Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom ramen för Matematiksatsningen 2009
Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik, Skolverkets Dnr 2009:406 Matematiksatsningen 2009 Bakgrund För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring. Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver uthållighet och tålamod. Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning och kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden. Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån, gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att önskade effekter ska uppnås. Utdrag ur Att granska och förbättra kvalitet. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003) Syftet med formuläret Detta formulär har framför allt två syften Det kan utgöra ett stöd i det lokala utvecklingsarbetet Det kommer att utgöra ett underlag för Skolverkets stora utvärdering av hela Matematiksatsningen Formuläret ska inte uppfattas som en kontroll av att det genomförda utvecklingsprojektet lyckats. Det är viktigt att belysa flera olika aspekter av ett utvecklingsarbete och att då lyfta fram både bra och mindre bra resultat av arbetet, vilket blir viktiga pusselbitar till framtida nulägesbeskrivningar och ställningstaganden. Att tänka på då du fyller i formuläret Detta formulär ska användas för att redovisa de genomförda utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen 2009. Varje utvecklingsprojekt ska beskrivas och redovisas separat, vilket innebär att den huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså lämna in flera redovisningar. Formuläret ska sparas ner till den egna datorn innan det fylls i. Några tips då du fyller i formuläret är
Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text. Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta Datum för redovisning Projektredovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Den fullständigt ifyllda projektredovisningen ska döpas enligt [Kommunnamn, projektnummer], exempelvis Ale Kommun,. Skicka redovisningen via e-post till matematiksatsningen.2009@skolverket.se Senast den september 200 ska redovisningen vara Skolverket tillhanda, men det går utmärkt att skicka in den tidigare. Frågor? Om det dyker upp frågor eller funderingar kring redovisningen är du välkommen att vända dig till Louise Furness Tel: 08 527 334 34 E-post: louise.furness@skolverket.se
Bakgrundsinformation. Uppgifter om skolhuvudmannen Skolhuvudmannens namn Projektnummer Utbildningsförvaltningen Stockholms stad 08045 Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Mait adegård Telefon (dagtid) E-postadress 08 508 33 008 mait.adegard@stockholm.se Befattning Rektor 2. Berörda skolor och elever 2. Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt? Grundskola Specialskola Obligatorisk särskola Sameskola Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: 2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt? Årskurs 2 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs 0 4 3 3 6 2 2 3 Antal flickor 2 2.3 Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning? 5 3. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Anna-Lena Skavén Telefon (dagtid) E-postadress 08 508 38 02 anna-lena.skaven@utbildning.stockholm.se Befattning Lärare i specialpedagogik
Nulägesbeskrivning 4. Nulägesbeskrivning 4. Hade ni gjort en nulägesbeskrivning innan ni påbörjade detta utvecklingsprojekt? Om JA, har denna nulägesbeskrivning utgjort ett stöd för genomförandet av utvecklingsprojektet? Beskriv Vi är en enhet med inriktning: Tal, språk och kommunikation.det hjälpte oss att hålla fokus på att sätta ord på företeelseer, att utveckla elevernas språkliga kompetens, att vidga förståelsen av och insikten i matematiska begrepp. Det är "de tusen gångernas" pedagogik som gäller för många av eleverna.de utvecklas hela tiden men behöver längre tid för att nå målen. Eleverna behöver stöd stöd för att tolka och förstå omvärlden. Om JA, anser ni att nulägesbeskrivningen var tillräckligt utförlig, eller skulle ni vilja förbättra något? X den var tillräcklig. Om NEJ, kommentera varför en nulägesbeskrivning inte gjordes 4.2 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på utveckling av matematikundervisningen? Om JA, beskriv kort erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet
Syfte och mål 5. Mål 5. Vilka mål för matematikundervisningen och er verksamhet har ni prioriterat vid genomförandet av utvecklingsprojektet? Ange maximalt tre mål här..utveckla intresset för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik 2.utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera 3. utveckla sin förmåga att förstå och använda olika metoder, måttsystem och mätisntrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter 5.2 Överensstämmer dessa mål med de ni angav i er ansökan? Om NEJ, kommentera kort 5.3 Om det skett förändringar i målbeskrivningarna av utvecklingsprojektet, beskriv och kommentera dessa kort.
Genomförande 6. Genomförda insatser 6. Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? (Ex: studiecirklar, kompetensutveckling, handledning, auskultationer etc.) Arbete med eleverna enskilt och i grupp, med samtal och undervisning med hjälp av smartboard 6.2 I er ansökan har ni angivit hur många lärare ni bedömde skulle komma att beröras av utvecklingsprojektet. Hur många medverkade aktivt i utvecklingsprojektet? 2 Kommentera eventuella avvikelser Vi räknade med sex men det blev två som aktivt har arbetat under läsåret. De övriga lärarna, som haft elever som arbetat med de nationella proven i år 3 och 5, har deltagit i pedagogiska diskussioner kring hur eleverna ska nå målen. 6.3 Hur mycket tid har ni lagt ner på utvecklingsprojektet? Specificera och beskriv tiden för olika typer av deltagare separat - projektledare (om en sådan funnits) - deltagande lärare Normal planeringstid före och efter lektionerna.vi har försökt använda projektet som en del i det vanliga skolarbetet. Redovisningen till Skolverket har tagit ca.0-2 timmar. - elever På matematiklektionerna, 20-60 minuter i veckan. - övriga personalgrupper (ange i så fall också vilka dessa är) 7. Förändringar under projektets/arbetets gång 7. Har det skett några förändringar mot den ursprungliga planen under arbetets gång? Beskriv i så fall på vilka sätt och varför. Vi hade räknat med att smartboardarna skulle bli monterade och uppsatta i november men av bl.a. byggnadstekniska skäl dröjde det till februari,så projekttiden blev kortare. 7.2 Ange de viktigaste händelserna för arbetet, både positiva och negativa Eleverna har varit positiva. De fokuserar lättare, när de är får hjälp av visuellt stöd.våra elever har behov av förförståelse och av bildstöd. Smartboard är ett utmärkt redskap. En del elever visade större aktivitet på lektionerna än förut. Hela gruppen blev aktiv samtidigt och ville delta i övningar och samtal. 7.3 Beskriv eventuella hinder som uppstått under arbetet Som nybörjare på Smartboard har det varit bra att mer erfarna kollegor har hjälpt och stöttat.. 7.4 Hur har dessa hinder lösts/tacklats under arbetets gång? Några lärare gick en kurs på Medieteket i Stockholm i att arbeta med Smartboard inom läs och skrivinlärning.det har, trots att det är ett annat ämne, hjälpt oss att kunna utnyttja smartboardens möjligheter. 7.5 Vilka möjligheter har skapats i samband med projektet? att på ett nytt sätt samtala runt matematiska begrepp att arbeta tillsammans med olika övningar stärker gruppkänslan att våga prova på något nytt, vilket är svårt för våra elever kunna upptäcka vad kamrater är bra på att lyssna på varandra.
8. Undervisningen och elevaktiviteter 8. Vilket matematiskt innehåll har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? begreppsträning matematiska mönster tidsbegrepp 8.2 Vilka strävansmål har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? förmågan att förstå, föra och använda logiska resonemang 8.3 Har eleverna haft inflytande och varit delaktiga i utvecklingsprojektet? Om JA, beskriv på vilka sätt eleverna varit delaktiga När något nytt kommer, försöker vi ge förförståelse genom visuellt stöd, så att eleverna kan ta in det nya. Efter ett arbetsmoment knyter vi ihop genom tillbakablickar och en sammanfattning. Vid utvecklingsamtalen visar vi på "före och efter", vad de kunde innan och vad de lärt sig. 9. Externa kontakter 9. Har utvecklingsprojektet - inneburit ett samarbete med andra skolor? Kommentera - inneburit ett ökat samarbete inom kommunen (med t ex kommunens övriga verksamheter eller den centrala skolförvaltningen)? Kommentera Som pedagog har jag blivit mer uppmärksam på alla erbjudanden tex Stockholm utbildnings förvaltnings alla erbjudanden till matematikundervisningen, både på nätet och träffar och fortbildning på Medieteket. - uppmärksammats i media? Kommentera DN skrev i höstas om att ett antal skolor fått bidrag vilket gjorde att några föräldrar uppmärksammade matematiksatsningen. - uppmärksammats av den politiska nivån i kommunen? Kommentera - inneburit ett samarbete med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande? Kommentera
Uppföljning och utvärdering 0. Uppföljning och utvärdering 0. Hur har ni samlat in information om resultatet av utvecklingsprojektet? Jämfört elevernas resultat på diagnoser i början och i slutet av projekttiden. 0.2 Vilka resultat har ni funnit? Eleverna har ökat måluppfyllelsen 0.3 Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet Detta år har varit ett startår. Vi hoppas kunna fortsätta arbetet kommande läsår.. Resultat och erfarenheter. I vilken utsträckning har ni nått målen för utvecklingsprojektet (se de mål ni angivit under Fråga 5.) ".utveckla intresset för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik.". De allra flesta eleverna har ökat sin måluppfyllse jämfört med de nationella målen. "2.utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera" Några av eleverna har utvecklat sin förmåga märkbart medan andra pga sitt funktionshinder ännu inte nått detta mål. "3. utveckla sin förmåga att förstå och använda olika metoder, måttsystem och mätisntrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter" De flesta klarar det då de får arbeta praktiskt men vissa har svårt att generalisera kunskapen och minnas till nästa gång..2 På vilket sätt har er syn på matematikundervisning förändrats under utvecklingsprojektet? Ge exempel Med vår elevgrupp måste fokus ligga på praktisk vardagsmatematik, förförståelse, visuellt stöd, många upprepningar, anknytning till verkligheten. Vi kan tex använda en tidningsartikel om hur många mål som gjorts i fobollsmatcher, hur hög världens högsta byggnad är, hur många poäng Melodifestvaldeltagare fick osv. Vi läser tillsammans texten och plockar ut de matematiska värdena, gör beräkningar, ritar tabeller och eleverna redovisar för varandra..3 Ange, och kommentera, de mest positiva erfarenheterna av utvecklingsprojektet Smartboardens enorma möjligheter att ge visuellt stöd..4 Ange, och kommentera, någon eller några problematiska erfarenheter av utvecklingsprojektet De tekniska problemen som dock lösts. 2. Fortlevnad 2. Planerar ni en fortsättning av utvecklingsarbetet, eller av vissa insatser i detta? Om JA, beskriv dessa Att fortsätta arbeta med visuellt stöd och mer samtal i grupp, "prata matte". 2.2 Finns det beslut och resurser avsatta till detta? Om JA, beskriv dessa Varje lärare kan själv avgöra. De materiella resurserna finns nu och arbetet får ingå i det ordinarie skolarbetet. 2.3 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med under det kommande läsåret (200/20)? Forsätta med konkreta arbetssätt Samtal och diskussioner i arbetslaget, om hur vi kan stötta våra elever i deras inlärning. 2.4 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med på längre sikt (cirka 3-5 år)?
Svårt att säga idag. 3. Erfarenhetsspridning 3. Vilka planer har ni på att sprida resultaten och erfarenheterna från utvecklingsprojektet till andra (lärare, skolor, kommuner)? Inga konkreta planer i nuläget. 4. Lärdomar och slutsatser 4. Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för liknande insatser och framtida utvecklingsarbeten i matematik Räkna med att det kan ta mycket längre tid ån man tror i början. Dokumentation tar tid. Roligt att lära sig självatt använda ett nytt pedagogiskt arbetssätt. Eleverna var mycket positiva och resultaten förbättrades under läsåret.det är ju det viktigaste!