Gymnasienätverket Göteborg 3 november 2016 Anteckningar från möte i Gymnasienätverket med gruppen för fristående gymnasieskolor Tid: Måndag 17 oktober 9.00-12.00 Plats: GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg. Gymnasienätverket Sammansättning Namn Karl-Olof Petersson, Ordförande Vakant Maria Lissmatz Kristina Bergman Alme Annika Forsler Mikael O Karlsson Ingela Linzie Per Lindberg Egil Gry Cynthia Runefjärd Stefan Wigren Göran Careborg Carl Nyström Lena Hellsten Lena Almqvist Helen Petersson Katarina Lindgren Kommun Partille Ale Alingsås Göteborg, Schillerska gymnasiet Göteborg, Gymnasieområde Skånegatan UBF Göteborg/Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg, Polhemsgymnasiet Göteborg, Gymnasieområde Lindholmen Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Margaretha Allen, Sekreterare GR Syfte/uppdrag: Nätverkens representanter har strategiska ledaruppdrag. Ledamotskapet är personligt och nätverkets syften är att; - initiera regiongemensamma satsningar och uppdragsförslag till Utbildningschefsnätverket, - byta idéer, erfarenheter och kunskaper till gagn för den egna kommunens verksamhet såväl som för det regionala samarbetet, - på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genomföra insatser såsom utredningar, projekt, kunskapsöversikter etc.
- bevaka verksamhetsområdets utveckling nationellt och internationellt och pröva tanken på samagerande där så är relevant, - årligen avlägga kort verksamhetsrapport. Gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST) Närvarande Kristina Haeffner, Cybergymnasiet, Göteborg Kristoffer Wittlöv Stenman, Donnergymnasiet, Göteborg Jörgen Frohm, Framtidsgymnasiet, Göteborg Lena Hammersberg, Göteborg Tekniska College, Göteborg Ewa Ekman, Göteborgs Tekniska Gymnasium, Göteborg Suah Nilsson, Hermods Gymnasium, Göteborg Veronica Glanzelius, International IT College, Göteborg Per Köhler, JENSEN gymnasium, Göteborg Josefin Claesson, LBS Kreativa gymnasiet, Göteborg Anette Edström, NTI Gymnasiet, Göteborg Ewa Petersen, NTI Mediegymnasiet, Göteborg Nirvana Kentra, Praktiska Gymnasiet, Kungsbacka Sara Karlsson, Sjölins Gymnasium, Göteborg Christina Heintz-Welinder, Yrkesgymnasiet, Göteborg Sofia Reimer, GR, sekreterare Ej närvarande Jonas Kornbrink, Drottning Blankas Gymnasieskola och LBS Kreativa gymnasiet, Kungsbacka Erik Höglund, Drottning Blankas Gymnasieskola, Göteborg Jonas Nilsson, Kitas Gymnasium, Göteborg Fredrik Sidenvall, LM Engströms gymnasium, Göteborg Malin Luukinen, Lärlingsgymnasiet, Ale Jennie Kohn, Mikael Elias Teoretiska Gymnasium, Göteborg Martin Börjesson, Realgymnasiet, Göteborg Niklas Oden, Rytmus, Göteborg Lena Hermansson, Rytmus, Göteborg Camilla Alenäs, SKF Tekniska Gymnasium, Göteborg Anteckningar Omvärldsbevakning Uppdrag från UC läget i insatserna Regional samverkan 1. Antagningsåret, information och marknadsföring Kort reflektion kring reservantagningen 2016 gjordes av Sabina Svahn GR. 1.a IMSPRINT När det gäller Introduktionsprogrammet (IM) Språkintroduktion ska
Gymnasieantagningen bli tydligare med att det inte är dit man ska vända sig för att få hjälp med bedömning/inplacering. Ett ökat och omfattande antal mail och telefon har kommit in under året. 1.b Betygsrapportering Betygsrapportering kring IM under sommaren har fungerat bra. Rutinerna kring betygsjusteringar är bättre nu. Rapporteringen från IM och de som läser på sommarskola behöver förbättras. Den kommer in sent i processen. Platserna är inte lediga då. Kontakt har tagits med berörda skolor. Dialog med Göteborgs kommun sker om en central person som kan bevaka. Vi ska bli bättre inför nästa år. 1.c Återantagna elever Om en elev ska gå om år ett, så rapporteras det till antagningen. Kontroll mot tidigare antagningar görs. Har eleven blivit antagen till motsvarande program? Skolan kan ha antagit senare. GR har då inte den kontrollen. Då tittar antagningen i GRUUS för att se om det stämmer. Det finns elever som har antagits sent på vårkanten. Beslutet är skolornas. Hur sent kan man påbörja en utbildning och senare återantas inför nästa år? Det finns en gräddfilsproblematik i detta. Behövs det en överenskommelse om hur sent under ett år som en elev kan påbörja ett program? 1.d Utländska betyg Tidigare var det cirka 70 per år, men nu är det drygt 270. Det finns också utmaningar i rättssäkerheten kopplat till ungdomarna. Handläggningen bör tydliggöras. 1.f TF-nummer samordningsnummer Varje kommun sätter detta och numret är långt ifrån unikt. Det går dock inte att ha samma nummer i antagningssystemet. Numret kan vara upptaget. Då får man ett nytt. Detta innebär en stor manuell hantering. Man skulle kunna se på en smartare lösning regionalt men det är på gång genom Skatteverket. Samordningsnummer kommer senaste 1 juli 2017. 1.g Reservantagning IB Den berör inte så många skolor. Det är IB-programmens organisation som gör antagningen och det sker även här ett inflöde av elever och platser. Ska de ansvara mer för detta? 1.h Simuleringskörningar Önskemål finns om veckovisa simuleringskörningar. 1. i Information och marknadsföring under antagningsåret Bild av antagningsåret i relation till information och marknadsföring visades. Förberedelseperioden inför elevens val innehåller t ex Gymnasiedagarna, Vad ska jag välja och Öppet hus. 13 december-13 februari är själva ansökningsperioden. GR har en förhållandevis lång ansökningsperiod, där även julhelgen ingår. Därefter öppnas ansökan igen men inte för elev. SYV kan göra förändringar vid behov.
Efter preliminärantagningen finns ingen omvalsperiod. Förutsättningar kan förändras. Elever kan få högre betyg. Skolorna kan förhålla sig till preliminärantagningen vid sin organisationsplanering. Eleven ska kunna göra justeringar i sina val. Studievägledning kan då ges. I övriga delar av Sverige finns en omvalsperiod under en dryg månads tid. Från juni till september är det sena val och eleven placeras efter dem som står i reservkön. Perioden februari-1 juni är förhållandevis lång i GR. I övriga Sverige stänger man 15 maj. GR har alltså två veckor till för justeringar. Ett politiskt beslut ligger bakom att man har längre tid på sig att justera. Öppet hus anordnas under en förhållandevis lång period. Man kan fråga sig om det ska vara så många sena öppna hus? Om eleven har en plats, ska man då skicka ut information till eleverna? Eleven slipper att hamna i ryckighet och även de som planerar organisationen. GR träffar alla studie- och yrkesvägledare i regionen på syvträffar och kan göra ett medskick om detta. Efter dragningen genomfördes diskussion i tvärgrupper om eventuella utvecklingsbehov gällande antagningsåret, information och marknadsföring utifrån följande frågeställningar: Hur påverkar sena val elevens situation? Hur påverkar sena val skolans organisation? Vad är en överträdelse utifrån de etiska reglerna? Ytterligare frågeställningar? Synpunkter i urval som framfördes om elevens situation var: Undvik marknadsföring efter preliminärantagningen för att respektera elevens val. Valet till gymnasiet kan jämföras med vilket tid vi lägger på att planera ett giftemål. Jämför lysningsperiod med vår valperiod. Ta hänsyn till elever som behöver extra aktiviteter för att kunna göra ett sent val till IM (behöver ske i maj). 9:ornas dag? Eleverna tappar de tid och kraft ifall processen drar ut på tiden. Utöka "provapå-dagar" under vårterminen i syfte att säkerställa gymnasievalet för osäkra elever. Synpunkter som framfördes om organisationens situation var: Ett problem är elever som kontaktar skolor i samband med skolstart angående omval. Det blir svårare att planera. Göra om grupper? Har man lärare? Etc. Ifrågasättande om det sena slutantagningsdatumet. Önskvärt att detta sker tidigare, då det skulle underlätta planeringen av organisationen. Synpunkter som framfördes gällande överträdelser : Överträdelse är utskick till elever som inte sökt till skolan i första hand.
Överträdelse är att skicka ut informationsmaterial efter 3 april. Viktigt att bevaka att skolor inte ringer till elever, speldagarna är över när skolan börjat. Skolorna ska inte kontakta eleverna efter 3/2, men kan ha ett öppet hus i april eller maj. Oenighet om ifall ett öppet hus efter 2/2 är ett en överträdelse eller inte. Problemet blir mindre med större elevkullar, men den politiska viljan att få förstahandsval kan innebära att man kan bli ombedd att öka antalet platser - men kan man alltid få sin vilja igenom? (Curling-generationen) Övriga synpunkter som framfördes var: Yrkesvägledningen i grundskolan behöver ses över - ex. kompetensbrist i framförallt IT- och teknikrelaterade utbildningar. 2. Etiska regler för Gymnasieantagningen Det finns behov av förtydligande om vilket/vilka datum som gäller för att senast kontakta elev i samband med antagning. Idag står det gällande marknadsföring: Det är inte tillåtet att skicka ut information eller på annat sätt kontakta elever i anslutning till perioderna för preliminär- och slutantagningen. Förslag till tilläggstext: Perioderna avser två veckor inför preliminärantagningen och tre veckor innan ansökan stängs inför slutantagningen. Efter slutantagningen får skolan endast kontakta de elever som är antagna på den egna skolan. Beslut: Nätverket och gruppen ställde sig bakom förslaget att sätta ut dessa fasta tider för när man inte får kontakta elev. Revideringsförslaget spelas in till Utbildningschefsnätverket/Utbildningsgruppen för att, så småningom också ingå i ett nytt samverkansavtal. 3. Information om eventuell preliminärantagning till gruppbaserade IM I GR görs ingen preliminär antagning till regionalt sökbara, gruppbaserade Introduktionsprogram. Det finns ett förslag att göra detta framöver. Söktrycket ökar till de platser, som är en del i det regionala utbudet. Fördelen skulle vara att eleven får en tidig avisering i förhållande till sina betyg. Eleverna får nu denna info först vid slutantagningen. Det finns även nackdelar. Det är ett väldigt preliminärt besked. Eleverna får andra betyg och då sker förändringar. Det blir en utmaning att informera om att detta är ett preliminärt besked.
Frågan bereds vidare. 4. Information, vägledning och marknadsföring Reflektioner kring nyss genomförda Gymnasiedagarna Wictoria Kovats, GR informerade om resultatet av årets Gymnasiedagar. Det var rekord med 26 352 besökare. Förra året kom 20 181 personer. Årskurs åtta kommer i större omfattning. Även fler föräldrar går dit. 14 993 elevbiljetter bokades. 122 utställare medverkade. (Det mesta vi har haft). 16 verksamheter, företag och branscher medverkade i Anställningsbaren; några exempel är Volvo, IKEA, Byggbranschen, Eriksson, Vård och omsorgscollege, Euro skills och Skolverket. Studie- och yrkesvägledning 91 syv bemannade montrarna under de tre dagarna. Även de som jobbade med Språkintroduktion hade band på sig så att de syntes. I år fick de en förberedelse om nyanlända, motiverande samtal och Euro skills. Kartor och Öppet hus Programkartorna gör att man lätt ska kunna se var programmen finns. Öppet huskatalogen finns både på webb och som katalog. Förberedande material fanns både innan och under mässan. Eleverna är mer och mer förberedda. Det medverkar till ett helt annat lugn när de kommer till mässan. Språkguider Nytt för i år var att det fanns språkguider mellan klockan 13 och 18 varje dag. Arabiska, persiska, syriska, dari och somaliska erbjöds. De kunde ge hjälp till dem som inte har kommit så långt i språket. Yrkesutbildningens år Ansvariga för Euro skills och Skolverket medverkade för att lyfta yrkesutbildningen. Frågor kring yrken och utbildning kunde ställas. AF informerade om arbete Mästarnas mästare ledde till ett bra samtal. Gymnasiedagarna fjärde dagen Särskoleeleverna kommer inte till mässan. En minimässa anordnades därför på GR. 13 skolor medverkade. 50 personer kom. De som kom fick ett jättefint möte. Man vill fortsätta med detta och skruva det lite extra. Utvärdering kommer att göras digitalt. Besöksundersökning sker via Detector. GR kommer också att sätta på andra glasögon för en extra titt vid Euro skills-tävlingarna i december. Gymnasiedagarna 2017 Datum för mässan blir 10-12 oktober. Fråga: Vilken var orsaken till att syv var placerade längre in? Svar: Det var ett test, men nästa år görs två mindre montrar, en i början och en längre in. Fråga: Elever önskar få skugga på skolorna vilket innebär mycket merarbete. Hur gör andra skolor? Syvnätverket kanske kan intensifiera sin vägledning under denna period?
Idé- och erfarenhetsutbyte om aktuella frågor 5. Policyn för Gymnasiedagarna Denna policy har inte reviderats sedan 2005. Många vill komma i kontakt med eleverna. Bland annat fanns personer på mässgolvet, vilka sökte efter blivande modeller. Personer får inte dela ut något om man inte har en monter. Vad händer om de hyr monterplats nästa år? Politiska partier har frågat om de får vara med på mässan. Hur ställer sig policyn till detta? Kan kåraktiva från universiteten delta? Svar: GU tackar nej, men Chalmers är med på mässan. Efter dragningen genomfördes diskussion i tvärgrupper utifrån upplevelsen om årets gymnasiemässa samt kring de etiska reglerna för Gymnasiedagarna. Behov av eventuella revideringar av de etiska reglerna kunde lyftas. Synpunkter i urval som framfördes angående årets mässa var: Kluvenhet till Mästarnas mästare. Fladdriga elever blir mindre koncentrerade. Alla program måste hålla sig i sin monter. Vissa elever gick i gångarna med syfte att marknadsföra sin skola/program. Elever och utställare var bra förberedda i år. Bra kvalitet på mässan. Mässan har blivit mer seriös, det är mindre jippo, vilket är bra. Bra med bransch- och arbetsmarknadsinformation för att bidra till ett välgrundat gymnasieval. Bra med utskick innan mässan för att förbereda skolor. Ju senare gymnasiemässa desto bättre, gärna i november. Synpunkter i urval angående etiska reglerna i stort, samt eventuellt behov av tillägg om prioritering av utställare: Reglerna generellt är okej, men "musik i montern" behöver definieras bättre. Målet ska vara att renodla ljudmiljön. Påvisa skillnaden i de etiska reglerna mellan att visa på vilka utbildningar som finns för att bli stylist och att eftersöka klienter. Tydliggör att Gymnasiedagarna inte är en jobbmässa. Företag ska vara i anställningsbaren. Fel forum för ungdomspartier. Sett till moral är det kanske mer rätt att säga att inga företag får vara med, därmed löses modelldiskussionen. Beslut: Förslag framfördes om att respektive arbetsutskott kan se över riktlinjer för gymnasiedagarna inkl. prioritering av utställare. 6. Introduktionsprogrammen Undersökning via GR om Språkintroduktion, övergången från grundskolan, kunskapsbedömning, och överlämning till andra program. John Nelander, GR Ett uppdrag gavs i samband med förra höstens utmaning. Syftet var att undersöka hur
kommunerna kartlägger nyanländas kunskaper. Nu ser det antagligen lite annorlunda ut. 11 av de 13 kommunerna deltog i undersökningen. Resultatet: 10 kommuner gjorde kartläggningar under förra läsåret. Öckerö gör det från detta läsår. Från i höst gör alla det. Alla använder sig av Skolverkets material. Kungsbacka och Göteborg kompletterar med eget material. Det behövs inget regiongemensamt material. Brister: Skolverkets kartläggningsmaterial är obligatoriskt för grundskolan och inte anpassat för äldre åldrar. Inget material finns för att bedöma yrkeskunskaper. Övergångar: Från grundskola till IMSPRINT ser det väldig olika ut. Regional systematik saknas i dagsläget. En del har en ypperlig överlämning både skriftligt och muntligt. Göteborgs stad är ett eget kapitel, då volymen är stor. Flera av kommuner jobbar med detta inom Plug-in 2.0. Från IMSPRINT till annat gymnasieprogram (samma skola) då går det bra. Om det är en ny gymnasieskola är det väldigt olika hanterat. Det finns ingen likvärdighet i överlämningen. Översättning av utländska betyg Kommunerna agerar olika. Externa översättare används av en del. I andra fall är det ämneslärare som tittar på betygen. Gruppen är inte homogen. Rektor, syv, lärare, specialpedagoger behövs alla för att klara av uppdraget. Vårt betygssystem är annorlunda än i många länder. Hur mycket tar man det i beaktande? Analyskrav? Betygen i sig i en svensk kontext. Gymnasiet kan göra en särskild prövning eller sätta E. Regional samordning önskas. Förändring behövs. 9 av 11 kommuner svarar att de vänder sig till översättare för bedömning/validering av utländska betyg. Bedömning är den korrekta termen. Gymnasieantagningen saknar uppdrag att bedöma till högre årskurser eller för att göra validering. Utmaningar som vi står inför Vad är det som innefattas i fri bedömning? Fri kvot? Förutsättningarna att genomföra ett program? Behörighetsbedömning? Lägst betyget E? I Sverige är det papper som gäller. Man måste då komma ihåg att dessa elever har andra sociala förhållanden än svenskfödda elever. Många är ensamkommande. Det är också svårt att pröva om ett uppvisat betyg är äkta eller inte. Det finns en mängd sköra delar och det behöver tas ett ordentligt grepp. Det finns också utmaningar kring det ökande antalet. Konkurrensen om platserna kommer att öka. Idag gäller en begränsning om 10 % av platserna på en enskild utbildning för sociala och medicinska skäl inom fri kvot. Ska motsvarande begränsning ske för utländska betyg? De tas in vid sidan av i en egen kvot. Enligt lagen är det ett begränsat antal. Vad är då rimligt? För Gymnasieantagningen är det ett mycket positivt besked att det görs kartläggning idag. Skolorna träffar eleven och kartlägger i en svensk kontext. Vi måste ta tillvara detta i bedömningsarbetet. Frågor att arbeta vidare med:
Kan den avlämnande skolan ge en rekommendationen utifrån genomförd kartläggning? Kan överlämningsunderlag bifogas i antagningssystemet? Är det möjligt att kartläggningsmaterialet ligger med då? Är det möjligt med beaktande av sekretess? Går det att ta fram IT-system som stödjer arbetet? Innehåller kartläggningen det som antagningen behöver om eleven ska till ett sökbart IM eller till ett program? GR har en pågående dialog med SKL om att få till ett stödmaterial. Framtidsgymnasiet frågar: Engelska-dispensen. Eleverna har inte rätt att söka dispens i engelska när de går IM. Vad kan man göra åt det? De ska läsa in 8 ämnen på ett år. Är det rimligt? 0,4 % av IMSPRINT klarar senare av ett nationellt program. Hur ska vi å ena sidan hålla oss till våra strukturer och samtidigt öka etableringsmöjligheten? Kan gymnasieskola och vuxenutbildning jobbar närmare? Ett annat hinder är att när man söker till en annan utbildning, så kommer problemet med dispens upp. Fråga som lyfts till mötet: Utvisningsbesluten kommer nu på skolorna. Eleverna går kvar i skolan tills de utvisas. Detta skapar mycket oro. Ungefär 50 % av de totala ärendena leder till utvisningsbeslut. Om man är under 18 år så kan de få tillfälliga uppehållstillstånd. De kan också vara gömda. 7. Undersökning om utbud och antal platser inom samtliga introduktionsprogram 15 september 2016 För att få en regional överblick över hur många elever som går ett introduktionsprogram i regionen genomfördes en enkät till Gymnasiecheferna i september månad. Nu finns en bild över hur många platser som erbjuds, hur många elever som gick på dessa den 15 september och hur många som rörde sig över de kommunala gränserna för att ta del av utbudet. En sammanställning av resultatet visades. Den största volymen finns på IM Språkintroduktion. Se bifogat underlag. 8. Regional statistik och regionalt samråd Margaretha Allen redovisade regional statistik över de nationella programmens utveckling mellan åren 2011-2016. Den regionala demografin har inneburit att antalet elever har varit lägre än på många år. Nu ökar elevkullarna konstant under ett antal år. Regionen behöver anta utmaningen att ha tillräckligt antal platser i förhållande till elevernas val. Antal antagna per programmen under de senaste sex åren redovisades och kommenterades. Söktryck vid reservantagningen redovisades när det gäller de utbildningar som har mycket högt respektive mycket lågt söktryck. Siffrorna ska läsas med försiktighet då det går att manipulera söktrycket liksom att utbildningar med få elever t ex sökbara lärlingsutbildningar kan ge ett märkligt söktryck. Beroendekartor är kartor som visar var eleverna går och var kommunerna och de fristående skolorna får sina elever ifrån på programnivå. Fyra eller fler elever ger avtryck i kartorna. Underlaget kan användas i det regionala samrådet för kommande planering på hemmaplan, i delregionerna eller i hela GR. Se bifogade bilder.
Diskussion i tvärgrupper/ 3 program per grupp och trendanalys inklusive återkoppling *Gemensamt ansvar framöver? *Hur ska vi möta den kommande utmaningen? 9. Övriga frågor Förslag till mötesdatum för gemensamt möte våren 2017 tas fram av de bägge arbetsutskotten. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.grkom.se/utbildning. Anmälan sker via länk i mailet. Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare Gymnasienätverket /Sofia Reimer Sekreterare Gruppen för fristående gymnasieskolor