Fryshusets effektrapport enligt FRIIs mall 2016

Relevanta dokument
Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

What We Want INTRODUKTION

Hela förslaget HÄR STÅR VI NU DÄRFÖR FOKUSERAR VI NU PÅ DÅ SKAPAS EN GENERATION UNGA SOM: OCH DÅ KAN DEN UNGA GENERATIONEN SKAPA ETT SAMHÄLLE SOM:

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Bidrar vår förening till mångfald?

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Plan för Överenskommelsen i Borås

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Lokal arbetsplan 2010/2011

Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående:

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Personalpolitiskt program

Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad

Personalpolitiskt program

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Lokal arbetsplan 2010/2011

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Projekt Rätten till sitt eget liv

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan Malmö BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Sävsjöviks förstärkta familjehem

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp 2017: Återrapportering till Kommunstyrelsen av åtgärdsplan för Kulturnämnden

Karlshögs Fritidshem

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018

Strategi för integration i Härnösands kommun

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Vår gemensamma värdegrund.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

ARBETSPLAN 2015/2016 EDDA

Pedagogisk Verksamhetsidé

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Så utvecklar vi vår kompetens!

Medarbetarundersökning Totalrapport

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Integrationsprogram för Västerås stad

Vi är Vision! Juni 2016

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Snöveltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Vår gemensamma målbild

Saltkråkans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Transkript:

Fryshusets effektrapport enligt FRIIs mall 2016 Namn: Stiftelsen Fryshuset Organisationsnummer: 802011-1582 Juridisk form: Näringsdrivande stiftelse Fryshuset vill uppnå Stiftelsens ändamål Stiftelsen som ändamål att driva ett aktivitetshus för: Idrott Musik Utbildning/skolverksamhet Projektverksamhet inom olika sociala områden och intresseinriktningar Utveckling av unga människor genom gott ledarskap För att förverkliga stiftelsens ändamål och för att skapa en sund ekonomi samt för att ge service till besökare kan stiftelsen bedriva kommersiell verksamhet relaterad till i denna paragraf angivna områden. Vision Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen. Uppdrag Vi lyssnar och bygger relationer med unga. Vi utgår ifrån deras passioner och skapar gemenskaper där unga hörs, räknas och utvecklas. Det stärker deras självkänsla. Vi arbetar för att samhället ska ta ungas åsikter och idéer på allvar. Vi arbetar med alla unga och fokuserar särskilt på dem som lever i eller riskerar att hamna i utanförskap. Vi tror att alla kan lyckas och är värda en chans till. Vi ger unga verktyg att själva ta makten över sin framtid genom att ta tillvara på sin inre kraft och motivation Vi lyssnar in vad som händer och är snabba på att agera. Vi ser möjligheter där andra ser problem. Vi är tillräckligt modiga för att våga skapa förändringar; om och om igen... Långsiktiga mål Unga - Nå och verka med fler unga i hela Sverige och utanför Sverige

Utveckling Skapa fler Fryshus och nya metoder, verktyg och verksamheter för att möta nya möjligheter och utmaningar för unga. Fokus på Mötesplats med skola där det går. Omvärld Vi är relevanta, i framkant, äger unik kompetens och är bland de främsta inom det vi gör. Interna processer skapa en organisation, ett ledarskap och arbetssätt som möjliggör att Fryshuset kan finnas på många platser i Sverige och utanför Sverige, med bibehållen värdegrund, kvalitet och kultur. Ekonomi stabilitet och ökad omsättning. Skapa självfinansierad verksamhet, dvs verksamheter där finansieringsmodellen är inbyggd som del av konceptet/verksamhetens idé. Organisatoriskt sammanhang Stiftelsen Fryshuset är en näringsdrivande stiftelse utan vinstintresse. Stiftelsen är grundad av förbundsföreningen KFUM Söder. Stiftelsen arbetar i nära samarbete med KFUM Söder och dess medlemsföreningar: KFUM Fryshuset Basket; KFUM Fryshuset Basket Event; KFUM Fryshuset Fritid; KFUM Fryshuset Kultur och Nöje. Dessutom har stiftelsen bildat Föreningen Fryshuset och Riksnätverket Fryshusandan. Genom föreningarna har stiftelsen kopplingar till Riksförbundet KFUM Sverige och därmed YMCA International och YWCA International. Strategier för att uppnå våra mål Utmaningar vi tar oss an Fryshuset gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen! Vi skapar mötesplatser där unga syns, hörs och räknas. På denna grund bedriver vi ett 50-tal olika verksamheter inom områdena; Ungdomskultur, Föredöme och framtidstro, Skolor samt Arbete och entreprenörskap. Vi finns i Stockholm, Malmö, Göteborg, Kalmar län och Köpenhamn. Ungas villkor Många unga upplever att vuxna inte lyssnar, skapar dialog eller tar deras åsikter på allvar. Unga kan också tvivla på att deras idéer kommer att leda till förändring. De efterfrågar mer makt och ansvar. Över hälften av de traditionellt organiserade mötesplatserna och kulturverksamheterna för unga når inte sin målgrupp. Den vanligaste orsaken är att vuxna har skapat mötesplatserna utifrån ett vuxenperspektiv. När unga inte involveras, inte får information, inte får vara den resurs de behöver vara i samhällsutvecklingen, blir konsekvensen att de inte känner sig delaktiga, sedda och bekräftade, vilket kan skapa en känsla av att inte vara en del av samhällskontraktet, en känsla av att vara utanför samhället. Bristen av tillit till samhället kan leda till att unga söker sig till destruktiva miljöer,

kriminalitet eller passivitet. Det ökade våldet i våra förorter är också något att ta på stort allvar. Fryshuset en förebyggande aktör Fryshuset arbetar med att förebygga kriminalitet och utanförskap samt främja demokratiska värderingar. Fryshuset verkar även för att minska arbetslösheten bland grupper som står långt från arbetsmarknaden. I det arbetet ingår att förebygga etnisk och kulturell diskriminering. Genom verksamheter som Elektra och Tillsammans för Sverige arbetar Fryshuset aktivt med att motverka rasism, främlingsfientlighet och hedersrelaterat våld. Inom projektet Oslagbart tar man sig an destruktiva handlingar och negativa förväntningar bland unga killar som följer i spåren av machonormen och maskulinitet. Samtidigt arbetar United Sisters med problematiken kring psykisk ohälsa, ensamhet och isolering bland unga tjejer. Genom Lugna Gatan i Husby och Fryshusets verksamhet i Bro jobbar man aktivt med utmaningar som i stor utsträckning är koncentrerade till våra förorter i storstäderna. Verksamheterna syftar till att förebygga stenkastning mot blåljuspersonal och rekryteringar av ungdomar till organiserade kriminella gäng och de som uppmanar unga at resa till krig. Fryshuset jobbar med grupper, och tar sig an utmaningar som få andra aktörer i samhället vill eller kan hjälpa/lösa. Ett exempel på en sådan verksamhet är Passus som är till för att hjälpa människor att lämna kriminella gäng och/eller en kriminell livsstil. En annan är Exit som riktar sig till människor som vill lämna den högerextrema miljön. På Hackerspace i Skärholmen är målet att få fler unga, speciellt tjejer och utlandsfödda, att bli intresserade av dataprogrammering och kodning. Delaktighet ett återkommande tema Oavsett variationen på utmaning som ska lösas eller formatet på själva genomförandet är delaktighet ett återkommande tema i alla Fryshusets verksamheter. Bristen på involvering av individen i det egna förändringsarbetet och avsaknaden av ungas delaktighet i samhällsutvecklingen är en genomgående utmaning som Fryshuset ständigt arbetar med. Verksamheterna möter en växande frustration bland unga som känner att vuxna inte lyssnar och tar deras åsikter på allvar. Många högstadie- och gymnasieungdomar lider av dåligt självförtroende och svag självkänsla i avsaknad av uppmuntrande vuxna i sin närhet. Barn och unga måste i större utsträckning ges möjlighet att kunna påverka sin vardag och framtid. Fryshuset i Kalmar är ett exempel där man har verksamheter som adresser just denna utmaning. I Borgholm har man under 2016 jobbat aktivt med att få fler unga i ålder 13 25 år engagerade och delaktiga i lokala utvecklingsfrågor. Ökade hälsoklyftor Inom t.ex. basketen, som är en stor verksamhet på Fryshuset, identifierar man integrationsproblemet i samhället med ökade hälsoklyftor och vill genom basketen sänka trösklarna för att möjliggöra deltagande för alla barn och ungdomar oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ekonomiska förutsättningar och eller etnisk och kulturell bakgrund. Viktigt att få elever och personal att tro på sig själva Fryshuset driver också grundskolor, gymnasium, folkhögskola och yrkeshögskola med det gemensamma att alltid utgå från ungas individuella drivkrafter och passioner.

Kapacitet och kunnande vi har för att uppnå våra mål Hur löser vi utmaningarna? Fryshuset verksamheter utgör ofta bryggan mellan unga som upplever att deras röster inte blir hörda och myndigheter, beslutsfattare och eller vuxna. På Fryshuset är verksamheterna ofta ungdomsdrivna där unga gör och vuxna möjliggör. Att involvera unga i flera och väsentliga processer genom ungdomsdriven aktivitet stärker relationen till samhällskontraktet. För att möta upp det behovet utgör Fryshuset en rad mötesplatser där unga får träffa andra unga i bred mångfald, pröva på olika aktiviteter och där de framför allt får träffa trygga vuxna som ser och bekräftar dem. Genom att mötas skapas känsla av sammanhang som främjar ungas identitetsskapande. Många av verksamheterna riktar sig till unga som i hög grad saknar sociala sammanhang och som behöver förstå det samhälle de befinner sig i. Fryshusets verksamheter har en stor arsenal av verktyg En bärande filosofi i samtliga verksamheter är att alltid utgå från individens förutsättningar och involvera målgruppen i hela förändringsprocesser, från att komma med idéer till att få förverkliga dem. Fryshusets verksamheter har en stor arsenal av verktyg och väl beprövade metoder och modeller som används för att nå önskade effekter. Det innefattar allt från gruppövningar, en till en-insatser, workshops, föreläsningar, studiebesök, mentorsverksamhet, coachning, utbildningar och fältarbete till fritidsaktiviteter. Ungas möjligheter till idrott ska inte styras av ekonomiska förutsättningar Inom verksamheter som är inriktade mot idrott och kultur arbetar man på olika sätt med de utmaningar man har. FUSE erbjuder t.ex. kostnadsfria (dans, musik och poesi) kurser, workshops och utrustning till alla ungdomar som även innefattar unga som annars kanske inte skulle ha råd att utöva sin konststil. Barn och ungdomars möjlighet att idrotta ska inte styras av ekonomiska förutsättningar. Det är en viktig del i arbetet för ett mer jämlikt samhälle. Fryshuset använder passionen för idrotten som ett verktyg för social utveckling, oavsett om unga sedan väljer vägen inom idrotten, blir ledare inom verksamheten, domare eller funktionärer. Inom basketen t ex deltar varje vecka ca 4 000 barn och unga mellan 4-25 år. Skaten välkomnar också alla, inklusive de ungdomar som är struliga och utåtagerande och som ofta har svårt att finna en plats i den traditionella idrottsrörelsen. Alla som vill leva ut sina drömmar ska få göra det Unga ska kunna koma långt i sin passion, och Fryshuset driver flera verksamheter där unga har potential att nå långt. Exempel är Danscenter Fryshuset erbjuder allt från barndans, nybörjargrupper till yrkesdansarutbildning. FrysBox kombinerar kampsortsträning med gruppövning inom konflikthantering, känslomedvetenhet, ilskekontroll med sociala färdigheter. Som deltagare involveras alla i samtliga delar. Frysbox vänder sig främst till ungdomar som är på glid och i behov av struktur och individstärkande insatser. Det är både en plats för fysisk aktivitet och forum för samtal. Inom Fryshusets Folkhögskolas utbildning Advanced Music Production blir unga professionella musikproducenter.

Dialogformatet används i många verksamheter Just dialogformatet är något som används i många av Fryshusets verksamheter. I projektet Oslagbart används det för att uppmuntra unga killar att i grupp diskutera, reflektera och ifrågasätta machonormer och maskulinitet. I United Sisters använder man det för att diskutera normkritik. Inom Elektra är dialog och diskussioner det främsta verktygen när de med hjälp av utbildningskonceptet Sharafs hjältar och hjältinnor med fokus på mänskliga rättigheter arbetar med attitydpåverkan och med att stärka deltagarnas tro på sig själva. Teater Fryshuset belyser genom sina föreställningar aktuella samhällsutmaningar som rör ungdomar inom särskilt utsatta områden. Genom eftersamtal när föreställningen är slut skapar de konstruktiva dialoger med målgruppen samt vuxna som kan påverka målgruppens förutsättningar och vardag. Ungas redskap för påverkan I Borgholms kommun har Fryshuset startat en ungdomspanel med ungdomar i åldrarna 13-22 år samt inlett ett samarbete med företagare i kommunen för att stärka ungdomarnas ställning i samhället. I många verksamheter har man som mål att öka ungdomars deltagande i styrelser, arbetsgrupper och ungdomsråd för att unga på så sätt ska få de redskap de behöver för att kunna påverka och bli medvetna om sina egna kompetenser och ansvar. Ytterligare exempel på en verksamhet som främjar ungas delaktighet är Fryschillet i Stockholm. Där skapas meningsfulla fritidsaktiviteter för och tillsammans med barn och unga. Deltagarna erbjuds även utvecklingsuppgifter genom att få arrangera olika typer av fester och idrottsturneringar, med stöd av vuxna. Att forma sin egen framtid Att ge unga verktyg och kunskap om hur de kan forma sin egen framtid löper som en röd tråd genom verksamheterna. Det kan handla om ledarskapsutbildningar eller inspirationsföreläsningar, något man använder sig av inom Elektra och Vi är Samhället. Ett annat exempel är; Att bli entreprenör, en verksamhet i Göteborg där man erbjuder unga långtidsarbetslösa verktyg och handledning att förverkliga sina idéer och drömmar att bli entreprenörer. Det görs med hjälp av individuell kartläggning, utbildning, mentorer, praktik, samarbeten med företag, presentationer av affärsplaner och registrering av företag. I Skärholmen ges unga möjlighet att närma sig programmering med stöd av ledare med mångårig erfarenhet samt av volontärer från IT-utbildningar och IT-företag. I Stockholm finns verksamhetsområdet Arbete och entreprenörskap där ungas egenskaper, driv och initiativkraft görs synliga för arbetsgivare via innovativa program där de båda grupperna möts. Motverka rekrytering till kriminella nätverk Att skapa möten, mötesplatser och erbjuda lustfyllda aktiviteter är ett återkommande metodinslag i Fryshusets verksamheter. I Malmö har man ett Helghäng där unga ges möjlighet att träffa andra ungdomar från Malmös olika stadsdelar. Personal på plats utgör positiva förebilder som också arbetar aktivt för att motverka rekrytering till kriminella nätverk. En annan mötesplats är Barn till ensamma mammor där barn och deras mammor genom kostnadsfria fritidsaktiviteter får möjlighet att träffa andra barn och vuxna och ingå i en positiv gemenskap. En typisk mötesplats är redan nämnda Fryschillet vars målgrupp är unga mellan 13-20 år där många av dem inte deltar i någon annan fritidsverksamhet. Dit

kommer även många nyanlända ungdomar, där de få möta andra, som också är i behov av att träffa trygga vuxna som bekräftar dem. I Passus möter man ungdomar redan inne på anstalten En viktig del inom Fryshusets verksamheter är att skapa möten mellan myndigheter och ungdomar. Fryshuset befinner sig där unga rör sig. Lugna gatan är ett sådant exempel, Fryshusets verksamhet i Bro en annan. De bygger broar, medlar och skapar positiva möten mellan polis och blåljuspersonal och ungdomar som bränner bilar och kastar sten. Lugna gatans medarbetare agerar också stöd för ungdomar vid olika myndighetskontakter. I Passus möter man deltagaren redan inne på anstalten för att bygga upp relationer och arbeta med motiverande samtal. Tidigt inleder man även samverkan med socialtjänsten och gör en behandlingsplan kring utsluss. När det sedan är dags för villkorlig frigivning skrivs ett avtal med socialtjänsten, vilket möjliggör för personen att delta i Passus på ett dygnet-runtuppdrag under minst sex månader med möjlighet till förlängning på sex månader. En plattform mellan hem och skola leder unga tillsammans Grundskolan har utmaningen att få samtliga elever att nå behörighetskraven till gymnasiet och möter utmaningen, genom att bland annat tillsammans med elevernas vårdnadshavare, utveckla en plattform mellan hem och skola för att leda unga tillsammans. Ett arbete som syftar till att få alla vuxna runt unga att vara möjliggörare. I Husby har det främst varit angeläget att få eleverna och personalen, att trots allt som dagligen händer, stå kvar även när det blåser. Som grund för detta har man genomfört utbildning i aktivt ledarskap för personalen. De har också fått individuell handledning av rektor minst 45 minuter varje vecka. Dessutom har chefen för Fryshuset Stockholm under hösten lyssnat in personalens utmaningar och givit feedback vid flera tillfällen. Fryshuset driver även Familjehem, som tar emot ungdomar som av någon anledning inte kan bo kvar i sin ursprungsfamilj. Målgruppen var från början ensamkommande ungdomar, men utgörs alltmer av unga med egen eller vårdnadshavares sociala problematik. Vi som arbetar på Fryshuset Vår främsta resurs är givetvis vår personal och volontärer, vi utgör en fantastisk mångfald av människor för att kunna spegla de ungas olika passioner, sorger, bakgrunder och livssituationer. Hur vet vi att vi lyckas? Vi mäter våra resultat på en mängd olika sätt alla mått anpassade till våra drygt 50 olika verksamheter, och gör regelbundet socioekonomiska utvärderingar av våra resultat i flera verksamheter. Inom basketen talar statistiken sitt tydliga språk - med 53 % utövande tjejer och med över 110 olika nationaliteter representerade. Med cirka 4 000 aktiva medlemmar är det Sveriges i särklass största basketverksamhet med medlemmar från olika socioekonomiska miljöer och med olika kulturella bakgrunder. Många medlemmar vittnar också om en lyckad väg ut i arbetslivet tack vare tillhörigheten till föreningen.

Gemensamt för våra olika verksamheter, är att vi arbetar nära målgruppen och på så vis får kontinuerlig feedback på det vi gör. Vi når över 150 000 unga i fysiska möten 2016, där vi möter mer än 10 000 minst en gång i veckan och ofta varje dag. Och de blir stadigt fler det ser vi som en tydlig indikation på att vi är relevanta för unga. Vad vi har åstadkommit så här långt 2016 nådde vi fler unga än tidigare år. Vi öppnade nya mötesplatser i Nybro och Husby. I alla verksamheter vi startar råder samma värdegrund och våra gemensamma kompetenser används på alla platser. Våra indikatorer på hur långt vi når är hur våra 5 långsiktiga mål nås. 2016 har vi: 1. Vi har nått fler unga 2. Vi har öppnat nya Fryshus 3. Vi anpassar oss till unga och har startat flera nya verksamheter för att vara relevanta 4. Vi har utvecklat organisationen för att säkra att vi fortsätter leva vår värdegrund och utveckla kvaliteten. 5. Vi har gjort ovanstående med en stabilare ekonomi för att säkra att vi inte bara skapar projekt, utan finns för unga över lång tid. Vi stannar vi finns kvar. Här lyfter vi några exempel på ungas eller ledarnas återkoppling - ungas egna ord väger alltid tyngst för oss: - Att unga vittnar om att verksamheten erbjuder dem en plats där de har någon att ty sig till, som till vår personal eller till den gemenskap som finns mellan våra ungdomar. - Att målgruppen väljer oss istället för ett destruktivt liv eller när deltagare uttrycker att de söker sig till våra projekt för att det finns en grundförståelse för deras livssituation, en förståelse som gör att de inte känner sig ensamma, en förståelse som gör att de vill fortsätta komma till Fryshuset. - Att deltagare som får hjälp med utsluss pratar om oss och rekommenderar vår verksamhet till andra i behov av den. - Att en ökad känsla av handlingsutrymme har resulterat i att ett flertal av hjältarna och hjältinnorna som deltagit i vår verksamhet har vidareutvecklat sitt samhällsengagemang genom att starta egna föreningar, börjat studera, fortsatt i andra verksamheter eller håller föreläsningar på skolor med syftet att förebygga t ex hedersrelaterat våld och förtryck. - Att deltagarna i efterhand ger uttryck för att verksamheten hjälpt dem att få en vilja och drivkraft till att försöka bryta destruktiva mönster. - Att unga aktivt söker sig till våra föreställningar t ex inom Teater Fryshuset eller när Focus Crew med elever i åldern 13-19 år tävlar i dans och når framgång. - Att majoriteten av deltagarna i olika verksamheter medfokus på jobb har fått jobb eller gjort affärsplaner för att starta eget eller att ungdomarna i Borgholms kommun

ger uttryck för att de har fått upp ögonen för att de har stor potential att kunna påverka och ha inflytande över sitt eget liv. - Att närvaron på lektionerna har ökat, skolresultaten har höjts och föräldrarna är nöjda med skolorna. - Att stenkastning och bilbränderna i Bro har upphört samtidigt som ungdomar och polis/blåljuspersonal grillar korv och spelar fotboll tillsammans. - Att vi ser hur unga människor, ihop med stödjande vuxna, vågar ta mer och mer plats, vågar satsa på egna projekt eller ansluta till andra verksamheter inom eller utanför Fryshuset. - Att unga tjejer vågar utmana sina sociala fobier och eller rädslan att åka kollektivtrafik. - Att unga tjejer börjar med ett fritidsintresse, slutar med medicinering eller börjar med medicinering, att de vågar göra en diagnosutredning eller börjar träffa vänner. - Att deltagare beskriver resultatet av Fryshusets verksamhet i termer av: hon har börjat blomma, fått liv i ögonen, har rätat på ryggen eller hon ler igen. - Att tjejerna som varit med i verksamheten under en längre tid, själva blir gruppledare för yngre tjejer. - Att unga har mött arbetsgivare som sett deras driv och det i sin tur har lett vidare till en anställning. - Att vi får fler och fler uppdrag från externa uppdragsgivare (kraftig ökning 2016): från polis, socialtjänst och kriminalvård samt att kommuner och beslutsfattare fortsätter att köpa in våra tjänster. - Att vi får fortsatt stöd från olika stiftelser som tecken på att vi även tänker rätt ur ett socialt perspektiv- att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, ska ha rätt att utöva sina passioner. - Att antalet besökare ökar i verksamheten, när fler unga deltar i ungdomsdrivna aktiviteter, startar egna föreningar eller deltar i verksamheternas gårdsstyrelse eller när vi ser en ökning av tjejer som tidigare inte vågade eller fick komma till de öppna verksamheterna.