Ledarskapsbeteenden för god hälsa och arbetsmiljö ett chefs- och medarbetarperspektiv 2016-12- 07 Elena Ahmadi, Högskolan i Gävle
Upplägg Fokus: Hur påverkar chefers ledarskap, både direkt och indirekt, medarbetares hälsa och arbetsmiljö? Vad vet vi om chefers hälsa och arbetsmiljö? Vilken betydelse har chefers hälsa och arbetsmiljö för organisationer? Övergripande översikt över kunskapsläget: tidigare forskning (vad vet vi?) teori (hur kan vi förklara?)
Ledarskap och hälsa? Forskning ackumuleras Studier visar samband mellan ledarskap och hälsoutfall: Minskad risk för hjärtattack (Nyberg 2009), Minskad förekomst av korttidsfrånvaro (Theorell et al. 2013); Hälsa, stress och sjukfrånvaro (Westerlund et al., 2010), Ryggbesvär (SBU, 2014) http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/arbetsmiljons- betydelse- for- ryggproblem/
Ledarskap q Arbetsdefinition (Larsson): en påverkansprocess för att uppfylla organisatoriska mål q Direkt och indirekt påverkan Ledarskap och medarbetarnas hälsa: Chefers centralla roll i organisationer Direkta och indirekta effekter (Nyberg, 2009, Skakon, 2010) Ledarskap Direkt - - Ledarskapsbeteende Medarbetarnas hälsa Indirekt Arbetsvillkor, förutsättningar, arbetsmiljö
Direkta effekter? Ledarskap Medarbetarnas hälsa
Positiva vs negativa beteenden
Destruktivt ledarskap Aktiva och passiva former av destruktivt ledarskapsbeteende relaterar till en rad hälsokonsekvenser (Hershcovis, 2011; Mackey, Frieder, Brees, & Martinko, 2015; Schyns and Schilling, 2013; Skogstad, Nielsen & Einarsen, 2016; Zhang and Liao, 2015): Missnöje med arbetet Affektiva symptom Emotionell utmattning Ångest Depression Psykisk ohälsa Trötthet Sömnlöshet Klagomål över upplevd ohälsa Stress (Källa: Skogstad, 2016)
Laissez- faire ledarskap passiv form av destruktivt ledarskap? Operational definition (Avolio & Bass, 2004, p. 98): Avoid getting involved when important issues arise Am absent when needed Avoid making decisions Delay responding to urgent questions the avoidance or absence of leadership and is, by definition, the most inactive as well as the most ineffective according to almost all research on the style. (Bass & Avolio, 1994, p. 4)
Destruktiva vs konstruktiva ledarbeteenden Destruktivt (aktivt ovänlig, diktatorisk, oärlig ) Laissez- faire (dra sig undan) Närvarande, engagerat, tillgängligt, rättvist ledarskap (Lindberg, 2012) Att ge stöd, inspirera, ge information, befogenheter, tydlighet (Nyberg, 2009) Ledarstilar (ex.): Transformativ Autentisk LMX Path- goal.
Ledarskapsbeteende/Bredare beteendekategorier Tredimensionell modell (Ekvall & Arvonen 1991) Uppgiftsorientering Planering av arbetet Tydliggörande av roller och mål Övervakning av arbetsrutiner och prestationer Relationsorientering Stöd Utveckling Erkännande Förändringsorientering Övervaka och tolka omgivningen Utveckla nya strategier Uppmuntra innovation q Modellen är mindre beforskad i relation till hälsa q Samband mellan relationsorientering och hälsa q Blandade resultat vad gäller uppgift- och förändringsdimensionerna
Meta- analys forskning publicerad 1970-2005 Slutsats: - Samband mellan ledarskap och medarbetares välbefinande, sjukfrånvaro och sjukpension - Mer forskning behövs
Systematisk översikt Forskning publicerat 1980-2009 Slutsats: - Chefers stöd och omtanke har betydelse för medarbetares vällbefinande och stressnivåer - Mer forskning behövs
Samband mellan ledarskap och medarbetarnas hälsa Betydelsen av relationsinriktning Mer forskning behövs om: - hur ledarskapsbeteenden påverkar medarbetarnas hälsa i olika situationer - styrkan på dessa samband (direkta, indirekta) - hur olika kombinationer av ledarskapsbeteenden påverkar medarbetarnas hälsa
Hälsofrämjande och effektivt ledarskap? Ledarskap i framgångsrika organisationer: Amerikanska studier: Ledarskap, chefens synlighet (Peters & Waterman, 2004). Svenska studier: synliga chefer, spontana rundvandringar och interaktion med medarbetare (Larsson & Vinberg, 2010) HEL- modell Hälsofrämjande och effektiva ledarskapsbeteenden (Larsson & Vinberg, 2010) Strategisk och visionär roll Kommunikation ochinformation Delegeringav både ansvar ochbefogenheter Öka lärandet inom organisationen Coacha medarbetare mot individuella och organisatoriska mål Arbeta för enkelhet i organisationen Mänsklighet ochförtroende Ledaren går runt och är synlig på arbetsplatsen
Indirekt påverkan ledarskap Arbetsvillkor, förutsättningar, arbetsmiljö medarbetarnas hälsa
Riskfaktorer i arbetsmiljön Stor arbetsmängd, högt tempo, tidspress Ensidigt, upprepat och monotont arbete Bristande kontroll över det egna arbetet Oklara förväntningar på arbetsinsats, oklara roller Bristande erkännande Upplevelse av orättvisor Ständiga förändringar, otrygghet i anställningen Risker för hot och våld Skiftarbete oregelbundna arbetstider Konflikter kränkningar trakasserier Svåra / komplexa uppgifter Sociala konflikter Ensamarbete (Källa: Dellve, 2016)
Faktorer som kännetecknar god arbetsmiljö: Positiva, tillgängliga och rättvisa ledare, Utvecklad kommunikation Samarbete/teamarbete Positivt socialt klimat Medinflytandet/delaktighet Autonomi/empowerment Rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål Erkännande Att utvecklas och växa i arbetet Lagom arbetstempo och arbetsbelastning Administrativt och/eller personligt stöd i arbetet Bra fysisk arbetsmiljö Bra relationer till intressenterna (Källa: Lindberg, 2012)
Krav-kontroll-stöd modellen - Karasek & Theorell (1990), Theorell (2003) Rimliga
Krav- kontrol- stöd modellen (Karasek & Teorell, 1990) är en av de mest etablerade modellerna i forskningen om hälsa i arbetslivet och har fått mycket stöd i relation till olika hälsoutfall
Chefers hälsa och arbetsmiljö?
Chefers hälsa och arbetsmiljö Systematisk översikt Forskning publicerat 1980-2009 Slutsats: - Samband mellan chefers välbefinande och medarbetares vällbefinande och stressnivåer - Mer forskning behövs
Hur kan chefers hälsa/ohälsa ha någon betydelse för arbetsplatsen och för medarbetarnas välbefinnande? - Tidigare forskning har visat att ledarskapsbeteende kan kopplas till medarbetarnas hälsa, välbefinnande och arbetsmiljö. - Chefers ohälsa kan ha konsekvenser för ledarskapsutövningen. Den kan skapa en kedjeeffekt med konsekvenser för arbetsplatsen och organisationen. - Chefers välbefinnande relaterar till medarbetares välbefinnande (Skakon et al., 2010). Chefers arbetsmiljö och hälsa kan ses som en förutsättning för en hälsosam arbetsplats Relationsorientering inklusive spontana interaktioner med medarbetare relaterar till hälsa och arbetstillfredsställelse Betydelsen av gynnsamma förutsättningar (kontrollspan, hälsa, tid?)
Chefers hälsa och arbetsmiljö (Bernin, 2002; Lundquist, 2013) Chefers utmaningar i förhållande till den psykosociala arbetsmiljön och höga stressnivåer Arbete med höga krav och en hög grad av egen kontroll. Betydelsen av socialt stöd. Variationer på olika chefsnivåer
Mönster i chefers arbete (Tengblad, 2000; Mintzberg, 1973; Kurke, 1983 utifrån sammanfattning av Yukl, 2012) Varierat och fragmenterat Starkt tidspress, högt tempo, ständigt ström av nya uppgifter Långa och många arbetstimmar Reaktivt arbete, brandsläckning Föredrar muntlig kommunikation Interaktion med andra aktörer (inom och utanför organisationen) Beslutsfattande processen är oorganiserad och politisk Planeringen är ofta informell och anpassningsbar
Chefers tidsanvändning (Mintzberg, 1973) Kontorsarbete: 22% Telefonsamtal: 6 % Planerade möten: 59 % Oplanerade möten: 10 % Spontana vandringar: 3 % (Mintzberg, 1973; Kurke & Aldrich, 1983), 5 % (Arvonen, 1989), 6 % (Stewart, 1967/1988), 10 % (Carlsson, 1951), 1 % (Tengblad, 2006), 2 % (Arman et al., 2009).
Min forskning
Motivering till forskningen Befintlig forskning visar att ledarskap är en viktig faktor för arbetsmiljön Begränsad forskning finns om mekanismer som kopplar ledarbeteenden till medarbetares och chefers egen hälsa och arbetsmiljö Få studier har undersökt ledarskap, hälsa och arbetsmiljö i effektiva företag Begränsad forskning om chefers hälsa och arbetsvillkor
Tvärvetenskapligt angrepssätt (Arbetshälsovetenskap och Företagsekonomi) Positivt perspektiv (POS): positivt avvikande prestationer i organisationer positiva faktorer i arbetsmiljön och ledarskapsbeteendena Fokus på utmärkelseföretag i avhandlingen (population and kontext) Arbetshälsovetenskap Hälsofrämjande och effektivt ledarskap Företagsekonomi POS
FRAMFÖR Framgångsrika företag i Gästrikland Kontext Population Data Framför- processen: 750 företag i Gästrikland finansiella kriterier för effektivitet (antal anställda, omsättning, vinstmarginal, utvecklings- och expansionstakt och lönsamhet) 120 företag nominerade chefer intervjuas av HIG studenter, enkät studier 50 företag får utmärkelse (population för studie nr I) företag som har fått utmärkelsen fler än 7 gånger under de senaste åren. 10 företag (urval för studierna II- III) + minst 100 st. utmärkelseföretag som är villiga att delta i framtida studier (population for studie nr IV)
Avhandingens syfte: Beskriva ledarskapsbeteenden samt chefers och medarbetares hälsa/arbetsmiljö i utmärkelseföretag i Gästrikland. Undersöka relationen mellan ledarskapsbeteenden och medarbetarnas och chefers egen hälsa. Forskningsfrågor/Delstudier: a) Varierar mönstren avseende chefers tidsanvändning och arbetsaktiviteter i utmärkelseföretag beroende på olika ledarskapsprofiler, socio- demografiska faktorer och ledarskapserfarenhet? (Artikel 1) b) Vilka ledarskapsbeteenden utövas av chefer i utmärkelseföretag? (Artikel 2) c) Hur upplever chefer och medarbetare i utmärkelseföretag arbetsmiljö/hälsa samt vilka organisatoriska faktorer anser de ha störst betydelse för deras hälsa? (Artikel 3) d) Vilka samband finns mellan ledarskapsbeteenden, organisatoriska faktorer och medarbetares och chefers egen hälsa i utmärkelseföretag? (Artikel 4)