Institutionen för neurovetenskap, enheten för psykiatri, läkarprogrammet Kursinformation Psykiatri; 6,0 hp Klinisk Medicin V 3NR008 I. Integreringsperiod II. Psykiatriperiod Målbeskrivning III. Schema och undervisningsformer Föreläsningar PBL fallseminarier Fallseminarier Inlämningsuppgifter Klinisk tjänstgöring/vfu (verksamhetsförlagd utbildning) Självstudier IV.Kurslitteratur V.Examination Via Studentportalen finner ni kursinformation, schema, undervisningsmaterial, lärarlista, annat kursmaterial.
I. Integreringsperioden Integreringsperioden fokuserar på översiktlig presentation av psykiatriämnet. Mekanismer bakom uppkomsten av psykiska symptom kommer att belysas. Hur biologiska och psykosociala faktorer samverkar i utvecklingen av psykopatologi illustreras i den s.k. stresssårbarhetsmodellen. Neurobiologi och psykofarmakas verkningsmekanismer och biverkningar kommer att repeteras. II. Psykiatriperioden Syfte Den övergripande målsättningen med utbildningen är att den studerande skall förvärva kunskaper och färdigheter i psykiatri som kan utgöra en bas för det framtida läkaryrket, oavsett specialitet. Psykiatrin omfattar två kunskapsområden, ett biomedicinskt och ett psykologiskt socialt och dess särställning som medicinsk specialitet ligger i den samtidiga tillämpningen och integrationen av dessa områden. Förhållandet mellan patient och läkare inom psykiatrin ställer höga krav på läkarens etiska medvetenhet. En professionell interaktion med människor med psykisk sjukdom kräver mognad och ett visst mått av självkännedom, något som kursen i psykiatri försöker betona. Den studerande ska efter genomgången kurs kunna arbeta som AT läkare på en psykiatrisk avdelning/akutmottagning/öppenvårdsmottagning samt ha kännedom om det psykiatriska teamets arbetssätt. Studenten skall också kunna avgöra vilka psykiska problem som kan skötas av allmänläkare och vilka som bör handläggas på specialistnivå. Efter genomgången kurs ska studenten ha god kännedom om de viktigaste psykiatriska störningarna och studenten ska kunna tillämpa diagnostik enligt DSM/ICD och ge förslag till utrednings och behandlingsplan med hänsyn tagen till medicinska, psykologiska och sociala faktorer. Studenten ska också ha förvärvat kännedom om hur ålders, köns och etniska faktorer kan påverka uttrycken för psykiskt lidande, liksom hur dessa faktorer kan påverka val och utförande av behandling.
Institutionen för neurovetenskap, enheten för psykiatri, läkarprogrammet Kliniska kompetensmål Bemötande och förhållningssätt Psykiatrisk diagnostik Psykiatrisk tvångsvård Stress och krisreaktion Självskada och suicidrisk Ätstörning Hallucinationer och vanföreställningar Analysera K4 mötet med patienten och anpassa sitt förhållningssätt K3 till patientens aktuella tillstånd, med beaktande av emotionella uttryck och kognitiv funktion. Reflektera K4 över betydelsen av patientens ålder, kön, sexuell orientering, funktionshinder och sociokulturell tillhörighet. Väga in närståendes och ev. vårdgrannars behov av information med beaktande av gällande lagstiftning K3. Resonera med patienten på ett pedagogiskt sätt om sårbarhet för psykisk sjukdom och psykiska symtom K4. Genomföra den psykiatriska diagnostiska processen K3 och värdera dess styrkor och svagheter. Självständigt ta en psykiatrisk anamnes samt bedöma och dokumentera psykiatriskt status K5. Kunna använda etablerade psykiatriska diagnossystem K3. Kunna skilja på hjälpmedel för screening, diagnostik och symptomskattning K3. Förstå åldersrelaterade, personlighetsrelaterade, somatiska faktorers och läkemedelseffekters betydelse för psykiatriska sjukdomstillstånd K2. Analysera K5 indikationer för och genomförande av tvångsvård enligt LPT. Översiktligt redogöra K1 för LRV. Korrekt fylla i K3 ett vårdintyg enligt LPT och redogöra K2 för befogenheter vid tvångsåtgärder. Reflektera K2 över etiska dilemman och patientens reaktion inför tvångsvård K3. Förstå skillnader mellan normala och komplicerade reaktioner på trauma och stress K2. Identifiera och värdera riskfaktorer och sjukdomsbildens betydelse för suicidrisk K4. Värdera suicidal intention K4. Föreslå och förklara initiala åtgärder och avgöra vårdnivå för riskpersoner K3. Identifiera K4 ätstörningar. Beskriva initial handläggning vid ätstörning K1. Reflektera över svårigheterna att hantera misstro, rädsla och fientlighet som patienten kan ha inför vård K4. Identifiera störd verklighetsuppfattning (tankestörningar, vanföreställningar och hallucinationer) K4. Särskilja olika psykotiska sjukdomstillstånd K3. Föreslå vårdnivå och initial medicinsk behandling utifrån ett farmakologiskt och psykosocialt perspektiv K3.
Depressivitet Särskilja depression från ledsnad, sorg och stress K4. Urskilja depressiv symptomatologi vid annan psykiatrisk och somatisk sjukdom K3. Värdera förekomst av bipolaritet, melankoliska och psykotiska drag för fortsatt handläggning K4. Avgöra om medicinska, systematiskt psykologiska behandlingar eller sociala åtgärder är indicerade K4. Veta hur man genomför en farmakologisk antidepressiv behandling K4. Ångest och oro Identifiera och särskilja olika ångesttillstånd K4. Avgöra om medicinska, systematiskt psykologiska behandlingar eller sociala åtgärder är indicerade K4. Veta hur man genomför en farmakologisk anxiolytisk behandling K2. Urskilja ångestsymtom vid annan psykiatrisk och somatisk sjukdom K3. Missbruk och beroende Värdera risken för ett pågående missbruk, beroende eller abstinens K4. Identifiera och särskilja olika beroendetillstånd K4. Identifiera och handlägga akuta behandlingsbehov hos patienter med missbruk och beroende K6. Värdera missbruk i samband med annan psykiatrisk sjuklighet K4. Beskriva långsiktig behandling av beroendetillstånd K1. Översiktligt redogöra för LVM K1. *K refererar till kognitiva mål enligt Blooms taxonomi. Denna består av en sexgradig skala (K1 6) där högre siffror motsvarar högre nivå av lärande och därmed högre kompetens. För att uppnå ett visst kompetensmål behöver man självklart tillägna sig specifika kunskaper och färdigheter. Genom att utgå från tydliga kompetensmål när man utformar undervisning och tentamina, skapar man en miljö som främjar lärande, s.k. constructive alignment. K 1 Fakta K 2 Förståelse K 3 Tillämpning K 4 Analys K 5 Syntes K 6 Värdering Komma ihåg Förstå med egna ord Använda i den akuella kontexten Ta isär i Sammanställa komponenter för nya mönster och att förstå strukturer strukturen Bedöma genom kriterier Bloom B.S. & Krathwohl D.R. Taxonomy of Educational Objectives: The Classification of Educational Goals,by a committee of college and university examiners. Handbook I: Cognitive Domain. New York, Longmans, Green, 1956. Modellen bygger på en sammanfattning: Khalid El Gaidi efter Gronlund N. E. How to Write and Use Instructional Objectives. (2000).
Institutionen för neurovetenskap, enheten för psykiatri, läkarprogrammet III. Schema och undervisningsformer Målen uppnås genom egna litteraturstudier i kursboken. Delar av materialet presenteras på föreläsningar och seminarier. Egna studier med hjälp av kurslitteraturen utgör basen för inlärandet. Schema finns på Studentportalen. Föreläsningar Föreläsningarna är inte obligatoriska men deltagande rekommenderas. Föreläsningar förekommer både som katedrala och via webben. Syftet med de senare är att utbytesstudenter som läser kursen i andra länder skall kunna ta del av föreläsningarna. Studenter som läser i Uppsala som av något skäl inte kan närvara har också möjlighet att ta del av föreläsningarna via nätet. I några fall finns föreläsningar endast på webben. Filmade föreläsningar återfinns på: http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/56/ok, samt på medfarms mediabibliotek; http://media.medfarm.uu.se/amnevl. Powerpointbilder och annat kursmaterial finns tillgängligt i kopierad form och som pdf filer på Studentportalen. PBL fallseminarier Under psykiatrikursen kommer två PBL fall att genomföras under integrationsdelen och ytterligare tre under psykiatriperioden. PBL fallen kommer att utdelas i samband med genomförandet och finns dessutom att tillgå i FRIDA. Deltagande i PBL fallen är obligatoriskt. Endast sjukdom är giltig frånvaro, och sådan frånvaro leder till krav på inlämning av PM. Utlokaliserade studenter bör om möjligt delta i PBL seminarierna, antingen genom att resa hit eller via telemedicin (Tandberg). Bara om något av dessa alternativ inte är möjliga blir inlämningsuppgift i form av PM aktuellt. Fallseminarier Fallseminarier genomförs i storgrupp (ca 30 studenter). Fallbeskrivningar till seminarierna kopieras och finns tillgängliga på Studentportalen. Förberedelser i form av genomläsning av fall och aktuell litteratur rekommenderas. Dessa fallseminarier fokuserar på den kliniska handläggningen och är frivilliga. Inlämningsuppgifter Fyra olika uppgifter skall lämnas in. 1. Varje student ska dokumentera en psykiatrisk anamnes i en journalanteckning utifrån en filmad anamnesupptagning. Se föreläsningen om psykiatrisk anamnes och filmen Marco: http://doit2.medfarm.uu.se/media/psykocinematek/index.php?action=psykiatrisk_ana mnes. Mallen för journalrubriker skall användas, för mer instruktioner se Studentportalen; Undervisningsmaterial; Psykiatri; Inlämningsuppgifter Schemalagd tid finns för detta under integrationen. Ta med den skrivna journalanteckningen till första kursdagen under psykiatriperioden. I basgruppen finns tid att jämföra journalanteckningarna och sammanställa en gemensam som skickas med e post till adriana.ramirez@neuro.uu.se 2. Varje student ska skriva ett psykiatriskt status från en film. Börja med att titta på den webbaserade föreläsningen om psykisk status av Robert Bodén på psykocinematek: http://media.medfarm.uu.se/flvplayer/cas/psykisktstatus/video1 Filmen är uppdelad i 5 delar. Skriv psykstatus på patienten i filmen Birgit 3 som
återfinns på Psykocinemateket: http://doit2sb.medfarm.uu.se/media/psykocinematek/index.php?action=sy mtomskattning:rs s:birgit_3 För mer instruktioner se Studentportalen; Undervisningsmaterial; Psykiatri; Inlämningsuppgifter Schemalagd tid finns för detta under integrationen. Eget nedtecknat psykiatriskt status ska medföras till första kursdagen under psykiatriperioden. Det ska diskuteras med gruppkamraternas och varefter ett gemensamt psykiatriskt status ska mejlas till ioannis.kouros@neuro.uu.se. 3. Varje basgrupp skall tillsammans skriva ett vårdintyg på en fiktiv patient. Fall och instruktioner finns på Studentportalen; Undervisningsmaterial; Psykiatri; Inlämningsuppgifter. Vårdintyget skickas med e post till ioannis.kouros@neuro.uu.se. Tid finns avsatt i schemat under psykiatriperioden för uppgiften. 4. Checklista psykiatri, är en lista över färdigheter som ska öva under den verksamhetsförlagda utbildningen. Varje student fyller själv i listan under den verksamhetsförlagda utbildningen och gör en självevaluering av egen insats. Checklistan och signerad närvarolista ska inlämnas efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning. Klinisk tjänstgöring/vfu (verksamhetsförlagd utbildning) Den kliniska utbildningen påbörjas med en dags undervisning och praktiska övningar i grundläggande diagnostik. Därefter påbörjas den verksamhetsförlagda utbildningen inom psykiatridivisionens olika verksamhetsområden (akutpsyk, allmänpsyk, barnpsyk, beroende, psykos & rättspsyk samt äldrepsyk) och på psykiatriska klinikerna i Falun/Säter och i Västerås. VFU fortgår under resten av kursen med avbrott för schemalagda föreläsningar och seminarier, se schema. Bashandledare På varje placering utses en personlig handledare som ansvarar för att du ges förutsättningar för att VFU målen kan uppnås. Primära mål för VFU: att kunna genomföra ett patientsamtal i syfte att diagnostisera, följa upp och utvärdera behandling samt ge information till patienten att kunna ta en psykiatrisk anamnes att kunna bedöma och dokumentera ett psykiatriskt status att kunna använda diagnostiska hjälpmedel: diagnostiska intervjuer och skattningsskalor; MINI, MADRS, GAF att kunna föra en psykiatrisk journal att kunna göra differentialdiagnostiska överväganden att kunna göra en primär självmordsriskbedömning att primärt kunna handlägga suicidala patienter Kliniska placeringar En särskild lista upprättas för varje grupp där varje kandidat får en rad med de placeringar han eller hon får. Utlokalisering I Sverige: Vi har samarbete med psykiatriska klinikerna i Västerås och i Falun/Säter där 12 kandidater har sin VFU. Frivillig placering på andra orter kan under vissa förutsättningar vara möjlig. Den som har önskemål om detta skall kontakta kursledaren. Detta gäller:
Institutionen för neurovetenskap, enheten för psykiatri, läkarprogrammet Den aktuella kliniken skall i förväg ha godkänts av kursledningen. Förlägg utlokaliseringen till efter den första kliniska träningen (den första dagen). Närvaro krävs vid obligatoriska moment. Den som inte kan resa till Uppsala bör Du om möjligt delta via data eller telenät. Beslut om detta tas i varje enskilt fall. Intyg från ansvarig läkare ska efter placeringen lämnas tillsammans med ifylld checklista och närvarolista. Utomlands: De som väljer att läsa psykiatri utomlands skall kontakta studierektor för en diskussion om förutsättningarna. Frånvaro från VFU På flera mottagningar kallas patienter direkt till kandidater (egna nybesökspatienter). Vid sjukdom skall ni kontakta mottagningen/avdelningen och meddela dem så tidigt som möjligt på morgonen. Kursledningen skall också informeras, lämpligen via e post till klinisk assistent/kursledare. Problem under en placering Enskild kandidat som upplever att en placering av något skäl inte fungerar vill vi så snart som möjligt kontaktar kursledningen. Jourverksamhet Alla kandidater ska delta i ett jourpass, antingen en vardagkväll mellan 16.00 och 21.00 eller en lördag eller söndag 9.00 16.00 eller 16.00 21.00. En särskild lista finns där man som student skriver upp sig på ett jourpass (se länk på Studentportalen). Tystnadsplikt/sekretess och behörighet till elektronisk patientjournal för studenter Se särkilt PM från Landstinget i Uppsala Län daterat 2009.10.08. Sekretesslag och patientdatalag gäller. Självstudier Föreläsningarna under kursen täcker inte alla delmål. Det är därför nödvändigt att ha tillgång till kursboken Psykiatri och MINI D IV (se nedan). Nedan finns även frivillig litteratur för den som vill läsa mer. IV. Kurslitteratur Psykiatri (förstahandsval) Mini D IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM IV Psyk. (andrahandsval som kursbok) Beroendetillstånd Psykotraumatologi, bedömning, bemötande och behandling av stresstillstånd Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin Läkemedelsboken 2011 2012 (Psykiatri och beroendetillstånd) Kris och utveckling. Herlofson m.fl. Studentlitteratur AB, 2009 American Psych. Association Pilgrim Press, 2002 01 Ottoson Liber, 2010 Heilig Studentlitteratur, 2011 Bergh Johannesson m.fl. Studentlitteratur AB, 2009 10 Öst Natur & Kultur, 2006 Läkemedelsverket Cullberg Natur & Kultur, 2006 ISBN 9789144040264 ISBN 9789197305099 ISBN 9789147093175 ISBN 9789144073361 ISBN 9789144058849 ISBN 9789127109476 http://www.lakemedelsv erket.se/lakemedelsboke n ISBN 9789127112575
Psykiatrin, tvånget och lagen: en lagkommentar i historisk belysning SBU rapporter i Psykiatri Grönwall & Holgersson Norstedts Juridik AB, 2009 ISBN 9789139110132 http://www.sbu.se/sv/p ublicerat/ V. Examination Examinationen baserar sig på: Godkänd VFU, se nedan Närvaro vid samtliga PBL fallseminarier Närvaro vid övriga obligatoriska seminarier Godkända inlämningsuppgifter Deltagande i formativ dugga (se nedan). Godkänd tentamen (gemensam tentamen för hela Klin Med V, egna psykiatriuppgifter). Krav för godkänd VFU Närvaro under samtliga schemalagda VFU dagar. Deltagande i minst ett jourpass tillsammans med ST läkare eller specialist Inlämnande av checklista psykiatri med närvarolista Krav för godkänt på gruppdugga Fallen till den formativa duggan kopieras och lämnas ut i början av kursen. Som student kan man därför förbereda sig fortlöpande, men under duggan får inte anteckningar eller läroböcker medföras. Däremot får anteckningar göras under duggan. Aktivt deltagande under gruppduggan krävs. Varje fall får redovisas av två tre studenter i taget, därefter komplettering av det som inte sagts från de övriga. Vid sjukfrånvaro eller om en student är passiv och inte deltar, beslutar kursledningen om på vilket sätt duggan kan tas igen. Kursledningen Kursledare: Adriana Ramirez adriana.ramirez@neuro.uu.se Klinisk assistent: Ioannis Kouros ioannis.kouros@neuro.uu.se Studierektor: Mia Ramklint mia.ramklint@neuro.uu.se 018 611 52 33, Kurssekreterare: Lena Bohlin lena.bohlin@neuro.uu.se 018 611 52 43