EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Höftprotesoperation Operation av höftprotes Den vanligaste orsaken till att man opererar in en konstgjord led i höften är artros, d.v.s. ledförslitning i höften. Artros uppkommer vanligen med åldern utan någon speciell orsak. Ärftliga faktorer spelar en klar roll vid uppkomsten av artros. Medfödda sjukdomar, sjukdomar under uppväxttiden, frakturer i höften eller i höftskålen och reumasjukdomar kan också leda till artros. Benskörhet, osteoporos, inverkar däremot inte på uppkomsten av artros. Artros medför smärta i sätet, ljumsken och låret, den här smärtan kan stråla ut ända till knät. I början känns den närmast då man rör på sig och så småningom börjar det bli allt svårare att gå. Då artrosen fortskrider uppstår hos de flesta patienter så småningom vilovärk. På grund av artrosen försvåras gåendet och höftens rörelser blir begränsade. Först begränsas vanligen den inre rotationen i höften. Om artrosen lämnas obehandlad leder det till att leden blir stel. I begynnelseskedet kan man lindra smärtan genom att minska på belastningen av höften till exempel genom att använda kryckor. Man kan lindra symtomen med värkmedicin och fysioterapi. En viktminskning minskar för de flesta patienter symtomen i begynnelseskedet. Till artrosens natur hör att symtomen växlar och i begynnelseskedet kan symtomen emellanåt t.o.m. försvinna, men med tiden har symtomen en tendens att öka. En höftprotesoperation är aktuell då det förekommer vilovärk i höften och gåendet är klart begränsat och symtomen inte längre kan åtgärdas genom någon annan behandling. En lyckad protesoperation hjälper i flera år. Värken försvinner vanligen och de svårigheter att gå som artrosen orsakat korrigeras. Också rörligheten i leden förbättras. Återställandet av muskelkonditionen inverkar på så sätt att symtomen minskar och ofta förbättras gåendet i cirka ett halvt års tid efter operationen. Röntgenbilden visar, hur en sliten höftled som tärts av artros ser ut. På den högra bilden har den slitna höftleden ersatts av en konstgjord led, d.v.s. en endoprotes.
Att beakta innan man kommer för att opereras Behandling av inflammationer Alla inflammationer, såsom till exempel urinvägsinfektioner, bihåleinflammationer eller inflammerade utslag, kan utgöra hinder för operationen. Därför måste de behandlas före operationen. Speciellt måste man fästa uppmärksamhet vid skötseln av tänderna. Tandvård som utförs på grund av ledprotesen ersätts enligt sjukförsäkringslagen. Ni behöver då läkarintyg över att behandlingen av tänderna är nödvändig. Undersöknings- och vårdordningen ger den kirurg som opererar. FPA ersätter 60 % av återbäringstaxorna för tandvård. Övervikt Övervikt försvårar det tekniska utförandet av operationen, förlänger konvalescensen och ökar risken för att protesen skall lossna. Man kan minska vikten genom ändrade kostvanor. Vid behov ger hemortens hälsocentral råd om bantning och diet. Muskelstyrkan Tillfrisknandet efter operationen sker bättre, om musklerna i anslutning till höften är i god form och man har god allmänkondition. I slutet av den här broschyren finns gymnastikrörelser, som är bra att göra hemma för att upprätthålla muskelstyrkan och rörligheten i leden och, också före operationen. Motionsformer som rekommenderas för en artrospatient är att åka cykel, simma och gå. Hjälpmedel Beroende av operationen Ni skall hehöva med mera följande hjälpmedel: Höjning till WC-sitsen Kryckor (ta med till avdelningen) Höjningar till sängfötter (minst 50 cm sängens höjd, beakta sängfötternas antal och modell) Hjälpmedel för at dra strumpan i foten (ta med till avdelningen) Tången för att gripa (ta med till avdelningen) Hjälpmedel skall man hämtas från sitt eget hälsocentral / hjälpmedelenhet. Annat att beakta Det största risket till operationen förorsakas av kransartärsjukdomar och komplikationer av hjärnblodcirkulation. Blodtryckssjukdomen och sockersjukdomen skall varas i god balans när man kommer till operationen vid behov Ni skall gå i kontrollet i eget hälsocentral ungefär 1-2 månader före operationen. Vid behov skall man vid poliklinik-värderingen be inremedicinska eller anestesiläkarens värdering av dugligheten till operationen. Vid ankomsten till sjukhuset När Ni kommer till sjukhuset tar man de laboratorieprov och de röntgenbilder som behövs. På avdelningen träffar Ni sjuksköterskan, opererande läkaren och fysioterapeuten. Av dem får Ni information om sådant som har med operationen att göra. På avdelningen finns videofilmen Lonkka kuntoon (Höften i skick), som berättar om operationen såsom en patient själv har upplevt den. Ni kan avgiftsfritt få låna hem videokassetten och lämna tillbaka den till avdelningen då Ni kommer. Om Ni är intresserad av videofilmen, kontakta avdelnin, där Ni redan är på operationskö. Man kan också se videofilmen på avdelningen.
Operationen I samband med operationen blir man tvungen att lösgöra höftmusklerna och att vid slutet av operationen på nytt fästa dem på plats. Under den tid de på nytt fästa musklerna läks är belastningen av höften tillåten på det sätt som man separat kommer överens om. Man får vanligen sitta genast från början. Man använder vanligen i 2 3 månaders tid kryckor som hjälp när man går. En protesoperation utförs normalt under ryggmärgsbedövning och operationen tar vanligen 1 2 timmar. Efter operationen används i ett par dagars tid som smärtbehandling permanent bedövning som ges via ryggen. Sjukhusvistelsen efter operationen tar 5 7 dygn. Rehabiliteringsskedet kräver att patienten tar del aktivt i träningen. Till en höftprotes hör en lårdel, en panndel och ett utbytbart ledhuvud. Protesens lårdel är alltid av metall. Protesens panndel kan vara av polyetenplast, metall eller keramik. Protesen kan fästas i benet med bencement eller också utan cement. En cementfri protes fäster så småningom i benet då benet växer fast i protesens yta. En cementprotes fästs genast med bencement i samband med operationen. Efter operationen Benet i rätt läge efter operationen Vi rekommenderar, att Ni i ungefär en veckas tid efter operationen, när man ligger på ryggen, att ha det opererade benet är i mellanläge och stöds av en kudde. Ni kan ha en liten kudde under vaden. Ungefär en vecka efter operationen kan Ni vända Er också själv på den friska sidan. För att förhindra att höften går ur led skall man ha en stadig kudde mellan benen. Ni kan vända Er på den opererade sidan 3 6 veckor efter operationen.
Gymnastikprogrammet efter höftoperationen Syftet med gymnastikprogrammet är att förbättra rörligheten i höftleden och styrkan i benmusklerna efter protesoperationen. Träningen inleds första dagen efter operationen. Man skall praktisera flera gånger om dagen till första kontroll av läkaren. Utför rörelserna lugnt, andas normalt. Slappna av mellan rörelserna. Undvik smärta. Böj och sträck på vristerna i rask takt, 20 gånger/timme. Spänn lårmusklerna och sträck knät rakt. Lyfta hälen upp från underlaget. Håll spänt 7 10 sekunder, 15 20 gånger. Spänn hårt ihop säteshalvorna. Håll spänt 7 10 sekunder, 15 20 gånger. Böj det opererade benets knä så mycket som möjligt. Fotsulan glider längs underlaget, 10 15 gånger.
Håll det opererade benet rakt och lyfta höften från underlaget, 10 15 gånger. Att gå med kryckor Man börjar öva sig att resa sig upp och att gå med hjälp av fysioterapeuten eller skötaren. 1. För fram kryckorna och det sjuka benet. 2. För det friska benet förbi det sjuka 3. Ta lika långa steg med båda benen. När man lärt sig att gå säkert, tränar man också att gå i trappor. Upp 1. För det friska benet på det övre steget. 2. För kryckorna och det sjuka benet bredvid det friska benet.
Ned 1. För kryckorna och det sjuka benet på nedre steget. 2. För det friska benet bredvid det sjuka benet. Förbjudna rörelser och ställningar Att böja höften över rät vinkel, till exempel att böja kroppen framåt och nedåt, att plocka upp föremål från golvet eller att sitta på en låg stol, att sätta strumpan/byxor på sig. Vridrörelser i höften, till exempel att föra det opererade benet i kors över det andra knät. Efter sjukhusskedet Ge akt på såret och dess omgivning hemma Det är viktigt att följa de direktiv om hur såret skall skötas som man fått vid utskrivningen. De hakar eller stygn som finns i såret avlägsnas 2 veckor efter operationen. Om det i det opererade området förekommer rodnad eller svullnad eller om det rinner vätska ur såret eller man hemma har kontinuerlig feber eller det i operationsområdet känns en akut smärta som förvärras, skall man genast ta kontakt med avdelning, där Ni var på vården. En inflammation på något annat ställe i organismen kan senare leda till en inflammation i protesen. På grund av detta måste protespatienter speciellt noga sköta alla inflammatoriska sjukdomar, till exempel inflammationer i munnen och febrila bakterieinflammationer i lungorna eller i urinvägarna. Normala av virus orsakade luftvägsinfektioner, till exempel vanlig influensa, utgör ingen risk för inflammation med hänsyn till höftprotesen. I samband med besök hos läkare eller tandläkare måste man varje gång berätta om protesen. Också i samband med smärre åtgärder, såsom katetrisering, punktering och tandvård, är en kort antibiotikabehandling oftast på sin plats (till exempel cefalexin 500 mg 1 tablett fyra gånger om dygnet i 3 dagars tid). Sexualliv och graviditet Graviditet och förlossning är möjligt efter en höftprotesoperation. Det finns tidsmässigt inga begränsningar för sexuallivet, även om Ni i fråga om höftens rörelser måste iaktta ovannämnda direktiv.
Protesen och metalldetektorer Metalldetektorer kan reagera på protesen. För detta får Ni från sjukhuset ett intyg, som Ni vid behov kan visa upp vid säkerhetskontrollen på flygfältet. Numera är intyget inte absolut nödvändigt på flygfältet. Motion Protesen tål bra normal daglig motion. Som motion i begynnelseskedet rekommenderas inomhus- och utomhuspromenader. Om läget vid efterkontrollen konstaterats vara bra, kan Ni öka motionen. Simning, cykling och gång är att rekommendera både för att förstärka musklerna och för att öka rörligheten i leden. Jogging, löpning och bollspel är grenar där vikten stötvis belastar det opererade benet, vilket kan leda till att protesen i förtid slits och lossnar. Innan Ni börjar motionera är det bra att diskutera med behandlande läkaren och fysioterapeuten. Då Ni rör Er ute vid halt vinterföre är lämpliga hjälpmedel sparkkälke, halkskydd som fästs vid skorna och ispigg som fästs vid kryckorna. Om protesen lossnar Risken för att protesen skall lossna ökar så småningom, och det är därför skäl för patienten att bereda sig på en ny operation i framtiden. Normalt ökar risken för att protesen skall lossna efter 10 år. På grund av risken för att protesen skall lossna är uppföljningen av den viktig, resultatet av behandlingen av en lossnad protes som konstaterats och skötts i tid är vanligen gott. På grund av risken för att protesen skall lossna försöker man uppskjuta den första protesoperationen så länge som möjligt då det gäller unga patienter. På den vänstra bilden ser man kring protesens skaft ett klart område som orsakats av avstötning. På den högra bilden har protesen bytts ut på grund av avstötning och den benbrist som ansluter sig till lossning har korrigerats med bentransplantat. En ny operation som görs på grund av avstötning görs vanligen medan patienten är lätt nedsövd och operationen räcker från två till fem timmar. Efter en ny operation som gjorts på grund av avstötning får man i de flesta fall först 2 4 månader efter operationen stöda med full vikt på det opererade benet.
Övningar som skall göras hemma Övningarna bör utföras flera gånger per dag till första kontroll av läkaren. Man kan utöka antalet beroende på hur det känns. Sträck knät rakt, håll spänt 7 10 sekunder, 10 15 gånger. Ta stöd med händerna mot ett bord/en stol. Spänn sätesmusklerna, håll benet rakt och för det bakåt. Luta inte på kroppen. 10 15 gånger.
EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Böj det opererade benet och för det framåt, 10 15 gånger. Håll benet rakt och för det åt sidan. Luta inte på kroppen, håll tårna riktade framåt, 10 15 gånger. För innehållet ansvarar ÅUCS 225