Spektrala Transformer

Relevanta dokument
Spektrala Transformer

Spektrala Transformer

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Elektronik. Dataomvandlare

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

Elektronik Dataomvandlare

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

Elektronik Dataomvandlare

Signaler och system, IT3

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Grundläggande ljud- och musikteori

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Elektronik Elektronik 2019

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Grundläggande signalbehandling

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Ljudteknik. Digital representation. Vad är ljud?

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Laboration i tidsdiskreta system

Elektronik Elektronik 2017

Signaler & Signalanalys

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

Sammanfattning TSBB16

Mätning av biopotentialer

Diskret representation av kontinuerliga signaler

7. Sampling och rekonstruktion av signaler

DT1120/DT1130 Spektrala transformer Tentamen

TIDSDISKRETA SYSTEM SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System. Tillämpad Fysik och Elektronik 1

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Tentamen i Elektronik - ETIA01

FREKVENSSPEKTRUM TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl

Komparatorn, AD/DA, överföringsfunktioner, bodediagram

Digital kommunikation. Maria Kihl

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

2 Laborationsutrustning

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

TSIU61: Reglerteknik

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Elektronik 2018 EITA35

Spektralanalys - konsten att hitta frekvensinnehållet i en signal

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

Digital kommunikation. Maria Kihl

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 INTRODUKTION

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Signal- och bildbehandling TSBB14

x(t) = sin(ω 0 t) (1) b) Tillåt X(ω) att innehålla diracimpulser (en generalliserad funktion). Vilken signal x(t) har spektrumet X(ω)?

Övningsuppgifter. Digital Signal Processing. Övningar med svar och lösningar. Mikael Swartling Nedelko Grbic Bengt Mandersson. rev.

Mätteknik Digitala oscilloskop

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Analogt och Digital. Viktor Öwall Bertil Larsson

Institutionen för systemteknik

Impulssvaret Betecknas h(t) respektive h(n). Impulssvaret beskriver hur ett system reagerar

A/D D/A omvandling. Johan Nilsson

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål

Laboration i Fourieranalys för F2, TM2, Kf2 2013/14 Signalanalys med snabb Fouriertransform (FFT)

Datorövning: Fouriertransform med Python

Läsinstruktioner. Materiel

Signalanalys med snabb Fouriertransform

En översikt av Kap 7. Tillbakablick, återkoppling Informationsteknologi Reglering av vätskenivån i en tank. Framkoppling. Informationsteknologi

A/D- och D/A- omvandlare

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

1b(4p) De två sekvenserna har sampelvärdena x(t)=0,1,0,0,0,2,0,0,0,0 resp h(t)=4,3,2,1,0,0,0,0,0,0. Faltningen av de två beräknas genom att beräkna

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Transkript:

Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling

Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n) = sin(ωn) n är ett heltal ω har enheten rad/ sampel

Tidsdiskreta signaler, forts. Några speciella funktioner Deltafunktion, impuls δ(n) Stegfunktion u(n)

Digitalisering En dator kan inte representera analoga signaler För att kunna behandla verkliga signaler i en dator måste de digitaliseras (digitize) Denna process påverkar signalens informationsinnehåll på flera sätt Vi behöver kunna beskriva och modellera hur signalen påverkas

Digitalisering (forts.) Digitaliseringen påverkar signalen på två sätt: genom sampling och kvantisering Analog signal Sampling Kvantisering (A/D-omvandling) Digital signal

Kvantisering För att kunna representera ett analogt värde, t.ex. en spänning, i datorn måste det beskrivas med ett begränsat antal (B) bitar Vi delar in intervallet i 2 B lika steg Värdet representeras av ett heltal mellan -2 B-1 och 2 B-1-1 Exempel: B = 8 ger [-128, 127]

Kvantiseringsfel Kvantisering introducerar ett fel som är okorrelerat med insignalen Kan ses som additivt brus okvantiserad signal kvantiseringsfel + kvantiserad signal

Kvantiseringsfel (forts.) Likformigt fördelat på intervallet [-½, ½] Medelfelet (RMS) = = 0.2887

Kvantisering - exempel 8 bitar 4 bitar 2 bitar

Signal/brus-förhållande (SNR) Absoluta felnivån är ofta ointressant Kvoten mellan signalens och brusets effekter kallas SNR (Signal-to-Noise-Ratio) Effekt ~ amplitud 2 P signal ~ (2 B-1 ) 2 = 2 2(B-1) = 2 2B /4 P brus ~ 1/12 SNR = 3 2 2B Uttrycks ofta i db

Decibel (db) Logaritmisk skala, motsvarar hur örat uppfattar ljudnivå Uttrycker förhållandet mellan två nivåer för amplituder: 20 log 10 (A 2 /A 1 ) för effekter: 10 log 10 (P 2 /P 1 ) Exempel: En dubblering av amplituden 20 log 10 (2) = 20 0.3 = 6dB eller 10 log 10 (2 2 ) = 10 0.6 = 6dB

SNR, db och dynamiskt omfång SNR db = 10log 10 (3 2 2B ) = 4.77 + B 6.02 Varje bit ger ca 6 db B SNR 8 52.9 db 16 101.1 db 24 149.3 db db SPL Exempel 140 Jetplan 120 Rockkonsert 100 Skrik 80 Trafikerad gata 70 Normal konversation 50 Tyst konversation 30 Viskning 20 Landsbygdsnatt

Olinjär kvantisering Trick för att öka det dynamiska omfånget utan att öka antalet bitar Små kvantiseringssteg vid små signalnivåer, stora steg vid höga nivåer Används i telenätet exempel: µ-law utsignal insignal

Sampling Ta ett värde, ett sampel, av signalen vid jämna tidsintervall T s f s = 1/T s kallas samplingsfrekvensen eller samplingshastigheten (sampling frequency, sampling rate) Vad är ett bra värde på f s? T s

Kriterium för korrekt sampling Att kunna exakt rekonstruera den ursprungliga insignalen ur den samplade signalen Sampling Rekonstruktion

Sampling av sinusvåg Samplar vi en sinusvåg, så finns det ett oändligt antal sinusvågor som ger exakt samma sampelpunkter! Fenomenet kallas aliasing eller vikning

Samplingsteoremet En signal kan samplas korrekt omm den inte innehåller frekvenser över halva samplingsfrekvensen Kallas även Nyquists samplingsteorem f s /2 kallas ofta Nyquistfrekvensen

Aliasing / Vikning Frekvensspektrum speglas i alla multiplar av nykvistfrekvensen f s /2 Frekvensområdet [ f s /2,f s /2] eller [π,-π] kallas basbandet -2f s -3f s /2 -f s -f s /2 0 f s /2 f s 3f s /2 2f s -4π -3π -2π -π 0 π 2π 3π 4π Basband

Sinussvep 0-8000 Hz fs = 16000 Hz Vikning - exempel fs/2 fs = 8000 Hz fs/2 fs = 4000 Hz fs/2

Att undvika aliasing Insignalen måste bandbegränsas alla frekvenskomponenter > f s /2 måste bort Detta görs med ett lågpassfilter Kallas för anti-vikningsfilter eller anti-aliasing filter Filtreringen görs typiskt med analog elektronik Alternativt så samplar man med för hög frekvens och reducerar samplingsfrekvensen med ett digitalt filter, som kan göras mycket effektivt

Att byta samplingsfrekvens Nersampling (minska f s med faktor N) Lågpassfiltrering vid nya f s /2 Plocka ut vart N:te sampel Uppsampling (öka f s med faktor M) Skjut in M-1 nollor mellan varje sampel Lågpassfiltrering vid nya f s /2 Omsampling (ändra f s med faktor M/N) Sampla först upp, sedan ned.

Sammanfattning Sampling och kvantisering introducerar fel av olika karaktär Kvantisering adderar brus till signalen Inkorrekt sampling kan introducera falska frekvenser Det är signalens dynamiska omfång som avgör lämplig kvantiseringsgrad Signalens frekvensinnehåll bestämmer samplingsfrekvens