SKOLGÅRDEN Gruppinlämningsuppgift kursen BIO410 Lise-Lotte Bondesson Ingela Lundström
Skolgården Barn behöver många olika utemiljöer att vistas i. Att ha en skolgård som stimulerar ens utveckling, inlärning och lek borde vara alla barns rättighet. En bra skolgård ska vara som ett levande läromedel som förenar undervisning och lek. På skolgården ska barnen utveckla sin händighet, fantasi och kreativitet så att de lär sig förstå olika samband, processer och kretslopp. Den ska också ge utrymme för olika sorters lekar. All teoretisk kunskap förstås och befästs lättare om barnen får jobba undersökande och praktiskt. Ett barn lär med hela kroppen med alla sinnen. Utifrån de fyra elementen, vatten, vind, eld och jord är det lämpligt att utforma sin skolgård. Vad finns det för möjligheter att undervisa utifrån dessa? Vilka lekar stimulerar de till? Hur kan vi uppleva de fyra elementen med alla våra sinnen? När barnen själva får föreslå vad som ska finnas på skolgården kommer nästan alltid någon form av vatten med, t.ex. damm, bäck eller en pool. Ganska självklart är det att det ska finnas någon form av odling och djur att pyssla om. Självklara önskemål är gungor, bollplaner och en skog där man kan leka kurragömme och bygga kojor. Det är också viktigt med platser där man kan koppla av i lugn och ro, kanske byta stickers med varandra eller berätta hemligheter. På de två skolor som vi jobbar på, Österslöv och Trolle Ljungby har vi jobbat med att förbättra skolgårdarna sedan fem år tillbaka. Mycket har skett med föräldrars hjälp på fixardagar. Det är viktigt att ta med barnen i arbetet och att gå försiktigt fram med förändringarna. Den mest tråkiga grusplätt kan vara ett böljande hav för barnen. Våra huvudrubriker är: odling dammen eldstaden djuren lekar temaarbete vildmarksbyn rasten
Odling För hundra år sedan var det mycket vanligt med skolträdgårdar. Att odla ingick i elevernas skolarbete. På den tiden var odling ett måste för försörjningen. Det var därför viktigt att barnen fick lära sig odla redan i skolan. Nu odlar vi för att det är spännande, vackert, för att lära och för att förstå ekologiska kretslopp. Barnen lär sig att vårda att vara försiktiga och att samarbeta. Odlingen blir en mötesplats för barn, föräldrar och personal. Det blir en plats där man får vara fysiskt aktiv och där man tillåts fundera i egen takt. Så här jobbar vi i våra land. Kring skolgårdens dag i början av maj brukar det vara lagom att så i landet. Innan dess har vi tagit kompostjord och lagt dit. Något år har vi också förbättrat jorden med stallgödsel som körts dit av någon förälder. Barnen i klass 3-5 delas in i grupper, med 4-5 barn i varje grupp. Nu ska de så i sin tilldelade ruta. Barnen har att rätta sig efter detta, minst en blomma och en grönsak. Efter sådden ritar barnen upp sin ruta på ett papper, Förutom barnens sårutor har vi ett kryddland och ett större område där vi växlar med att så potatis, squash eller pumpor. Landet sköts av barn och föräldrar som tilldelas ett tillfälle under sommaren då de rensar och vattnar. Det är spännande att komma tillbaka efter sommarlovet. Hur höga är solrosorna i år? Har det blivit några morötter? När ska vi ta upp potatisen? Nästan alltid har det vuxit bra i vårt land men inte alltid. Då gäller det att kunna förklara för barnen att inte allting beror på oss utan att mycket också hänger på hur sommarvädret har varit. Under hela odlarperioden får barnen ta tillvara vad de vill från sin ruta. Det är främst potatisen som vi lagar något av. Vi har gjort potatisgratäng, potatis och purjolök-soppa och bakat potatis bl.a.
Dammen En tanke väcktes - visst är det kul med vatten. Vatten som glittrar, lockar, porlar, blänker, stänker, skvätter, brusar eller ligger som en spegel. Vatten som är början och grunden till allt liv. Många tankar om allt som vatten kan ge. Vi behövde en vattensamling... Nära skolan fanns inget brusande hav, ingen glittrande sjö eller porlande bäck. Vi fick göra vår egen damm. Med hjälp av föräldrar, Karin ooch Sam på Not-verkstaden och Skolans Uterum fick vi en underbar damm på vår skolgård. En hel del jobb: gräva, lägga sand, rulla dammduk, lägga kokosmatta, fixa sten, lägga mer sand, bygga vattenfall, köpa pump, dra el, jordfelsbrytare, plantera växter, fylla vatten och sedan var nog allt klart. Det tar tid att få allt på plats, och förhoppningsvis finns det alltid att hitta på. Dammen används som ett extra klassrum utomhus. Att håva, artbestämma, leta och finna många olika djur är spännande och lärorikt. Under året: Våren: Grodyngel är härliga att följa. Några fick följa med in i klassrummet, så vi kunde följa alla förändringar på nära håll. Vilka växter hade klarat vintern? Pumpen ska på plats igen. Hösten: fullt med liv, det är bara att håva så mycket man vill. Försöka hålla koll på växterna så de inte tar över. Vintern: Ta upp pumpen! Vi får en härlig isbana. Göra hål till grodorna så att de får syre där nere på botten av dammen. Nästan varje dag har vi haft möjlighet på fritidshemmet att få håva i en liten grupp. Att håva och få doppa fötterna i dammens glittrande vatten det njuter både liten och stor av.
Eldstaden Elden har alltid lockat oss, den lever, värmer - bränner och den är viktig och farlig på samma gång. Människan har i många år tusende kunnat hemligheten att tämja elden. Allt för att få ljuset, värmen och skydd från vilda djur. Att ha möjlighet till en eldstad på skolgården ger också en naturlig samlingsplats. Använda elden till att laga mat är alltid gott och upppskattat. Våga prova något annat än grillad korv. Koka soppa är lätt, ställ grytan på gallert så går det fortare. Egen komponerade grillspett, pinnbröd med nyponsoppa i degen, äppel med socker och kanel eller varför inte grilla fisk i folie, det finns massor av gott att göra. Använd elden också till andra saker, ritkol är roligt och ganska lätt att göra. Ta hasselgrenar som man knipsar i lagom långa bitar 7-8cm, konservburkar och sand. Fyll burkarna med sand och tryck ner 8-10 bitar, ställ sen burken nära mitten av elden. Efter 45-60 minuter plocka ut burkarna och häll försiktigt ut allt på marken. Plocka ihop alla grenar som blivit genombrända och knipsa bort bitar som inte blivit svarta. Ta fram papper och börja teckna!
Lekar Här kommer några tips på lekar att ta till om tiden finns. Smygarleken: En person i mitten med bindel för ögonen och blomspruta i handen. Alla andra i en ring, nu får en i taget smyga mot mitten. Klarar man sig ända in, får man byta plats. Blir man blöt får man gå ut på sin plats i ringen igen. Prova på olika underlag Byta-träd: Alla, utom en ställer sig vid varsitt träd, märk träden med band, på given signal ska alla byta och den som blir utan får ge signal till byte nästa gång. Har man blandskog kan man välja att barnen med samma träd byter med varandra. Kurra-gömma: Det finns en hel del varianter, vanlig, vink, dunk eller baklänges. Det gäller att ha klara gränser för hur långt bort man får vara. Sitt-jägare: En sitter still och alla andra gömmer sig. Tänk på att gömma sig så man ser jägaren, men att jägaren inte ser dig Olika katt och råttalekar: Alla samlas i en ring, en blir råtta och en blir katt. Med hjälp av ringen kan råttan klara sig riktigt länge. Händerna hålls upp eller ner för att öppna eller stänga. Pang: samma som tipp, men man har olika blad eller naturmatrial. En får blunda och gruppen väljer ut pang-bladet. Vill man göra det svårare tar man namnen på olika växter. För att få ta något måste man säga namnet.
Tema skogen Årets naturtema hos 3-5:an i Trolle Ljungby är skogen. På skolgården och i dess närhet har vi gjort olika försök och studerat träd. Åtta grupper valde varsitt träd. Det blev björk, bok, oxel, rönn, alm, ek, lönn och kastanj. Vi studerade noga trädets stam och krona och gjorde alla träden i storformat på spännpapper med hjälp av bladfrottage. För att visa på bladets avdunstning satte vi plastpåsar på trädgrenar för att nästa dag se vad som hänt i påsarna. I slutet av augusti fick barnen pressa löv från sitt träd. Inne i klassrummet förklarade vi fotosyntesen med hjälp av klorofyllkockar. I mitten av oktober ska vi pressa löv från samma träd för att se hur mycket klorofyll som finns kvar och vilka höstfärger som lövet har fått. Vi har också undersökt de smådjur som vi kallar för nedbrytare. 1 I skolans närhet finns slottsparken. Där lyfte vi på stenar och grenar och pillade i stubbar och hittade många smådjur som vi undersökte i klassrummet. 2 Vi bestämde oss för att undersöka vad gråsuggorna tyckte om att äta och grupperna fick studera detta. Varje trädgrupp fick tillverka tre stycken olika smådjurfällor för att fånga smådjur vid resp. träd. Varje grupp tillverkade en fallfälla, en potatisfälla och en trädfälla.barnen tyckte det var mycket spännande att kontrollera fångsten nästa dag. Fällorna finns beskrivna på sid. 21-23 i boken Miljömosaik.
Växtfärgning En härlig dag i september växtfärgade vi. Alla trädgrupperna färgade ullgarn med löv från sitt träd. Vi färgade på stormkök och alla löv gav olika varianter på gul och grön färg. Innan garnet färgades hade vi betat det med alun. Vi gjorde större färgkok i grytor på eldstaden. Vi färgade med al, björk, renfana, johannesört och smörsopp. Johannesörten blev grön, smörsoppen brun och de andra garnhärvorna fick olika gula nyanser. Våra garner ska vi använda till att väva på grenklykor.
Vildmarksbyn Använda fantasin och man kan bli indian, dinosaurie, stenåldersman eller en vanlig äventyrare. Att få vara i skogen ger många härliga stunder, om man samtidigt har ett ställe som man kan förändra, där man får bygga och skapa. Vi går ofta till vår vildmarksbyn, ett stenkast från skolan, för att bygga, laga mat, leka och göra allehanda naturuppgifter. Bygga kojor, ändra form och storlek beroende på vad man leker och på hur många man är. Det finns lika många kojor att bygga som det finns dagar att vara ute. Det är ett välkommet avbrott från skola och skolgården att få gå iväg. Vi använder ett helt förmiddagspass till att vara i skogen. Det ger oss gott om tid till både aktiviteter och till fri lek. Det tar en del tid att förbereda men ju mer ansvar som barnen får, mer tid blir det över att få njuta av naturen.
Sammanfattning En skolgård blir aldrig klar. Den förändras och förbättras tiilsammans med de barn, de föräldrar och och den personal som arbetar där. Ju mer delaktig man är i detta arbete desto större ansvar känner man för sin skolgård. Skolgården ska vara en resurs i undervisningen. Det ska kännas stimulerande för pedagogen att arbeta där. För barnen ska det vara en plats där man lär genom att göra och genom att leka. Det är viktigt att skapa en gott utemiljö för barnen. Platser där man finner både stillhet och möten. Det är i barnens vardagsmiljö vi vuxna lägger grunden till barnens vilja att värna naturen. Litteraturlista Noren-Björn, Mårtenson, Andersson: Uteboken Åkerblom: Skolgårdens ABC Lunds naturskola: Gröna skolgårdar Olsson: Skolgården-det gränslösa uterummet Svenska Naturskyddsföreningen: Dammhandboken Dusterhaus: Lek och lär i skogen Fitzsimons: Upptäck naturen omkring dig