenskraftig verksamhet. CHRISTOFER FAGER Leif Persson VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR TIDNINGSTJÄNST AB Tabloiden utges av Tidningstjänst AB. Adress: Box 1121, 111 81 Stockholm Telefon: 010-4360196 Ansvarig utgivare: Ulrika Ohlsson Layout/redigering: Viktor Jonsson Tryckning: NWT, 2015 PERSONALTIDNING FÖR T A B Vi vill skapa ett mer varierat arbete, men samtidigt kunna erbjuda fler att jobba heltid, säger Håkan Ericsson, VD och koncernchef i PostNord.

Nyheter NR 3 66, MARS 2015 Arbetsmiljön i fokus i medarbetarenkät Tack till er alla som tog er tid att svara på medarbetarenkäten under hösten 2014. Era svar och synpunkter är en viktig återkoppling till TAB:s ledning samt till regionledningarna. De regionala handlingsplanerna ska vara klara nu under våren. Svarsfrekvensen blev endast 48 procent, 2013 var utfallet 58 procent svarande. Att svarsfrekvensen blev lägre 2014 än tidigare år kan bero på flera orsaker, ett av dem kan vara att vi införde ett nytt sätt att besvara enkäten på. Som en del av TAB:s systematiska arbetsmiljöarbete införde vi även två nya frågeområden, som handlade om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. TIDNINGSBRANSCHEN STÅR inför stora utmaningar när fler och fler abonnenter väljer att läsa sin lokala tidning digitalt. Tidningstjänsts utmaning är att anpassa organisationen därefter och fortsätta leverera morgontidningen med kvalitet. Inom området Min arbetssituation visar analysen av enkäten att trivseln med arbetsuppgifterna är fortsatt högt, dock finns fyra förbättringsområden, att få tillräckligt med information om arbetssituationen, fungerande samarbete på arbetsplatsen, bra personalmöten och att det är roligt att gå till jobbet. Det är viktigt för Tidningstjänst som företag är att ha medarbetare som trivs och känner ett engagemang i arbetet för att fortsätta möta våra utmaningar. Det är glädjande att så många tycker att i det stora hela är det en god arbetsmiljö och att flertalet upplever att det finns möjlighet till återhämtning på sin ledighet. Våra förändringar att anpassa organisationen till nya förutsättningar sker med ögonen på ett gott arbetsmiljöarbete. Andra förbättringsområden är återkoppling av åtgärder utifrån enkäten, engagerande och närvarande chefer/ledare och att införa femdagars vecka. EN VIKTIG DEL I ENKÄTEN var att ta reda på hur upplevelsen av arbetsmiljön är inom olika områden, det är en del av Tidningstjänsts systematiska arbetsmiljöarbete. Det positiva i årets enkät är att har skett en minskning av hotoch våldssituationer. Det som inte är positivt är att det visar sig att det förekommer kränkningar, sexuella trakasserier eller diskrimineringar på annat sätt. En arbetsplats ska vara fri från kränkningar, trakasserier eller på annat sätt diskriminerande, varje medarbetare har rätt att bli respekterad för den han eller hon är. Vad är kränkande särbehandling? Enligt Arbetsmiljöverkets definition är Kränkande Särbehandling återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar vilka under längre tid riktats mot utpekade enskilda medarbetare och på ett personligt kränkande sätt ställer medarbetaren utanför arbetsgemenskapen. Med detta menas att kränkningen ska ha pågått under en längre tid både systematiskt och metodiskt riktat mot enskild individ. Vad är sexuella trakasserier? Sexuella trakasserier är en form av kränkande särbehandling som i arbetslivet innebär ovälkommet sexuellt uppträdande i ord och handling, som leder till att någon känner sig förnedrad, stressad eller illa till mods. Människor reagerar på olika sätt på kränkningar och det är den som utsätts för kränkningen som avgör om händelsen ska uppfattas som sexuella trakasserier eller ej. Vad är diskriminering? Diskriminering är också en form av kränkande särbehandling och kan beskrivas som att olika individer behandlas olika på ett orättvist sätt på grund av vem de är, vad de tror på eller hur de lever. I SVERIGE HAR VI EN diskrimineringslag med sju diskrimineringsgrunder: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Om du som medarbetare upplever att du blir utsatt för någon form av diskriminering eller kränkning ska tydligt säga ifrån och markera att du inte accepterar att bli ovärdigt behandlad. Problemet ska omedelbart anmälas till din närmaste chef eller dennes chef. FAKTA: Medarbetarundersökningen Svarsfrekvens: 48 procent. Resultat per område på en sjugradig skala: När vi som arbetsgivare får kännedom att kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar förekommer är vi skyldiga att skyndsamt utreda omständigheterna och vidta särskilda åtgärder. Vi är varandras arbetsmiljö och en enkel åtgärd är bemöta andra människor såsom man vill bli bemött själv. Tidningstjänst är en del av PostNordkoncernen och med anledning av det kommer vi under året att informera om PostNords Code of Conduct. Det innebär bland annat att på vilket sätt man förhåller sig till varandra på arbetsplatsen och hur man bemöter kund, det vill säga att alla, både internt och externt har rätt att bli bemött med respekt och därmed vara goda företrädare för verksamheten. 2013 2014 Min arbetssituation 5,26 5,29 Min närmaste chef 5,41 5,41 (Nattchef/Nattförman) Min närmaste chef 6,09 5,80 (Distributionschef) Hela företaget 5,84 5,80 Jag har en bra arbetsmiljö 4,90 5,00 Varje medarbetare som svarade på enkäten fick välja om de ville ha en trisslott eller skänka motsvarande summa till välgörenhet. Resultatet blev en donation på 5 460 kronor till Barncancerfonden. KATARINA JOHANSSON Vi är varandras arbetsmiljö och en enkel åtgärd är bemöta andra människor såsom man vill bli bemött själv.

4 Nyheter MittMediachef om samarbetet med Tidningstjänst: Distributörerna extremt betydelsefulla I dag har MittMedia arton dagstidningar, tolv gratistidningar, digitala medier, kommersiell radio, webb-tv, tryckerier och appar. Cirka 90 procent av intäkterna kommer fortfarande från papperstidningen men vi ser en gradvis övergång till det digitala. Vår utmaning är att hantera både den befintliga papperstidningsaffären och övergången till den digitala affären, säger Birgitta Lövestedt, tillförordnad privatmarknadschef på MittMedia. Upplagorna för papperstidningen fortsätter att redovisa allt större volymtapp varje år, så även 2014, förklarar Birgitta Lövestedt. Men papperstidningen är fortsatt stark bland äldre konsumenter och här vill jag påstå att vi aldrig tidigare jobbat så offensivt med marknadsföring som vi gör nu inom Mitt- Media, säger hon. Samtidigt är det svårt att attrahera yngre kunder med papperstidningen. Branschen testar olika typer av kampanjer och försäljningsmetoder och det är tufft att få nya papperskunder. Yngre personer föredrar digitala produkter och tjänster, förklarar Birgitta. Hon ser Google och Facebook som tidningarnas största konkurrenter och menar att det ligger något i att folk till viss del har ändrat sina frukostvanor. Det finns därmed inte lika stort utrymme för papperstidningen i människors vardag. Men papperstidningen är viktig för våra kunder och är den sen eller uteblir så upplever kunderna det mycket negativt, de får helt enkelt en dålig start på dagen. Alla distributörer inom TAB är extremt betydelsefulla, säger Birgitta. Hur upplever du Tidningstjänsts tjänster och utdelningskvalitet? I stort så tycker jag att utdelningskvalitén är bra, vilket är glädjande. Men varje reklamation är problematisk eftersom kunden blir besviken på oss och det finns risk för uppsägning av prenumerationen och det gynnar varken MittMedia eller TAB. DET HAR SKETT OCH kommer att ske en rad distriktsomläggningar under året. Här ser Birgitta ett viktigt förbättringsområde. På den fronten måste TAB förarbeta betydligt mer. Upprepade reklamationer på grund av omläggning är ett stort problem. När tidningen uteblir får vi starka reaktioner på marknaden. Det i sig visar att papperstidningen är efterlängtad, vilket är bra för både MittMedia och TAB. Jag vet att en distriktsomläggning är ett komplicerat jobb och därför är ett noggrant förarbete extremt viktigt Birgitta Lövestedt, tillförordnad privatmarknadschef på MittMedia. för att resultatet ska bli bra. Målet måste ju vara att kunderna inte märker av förändringen. Birgitta tycker att samarbetet mellan MittMedia och Tidningstjänst har utvecklats under de drygt 1,5 åren hon varit i företaget. MittMedia har anställt en distributionsansvarig i Elin Lemnert och det hoppas och tror jag har bidragit till en tätare dialog. Elin Lemnert har ju också jobbat på Tidningstjänst i 19 år så hon har stor kunskap om distribution. Hur kommer jag att kunna läsa tidningen om 20 år? Digitalt kommer man absolut att på något sätt ta del av nyheter och kommersiella budskap. Om papperstidningen kommer att finnas kvar låter jag vara osagt. ULRIKA OHLSSON FAKTA: Mittmedia FAKTA: Birgitta Lövestedt Bor: Örebro. Befattning: Tillförordnad privatmarknadschef på MittMedia sedan den 1 mars 2015. Antal år i företaget: 1,5. Tidigare arbeten: Olika befattningar inom Promedia och innan dess marknads- och distributionschef på Nerikes Allehanda. På fritiden: Paddlar kajak, vandrar (besteg Kilimanjaro i februari i år). Roligast med mitt jobb: Att jobba med organisationsutveckling. Utmaningar i mitt jobb: Att både vara lyhörd för marknadsutveckling och möta kunder med nya digitala paket och erbjudanden samtidigt som vi värnar papperstidningen. Verksamhet: Innefattar arton dagstidningar, tolv gratistidningar, digitala medier, kommersiell radio, webb-tv, tryckerier och appar. Arbetarbladet, BandyPuls, BollnäsNytt, Borlänge Tidning, Dala-Demokraten, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Hockey- Puls, HudikNytt, Hudiksvalls Tidning, Länstidningen, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Nya Ludvika Tidning, Lunchguiden, Mitt Dalarna, Mitt Gävle, Mitt Jobb, MittMedia Print, Mora Tidning, Pralin, Söderhamns-Kuriren, SöderhamnsNytt, Södra Dalarnas Tidning, Sundsvalls Nyheter, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Tidningen Härjedalen, Åre idag, Örnköldsviks Allehanda, Östersunds-Posten, 100% Krokom, 100% Strömsund och 100% Östersund. Tryck upplaga: Cirka 224 500 TS upplaga helåret 2014. Finns geografiskt: MittMedia når med sina titlar 1/3 av Sveriges yta. Omsättning: 1,4 miljarder. Antal anställda: 975.

5 Nyheter NR 66, MARS 2015 Ruttoptimering allt viktigare när tidningsupplagorna sjunker När de prenumererande upplagorna sjunker måste Tidningstjänst effektivisera distributionen för att inte gå med förlust. Ett sätt att uppnå detta är genom så kallad ruttoptimering. Tidningsvolymernas dramatiska fall förändrar våra förutsättningar. Därför kommer vi att intensifiera ruttoptimeringen, säger Stefan Åström, chef för produktionsstöd. Transvision Route Planner är ett standardiserat verktyg för strategisk, taktisk och daglig dynamisk ruttplanering och ruttoptimering. T idningstjänst använder sig av programvaran Route Planner för att ruttoptimera. Stefan Åström förklarar att det rör sig om ett verktyg som Postkoncernen använt sig av sedan tidigt 1990- tal. Även i Tidningstjänsts fall har det hängt med länge i cirka i tio år så någon nyhet är det inte tal om. Däremot ska programvaran nu komma att användas mer frekvent än tidigare. ROUTE PLANNER BEARBETAR geografisk information och analyserar transportstrukturer, något som gör det möjligt att enkelt optimera distributionsrutter. På så vis går det att uppnå kostnadsbesparingar och förbättra servicenivån, eftersom några få procents minskning av körsträcka och körtid får stor genomslagskraft vad gäller punktlighet och det ekonomiska resultatet. Stefan Åström berättar att Route Planner sköts av fyra personer på Produktionsstöd. På uppdrag av regionchefer beställs ruttoptimeringen när det aktuella distriktsintervallet inte optimerats på länge. Då tankar vi över geografisk information från vårt distributionssystem Tabs in i Route Planner. Då kan vi konstatera ruttens nuläge, säger Stefan Åström. GENOM PROGRAMVARANS funktioner går det sedan att bearbeta informationen och lägga upp rutten på ett smidigare och mer effektivt sätt. Den tid som en viss rutt beräknades ta för några år sedan får ofta en annan beräknad tid i dag, när förutsättningar förändrats. Hela systemet bygger på olika standardtider, exempelvis hur lång tid det förväntas ta att gå i en trappa för att lämna tidningen i postlådan eller att stanna utanför ett hyreshus. Dessa tider läggs samman med de tider som tillhandahålls av en vägdatabas, som håller reda på hur fort man får köra på vägarna. Tillsammans bildas en distriktstid. Men standardtiderna varierar beroende på omständigheterna. En trappa kan ju se ut på många olika sätt och inget distrikt är det andra likt. Om det till exempel rör sig om ett loftgångshus lägger man på lokal nivå in extratider på det stoppet för att ge distributören mer tid. NÄR INFORMATIONEN behandlats färdigt lämnar Produktionsstöd över ett nytt förslag till regionen. Det är egentligen inget nytt under solen, menar Stefan Åström. Vi gjorde exakt samma sak innan IT-åldern, men då satt vi med penna och karta. Fortsättning på sidan 6. Vi gjorde exakt samma sak innan ITåldern, men då satt vi med penna och karta.

6 Nyheter Efter godkännande av regionen skickar Produktionsstöd ut en fil från Route Planner tillbaka till distributionssystemet Tabs, vilket gör att gångordningen automatiskt ändras. De olika systemen kommunicerar väl med varandra. EN ANNAN FÖRDEL med ruttoptimering, som gynnar distributörerna, är att distrikten blir mer rättvisa. Ett distrikt som tidigare varit manuellt mätt och som inte ruttoptimerats på länge kan vara av en tidsmässigt frikostig karaktär, till skillnad från ett distrikt som ruttoptimerats nyligen. Nu blir alla distrikten i Sverige mätta enligt samma princip. Det blir också lättare att skräddarsy för den enskilda distributören. Vi kan göra mindre distrikt utifrån de lokala förutsättningarna. Och de lokala förutsättningarna, säger Stefan Åström, är i konstant förändring. När tryckerier lägger ner eller postkontor flyttar måste också justeringar göras. Sådana justeringar görs smidigt i Route Planner. I år kommer Tidningstjänst därför att intensifiera arbetet med ruttoptimering. Innan årets slut kommer alla distrikt som inte optimerats under de senaste tre åren att effektiviseras med Route Planner. Ju oftare vi ruttoptimerar, desto mindre dramatiska blir förändringarna för den anställde. STEFAN ÅSTRÖM FÖRKLARAR att Produktionsstöd under sommaren och hösten kommer att kontrollera tiderna och genomföra ordentliga tester. Redan i dag är detta verktyg bra, men vi strävar efter att det ska bli ännu mer finjusterat. VIKTOR JONSSON Stefan Åström, chef för Produktionsstöd inom Tidningstjänst. Kollektivavtalad lönehöjning för distributörer Kollektivavtalet som tecknades mellan Medieföretagen och Svenska Transportarbetareförbundet i december 2013 gäller för tiden 1 januari 2014 31 mars 2016. Avtalet innehåller två lönehöjningar, en 1 januari 2014 och en 1 april 2015. Med tid i yrket avses anställningstid på avtalsområdet. FAKTA: De nya lönerna 1 april 2015 Tid i yrket Timlön Månadslön Nyanställd 127:00 22 102 6 mån 139:33 24 242 12 mån 142:69 24 831 24 mån 144:99 25 228 120 mån 150:80 26 237 För ordinarie schemalagt arbete betalas ob-tillägg enligt följande: Måndag -fredag kl 18.00-06.00 8:61 Lördag kl 00.00-24.00 17:15 Söndag/helgdag kl 00.00-24.00 samt påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton 25:87 Timlön för överenskommet övrigt arbete från och med 1 april 2015: Sthlm/Gbg Riket i övrigt Begynnelselön 128:43 127:50 Lön efter två år i yrket 129:31 128:43 Lön efter fyra år i yrket 130:20 129:31 För ordinarie schemalagt arbete betalas ob-tillägg enligt följande: Måndag-fredag kl 18.00-06.00 samt lördagar kl 00.00-24.00 24:08 Sön- och helgdag, påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton kl 00.00-24.00 48:41 Efter 115 år läggs Dagbladet ner. Dagbladet lades ner Dagbladet Nya Samhället blev det senaste offret för nedskärningar i Mediesverige. Tidningen, med 115 åriga anor, lades ned vid månadsskiftet februari/mars, skriver dagbladet.se. Vi har haft ett väldigt tufft läge, och nu visar det sig att det inte går längre. Vi är så klart väldigt ledsna, säger Dagbladets chefredaktör Patricia Svensson. Sjutton journalister berörs. Delar av verksamheten flyttar över till Sundsvalls tidning, som Dagbladet Nya Samhället samarbetet med sedan nedläggningen hotade för tre år sedan. Dagbladets grundproblem är att upplagan i många år varit uppblåst av rabatter, skriver ägaren Mittmedia i ett pressmeddelande. Sista numret av Dagbladet utkom 27 februari och alla Dagbladets prenumeranter får nu Sundsvalls Tidning istället, ägaren MittMedias andra tidning i Sundsvall med en upplaga på drygt 20.000 exemplar. Beskedet om att Dagbladet skulle läggas ned kom med bara en veckas varsel. Dagbladets 5 000 prenumeranter skulle under den sista veckan i februari få både Dagbladet och Sundsvalls Tidning. Eftersom Sundsvalls Tidning är en sjudagarstidning och därmed utkommer även på söndagar blev det en dubbel utmaning för Tidningstjänsts distributörer i Sundsvall då det samtidigt startade en stor omorganisation den 1 mars. Det var 800 som prenumererade på båda tidningarna så slutresultatet blev 4 200 extra tidningar söndagen 1 mars. KÄLLA: TT

Nyheter NR 7 66, MARS 2015 Difoma ett viktigt stöd i arbetet Tidningstjänst har som arbetsgivare ett ansvar att veta att alla distributörer har kommit till arbetet, kunnat genomföra det på ett bra sätt och tagit sig hem igen välbehållna. Detta är det kanske viktigaste skälet till att Difoma såg dagens ljus för ett antal år sedan. Att vara tidningsdistributör innebär att man oftast jobbar ensam. De flesta träffar bara arbetsledare och andra kollegor när de lastar tidningarna på natten. Många andra gör inte ens det, de lastar tidigare eller senare än de andra, eller så jobbar de på distrikt utanför tätorten och får tidningarna utkörda till sig. Varje natt är det alltså många distributörer som genomför sitt arbete utan att ha någon kontakt alls med någon annan under passet. Tidningstjänst har som arbetsgivare ett ansvar att veta att alla distributörer har kommit till arbetet, kunnat genomföra det på ett bra sätt och tagit sig hem igen välbehållna. Detta är det kanske viktigaste skälet till att Difoma såg dagens ljus för ett antal år sedan. MED HJÄLP AV start/stopp-funktionen i Difoma kan alla distributörer meddela när de påbörjar sina distrikt och när de är klara med dem. Alla rapporter ställs upp i en sammanställning i Difomas webbgränssnitt som arbetsledarna har tillgång till. På det sättet kan nattchefen kontrollera att alla är igång utan att behöva vara beroende av till Jakob Larsson. exempel kontrollrundor och telefonsamtal. För att de icke startade eller stoppade distrikten verkligen ska sticka ut i denna överblick krävs förstås att alla som jobbar under natten verkligen genomför de här momenten på sina distrikt i Difoma. En nattchef kan ha hundratals distrikt att övervaka och det kan snabbt bli svårt att följa upp alla distrikt om många glömmer att rapportera. Det är alltså viktigt att alla tänker på att alltid göra detta steg, även om man till exempel redan har pratat med nattchefen i början av passet och tänker att han eller hon ändå vet att man är igång. Start/stopp-sammanställningen är bra för att bekräfta att allt har gått som det ska för alla distributörer under natten. Men ibland går som bekant inte allt som det ska och i en nödsituation är det viktigt att som distributör ha ett snabbt och enkelt sätt att förmedla detta till sin arbetsledare. Larm-widgeten gör att man med några snabba tryck på skärmen kan meddela nattchefen att en situation har uppstått. Ett meddelande skickas iväg, både i form av ett SMS och som ett varningsmeddelande som poppar upp på Difomas hemsida, där nattchefen kan se personuppgifter och GPS-position för den som har utlöst larmet. Nattchefens första åtgärd blir att försöka kontakta den som larmar. Larm-widgeten ska ses som en extra trygghet och ett komplement till 112 och ett sätt att snabbt kunna få hjälp från din arbetsledare. Vill man hellre ringa nattchefen eller 112 kan man självklart göra det istället. Larm och start/stopp kan sägas vara den arbetsmiljömässiga delen av Difoma. Den andra delen består av stöd för distributionen, där såklart budboken står i centrum. Budboken i Difoma hämtas från distributionssystemet Tabs och är därför i mångt och mycket likadan som den som går att skriva ut i pappersform och som många har jobbat med i åratal. Gångordningen och körinstruktionerna är identiska. Men det finns några fördelar med den digitala budboken. Genom att ladda ned senaste version av budboken före varje pass får man den helt uppdaterad och slipper själv hålla reda på alla dagens ändringar. Budboken visar bara de titlar som är aktuella för distribution den specifika dagen vilket gör att man minskar risken att glömma en viss titel eller dela fel. DET ÄR OCKSÅ ENKELT att återrapportera eventuella problem direkt de uppstår. Har en portkod slutat att fungera? Knappa iväg en återrapport direkt på platsen så slipper du ringa arbetsledaren efter jobbet är klart och du slipper också risken att glömma bort att meddela det och få en felaktig reklamation. Behöver du en lista över prenumeranter på en specifik titel på distriktet? Använd Sök i boken och sök på titeln, så kommer en lista över alla prenumeranter på distriktet fram. Och är du ny på distriktet och osäker på var en adress ligger kan du använda dig av funktionen navigera hit och få väganvisning. Difoma samlar många funktioner under samma tak och det kan kanske kännas lite överväldigande för en del till en början. Men egentligen är det inte så komplicerat som det först kan verka utan bara ett digitalt sätt att göra samma saker som vi alltid har gjort. Förhoppningsvis lite enklare och lite snabbare. JAKOB LARSSON FAKTA: Så använder du Difoma varje natt Logga in och ladda ned budboken till ditt distrikt och kasta ett öga på dagens ändringar. Läs eventuella snabbmeddelanden (ploppar upp automatiskt på skärmen) Tryck på starta distrikt när du påbörjar ditt arbete, till exempel när du hämtar ut postbil. Använd budboken och vid behov återrapportering under distributionen. Tryck på stoppa distrikt när du är klar med arbetet. Avsluta Difoma. Kom ihåg att ladda telefonen! Difoma samlar många funktioner under samma tak. Telefonen som arbetsredskap I dag använder vi våra smarta telefoner till så mycket mer än bara ringa och sms:a: allt från att kolla mejlen till att läsa nyheter och göra deklarationen. Vi har vant oss vid detta och många tar numera automatiskt fram telefonen när en fundering dyker upp, till exempel vad klockan är eller hur vädret ska bli. Vi samlar så många funktioner som möjligt i en enhet. Så har även Tidningstjänst tänkt gällande Difoma. Men telefonen som Tidningstjänst tillhandahåller är ett arbetsredskap och får endast användas i tjänsten. Det är inte tillåtet att ringa och surfa privat eller ladda ned appar. Detta är en instruktion som alla är skyldiga att följa, ett åtagande i anställningen. Om en medarbetare bryter mot den kallas det misskötsamhet och kan få arbetsrättsliga följder, medarbetaren kan dessutom bli betalningsskyldig för de merkostnader som det privata användandet medfört. ULRIKA OHLSSON

8 Nyheter Nytt och smart elfordon bra hjälp på rundan Mer lastutrymme. Smidigare att packa. Enklare att ladda. Och PostNord-blå. Välkommen, PostNords elfordon Comarth CR Sport! I dag tar PostNords brevbärare sig fram på cykel, moped, med en clubcar eller med en vanlig bil. En förändring kommer på sikt att ske av nuvarande fordonsflotta. I mitten av december bytte region Stockholm ut några av sina clubcars och mopeder mot det nyinköpta elfordonet Comarth CR Sport, ett PostNord-blått transportmedel i mellansegmentet, det vill säga ett fordon mittemellan moped och bil. BAKGRUNDEN TILL DEN här nyinvesteringen är att avtal med nuvarande leverantörer gått ut och att vi därmed gick ut med en koncernupphandling för alla PostNords bolag av ett nytt fordon som skulle kunna ersätta de elfordon som brevbärarna använder, säger fordonsspecialisten på PostNord, Håkan Hvitman. Tanken är att PostNords alla 900 clubcars och 1 200 elmopeder runt om i landet på sikt ska bytas ut mot det nya spanska elfordonet. Först ut är region Stockholm som redan i december fick den första leveransen av nya fordon. Under 2015 kommer ytterligare upp till 200 elfordon av den nya modellen att successivt introduceras över hela Comarth CR Sport är ett elfordon mittemellan moped och bil. I framtiden planeras att den successivt ska ersätta alla PostNords clubcars och elmopeder. landet, förklarar Håkan Hvitman. Det finns en stor avgörande skillnad mellan dagens elfordon som används av PostNord och de nya fordonen, och den är att de nya kommer att användas för att förstärka PostNords varumärke. De är blåa och har dessutom PostNords logga väl synligt på sidorna. Framförallt funktionsmässigt finns det många tekniska förbättringar med Framförallt funktionsmässigt finns det många tekniska förbättringar med det nya fordonet. det nya fordonet. De har en halv kubikmeter större lastutrymme och skåpet är helt designat efter PostNords lådor. Dessutom kan de, till skillnad från nuvarande elfordon, laddas utomhus även i minusgrader. Att på sikt förändra fordonsparken kostar naturligtvis en del, men enligt Håkan Hvitman kommer det snabbt att göras kostnadsbesparingar, eftersom det nya avtalet innehåller en fördelaktig service och garantidel. Dessutom, om det visar sig att vi kan minska inköpen av nya traditionella bilar, kommer vi att i stället välja mellansegmentsfordon, så det finns även en miljömässig vinst med det nya fordonet, konstaterar Håkan Hvitman. ANNA-MARIA STAWREBERG MasterNaut i fler bilar Tidningstjänst har fått godkänt från Post- Nords miljöfond att investera i MasterNaut i ytterligare cirka 200 bilar till ett värde av 890 000 kronor. Stefan Åström, chef för produktionsstöd, säger att vi till att börja med troligen bara installerar MasterNaut i 100 bilar, då resterande del av bilparken är för gammal. Resterande enheter sätts in i takt med att vi byter ut de äldre bilarna. Våra miljömål Tidningstjänsts miljömål är att minska genomsnittlig förbrukning av fossila bränslen mot transportsträcka med 40 procent till år 2020 med startår 2009. 2009 hade vi en genomsnittlig förbrukning på 1,20 liter/ mil. 2014 har vi minskat det till 0,88 liter/ mil. 2020 ska vi vara nere i 0,72 liter/mil. Vi är på god väg men vi vet också att vi är beroende av vilken typ av fordon som posten väljer att köpa in. På vårt intranät www.tab.se under rubriken TAB.se finns en flik som heter Miljö där du själv kan se hur vi ligger till. Tidningstjänst släcker ner under Earth hour. TAB släcker ner och lanserar frimärke Lördagen den 28 mars kl 20.30-21.30 är det Earth Hour, en global klimatmanifestation som Världsnaturfonden (WWF) är initiativtagare till. Tidningstjänst kommer att delta vilket innebär att varje lokal som tillhör Tidningstjänst ska släckas ned. Naturligtvis ska lyset inte släckas där det stör verksamheten eller medför säkerhetsrisker. Läs mer om Earth Hour på: www.wwf.se/earthhour. PostNords välgörenhetsfrimärke ges i år ut till förmån för Världsnaturfonden med budskapet PostNord och Världsnaturfonden WWF tillsammans för miljön och klimatets skull.

9 Korsord Lösning (Tabloiden, nr 65) Så länge varar den perfekta tuppluren Om du undrar huruvida du löste förra numrets korsord korrekt, kommer här lösningen. Att man mår bra efter en tupplur är ingen nyhet. Inte heller att det får stöd av forskningen. Percy Barneviks sovvanor är till exempel väl kända. Men hur länge ska man sova? Det har forskare vid universitetet i Berkeley tagit reda på: 10 20 minuter: En power nap ökar din energi och koncentration. Sömnen blir inte lika djup som vid en längre tupplur, vilket gör att du snabbare kan återgå till vaket tillstånd. 30 minuter: Kan få dig att känna dig omtöcknad, då du vaknar precis då kroppen är på väg in i sömnens djupare stadium. Samma typ av dimmighet upplever du om du sover i en timme, men det är bra för att öka minnet. 90 minuter: Bra för dig som inte får tillräckligt med sömn på natten. Då får du en komplett sömncykel och kan förbättra både ditt emotionella minne och din kreativitet. Men låt inte din tupplur ersätta din nattsömn. Forskare har kartlagt tupplurens effekter. TAB KRYSSET Lös korsordet och ta chansen att vinna en trisslott. Förra numrets vinnare blev: Anita Siggelin, Skövde, Ingrid Fryxelius, Karlstad och Rudolf Hjalmarsson, Torpshammar. Grattis! Skicka in din lösning före den 15 maj och märk kuvertet TAB-kryss. TIDNINGSTJÄNST AB BOX 1121 111 81 STOCKHOLM NAMN ADRESS POSTADRESS

10 Medarbetare Den 8 december uppvaktades från vänster Henrik Karlsson, Katarina Johansson och Fredrik Lindfors för 25 år i tjänst på Brasserie Le Rouge i Stockholm. Vi som firade dem var Leif Persson, Thomas Steffensen och Ulrika Ohlsson. På Scandic i Falun har vi haft avtackning av pensionärer och firat några som jobbat i 25 år! Gerth Strömberg, pensionär, Pia Nyström, 25 år i företaget, Lena Larsson, 25 år i företaget och Nils Olof Ohlsson, pensionär. Mikael Morin var med och firade dem. Tidningstjänst firade Saite Jallows 50-års dag med lunch den 27/6. Saite har arbetat som distributör i Gävle i cirka 20 år. Den 4 november uppvaktades sex distributörer för 25 år i tjänst på Hotell Hallstaberget i Sollefteå. Vi åt en god affärslunch tillsammans och hade utdelning av de valda presenterna och blommor. Från vänster: Mikael Eriksson, nattförman, Dan Redbrink, Sollefteå, Anders Wattman, Sollefteå, André Dijkstra, Nordingrå, Elleonore Kvarnberg, Bjärtrå, Peder Petersen, Näsåker, Peder Hjelm, Långsele, Stefan Borgström, DC.

11 Medarbetare NR 66, MARS 2015 1949 såg Björg Wingskog dagens ljus, det var det året som North Atlantic Treaty Organization (Nato) bildades. I Sverige förhandlade man om ett Nordiskt försvarssamarbete. Flyktingar från Östtyskland och Polen debatteras i riksdagen (Yrkesmässig flyktingtrafik misstänktes). Känns som det skulle kunna vara 2015. Lite trevligare var det att ransoneringen på kött, tvål, socker, bildäck med mera upphörde. Björg hann med 24 år på Tidningstjänst, nu blir det växthus och barnbarn på heltid. I juli 1986 började Heide på TAB i Säffle. I september 2014 gjorde hon sin sista arbetsdag, drygt 28 år senare. Heide har efter tidningsrundan även kört ut post i samma område, så man kan säga att hon var en välkommen budbärare på mer än ett sätt. Det har hänt mycket på dessa 28 år. Bland de incidenter som hänt så hade hon en älgkalv som blev förälskad i TAB-bilen, tyvärr med dödlig utgång. Vid första kontakten kom den så nära bilen att hon kände mulen på handen på ratten. Veckan därpå var det dags igen, samma älg, men den här gången fick den ut ena benet framför bilen, vilket bröts av. Då var det slutsprunget efter TAB:s bilar. På bilden Heide Johanson och Morgan Görlin. På restaurang Varvsberget avtackades (från vänster) Bo-Christer Andersson (22 år), Gunnar Lundstedt (15 år), Per-Ola Stockhaus (13 år), Liselott Östman (43 år) och Eira Selling (42 år). Gåvor och blommor överlämnades i samband med lunch av Stefan Borgström, DC, och Karin Näslund, VSHR. Nu har vi firat en av våra nattchefer, Håkan Lewin, som kommit upp i 25 år i TAB, skriver Annika Nordkvist, DC i Falun. Den 8 oktober firades tre medarbetare av efter 25 års anställning. Från vänster: Bengt Forslund, Marie Eriksson samt Anders Lundsten, samtliga tillhörande Sandviken. Det blev en trevlig kväll på Högbo Brukshotell! I Smedjebacken har vi firat pensionärer och 25-åringar i företaget! Kjell Persson, pensionär, Helka Lusua, pensionär, Britt-Marie Fransson, pensionär och 25 år i företaget samt Barbro Skoglund 25 år i företaget. Den 11 februari överlämnades 25-årspresent till Roger Sjöberg och Dick Karlström, Örnsköldsvik. Gåvor och blommor överlämnades av Stefan Borgström, DC, och Karin Näslund, VSHR, i samband med en lunch på Restaurang Varvsberget.

12 Nyheter Din framtida pension Under februari och mars skickar Pensionsmyndigheten ut de orange kuverten. Där får du veta hur mycket pengar du har tjänat in i allmän pension. Efter det orange kuvertet kommer även besked om din tjänstepension som Tidningstjänst betalar från Fora om du är distributör eller Collectum om du är tjänsteman. Lägg ihop dessa två med ditt privata sparande så får du en bild av vad du beräknas få i pension. Du kan även logga in på www.minpension.se för att få en helhetsbild. DET FINNS MÅNGA faktorer som påverkar hur stor din slutliga pension blir, exempelvis: Hur länge du kommer att arbeta. Hur mycket pensionspremier som betalas in. När du tar ut pensionen, Hur ditt pensionskapital utvecklas (ökar/minskar). Om du väljer familjeskydd och/eller återbetalningsskydd. Det är mycket att hålla reda på och hos en del finns ett motstånd att engagera sig i pensionen på grund av att det verkar så komplicerat. I Förmånspaketet finns en pensionsskola som är en guide över hur pensionen fungerar där vi förklarar de vanligaste begreppen och hur de olika delarna hänger ihop. I pensionsskolan finns endast information, ingen rådgivning. OM DU VILL HA HJÄLP med pensionsplaceringarna så har du som medarbetare i Tidningstjänst förmånen att få personlig rådgivning via Lifeplan. Lifeplan är en neutral rådgivare som inte tar några avgifter. De optimerar din pensionsplacering efter just dina förutsättningar. För att kunna göra det så behöver du skicka in en informationsfullmakt så de kan hämta in den pensionsinformation som finns för dig. När det är klart får du ett besked och kan gå in och svara på några frågor i Förmånspaketet om din riskbenägenhet. Detta tillsammans ger underlaget för rådgivningen. När rådgivningen är klar så får du ifyllda blanketter som du kan signera och skicka in om du vill följa råden, det är helt valfritt. Lifeplan bevakar sedan din placering och kontaktar dig om något förändras så att du kanske borde göra nya val. Logga in och läs mer om din pension, dina försäkringar och Lifeplan på www.formanspaketet.se under fliken pension och försäkring. ULRIKA OHLSSON Ladda ner Benifys app och få tillgång till Förmånspaketet direkt i telefonen. Nyttja Förmånspaketet via app Via din smartphone kan du få tillgång till Förmånspaketet direkt i telefonen. Appen heter Benify och finns att ladda ner i App Store och Google Play. Då kan du till exempel få dina rabatter utan att ha med ditt personalkort när du är ute och handlar. Från och med 2015 finns även lönespecifikationen i appen. FAKTA: Förmånspaketet Så här kommer du igång: 1. Gå till www.formanspaketet.se, logga in genom att fylla i ditt personnummer och det lösenord som du fick i välkomstbrevet 2. Första gången du loggar in kommer ett välkomstmeddelande, klicka på Fortsätt om du godkänner villkoren. 3. Du uppmanas nu att byta lösenord. 4. Gå igenom dina personliga uppgifter och kontrollera att de stämmer. Registrera gärna en privat e-postadress. 5. Du kommer nu till välkomstsidan i Förmånspaketet. Denna sida ser du varje gång du loggar in. Här finns nyheter och allmän information om dina förmåner på Tidningstjänst. 6. På sidan Mina förmåner kan du läsa mer om de löneförmåner Tidningstjänst erbjuder just dig. Vissa förmåner, till exempel motionskort, går att beställa direkt via portalen. Andra förmåner innehåller endast information om reglerna kring förmånen samt tillvägagångssättet för att kunna använda förmånen som till exempel Posten Fritid. Har du tappat bort ditt personalkort eller inloggningsuppgifterna? Gå in på www.formanspaketet.se och fyll i ditt personnummer, klicka sedan på rutan Glömt lösenord? så skickas nya uppgifter till dig per post om du inte redan fyllt i en e-postadress i portalen. Har du inte tillgång till internet? Du kan få hjälp och information via telefon till supporten som nås på 08-210 200. Är det viktigt med medarbetarundersökning? Svarade du på årets? Mikael Sundström, Umeå Det är helt okej, tycker att det är bra. Nej, jag svarade inte. Jonas Olsson, Delsbo Ja det tycker jag. Ja, jag svarade. Åke Abrahamsson, Östersund Ja, det är bra, då får företagsledningen en uppfattning om vad som är bra eller dåligt. Ja, jag svarade. Ola Blom, Falun Ja, jag tycker att det är vettigt eftersom vi är så många anställda som har åsikter och då är det ett bra sätt att meddela sig på. Ja, jag svarade. Jonathan Lindgren, Arvika Låter kanske konstigt när jag inte svarat men jag tycker det är viktigt. Nej, jag svarade inte.