Kvalitetsredovisning För Strandlyan Lå 2009-10 Grums kommun 1
Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Strandlyan Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Arbetet i verksamheten 8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 9 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 9 Kunskapsuppföljning 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 9 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) 10 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 10 2
Grundfakta om Strandlyan Strandlyan ligger i en av GHAB:s lägenheten i Slottsbron och är ett dagmammekollektiv. Här arbetar idag dagmammor som tidigare arbetat i sina hem, idag finns 14 barn i åldern 1-5 år. Då verksamheten är inrymd i en lägenhet finns det begränsade utrymmen därav ej fler inskrivna barn. Personalen arbetar med Förskolans Värdegrund, Utveckling och lärande samt Förskola och hem. Språk, Matematik, Hälsosam kost (lagar all maten själva)lek och rörelse ingår dagligen i verksamheten. Personalen lägger stor vikt vid utevistelsen. Likabehandlingsplan finns som gäller för Strandlyan. Dessa punkter har verksamheten även tänkt arbeta med i framtiden. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 3
Planerna. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisnings-dokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år 2009. Februari-Mars år 2010 Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag 4
April år 2010 Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling 5
En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6
Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Organisationsnivå: Verksamheten har idag 14 inskrivna barn i ålder 1-5 år, verksamheten finns fortfarande kvar i lägenhet vilket medför vissa svårigheter när utevistelse ska ske.(trång hall för påklädning och trappor) Särskilda stödinsatser: Inga åtgärder,då inga barn med behov var placerade. Demokratisktförhållningssätt/samspel: Åtgärder från 08/09 var att se över bla. planeringstid detta ligger nu med i budget,vilket gör att personalen nu har möjlighet att ta in vikarie för att få planering. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Styrning och ledning: Personalen bedömer att APT är ett bra tillfälle för diskussioner, att ansvarsfördelning fungerar bra och arbetet med Lokal arbetsplanen har framtagits och revideras tillsammans i arbetslaget. 7
Särskilda stödinsatser: Under året har inga barn funnits med behov av särskilda stödinsatser. Systematiskt kvalitetsarbete: Personalen har svårt att hitta en bra planeringstid vilket gör att dokumentation blir åsidosatt samt planering (sker mest muntligt) Åtgärder: Personalen måste hitta en tid när planering kan ske och börja dokumentera mer. Arbetsmiljöarbete och inflytande: PÅ B4:2 anser personalen att inget budgetsamråd finns. Personalen bedömer på E1.1 att det ej är någon bra innemiljö då det är trånga utrymmen i en lägenhet på 3 rum och kök, endast en toalett och trappor för att komma ut till dels en gård vid huset eller lekplats där man måste passera en trafikerad gata. Åtgärder: Inga åtgärder kan göras då lägenheten har varit en tillfällig lösning sedan den startade för några år tillbaka men med stor platsbrist i kommun har verksamheten fortsatt i lokalen. Vad budget beträffar får vi se över om möjlighet finns för någon form av budgetdialog. Samverkan hem, skola och fritidshem: Personalen anser att de har bra samarbete med föräldrarna, men mindre bra samarbete med förskoleklassen det blir endast vid överlämning på v.t. Åtgärder: Fortsätta samarbete med föräldrarna men arbetslaget måste utveckla samarbete med förskoleklassen särskilt på vårterminen. Arbetet i verksamheten Utveckling och Lärande 2: Verksamheten bedrivs i lägenhet vilket ger begränsade utrymmen, personalen saknar utrymmen att förvara barnens skapande och färdiga alster. Därav ett lägre värde C under A2.11 För övrigt god måluppfyllelse från personalen. Personalen anser att det finns en stor musikglädje i barngruppen som man också uppmuntrar med sånguppträdande utklädningsmaterial m.m. Barnen får uppträda och lär sig att våga och vilja. Föräldraenkäten visar att det är övervägande nöjda föräldrar. 8
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Ej aktuellt i förskolan Uppföljningen av likabehandlingsplanen Verksamhetens likabehandlingsplan började gälla h.t. -09 och skall revideras v.t.-10. Personalen arbetar med att alla ska visa hänsyn och omtanke, känna sig välkomna och få delta på samma villkor,känna sig glada och trygga, respektera varandras känslor samt att man kan tycka olika, att alla har samma värde.samt att de vuxna ska var bra förebilder. Åtgärder: Fortsätta med värdegrundsarbete vara observant på hur barnen behandlar varandra och andra människor. Kunskapsuppföljning Ej aktuellt i förskolan Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Verksamheten bedömer att de har en god måluppfyllelse vad gäller Styrning och Ledning Systematiskt kvalitetsarbete Samverkan skola och hem med undantag för samarbetet med förskoleklass. Mål som man arbetar mot är bla. Förskolans värdegrund: att få barn att visa respekt och ta eget ansvar, att alla människor har lika värde, etik och moral. Personalen ska vara bra förebilder. Utveckling och Lärande :att ge barnen möjlighet att använda sin fantasi och väcka nyfikenhet och lust till lärande, främja en god språkutveckling. Förskola och hem: att ha ett samarbete med hemmet och att ge föräldrarna en möjlighet att påverka verksamheten. Dessa mål utgör grunden för verksamhetens planering och innehåll. Min bedömning är att personalen även detta år gör ett bra arbete trots trånga lokaler, svårigheter med påklädning och trappor när de ska ut. Personalen arbetar mycket med Normer och Värden samt Språk. Många föräldrar känner sig nöjda och trygga när de lämnar sina barn i verksamheten och är mycket nöjda med den hemlagade maten som serveras. 9
Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Försöka skapa utrymme för planeringstid då det nu finns avsatt i budgeten. Skapa utrymme för ett mer nära samarbete under särskilt vårterminen med förskoleklassen. Fortsätta att bygga på ett bra förtroende hos föräldrarna för att få dem delaktiga i verksamheten. Fortsätta att arbete med Förskolans värdegrund, Utveckling och Lärande, Förskola och hem, Hälsa och Rörelse samt Miljöarbete. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums den 1 april 2010. Margareta Gustafsson Rektor. 10